Energipolitik

Inledning

Utskottet redovisar sina ställningstaganden under följande rubriker:

– Energipolitikens långsiktiga förutsättningar

– Övergripande mål för planering av elsystemet

– Övrigt om energipolitikens inriktning.

Energipolitikens långsiktiga förutsättningar

I de motioner som är aktuella i detta avsnitt efterfrågas tillkännagivanden om att regeringen ska bjuda in till samtal för en energiöverenskommelse som har en bred politisk förankring i riksdagen. Med anledning av dessa förslag vill utskottet till att börja med framhålla att Sveriges konkurrenskraft och välfärd bl.a. bygger på tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Samtidigt är en omfattande elektrifiering av flera samhällssektorer vägen framåt för att nå klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen. Energipolitiken måste därför bidra med en försörjningstrygghet som kan ligga till grund för utvecklingen av det svenska välfärdssamhället, utfasningen av fossila bränslen och ett minskat svenskt beroende av importerad energi under svåra säkerhetspolitiska tider.

Med detta sagt vill utskottet framhålla att regeringen, inte minst genom den energipolitiska inriktningsproposition som riksdagen antog våren 2024, har tagit många viktiga steg för att människor och företag i hela landet ska få en trygg elförsörjning med stabila och konkurrenskraftiga elpriser. Utskottet noterar att regeringen i den nämnda propositionen anger att den har skaffat underlag till sina förslag genom flera rundabordssamtal med representanter från energibranschen och industrin samt bjudit in riksdagspartierna till samtal om energipolitikens inriktning. Förutsättningarna för att åstadkomma en bredare politisk överenskommelse än den majoritet som stod bakom propositionen föreföll vid denna tidpunkt dock begränsade.

I ljuset av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina vill utskottet vidare påminna om att Sveriges energisystem är en del av totalförsvaret. Utskottet kan konstatera att regeringen vid flera tillfällen har uttalat att arbetet med att åstadkomma ett robust och leveranssäkert elsystem av denna anledning måste intensifieras och att regeringen med denna utgångspunkt under våren 2025 bjudit in företrädare från samtliga riksdagspartier för energipolitiska samtal om Sveriges framtida energiförsörjning.

Utskottet kan därför inte se något värde i att riksdagen i ett tillkännagivande skulle uttala sig till förmån för breda energipolitiska samtal.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Övergripande mål för planering av elsystemet

I flera av de motioner som är aktuella i detta avsnitt återfinns förslag om olika typer av planeringsmål för elsystemet. En gemensam nämnare i dessa motionsyrkanden är att man efterfrågar mål för utbyggnaden av elsystemet på några få års sikt. I en av motionerna finns även förslag till mål för såväl ett fossilfritt energisystem till 2035 som efterfrågeflexibilitet och det som motionärerna benämner som grön baskraft.

Med anledning av dessa motionsförslag vill utskottet till att börja med framföra att Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser och att en omfattande elektrifiering av flera samhällssektorer är vägen framåt för att nå klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen. En förutsättning för att nå framgång i detta är att Sverige har ett robust och leveranssäkert elsystem, vilket i grunden kan åstadkommas genom dels en betydligt ökad produktion av planerbar fossilfri el, dels ett förstärkt och utbyggt elöverföringssystem. Utöver detta är det av vikt att det råder ett gott investeringsklimat och att hushållen har råd att betala sina elräkningar.

Utskottet kan konstatera att regeringen redan har tagit många viktiga steg på denna väg och att ännu ett kommer att tas när riksdagen under våren 2025 tar ställning till nya regler för finansiering av kärnkraft. Goda förutsättningar för ny kärnkraft borgar enligt utskottets uppfattning för att människor och företag i hela landet kan få en trygg elförsörjning med stabila och konkurrenskraftiga elpriser. Ny kärnkraft styr samtidigt mot det gällande målet om 100 procent fossilfri elproduktion 2040. Att Sveriges hela energisystem skulle vara helt fossilfritt inom tio år, vilket föreslås i en motion, är dock helt orealistiskt och det finns inga skäl att förorda ett sådant tillkännagivande. Det finns heller inga skäl för riksdagen att uppmana regeringen att ta fram ett mål för efterfrågeflexibilitet i elsystemet.

Vidare vill utskottet framföra att en utvecklad energiplanering bidrar såväl till att nå klimatmålen som till näringslivets utveckling och ett samhälle med ökad motståndskraft. Vid behandlingen av regeringens energipolitiska inriktningsproposition våren 2024 framförde utskottet att det såg positivt på regeringens förslag till planeringsmål för elsystemet. I propositionen redovisade regeringen bedömningen att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh 2045. Det angavs även att behovet av el i olika geografiska områden bör tydliggöras för 2030, 2035, 2040 och 2045 och följas upp vid regelbundna kontrollstationer, med start 2030. Utskottets uppfattning är att detta planeringsmål är väl avvägt för att det svenska elsystemet ska kunna ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att möjliggöra den gröna omställningen. Utformningen ger även utrymme att ompröva och precisera den kvantitativa bedömningen av målet för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig politik i linje med planeringsmålet. Det handlar då bl.a. om att beakta de osäkerheter som finns om vilka större industri- eller kraftproduktionsprojekt som verkligen realiseras. Några andra planeringsmål än detta vill utskottet inte ställa sig bakom.

Sammantaget innebär detta att utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Övrigt om energipolitikens inriktning

Sveriges behov av robust och pålitlig energi har ökat i och med den senaste tidens förändrade säkerhetsläge i omvärlden. Många delar av samhället kan påverkas påtagligt vid störningar i energiförsörjningen och en fungerande energiförsörjning är även central för att samhället ska fungera vid höjd beredskap och ytterst krig. Utskottet vill särskilt framhålla att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina tydligt visar vilka prövningar energisystemet kan utsättas för och på vilka sätt det påverkar samhället. I flera motioner uttrycks att det finns ett behov av att utveckla energisystemet för att trygga försörjningen i händelse av kris eller i värsta fall krig. Utskottet instämmer i detta och kan konstatera att samtliga av det civila försvarets tio beredskapssektorer är beroende av att elförsörjningen fungerar.

Ur avsnittet "Energipolitikens inriktning" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Synen på kärnkraftens framtida roll i det svenska energisystemet bland riksdagens partier har belysts utförligt i utskottets betänkande 2023/24:NU5 som riksdagen behandlade hösten 2023. I det betänkandet berördes också frågor om fusion – som är en variant av kärnenergiproduktion – och en nationell strategi för fusionsenergi. Liknande förslag återfinns även i ett par motioner som är aktuella i detta avsnitt. Liksom hösten 2023 anser utskottet att dessa förslag kan lämnas utan åtgärd och vill åter framhålla att det återstår mycket innan fusionskraft kan betraktas som en lösning på mänsklighetens energiutmaningar. Utskottet vidhåller även uppfattningen att en nationell strategi för fusionsenergi skulle kunna vara aktuell först när forskningen har kommit längre och fusionskraften kan ses som ett realistiskt svar på de energiförsörjningsutmaningar som världen står inför. Av samma skäl är det heller inte nödvändigt med en översyn av det regelverk som gäller för kärnenergiproduktion med särskilt fokus på bestämmelsernas eventuella begränsningar av fusionskraftens utvecklingsmöjligheter i Sverige.

I ett antal övriga motioner finns förslag om bl.a. var nya reaktorer ska uppföras och vilken typ av rektorer det bör handla om. Utskottet vill understryka att riksdagens roll är att ange förutsättningarna för tillkomsten av ny kärnkraft, inte att peka ut geografiska platser eller områden för sådan etablering. Frågor med en sådan inriktning är vanligen något för regeringen och dess myndigheter att avgöra.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Kärnkraft" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet framhålla att Sverige behöver en kraftfull utbyggnad av ny fossilfri elproduktion, och det är enligt utskottets mening därför nödvändigt med goda förutsättningar inte bara för vindkraften utan för alla fossilfria energislag. När det särskilt gäller vindkraft kan denna dock byggas förhållandevis snabbt och därmed möta en ökad efterfrågan på el på relativt kort sikt. Samtidigt är det ett faktum att vindkraftsanläggningar påverkar människors och djurs livsmiljöer och innebär ingrepp i landskapsbilden. Den lokala acceptansen för vindkraft är därmed mycket betydelsefull, vilket också lyfts fram i flera av de motioner som behandlas i detta avsnitt. I motionerna efterfrågas bl.a. tillkännagivanden om att lokalsamhället på olika sätt bör få ersättning när vindkraftsanläggningar etableras. Enligt utskottets uppfattning behövs fler åtgärder för att stärka den lokala acceptansen för vindkraftsanläggningar. Förutom den ersättning till kommuner som regeringen förslog i budgetpropositionen för 2025 kan det handla om att se över möjliga incitament eller kompensationer till kommuner och närboende för de ingrepp i miljön som vindkraften medför eller för den el den genererar. Utskottet ser därför positivt på att regeringen för närvarande arbetar för att utforma kompensationsförslag i linje med dem som presenterades i betänkandet Värdet av vinden (SOU 2023:18). Om dessa förslag genomförs kommer lokalsamhället att kunna få del av intäkterna från en vindkraftspark, de närboende att få rätt till en andel av intäkten och ägare av intilliggande fastigheter att få rätt att inlösa fastigheten till ett pris som motsvarar vad den hade varit värd om parken inte hade uppförts.

Även om vindkraften på kort sikt kan stå för majoriteten av den tillkommande elproduktionen är den väderberoende och påverkar elsystemets funktion. Utskottet vill framhålla att regeringen i december 2024 gav Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen två gemensamma uppdrag för att stärka den intermittenta kraftproduktionens bidrag till ett effektivt och stabilt elsystem. Det ena uppdraget fokuserar på tekniska krav och det andra på incitament. Avsikten är bl.a. att uppdragen ska kunna leda till att vindkraften får bättre förutsättningar att bidra till ett mer robust elsystem och att mer elanvändning kan anslutas till elnätet.

När det vidare gäller utbyggnad av havsbaserad vindkraft förordas i några motioner tillkännagivanden om ett statligt planeringsmål för utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Utskottets uppfattning är att mål som är avgränsade till särskilda produktionsformer eller stöd som inte är teknikneutrala bör undvikas för att mindre kostnadseffektiva lösningar inte ska väljas. Denna uppfattning är också i linje med det som regeringen anförde i den energipolitiska inriktningspropositionen våren 2024.

I flera motioner som behandlas i detta avsnitt framhålls vikten av samordning mellan myndigheter för att snabba på utbyggnaden av vindkraft. Utskottet kan konstatera att flera olika uppdrag med koppling till frågor om samexistens mellan vindkraften och andra samhällsintressen har getts till berörda myndigheter liksom uppdrag att peka ut områden till havs som är lämpliga för vindkraftsetableringar. Som redovisats har också en utredare analyserat hur regelverket för användning av havsområden vid etablering av vindkraft i Sveriges ekonomiska zon kan bli mer effektivt och tydligt.

I ett par av motionerna som utskottet tar ställning till här förordas tillkännagivanden om tillståndsförfaranden för havsbaserade vindkraftsparker. Utskottet har ingen avsikt att ställa sig bakom denna typ av förslag utan utgår från att regeringen behandlar sådana ansökningar med skyndsamhet utan att rättssäkerheten eftersätts. Utskottet kan dessutom konstatera att regeringen för närvarande bereder de förslag om en ordnad prövning för havsbaserad vindkraft som en särskild utredare lämnade i betänkandet Vindkraft i havet – En övergång till ett auktionssystem (SOU 2024:89).

Utskottet vill avslutningsvis framföra att det i en av motionerna finns förslag om ett tillkännagivande i vilket riksdagen ska uppmana regeringen att omedelbart godkänna inkomna ansökningar om havsbaserad vindkraft. Ett identiskt yrkande behandlades av utskottet våren 2024 (bet. 2023/24:NU14). Utskottet framförde då att det tog starkt avstånd från detta förslag eftersom det inte är riksdagens uppgift att blanda sig i den tillståndsprövning den har anförtrott regeringen att ansvara för. Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Vindkraft" i betänkandet. Läs betänkandet

Solkraft har historiskt svarat för en liten del i det svenska energisystemet, men under de senaste åren har det skett ett uppsving i antalet installerade solceller runt om i landet. Framöver förväntas solelproduktionen dessutom öka, även om den utgår från relativt låga nivåer.

I flera av de motioner som behandlas i detta avsnitt efterfrågas tillkännagivanden om att solkraften bör byggas ut och att det behövs olika typer av statligt stöd för detta ändamål. Utskottet kan konstatera att mer fossilfri och förnybar energi kommer att behövas nu när energisystemet ställs om. När det gäller ett ökat bidrag till elsystemet från solkraften är det utskottets uppfattning att den bör byggas ut på marknadsmässiga grunder. Solkraften behöver också byggas ut på ett säkert sätt och i ökad utsträckning bidra med förmågor för ett leveranssäkert elsystem.

I några motioner förordas vidare särskilda planeringsmål för att bygga ut solkraften och en särskild solkraftsstrategi. Utskottet vill åter framhålla betydelsen av att upprätthålla en konkurrensneutralitet mellan olika kraftslag och som utskottet tidigare har anfört när liknande motioner har behandlats är utskottet tveksamt till att särskilda mål för enskilda kraftslag är rätt väg att gå. I sammanhanget vill utskottet även hänvisa till det omarbetade förnybartdirektivet som utan att peka ut enskilda kraftslag sätter upp mål för andelen förnybar energi inom EU fram till 2030. Utskottet vidhåller även att det i nuläget inte finns något påtagligt behov av en särskild nationell solenergistrategi. Utskottet vill dock framhålla att regeringen i slutet av 2024 gav Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen i uppdrag att stärka den intermittenta kraftproduktionens bidrag till resurstillräckligheten i elsystemet. Syftet är att bl.a. att väderberoende kraftslag, såsom solkraft, på ett bättre sätt ska ha förutsättningar att bidra till driftssäkerhet och effekttillräcklighet. Dessa uppdrag ska redovisas i slutet av 2025.

Utskottet kan vidare konstatera att ett ökat fokus på solenergi finns i EU:s reviderade energiprestandadirektiv. Med anledning av vad som framförs i några av motionerna om solenergiinstallationer på offentliga och kommersiella byggnader kan nämnas att det i direktivet ställs krav på installation av solenergianläggningar på större offentliga och kommersiella byggnader senast i slutet av 2027 samt på alla nya bostadshus vid utgången av 2029. Som redovisats har Boverket fått i uppdrag att fastställa metoder och definitioner enligt energiprestandadirektivet. Uppdraget ska slutredovisas i juni 2025 och utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet genom att förorda att riksdagen vidtar åtgärder med anledning av de motionsyrkanden som berör detta område.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Solenergi" i betänkandet, som även gäller punkt 13. Läs betänkandet

Sverige har goda förutsättningar när det gäller att tillföra biobränslen till energisystemet. Precis som regeringen framhållit är bioenergin av stor betydelse för Sveriges energiförsörjning, både för fossilfrihet och för en hög grad av försörjningstrygghet. Utskottet delar också regeringens uppfattning att en hållbar, konkurrenskraftig och växande bioekonomi där bioenergi i olika former ingår bör fortsätta att utvecklas. Att biobränslen dessutom ger möjligheter att på sikt uppnå negativa koldioxidutsläpp gör denna energikälla än mer attraktiv, inte minst inom kraft- och värmeproduktionen.

På ett övergripande plan vill utskottet vidare framhålla att klimatanpassning är centralt för att skydda människors liv, egendom, samhällets funktion, infrastruktur och ekonomiska intressen. Det ligger därför i Sveriges intresse att ställa om till fossilfrihet och minska sitt beroende av exportörer av fossila bränslen. En ökad nationell självförsörjning av biobränslen minskar beroendet av såväl fossila motsvarigheter som handel med länder som kan medföra olika säkerhetsmässiga konsekvenser. Flyget, sjöfarten och stora delar av vägtransportsektorn är dock fortfarande beroende av fossila bränslen. För att möjliggöra en successiv utfasning av dessa bränslen behöver produktionen av fossilfria bränslen öka. Utskottet vill därför framhålla vikten av att alla fossilfria energislag ges goda förutsättningar och att politiken ska fortsätta att främja utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen. Utskottet ser positivt på att även regeringen har denna inställning och att den har meddelat sin avsikt att analysera denna fråga vidare. I några av motionerna berörs frågor om drivmedelsberedskap och fossilfria drivmedel. På detta område delar utskottet regeringens uppfattning att den svenska drivmedelsberedskapen bör vidareutvecklas och även inkludera fossilfria drivmedel, med särskilt fokus på inhemsk produktion av fossilfria bränslen.

I anslutning till detta vill utskottet även påminna om att den s.k. Bioekonomiutredningen hade i uppdrag att föreslå åtgärder som främjar en effektiv produktion av flytande biodrivmedel baserat på inhemska råvaror i Sverige, inklusive förslag till långsiktigt produktionsstöd för ökad produktion av flytande hållbara förnybara drivmedel. Utredningens förslag bereds alltjämt inom Regeringskansliet.

Utskottet vill avslutningsvis påminna om det uppdaterade förnybartdirektivet där det bl.a. finns vissa krav på användning av avancerade biobränslen eller förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung. Dessutom ska medlemsstaterna enligt direktivet sträva efter att höja andelen förnybart inom industrin. Som redovisats trädde förnybartdirektivet i kraft hösten 2023 och ska vara genomfört i svensk rätt senast den 21 maj 2025.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Biobränslen och biodrivmedel" i betänkandet. Läs betänkandet

I samtliga motioner som behandlas i detta avsnitt lyfts vikten av energieffektivisering fram. I motionerna finns förslag som rör såväl systemnivå som konkreta åtgärder för att spara energi i byggnader. Med anledning av förslagen vill utskottet framföra följande. En effektiv energianvändning kan bidra till alla delar av det övergripande målet för energipolitiken, som syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Att effektivisera användningen av energi, effekt och resurser eller att flytta användningen i tid är förhållandevis snabba sätt att minska och optimera energianvändningen. Om användningen av el kan effektiviseras blir behovet av att bygga ut elproduktionen och elnätet mindre liksom resursanvändningen och de negativa miljöeffekterna. Att minska effekttoppar genom en effektivare energianvändning kan också bidra till att underlätta en snabb elektrifiering.

Utskottet kan vidare konstatera att regeringen har uppgett att den avser att se över Sveriges nuvarande mål för energieffektivisering. Syftet med detta arbete är att tydligare främja en samhällsekonomiskt effektiv användning av energi och ett effektivt nyttjande av energisystemet som bidrar till den gröna omställningen. Detta arbete är något som utskottet ser positivt på. Dessutom behöver den nationella politiken för energieffektivisering anpassas till de EU-regler som nyligen har omarbetats eller där omarbetning pågår. Det handlar främst om EU:s energieffektiviseringsdirektiv (EED) och energiprestandadirektivet. EED innehåller bl.a. ett höjt energieffektiviseringsmål på EU-nivå och nya regler för medlemsländernas indikativa bidrag liksom höjda årliga energisparkrav på medlemsstatsnivå.

Sammantaget vill utskottet framhålla att det pågår arbete inom Regeringskansliet med att se över det nuvarande målet för energieffektivisering. Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa detta arbete genom några tillkännagivanden.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Energieffektivisering" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Vätgas och elektrobränslen

– Biogas.

Vätgas och elektrobränslen

Utskottet kan konstatera att vätgas under de senaste åren har fått allt större uppmärksamhet som energibärare och som insatsråvara i industrin, i det senare fallet inte minst som ersättning för klimatskadligt kol inom stålindustrin. Vätgas kan också användas som drivmedel och då med fördel inom de delar av transportsektorn där direkt elektrifiering är mindre ändamålsenlig.

I de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt framförs olika förslag om att satsa mer på vätgas såväl i Sverige som i EU. Utskottet kan konstatera att regeringen i den energipolitiska inriktningspropositionen pekade på vätgasens roll i det framtida svenska energisystemet, inte minst som lagringsmedium i anslutning till väderberoende förnybar kraftproduktion. Utskottet vill samtidigt påminna om de principer som regeringen anser bör vägleda utvecklingen på vätgasområdet och det faktum att de bör följas upp löpande så att de kan justeras utifrån förändrade förutsättningar och behov. Utskottet ser positivt på denna ambition eftersom området är under stark utveckling.

Det är dock ett faktum att vätgasframställning kräver betydande mängder el. Utskottet kan konstatera att EU har en vätgasstrategi och att Energimyndigheten nyligen har redovisat sina slutsatser när det gäller vätgas och vätgasinfrastruktur i det svenska energisystemet. Utskottet kan även konstatera att det behövs en reglering med anledning av EU:s gasmarknadspaket där syftet är att öka användningen av förnybara och koldioxidsnåla gaser i energisystemet samtidigt som användningen av naturgas ska minska för att EU ska uppnå klimatneutralitet 2050.

När det avslutningsvis gäller vätgasdrift av järnvägstrafik, som tas upp i en av motionerna, har utskottet avstyrkt ett liknande yrkande tidigare och bl.a. hänvisat till att järnvägstrafiken står för en mycket begränsad del av transportsektorns utsläpp av växthusgaser. Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Sammanfattningsvis kan utskottet konstatera att det pågår många viktiga aktiviteter på vätgasområdet och att det saknas skäl för riksdagen att vidta några åtgärder i linje med de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Biogas

I likhet med vad utskottet anförde när det behandlade motioner om biogas våren 2024 är inställningen alltjämt i grunden positiv till fortsatt och om möjligt även ökad produktion och användning av biogas i Sverige. Biogasen har en särskild fördel eftersom den bidrar till flera olika samhällsnyttor såväl i produktionen som i användarledet. Att ta hand om biogas minskar utsläppen av den kraftfulla växthusgasen metan från gödsel och annat biologiskt nedbrytbart avfall. Biogasen kan också med fördel användas för att ersätta fossilgas (även kallad naturgas) eller andra fossila bränslen som drivmedel och i industriella processer, vilket på ett positivt sätt bidrar till möjligheterna att uppfylla klimatmålen. Produktion av förnybar eller fossilfri energi inom landets gränser är också eftersträvansvärt eftersom det bidrar till att stärka Sveriges nationella energiförsörjningstrygghet och minskar beroendet av import av fossila energibärare som olja och naturgas.

När det gäller stöd till biogasproduktion kan utskottet konstatera att det finns ett samlat produktionsstöd för biogas och att anslagen för detta stöd har utökats under de senaste åren. Detta ligger i linje med vad den s.k. Biogasmarknadsutredningen föreslog 2019. Utredningen föreslog även extra stöd för uppgradering och förvätskning av biogas, liksom på sikt även stöd genom fördelaktiga krediter och garantier samt stöd till andra produktionstekniker än rötning, t.ex. förgasning av biomassa. Utredningens förslag är i dessa delar mer översiktligt beskrivna och behöver utredas ytterligare, inte minst i ljuset av teknikutvecklingen under de senaste åren, statsstödsreglernas anpassningar, begränsningar i naturgasleveranserna från Ryssland till flera EU-länder och det ökande intresset för vätgas som energibärare. Med hänvisning till detta ser utskottet det som mindre lämpligt att – i linje med vad som föreslås i en motion – riksdagen uttalar ett oreserverat stöd för att genomföra de återstående förslag som Biogasmarknadsutredningen presenterade för nästan sex år sedan. Detta inkluderar utredningens förslag om ett produktionsmål för biogas som nämns i en av motionerna.

När det gäller den svenska skattebefrielsen för användning av biogas ogiltigförklarades denna för några år sedan i EU-domstolen mot bakgrund av att den inte ansågs förenlig med EU:s statsstödsregler. Utskottet kan dock konstatera att kommissionen därefter beslutat att skattebefrielsen är förenlig med EU:s regler för statligt stöd och dragit slutsatsen att den bidrar till utvecklingen av förnybar energi i linje med både nationella mål och EU:s mål på energi- och klimatområdet.

Utskottet kan avslutningsvis konstatera att Energimyndigheten nyligen överlämnade en redovisning av vad som behövs för att stärka försörjningstryggheten på gasmarknaderna och vilka skyldigheter och rättigheter olika aktörer på gasmarknaderna omfattas av. I anslutning till detta noterar utskottet att Energimarknadsinspektionen för närvarande arbetar med ett uppdrag om hur EU:s gasmarknadspaket ska genomföras i svensk rätt.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Energigaser" i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Vätgas och elektrobränslen

– Biogas.

Vätgas och elektrobränslen

Utskottet kan konstatera att vätgas under de senaste åren har fått allt större uppmärksamhet som energibärare och som insatsråvara i industrin, i det senare fallet inte minst som ersättning för klimatskadligt kol inom stålindustrin. Vätgas kan också användas som drivmedel och då med fördel inom de delar av transportsektorn där direkt elektrifiering är mindre ändamålsenlig.

I de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt framförs olika förslag om att satsa mer på vätgas såväl i Sverige som i EU. Utskottet kan konstatera att regeringen i den energipolitiska inriktningspropositionen pekade på vätgasens roll i det framtida svenska energisystemet, inte minst som lagringsmedium i anslutning till väderberoende förnybar kraftproduktion. Utskottet vill samtidigt påminna om de principer som regeringen anser bör vägleda utvecklingen på vätgasområdet och det faktum att de bör följas upp löpande så att de kan justeras utifrån förändrade förutsättningar och behov. Utskottet ser positivt på denna ambition eftersom området är under stark utveckling.

Det är dock ett faktum att vätgasframställning kräver betydande mängder el. Utskottet kan konstatera att EU har en vätgasstrategi och att Energimyndigheten nyligen har redovisat sina slutsatser när det gäller vätgas och vätgasinfrastruktur i det svenska energisystemet. Utskottet kan även konstatera att det behövs en reglering med anledning av EU:s gasmarknadspaket där syftet är att öka användningen av förnybara och koldioxidsnåla gaser i energisystemet samtidigt som användningen av naturgas ska minska för att EU ska uppnå klimatneutralitet 2050.

När det avslutningsvis gäller vätgasdrift av järnvägstrafik, som tas upp i en av motionerna, har utskottet avstyrkt ett liknande yrkande tidigare och bl.a. hänvisat till att järnvägstrafiken står för en mycket begränsad del av transportsektorns utsläpp av växthusgaser. Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Sammanfattningsvis kan utskottet konstatera att det pågår många viktiga aktiviteter på vätgasområdet och att det saknas skäl för riksdagen att vidta några åtgärder i linje med de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Biogas

I likhet med vad utskottet anförde när det behandlade motioner om biogas våren 2024 är inställningen alltjämt i grunden positiv till fortsatt och om möjligt även ökad produktion och användning av biogas i Sverige. Biogasen har en särskild fördel eftersom den bidrar till flera olika samhällsnyttor såväl i produktionen som i användarledet. Att ta hand om biogas minskar utsläppen av den kraftfulla växthusgasen metan från gödsel och annat biologiskt nedbrytbart avfall. Biogasen kan också med fördel användas för att ersätta fossilgas (även kallad naturgas) eller andra fossila bränslen som drivmedel och i industriella processer, vilket på ett positivt sätt bidrar till möjligheterna att uppfylla klimatmålen. Produktion av förnybar eller fossilfri energi inom landets gränser är också eftersträvansvärt eftersom det bidrar till att stärka Sveriges nationella energiförsörjningstrygghet och minskar beroendet av import av fossila energibärare som olja och naturgas.

När det gäller stöd till biogasproduktion kan utskottet konstatera att det finns ett samlat produktionsstöd för biogas och att anslagen för detta stöd har utökats under de senaste åren. Detta ligger i linje med vad den s.k. Biogasmarknadsutredningen föreslog 2019. Utredningen föreslog även extra stöd för uppgradering och förvätskning av biogas, liksom på sikt även stöd genom fördelaktiga krediter och garantier samt stöd till andra produktionstekniker än rötning, t.ex. förgasning av biomassa. Utredningens förslag är i dessa delar mer översiktligt beskrivna och behöver utredas ytterligare, inte minst i ljuset av teknikutvecklingen under de senaste åren, statsstödsreglernas anpassningar, begränsningar i naturgasleveranserna från Ryssland till flera EU-länder och det ökande intresset för vätgas som energibärare. Med hänvisning till detta ser utskottet det som mindre lämpligt att – i linje med vad som föreslås i en motion – riksdagen uttalar ett oreserverat stöd för att genomföra de återstående förslag som Biogasmarknadsutredningen presenterade för nästan sex år sedan. Detta inkluderar utredningens förslag om ett produktionsmål för biogas som nämns i en av motionerna.

När det gäller den svenska skattebefrielsen för användning av biogas ogiltigförklarades denna för några år sedan i EU-domstolen mot bakgrund av att den inte ansågs förenlig med EU:s statsstödsregler. Utskottet kan dock konstatera att kommissionen därefter beslutat att skattebefrielsen är förenlig med EU:s regler för statligt stöd och dragit slutsatsen att den bidrar till utvecklingen av förnybar energi i linje med både nationella mål och EU:s mål på energi- och klimatområdet.

Utskottet kan avslutningsvis konstatera att Energimyndigheten nyligen överlämnade en redovisning av vad som behövs för att stärka försörjningstryggheten på gasmarknaderna och vilka skyldigheter och rättigheter olika aktörer på gasmarknaderna omfattas av. I anslutning till detta noterar utskottet att Energimarknadsinspektionen för närvarande arbetar med ett uppdrag om hur EU:s gasmarknadspaket ska genomföras i svensk rätt.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Energigaser" i betänkandet, som även gäller punkt 10. Läs betänkandet

Frågor som rör torvens roll i energiutvinningen lyfts fram i några olika motioner. Förslagen i motionerna handlar bl.a. om huruvida torv bör klassas som fossilt bränsle, huruvida torv kan spela en roll i beredskapssyfte och huruvida torven kan bidra till att skapa ett stabilare elsystem. I en av motionerna framhålls även torvodling som viktig för arbetstillfällen och regional utveckling. Identiska och liknande frågor om torv har behandlats av utskottet vid åtskilliga tidigare tillfällen, även om fokus på torv som beredskapsbränsle har ökat i ljuset av den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina och den senaste tidens geopolitiska utveckling.

Liksom tidigare kan utskottet konstatera att torven i dagsläget har en mycket begränsad betydelse i den svenska energimixen samt att det finns utmaningar när det gäller torvens långa återskapandecykel och de dikade torvmarkernas betydande utsläpp av växthusgaser. Utskottet kan konstatera att regeringen nyligen tillsatt en utredning som ska titta närmare på vilka åtgärder som kan vidtas för att begränsa klimateffekterna av odlingstorv. Som redovisats i det föregående framgår det av utredningsdirektivet bl.a. att utredaren ska föreslå åtgärder för att begränsa klimateffekterna av odlingstorv samt analysera åtgärdernas påverkan på konkurrenskraften för svenska företag och den inhemska livsmedelsförsörjningen. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt peka på att utredningen även ska beskriva och analysera konsekvenser för landsbygdsutveckling samt näringar som producerar respektive använder odlingstorv och konsekvenser för samhällets sårbarhet och beredskap att möta kriser och krig.

I avvaktan på utredarens förslag som ska lämnas till regeringen i februari 2026 har utskottet ingen avsikt att förorda några tillkännagivanden så som föreslås i de aktuella motionerna, som därmed avstyrks.

Ur avsnittet "Torv" i betänkandet. Läs betänkandet

Solkraft har historiskt svarat för en liten del i det svenska energisystemet, men under de senaste åren har det skett ett uppsving i antalet installerade solceller runt om i landet. Framöver förväntas solelproduktionen dessutom öka, även om den utgår från relativt låga nivåer.

I flera av de motioner som behandlas i detta avsnitt efterfrågas tillkännagivanden om att solkraften bör byggas ut och att det behövs olika typer av statligt stöd för detta ändamål. Utskottet kan konstatera att mer fossilfri och förnybar energi kommer att behövas nu när energisystemet ställs om. När det gäller ett ökat bidrag till elsystemet från solkraften är det utskottets uppfattning att den bör byggas ut på marknadsmässiga grunder. Solkraften behöver också byggas ut på ett säkert sätt och i ökad utsträckning bidra med förmågor för ett leveranssäkert elsystem.

I några motioner förordas vidare särskilda planeringsmål för att bygga ut solkraften och en särskild solkraftsstrategi. Utskottet vill åter framhålla betydelsen av att upprätthålla en konkurrensneutralitet mellan olika kraftslag och som utskottet tidigare har anfört när liknande motioner har behandlats är utskottet tveksamt till att särskilda mål för enskilda kraftslag är rätt väg att gå. I sammanhanget vill utskottet även hänvisa till det omarbetade förnybartdirektivet som utan att peka ut enskilda kraftslag sätter upp mål för andelen förnybar energi inom EU fram till 2030. Utskottet vidhåller även att det i nuläget inte finns något påtagligt behov av en särskild nationell solenergistrategi. Utskottet vill dock framhålla att regeringen i slutet av 2024 gav Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen i uppdrag att stärka den intermittenta kraftproduktionens bidrag till resurstillräckligheten i elsystemet. Syftet är att bl.a. att väderberoende kraftslag, såsom solkraft, på ett bättre sätt ska ha förutsättningar att bidra till driftssäkerhet och effekttillräcklighet. Dessa uppdrag ska redovisas i slutet av 2025.

Utskottet kan vidare konstatera att ett ökat fokus på solenergi finns i EU:s reviderade energiprestandadirektiv. Med anledning av vad som framförs i några av motionerna om solenergiinstallationer på offentliga och kommersiella byggnader kan nämnas att det i direktivet ställs krav på installation av solenergianläggningar på större offentliga och kommersiella byggnader senast i slutet av 2027 samt på alla nya bostadshus vid utgången av 2029. Som redovisats har Boverket fått i uppdrag att fastställa metoder och definitioner enligt energiprestandadirektivet. Uppdraget ska slutredovisas i juni 2025 och utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet genom att förorda att riksdagen vidtar åtgärder med anledning av de motionsyrkanden som berör detta område.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Solenergi" i betänkandet, som även gäller punkt 7. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det så sent som våren 2024 behandlade motionsyrkanden om värme och kraftvärme som är identiska med eller liknar de som behandlas nu. Med det sagt är det utskottets uppfattning att fjärr- och kraftvärme är mycket viktiga delar i det svenska energisystemet samt värdefulla tillgångar som kan bidra till att underlätta övergången till en mer kostnadseffektiv och hållbar energiförsörjning i Sverige. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det skett kraftiga prishöjningar under de senaste åren och välkomnar därför det uppdrag som regeringen gav Energimarknadsinspektionen i mars 2024 att utreda ett förstärkt kundskydd på fjärrvärmemarknaden. Utskottet noterar myndighetens slutsatser från den första delredovisningen och ser fram emot slutredovisningen av uppdraget i oktober 2025. Utskottet ser inget skäl för riksdagen att föregå detta arbete.

I ett antal motionsyrkanden efterfrågas en nationell kraft- och fjärrvärmestrategi. När det gäller dessa yrkanden hänvisar utskottet till Energimyndighetens förslag till fjärr- och kraftvärmestrategi som presenterades i december 2023 och som bereds inom Regeringskansliet.

I ett motionsyrkande berörs också frågan om hur spillvärme kan tas till vara för en effektivare energianvändning. Utskottet vill därför påminna om att både Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen har tittat närmare på om det går att bättre ta till vara spillvärmen. Därtill noterar utskottet även att Energimyndigheten i regleringsbrevet för 2025 fått i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som staten kan vidta för att stärka leveranssäkerheten inom fjärrvärme- och kraftvärmesektorn och att uppdraget inkluderar förutsättningarna för en kostnadseffektiv och uthållig spillvärmeförsörjning. Utskottet anser därför att yrkandet kan lämnas utan åtgärd.

Även yrkandet i en motion om ett särskilt mål för avveckling av direktverkande el och olja för uppvärmning av permanentbostadshus anser utskottet bör lämnas utan åtgärd. Utskottet vill påminna om vad det anförde förra året i samband med att det behandlade ett liknande motionsyrkande. Utskottet konstaterade då att dessa uppvärmningsalternativ snart inte längre kommer att finnas i Sverige med ett allt större fokus på effektiv energianvändning och förnybara energikällor, och då även utan att det satts upp ett särskilt mål för detta. Denna bedömning kvarstår.

Sammanfattningsvis anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att vidta några åtgärder i linje med motionsyrkandena.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Värme och kraftvärme" i betänkandet. Läs betänkandet

I en motion anförs att Sverige bör engagera sig i fler projekt inom ramen för EU:s projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI). Utskottet kan notera att Sverige fått det s.k. Hybritprojektet godkänt inom ramen för IPCEI:s regelverk och att det sedan slutet av 2023 pågår ett arbete med att utveckla användningen av IPCEI även inom andra områden.

När det gäller motionsyrkandet om att Sverige bör lämna energistadgefördraget konstaterar utskottet att Europeiska unionens råd i maj 2024 beslutade att EU och Euratom ska dra sig ur nämnda fördrag. Utskottet konstaterar vidare att beslutet kommer att få verkan ett år efter det att fördragets depositarie har tagit emot underrättelsen. Utskottet ser därmed inget skäl att uppmana regeringen att vidta några åtgärder i linje med det som föreslås i motionen.

Motionsyrkandena bör därför lämnas utan åtgärd och utskottet avstyrker dem därmed.

Ur avsnittet "Vissa internationella energifrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

I en motion pekas på behovet av snabbare och mer effektiva tillståndsprocesser för att skapa bättre förutsättningar för en snabb utbyggnad av anläggningar för elproduktion. Utskottet har vid ett flertal tillfällen betonat vikten av effektivare och kortare processer för myndigheternas prövningar av ansökningar om olika typer av tillstånd som vanligen behövs för att etablera eller expandera kraftproduktionsanläggningar och kraftöverföringsinfrastruktur. Utskottet delar därmed motionärernas uppfattning. Utskottet kan vidare konstatera att regeringen har vidtagit och fortfarande vidtar ett flertal åtgärder för att just korta tillståndsprocesserna, vilket även redogjorts för ovan. Det handlar t.ex. om förslag till de lagar som antagits om en tydligare process för tillståndsprövning av elnät och en mer effektiv miljöprövning. Det handlar vidare om de utredningar vars förslag nu bereds inom Regeringskansliet och som rör miljöprövningssystemet, men även om exempelvis uppdrag till länsstyrelserna att förenkla för företag som söker miljötillstånd. Utskottet menar att regeringen redan bedriver ett intensivt arbete för att korta och effektivisera tillståndsprocesserna och ser inget skäl för riksdagen att ge regeringen någon uppmaning i enlighet med motionsyrkandet.

När det gäller systemet med ursprungsgarantier förordas i två motioner att systemet ska ses över för att stärka kundkraften och koldioxidtransparensen. Utskottet noterar att regeringen har inlett en översyn av förordningen om ursprungsgarantier och samtidigt gett Energimyndigheten i uppdrag att uppdatera sina föreskrifter om ursprungsgarantier. Utskottet delar regeringens uppfattning att det utöver att Sveriges system för ursprungsgarantier ska följa bestämmelserna i förnybartdirektivet är viktigt att systemet så långt det är möjligt överensstämmer med motsvarande system i övriga medlemsstater och erbjuder marknadsaktörerna ett enkelt handhavande.

När det gäller motionsyrkandena om länsstyrelsernas roll i den regionala energiplaneringen delar utskottets regeringens uppfattning att energiplaneringen bör utvecklas på nationell, regional och lokal nivå för att bidra till uppfyllelsen av energiplaneringsmålet genom att öka olika aktörers förståelse för och kunskap om energisystemets utveckling och behov. Utskottet vill här påminna om att länsstyrelserna i sina regleringsbrev för 2024 fick i uppdrag att leda och samordna det regionala genomförandet av energi- och klimatpolitiken genom att bl.a. utveckla den regionala energiplaneringen och främja klimatåtgärder. Vidare ska länsstyrelserna senast den 30 juni 2025 revidera de regionala energi- och klimatstrategierna utifrån de nya energipolitiska målen. I och med att länsstyrelsernas arbete med att revidera sitt arbete pågår anser utskottet att det är för tidigt att dra några slutsatser om huruvida några förändringar av länsstyrelsernas instruktion kan komma att behövas. Utskottet är således av uppfattningen att regeringen följer frågan.

I några motioner föreslås att antalet energirådgivare i landet ska öka. Utskottet konstaterar att Energimyndigheten nyligen lämnat förslag till regeringen om hur den kommunala energi- och klimatrådgivningen kan utvecklas. Myndigheten föreslår bl.a. en omorganisering av rådgivningen, vilket skulle innebära att en nationell rådgivning införs som ett komplement till den kommunala rådgivningen. Myndigheten menar att en sådan modell skulle innebära att rådgivningen blir mer effektiv och får en jämnare kvalitet. Utskottet ser inget skäl att föregripa detta arbete.

Så kallade bioraffinaderier tas upp i en av motionerna. Här kan utskottet konstatera att sådana anläggningar nämns i Bioekonomiutredningens slutbetänkande som ett sätt att åstadkomma en effektivare användning av bioråvaran. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet och utskottet avser därför inte att förorda att riksdagen uttalar sig särskilt i denna fråga.

När det sedan gäller förslag i en motion om lagerhållningen av elnätsstolpar i trä vill utskottet påminna om statsrådet Carl-Oskar Bohlins svar med anledning av en fråga på samma tema. I svaret anger statsrådet att den s.k. ansvarsprincipen även gäller för lagerhållning av elstolpar. Utskottet anser därför att motionsyrkandet bör lämnas utan åtgärd.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Reservationer

1.

Energipolitikens långsiktiga förutsättningar, punkt 1 (S, V, C, MP)

av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Katarina Luhr (MP), Aida Birinxhiku (S) och Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:852 av Jennie Nilsson och Arber Gashi (båda S) yrkande 1,

2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 3 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 90.

Ställningstagande

Långsiktiga och stabila villkor är och kommer även fortsättningsvis att vara viktiga för att tillräckliga investeringar ska komma på plats. Den stabilitet vi efterfrågar hade med fördel kunnat uppnås om regeringen hade ansträngt sig för att förankra sin energipolitik brett bland riksdagens partier. I stället har regeringen med reformer som riskerar att inte bli bestående över tid skapat en ryckighet i energipolitiken. Det ger i sin tur upphov till stora osäkerheter för den som ska fatta beslut om omfattande investeringar som sträcker sig över lång tid. På grund av att regeringen inte tycks ha förstått värdet av stabila förutsättningar för energipolitiken behöver vi understryka betydelsen av samtal med andra partier med målet att skapa överenskommelser om den svenska energipolitiken som sträcker sig över flera kommande valperioder. Varken Sveriges elkonsumenter, industrin eller klimatet har råd med något annat. Vi anser att sådana samtal bör ha en bred utgångspunkt, som inte är låst till vissa energislag eller specifika lösningar.

Ur avsnittet "Övriga energipolitiska frågor" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet