Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft

I det föregående har utskottet tagit ställning för att det behövs ett särskilt anpassat statligt stöd för att begränsa de risker som ökar de omfattande kapitalkostnaderna i samband med investeringar i ny kärnkraft. Därmed har utskottet en annan uppfattning än den som återfinns i en av motionerna, där motionärerna helt motsätter sig särskilda subventioner för kärnkraft. Eftersom de två redovisade synsätten är uppenbart oförenliga anser utskottet att riksdagen inte bör vidta några åtgärder med anledning av motionsyrkandet.

I en av motionerna föreslås ett tillkännagivande om det som anförs om kärnkraft i motionen. Utskottet kan konstatera att motionen innehåller en mängd kärnkraftsrelaterade frågor. Här kan utskottet inledningsvis instämma i motionärernas uppfattning att kärnkraften under lång tid framöver kommer att utgöra en viktig del av elsystemet eftersom den tillsammans med vattenkraften ger goda möjligheter till balansering och stabilitet i en elförsörjning som alltmer baseras på förnybara energislag som vindkraft och solenergi. Utskottet har heller ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller möjligheterna att förlänga de befintliga svenska kärnreaktorernas driftstid eller att höja effekten i dessa reaktorer, inklusive i reaktorn Oskarshamn 3 som omnämns särskilt i motionen.

Motionärerna berör också de nya villkor för etablering av ny kärnkraft i Sverige som gäller sedan den 1 januari 2024 (prop. 2023/24:19, bet. 2023/24:NU5, rskr. 2023/24:45). Här har utskottet inte ändrat uppfattning sedan frågan behandlades i riksdagen hösten 2023, och de synpunkter som framförs i motionen om en annan utformning av de nyssnämnda villkoren bör därför lämnas utan vidare åtgärd från riksdagen.

I motionen finns det också en längre argumentation på temat kärnkraft som utgår från de uttalanden som regeringen gjorde i den energipolitiska inriktningspropositionen våren 2024 (prop. 2023/24:105) och den utredning som ligger till grund för förslagen i den nu aktuella propositionen. Här hänvisar utskottet till den syn på ny kärnkraft i Sverige som redovisades i samband med behandlingen av den energipolitiska inriktningspropositionen och till det utskottet har anfört tidigare i detta betänkande. Utskottets uppfattning är därför att förslaget i motionen om ett tillkännagivande bör lämnas utan vidare åtgärd av riksdagen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Reservationer

XX

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (S, V, C, MP)

av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V),

2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1,

2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och

2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och

avslår proposition 2024/25:150.

Ställningstagande

Det kommer att krävas en kraftig utbyggnad av det svenska kraftsystemet för att möta det ökade elbehov som elektrifieringen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimatmålen, vidmakthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska självförsörjningen i ett säkerhetspolitiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals miljarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kunna leverera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenomtänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alternativa lösningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vattenkraften och kraftvärmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energilagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett självklart sätt att avlasta kraftsystemet och något som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet.

Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter noggranna analyser och överväganden ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekonomiska villkor och utan att annan elproduktion – som behövs långt innan någon ny kärnkraft kan komma på plats – trängs undan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräver behövs före 2035, dvs. innan den föreslagna kärnkraftsutbyggnaden över huvud taget kan bidra till omställningen av utsläppstunga verksamheter eller gagna kraftsystemets funktion. Vi saknar dessutom helt en analys av vilken påverkan finansieringsmodellen kan innebära för investeringar i annan elproduktion fram tills de nya kärnkraftverken tas i drift. Det är helt enkelt inte klarlagt att en omfattande satsning på ny kärnkraft i närtid kan motiveras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Avsaknaden av ett nollalternativ gör konsekvensanalysen otillräcklig när det gäller följderna för kraftsystemet, elkunderna, klimatmålen och industrins gröna omställning. Detta är en fundamental brist i regeringens proposition, vilket även flera remissinstanser har påpekat.

Oavsett vilken syn man har på kärnkraftens framtida roll i kraftsystemet anser vi att de förslag som föreläggs riksdagen ska vara väl genomarbetade. Detta gäller inte minst när förslagen innebär betydande ekonomiska åtaganden och löper över långa tidsperioder. De exempel som regeringen redovisar kring kostnader för ett hushåll utgår från orealistiska scenarier som bygger på mycket osäkra antaganden om byggtid, förväntat elpris och flera andra parametrar. Vidare är de offentligfinansiella beräkningarna bristfälliga och finansieringen av utbyggnaden kommer att tränga undan andra investeringar och bl.a. leda till betydande begränsningar av angelägna välfärdsreformer. Tidsplanen är också mycket osäker och vi befarar att ny kärnkraft i Sverige kommer att ta mycket längre tid att förverkliga än vad regeringen förutspår, vilket gör det svårt för näringslivet att planera för när el kan finnas tillgänglig i tillräcklig mängd. Att en majoritet av Sveriges klimatpolitiska mål dessutom förutsätter att mer fossilfri el och effekt tillgängliggörs i närtid gör ett ensidigt fokus på det tidsmässigt utdragna kärnkraftsspåret högst olämpligt. Vill det sig riktigt illa kommer ny kärnkraft inte att kunna bidra till något av Sveriges klimatmål för 2030, 2040 eller 2045. Detta säger en hel del om regeringens klimatpolitik, vilken för övrigt har dömts ut av flera välrenommerade experter och organisationer.

Ur avsnittet "Övriga frågor om kärnkraft" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Inledning

Utskottet redovisar sitt ställningstagande under följande rubriker:

– Regeringens lagförslag

– Konsekvensanalys av lagförslaget

– Riksdagsprövning av eventuella avtal.

Regeringens lagförslag

Enligt utskottets uppfattning kommer ny kärnkraft att spela en avgörande roll i att möta Sveriges behov av fossilfri el, samtidigt som den bidrar till ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Kärnkraftens förmåga att leverera stabil baskraft behövs inte minst för att det ska vara möjligt att ta till vara väderberoende vind- och solkraft och tillhandahålla klimatvänlig och pålitlig kraftproduktion även när efterfrågan är som störst. Kärnkraften ger förutsättningar för en omfattande elektrifiering av det svenska samhället och att därigenom ytterligare minska Sveriges beroende av fossila bränslen och stärka möjligheterna att nå ambitiösa klimatmål. Ny kärnkraft kan också bidra till att stabilisera elpriserna, vilket gynnar både industrin och hushållen. Dessutom kan statliga investeringar i kärnkraft skapa jobb inom teknik, forskning och energiindustri, vilket stärker den svenska konkurrenskraften.

Mot den bakgrunden har utskottet ställt sig positivt till de åtgärder som regeringen hittills har vidtagit eller föreslagit för att underlätta utbyggnaden av ny kärnkraft. Det handlar bl.a. om att ta bort sådan kärnkraftsfientlig lagstiftning som under lång tid har begränsat hur många kärnreaktorer som får byggas i Sverige och var de får lokaliseras. Därtill har flera utredningar och myndighetsuppdrag genomförts eller påbörjats för att klargöra förutsättningarna för utbyggnaden av kärnkraften i linje med den tydliga färdplan som vägleder arbetet. Dessa utredningar och uppdrag har dels sett över regelverket för att underlätta tillkomsten av ny kärnkraft, dels analyserat behovet av ändringar i regelverket för finansieringen av omhändertagande av kärnavfall när nya kärnkraftsreaktorer har byggts. Det pågår även en viktig kartläggning av den svenska värdekedjan för ny kärnkraft.

Utskottet kan dock – i likhet med regeringen – konstatera att det utöver ett tillåtande regelverk och andra grundläggande förutsättningar även krävs ansenliga mängder kapital för att det ska vara möjligt att investera i nya stora kärnanläggningar. De ledtider som föregår kommersiell drift i en ny reaktor innebär att dessa projekt förknippas med olika typer av investeringsrisker. Detta gör i sin tur att den ordinarie kapitalmarknadens riskpremier tenderar att bli så höga att det kan uppkomma tveksamheter kring investeringens lönsamhet.

Mot bakgrund av att utskottet delar regeringens uppfattning om behovet av ny kärnkraft är det också motiverat att staten bär en del av risken för att denna viktiga kraftproduktion kommer till. Med ökande elförbrukning, behov av att ställa om energisystemet i klimatvänlig riktning och osäkerheter kring framtida energikällor är det, enligt utskottets uppfattning, mycket betydelsefullt att landet investerar i stabila och hållbara lösningar. Ny kärnkraft kan spela en central roll i denna utveckling, och det är en viktig anledning till att den svenska staten bör underlätta dess finansiering.

Genom regeringens förslag om förmånliga statliga lån och en prissäkringsmodell i form av s.k. dubbelriktade differenskontrakt ges förutsättningar för att nya kärnkraftsreaktorer ska kunna byggas. Förslagen syftar till att ge den stabilitet och förutsägbarhet som gör att energibolagen är beredda att skjuta till eget kapital i en sådan utsträckning att nya reaktorer blir verklighet. Utskottet anser att förslaget i propositionen är ett välkommet och nödvändigt steg för att möta Sveriges elbehov, klimatutmaningarna och för att stärka den svenska konkurrenskraften. Genom att kombinera ekonomiskt stöd, teknisk innovation och ett starkt fokus på hållbarhet skapas en solid grund för framtidens energisystem. Det är ett initiativ som inte bara stärker Sveriges energisäkerhet utan också gör landet till en föregångare inom fossilfri energi.

Sammantaget ser utskottet statens roll när det gäller finansiering av ny kärnkraft som en strategisk investering i Sveriges framtid. Genom att stödja utvecklingen av kärnkraft kan staten säkerställa en stabil energiförsörjning, bidra till klimatmålen, stärka den ekonomiska konkurrenskraften och minska beroendet av energiimport.

Därmed föreslår utskottet att riksdagen ska anta regeringens förslag till lag om finansiering av ny kärnkraft och avslå motionsyrkandena.

Konsekvensanalys av lagförslaget

Utskottet vill inledningsvis klargöra att den föreslagna lagen inte innebär att staten är bunden att lämna stöd till investeringar i ny kärnkraft. Däremot blir det med den tilltänkta lagregleringen möjligt att inleda de processer som krävs för att ett beslut om stöd till byggande av ny kärnkraft ska vara möjligt. Lagförslaget har emellertid inte i sig några direkta konsekvenser för elsystemet, näringslivet, hushållen eller de offentliga finanserna.

De parametrar som behöver fastställas i avtalen, såsom andel lån och lösenpris, är inte låsta på förhand utan behöver förhandlas mellan staten och projektbolaget samt genomgå en statsstödsprövning. I grunden innebär detta att de mer konkreta konsekvenserna av förslaget inte går att överblicka till fullo förrän modellen börjar tillämpas, dvs. när de avtal som ska slutas mellan staten och de projektbolag som har för avsikt att bygga nya kärnkraftverk har framförhandlats. Vidare förutsätter regeringens beslut om stöd att den har inhämtat erforderliga finansiella befogenheter genom riksdagens beslut om en ekonomisk proposition.

Till detta vill utskottet också foga att samhällsekonomiska konsekvensanalyser inte är en exakt vetenskap utan måste bygga på mer eller mindre kvalificerade antaganden om utvecklingen när det gäller en mängd centrala parametrar. Antaganden är alltid behäftade med olika grad av osäkerhet och kommer därför alltid att kunna ifrågasättas. Att alla inte är överens om vilka antaganden som bör ligga till grund för ett visst beslut får dock inte leda till en handlingsförlamning som mycket väl kan resultera i större samhällsekonomiska kostnader än om man agerar under en viss osäkerhet. Prognoser och analyser kan t.ex. inte garantera hur utvecklingen av ny teknik inom energiområdet kommer att se ut på lång sikt, och att valet mellan en utbyggnad av enbart vind- och solkraft kombinerat med ny lagringsteknik och en utbyggnad där också ny kärnkraft tillkommer handlar om att väga olika risker mot varandra. Vidare vill utskottet hävda att flertalet omvärldsfaktorer i tidsperspektivet 2045 är förknippade med mycket stor osäkerhet, vilket försvårar en strikt kvantitativ samhällsekonomisk analys och att det skulle kvarstå en betydande osäkerhet kring utvecklingen på elmarknaden trots en omfattande sådan analys.

Ur avsnittet "Finansiering och riskdelning" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 4. Läs betänkandet

Inledning

Utskottet redovisar sitt ställningstagande under följande rubriker:

– Regeringens lagförslag

– Konsekvensanalys av lagförslaget

– Riksdagsprövning av eventuella avtal.

Regeringens lagförslag

Enligt utskottets uppfattning kommer ny kärnkraft att spela en avgörande roll i att möta Sveriges behov av fossilfri el, samtidigt som den bidrar till ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Kärnkraftens förmåga att leverera stabil baskraft behövs inte minst för att det ska vara möjligt att ta till vara väderberoende vind- och solkraft och tillhandahålla klimatvänlig och pålitlig kraftproduktion även när efterfrågan är som störst. Kärnkraften ger förutsättningar för en omfattande elektrifiering av det svenska samhället och att därigenom ytterligare minska Sveriges beroende av fossila bränslen och stärka möjligheterna att nå ambitiösa klimatmål. Ny kärnkraft kan också bidra till att stabilisera elpriserna, vilket gynnar både industrin och hushållen. Dessutom kan statliga investeringar i kärnkraft skapa jobb inom teknik, forskning och energiindustri, vilket stärker den svenska konkurrenskraften.

Mot den bakgrunden har utskottet ställt sig positivt till de åtgärder som regeringen hittills har vidtagit eller föreslagit för att underlätta utbyggnaden av ny kärnkraft. Det handlar bl.a. om att ta bort sådan kärnkraftsfientlig lagstiftning som under lång tid har begränsat hur många kärnreaktorer som får byggas i Sverige och var de får lokaliseras. Därtill har flera utredningar och myndighetsuppdrag genomförts eller påbörjats för att klargöra förutsättningarna för utbyggnaden av kärnkraften i linje med den tydliga färdplan som vägleder arbetet. Dessa utredningar och uppdrag har dels sett över regelverket för att underlätta tillkomsten av ny kärnkraft, dels analyserat behovet av ändringar i regelverket för finansieringen av omhändertagande av kärnavfall när nya kärnkraftsreaktorer har byggts. Det pågår även en viktig kartläggning av den svenska värdekedjan för ny kärnkraft.

Utskottet kan dock – i likhet med regeringen – konstatera att det utöver ett tillåtande regelverk och andra grundläggande förutsättningar även krävs ansenliga mängder kapital för att det ska vara möjligt att investera i nya stora kärnanläggningar. De ledtider som föregår kommersiell drift i en ny reaktor innebär att dessa projekt förknippas med olika typer av investeringsrisker. Detta gör i sin tur att den ordinarie kapitalmarknadens riskpremier tenderar att bli så höga att det kan uppkomma tveksamheter kring investeringens lönsamhet.

Mot bakgrund av att utskottet delar regeringens uppfattning om behovet av ny kärnkraft är det också motiverat att staten bär en del av risken för att denna viktiga kraftproduktion kommer till. Med ökande elförbrukning, behov av att ställa om energisystemet i klimatvänlig riktning och osäkerheter kring framtida energikällor är det, enligt utskottets uppfattning, mycket betydelsefullt att landet investerar i stabila och hållbara lösningar. Ny kärnkraft kan spela en central roll i denna utveckling, och det är en viktig anledning till att den svenska staten bör underlätta dess finansiering.

Genom regeringens förslag om förmånliga statliga lån och en prissäkringsmodell i form av s.k. dubbelriktade differenskontrakt ges förutsättningar för att nya kärnkraftsreaktorer ska kunna byggas. Förslagen syftar till att ge den stabilitet och förutsägbarhet som gör att energibolagen är beredda att skjuta till eget kapital i en sådan utsträckning att nya reaktorer blir verklighet. Utskottet anser att förslaget i propositionen är ett välkommet och nödvändigt steg för att möta Sveriges elbehov, klimatutmaningarna och för att stärka den svenska konkurrenskraften. Genom att kombinera ekonomiskt stöd, teknisk innovation och ett starkt fokus på hållbarhet skapas en solid grund för framtidens energisystem. Det är ett initiativ som inte bara stärker Sveriges energisäkerhet utan också gör landet till en föregångare inom fossilfri energi.

Sammantaget ser utskottet statens roll när det gäller finansiering av ny kärnkraft som en strategisk investering i Sveriges framtid. Genom att stödja utvecklingen av kärnkraft kan staten säkerställa en stabil energiförsörjning, bidra till klimatmålen, stärka den ekonomiska konkurrenskraften och minska beroendet av energiimport.

Därmed föreslår utskottet att riksdagen ska anta regeringens förslag till lag om finansiering av ny kärnkraft och avslå motionsyrkandena.

Konsekvensanalys av lagförslaget

Utskottet vill inledningsvis klargöra att den föreslagna lagen inte innebär att staten är bunden att lämna stöd till investeringar i ny kärnkraft. Däremot blir det med den tilltänkta lagregleringen möjligt att inleda de processer som krävs för att ett beslut om stöd till byggande av ny kärnkraft ska vara möjligt. Lagförslaget har emellertid inte i sig några direkta konsekvenser för elsystemet, näringslivet, hushållen eller de offentliga finanserna.

De parametrar som behöver fastställas i avtalen, såsom andel lån och lösenpris, är inte låsta på förhand utan behöver förhandlas mellan staten och projektbolaget samt genomgå en statsstödsprövning. I grunden innebär detta att de mer konkreta konsekvenserna av förslaget inte går att överblicka till fullo förrän modellen börjar tillämpas, dvs. när de avtal som ska slutas mellan staten och de projektbolag som har för avsikt att bygga nya kärnkraftverk har framförhandlats. Vidare förutsätter regeringens beslut om stöd att den har inhämtat erforderliga finansiella befogenheter genom riksdagens beslut om en ekonomisk proposition.

Till detta vill utskottet också foga att samhällsekonomiska konsekvensanalyser inte är en exakt vetenskap utan måste bygga på mer eller mindre kvalificerade antaganden om utvecklingen när det gäller en mängd centrala parametrar. Antaganden är alltid behäftade med olika grad av osäkerhet och kommer därför alltid att kunna ifrågasättas. Att alla inte är överens om vilka antaganden som bör ligga till grund för ett visst beslut får dock inte leda till en handlingsförlamning som mycket väl kan resultera i större samhällsekonomiska kostnader än om man agerar under en viss osäkerhet. Prognoser och analyser kan t.ex. inte garantera hur utvecklingen av ny teknik inom energiområdet kommer att se ut på lång sikt, och att valet mellan en utbyggnad av enbart vind- och solkraft kombinerat med ny lagringsteknik och en utbyggnad där också ny kärnkraft tillkommer handlar om att väga olika risker mot varandra. Vidare vill utskottet hävda att flertalet omvärldsfaktorer i tidsperspektivet 2045 är förknippade med mycket stor osäkerhet, vilket försvårar en strikt kvantitativ samhällsekonomisk analys och att det skulle kvarstå en betydande osäkerhet kring utvecklingen på elmarknaden trots en omfattande sådan analys.

Ur avsnittet "Finansiering och riskdelning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 4. Läs betänkandet

Inledning

Utskottet redovisar sitt ställningstagande under följande rubriker:

– Regeringens lagförslag

– Konsekvensanalys av lagförslaget

– Riksdagsprövning av eventuella avtal.

Regeringens lagförslag

Enligt utskottets uppfattning kommer ny kärnkraft att spela en avgörande roll i att möta Sveriges behov av fossilfri el, samtidigt som den bidrar till ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Kärnkraftens förmåga att leverera stabil baskraft behövs inte minst för att det ska vara möjligt att ta till vara väderberoende vind- och solkraft och tillhandahålla klimatvänlig och pålitlig kraftproduktion även när efterfrågan är som störst. Kärnkraften ger förutsättningar för en omfattande elektrifiering av det svenska samhället och att därigenom ytterligare minska Sveriges beroende av fossila bränslen och stärka möjligheterna att nå ambitiösa klimatmål. Ny kärnkraft kan också bidra till att stabilisera elpriserna, vilket gynnar både industrin och hushållen. Dessutom kan statliga investeringar i kärnkraft skapa jobb inom teknik, forskning och energiindustri, vilket stärker den svenska konkurrenskraften.

Mot den bakgrunden har utskottet ställt sig positivt till de åtgärder som regeringen hittills har vidtagit eller föreslagit för att underlätta utbyggnaden av ny kärnkraft. Det handlar bl.a. om att ta bort sådan kärnkraftsfientlig lagstiftning som under lång tid har begränsat hur många kärnreaktorer som får byggas i Sverige och var de får lokaliseras. Därtill har flera utredningar och myndighetsuppdrag genomförts eller påbörjats för att klargöra förutsättningarna för utbyggnaden av kärnkraften i linje med den tydliga färdplan som vägleder arbetet. Dessa utredningar och uppdrag har dels sett över regelverket för att underlätta tillkomsten av ny kärnkraft, dels analyserat behovet av ändringar i regelverket för finansieringen av omhändertagande av kärnavfall när nya kärnkraftsreaktorer har byggts. Det pågår även en viktig kartläggning av den svenska värdekedjan för ny kärnkraft.

Utskottet kan dock – i likhet med regeringen – konstatera att det utöver ett tillåtande regelverk och andra grundläggande förutsättningar även krävs ansenliga mängder kapital för att det ska vara möjligt att investera i nya stora kärnanläggningar. De ledtider som föregår kommersiell drift i en ny reaktor innebär att dessa projekt förknippas med olika typer av investeringsrisker. Detta gör i sin tur att den ordinarie kapitalmarknadens riskpremier tenderar att bli så höga att det kan uppkomma tveksamheter kring investeringens lönsamhet.

Mot bakgrund av att utskottet delar regeringens uppfattning om behovet av ny kärnkraft är det också motiverat att staten bär en del av risken för att denna viktiga kraftproduktion kommer till. Med ökande elförbrukning, behov av att ställa om energisystemet i klimatvänlig riktning och osäkerheter kring framtida energikällor är det, enligt utskottets uppfattning, mycket betydelsefullt att landet investerar i stabila och hållbara lösningar. Ny kärnkraft kan spela en central roll i denna utveckling, och det är en viktig anledning till att den svenska staten bör underlätta dess finansiering.

Genom regeringens förslag om förmånliga statliga lån och en prissäkringsmodell i form av s.k. dubbelriktade differenskontrakt ges förutsättningar för att nya kärnkraftsreaktorer ska kunna byggas. Förslagen syftar till att ge den stabilitet och förutsägbarhet som gör att energibolagen är beredda att skjuta till eget kapital i en sådan utsträckning att nya reaktorer blir verklighet. Utskottet anser att förslaget i propositionen är ett välkommet och nödvändigt steg för att möta Sveriges elbehov, klimatutmaningarna och för att stärka den svenska konkurrenskraften. Genom att kombinera ekonomiskt stöd, teknisk innovation och ett starkt fokus på hållbarhet skapas en solid grund för framtidens energisystem. Det är ett initiativ som inte bara stärker Sveriges energisäkerhet utan också gör landet till en föregångare inom fossilfri energi.

Sammantaget ser utskottet statens roll när det gäller finansiering av ny kärnkraft som en strategisk investering i Sveriges framtid. Genom att stödja utvecklingen av kärnkraft kan staten säkerställa en stabil energiförsörjning, bidra till klimatmålen, stärka den ekonomiska konkurrenskraften och minska beroendet av energiimport.

Därmed föreslår utskottet att riksdagen ska anta regeringens förslag till lag om finansiering av ny kärnkraft och avslå motionsyrkandena.

Konsekvensanalys av lagförslaget

Utskottet vill inledningsvis klargöra att den föreslagna lagen inte innebär att staten är bunden att lämna stöd till investeringar i ny kärnkraft. Däremot blir det med den tilltänkta lagregleringen möjligt att inleda de processer som krävs för att ett beslut om stöd till byggande av ny kärnkraft ska vara möjligt. Lagförslaget har emellertid inte i sig några direkta konsekvenser för elsystemet, näringslivet, hushållen eller de offentliga finanserna.

De parametrar som behöver fastställas i avtalen, såsom andel lån och lösenpris, är inte låsta på förhand utan behöver förhandlas mellan staten och projektbolaget samt genomgå en statsstödsprövning. I grunden innebär detta att de mer konkreta konsekvenserna av förslaget inte går att överblicka till fullo förrän modellen börjar tillämpas, dvs. när de avtal som ska slutas mellan staten och de projektbolag som har för avsikt att bygga nya kärnkraftverk har framförhandlats. Vidare förutsätter regeringens beslut om stöd att den har inhämtat erforderliga finansiella befogenheter genom riksdagens beslut om en ekonomisk proposition.

Till detta vill utskottet också foga att samhällsekonomiska konsekvensanalyser inte är en exakt vetenskap utan måste bygga på mer eller mindre kvalificerade antaganden om utvecklingen när det gäller en mängd centrala parametrar. Antaganden är alltid behäftade med olika grad av osäkerhet och kommer därför alltid att kunna ifrågasättas. Att alla inte är överens om vilka antaganden som bör ligga till grund för ett visst beslut får dock inte leda till en handlingsförlamning som mycket väl kan resultera i större samhällsekonomiska kostnader än om man agerar under en viss osäkerhet. Prognoser och analyser kan t.ex. inte garantera hur utvecklingen av ny teknik inom energiområdet kommer att se ut på lång sikt, och att valet mellan en utbyggnad av enbart vind- och solkraft kombinerat med ny lagringsteknik och en utbyggnad där också ny kärnkraft tillkommer handlar om att väga olika risker mot varandra. Vidare vill utskottet hävda att flertalet omvärldsfaktorer i tidsperspektivet 2045 är förknippade med mycket stor osäkerhet, vilket försvårar en strikt kvantitativ samhällsekonomisk analys och att det skulle kvarstå en betydande osäkerhet kring utvecklingen på elmarknaden trots en omfattande sådan analys.

Ur avsnittet "Finansiering och riskdelning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet