Ersättning till radio- och tv-företag vid privatkopiering

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Nationell strategi för immaterialrätt

– Kunskapscentrum för immaterialrätt

– Kunskap om immaterialrätt

– Övrigt om immaterialrätt.

Nationell strategi för immaterialrätt

I två motioner föreslås att regeringen ska ta fram en svensk strategi för immaterialrätt. Syftet är bl.a. att öka kunskapen hos små och medelstora företag samt på sikt öka företagens konkurrenskraft i Sverige. Utskottet vill påminna om att Iva nyligen presenterat en förstudie om behovet av en nationell immaterialrättstrategi. Utskottet noterar även den arbetsgrupp som regeringen tillsatte inom Regeringskansliet i februari 2025 för att samordna frågor om immaterialrätt och bidra till att ta fram en inriktning för regeringens målsättning på området. I samband med att regeringen tillsatte arbetsgruppen framförde regeringen bl.a. att den ser ett behov av att arbeta strategiskt och samlat på immaterialrättens område på nationell och internationell nivå. Utskottet ser därmed inget skäl att ställa sig bakom motionsyrkandena.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Kunskapscentrum för immaterialrätt

Utskottet konstaterar att det i två motioner anförs att regeringen bör verka för att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för immaterialrätt i Sverige. Utskottet är av uppfattningen att PRV redan utgör ett viktigt kunskapscentrum för immaterialrätt i Sverige. Vidare kan utskottet notera att det i PRV:s instruktion anges att myndigheten ansvarar för ärenden om patent, varumärken och mönster i Sverige. Myndigheten ska långsiktigt främja tillväxten samt stärka innovationsförmågan och konkurrenskraften i hela landet. Dessutom ska myndigheten informera om och bidra till ökad förståelse för immateriella tillgångar och rättigheter. I PRV:s instruktion finns även en möjlighet för myndigheten att bedriva uppdragsverksamhet. Därtill kan påminnas om att PRV samarbetar med många olika myndigheter och aktörer i näringslivet i särskilda tidsbegränsade projekt eller för långsiktiga ändamål. Därutöver kan utskottet konstatera att även om det kan finnas olika uppfattningar om och i så fall hur PRV:s verksamhet skulle kunna utvecklas framöver ser utskottet inget skäl i dagsläget för riksdagen att bifalla förslagen i motionerna.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Kunskap om immaterialrätt

I ett antal motioner efterfrågas tillkännagivanden om att öka kunskapen om immaterialrätt. Utskottet delar motionärernas uppfattning om att det är viktigt att öka kunskapen om immaterialrätt hos små och medelstora företag samt inom akademin. Utskottet konstaterar att regeringen har inrättat en arbetsgrupp inom Regeringskansliet för att samordna frågor om immaterialrätt. Regeringen anser att det är avgörande med kunskap om immaterialrätt och strategisk hantering av immateriella tillgångar för att svenska företag, innovatörer och kulturskapare ska lyckas på den svenska och internationella marknaden. Utskottet gör ingen annan bedömning. Vidare noterar utskottet att både PRV och Vinnova arbetat kunskapshöjande inom området immateriella tillgångar. I PRV:s instruktion finns sedan 2017 ett informationsuppdrag som innebär att myndigheten ska bedriva arbetet inom ramen för sin ordinarie verksamhet. Utskottet kan vidare konstatera att det finns innovationskontor på ett antal lärosäten och att dessa har en rådgivande uppgift när det gäller immaterialrätt. Regeringen har i propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) aviserat att den har för avsikt att inrätta ett gemensamt innovationskontor för de kulturella och kreativa branscherna samt att regeringen kommer att utvärdera innovationskontorens verksamhet för att säkerställa att de håller hög kvalitet och bedrivs effektivt. Därtill slutredovisade Vinnova, Upphandlingsmyndigheten och PRV uppdraget om att främja nyttiggörande och kommersialisering av innovation i mars 2025. I slutrapporten konstaterar de bl.a. att innovationsupphandling är ett kraftfullt verktyg men att det finns utmaningar som behöver hanteras för att den offentliga sektorn fullt ut ska bidra till Sveriges ska kunna ta vara på innovationskraften i den offentliga sektorn. Myndigheterna har inom ramen för uppdraget tagit fram ett kunskapshöjande material om immaterialrätt i samband med innovation i upphandling. Mot bakgrund av det arbete som pågår ser utskottet inget skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande till regeringen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Övrigt om immaterialrätt

I en motion förordas att regeringen ska göra mer för att hindra intrång i immateriella rättigheter. Utskottet konstaterar att riksdagen i juni 2020 biföll regeringens proposition Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång (prop. 2019/20:149, bet. 2019/20:NU18) och att reglerna trädde i kraft den 1 september 2020. Syftet med lagstiftningen om skärpta straff för de allvarligaste immaterialrättsintrången var att komma åt den kommersiella och strategiskt planerade brottsligheten, dvs. de som tillhandahåller olovligt material. Vidare vill utskottet påminna om att PRV sedan 2017 har ett informationsuppdrag inskrivet i sin instruktion, och att det uppdrag myndigheten tidigare haft om att bl.a. öka allmänhetens kunskap för att minska intrången i upphovsrätten numera är en del av PRV:s ordinarie verksamhet.

När det gäller frågan om att utreda hur svensk immaterialrätt bättre kan skyddas kan utskottet även i detta sammanhang konstatera att regeringen tillsatt en arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Arbetsgruppen har tillsatts för att regeringen bl.a. ser behov av att arbeta strategiskt och samlat på immaterialrättens område på nationell och internationell nivå.

Utskottet anser mot den bakgrunden inte att de här aktuella förslagen motiverar något tillkännagivande från riksdagen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Upphovsrätt och AI, punkt 2 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Ur avsnittet "Övriga frågor som rör immaterialrätt" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 9 och 10. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Upphovsrätt och AI

– Upphovsrättskyddade konstverk på offentlig plats

– Övrigt om upphovsrätt.

Upphovsrätt och AI

I fem motioner efterfrågas tillkännagivanden om att upphovsrätten ska ses över med anledning av utvecklingen inom AI. Utskottet vill påminna om att regeringen i skrivelsen Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher, som utskottet behandlade våren 2024, anger att ett mål med strategin är att bidra till att uppnå god kunskap om förutsättningarna och utvecklingen på den upphovsrättsbaserade marknaden. Vidare framför regeringen att generativ AI på kort tid har fått stort genomslag och medför såväl stora möjligheter som utmaningar för de kulturella och kreativa branscherna. Detta medför ett fortsatt behov av kunskap om det upphovsrättsliga regelverket och förmåga att använda det. Regeringen framhåller att PRV:s uppdrag att informera om och bidra till ökad förståelse för immateriella tillgångar och rättigheter är centralt i detta avseende. I skrivelsen anger regeringen även när det gäller AI att det finns risker för illegal användning av upphovsrättsligt skyddat material och att denna utveckling ger upphov till frågor om regleringar och marknadsvillkor. Regeringen menar att en central del i detta arbete är EU:s direktiv om upphovsrätten på den inre marknaden, som genomfördes i svensk rätt 2022. Därutöver kan utskottet konstatera att EU i juni 2024 antog en förordning med gemensamma regler för AI, och att regeringen i september 2024 tillsatte en utredning med uppdrag att se över behovet av nationella anpassningar till följd av denna reglering. Utredaren ska bl.a. lämna förslag på hur systemet för marknadsövervakning, marknadskontroll, styrning och kontroll av efterlevnad ska utformas. Vidare ska utredaren kartlägga övriga behov av nationell anpassning till följd av AI-regleringen på EU-nivå. Utskottet noterar att utredningen ska presentera sina slutsatser senare i år. Därtill överlämnade AI-kommissionen sitt slutbetänkande till regeringen i november 2024. Betänkandet och dess förslag remissbehandlas nu under våren 2025.

Utskottet ser därmed inget skäl att ställa sig bakom något av motionsyrkandena, som därmed avstyrks.

Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats

I ett antal motioner framhålls det att upphovsrättslagen behöver revideras och anpassas till den digitala verkligheten, och i synnerhet bli teknikneutral, så att bilder på offentlig konst fritt kan spridas digitalt. Utskottet vill här påminna om att regeringen tillsatte en utredning i juli 2022 som bl.a. skulle se över det s.k. panoramaundantaget och föreslå bestämmelser som säkerställer att det finns rimliga möjligheter att återge offentlig konst digitalt. Utredningen överlämnade sitt betänkande till regeringen i januari 2024, och under våren 2024 remissbehandlades betänkandet. Utskottet noterar vidare att förslagen i betänkandet och remissvaren för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet kan därför konstatera att det pågår ett arbete som rör vad motionärerna efterfrågar, och utskottet ser inget skäl för riksdagen att föregripa detta arbete.

Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Övrigt om upphovsrätt

I ett antal motioner efterfrågas insatser för att komma till rätta med intrång i och olaglig streamning av upphovsrättskyddat material. Utskottet kan konstatera att upphovsrättslagens bestämmelser som rör inskränkningar nyligen har setts över. Regeringen tillsatte i juni 2022 en utredning med syftet att åstadkomma ett tydligare och modernare regelverk för användning av upphovsrättsligt skyddade verk som kan ske utan tillstånd. Utredningen lämnade sitt betänkande Inskränkningar i upphovsrätten till regeringen i januari 2024. I och med att utredningens förslag och remissvaren fortfarande bereds inom Regeringskansliet ser utskottet inget skäl att föregripa detta arbete.

Med anledning av ett motionsyrkande om fri åsiktsbildning och upphovsrättsligt skydd vill utskottet också påminna om att det i den nyssnämnda utredningens uppdrag även ingick att se över frågorna om användning av verk och andra skyddade prestationer bl.a. för citat och i parodisyfte.

När det gäller privatkopieringsersättningen, som tas upp i en motion, kan utskottet också konstatera att det nyligen gjorts en översyn av ersättningen till rättighetshavare vid privatkopiering och att utredningens betänkande överlämnades till regeringen i april 2022. Av den proposition som utskottet behandlar i detta betänkande framgår att övriga förslag i utredningens betänkande inklusive remissvaren bereds vidare inom Regeringskansliet eftersom de kräver ytterligare överväganden.

I en motion förordas att regeringen bör utreda om upphovsrättens giltighetstid är befogad utifrån dagens förhållanden. Utskottet vill framhålla att bestämmelserna om att upphovsrätten gäller så länge upphovspersonen lever och i 70 år därefter har sin grund i EU-rätten. Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande förra året och avser även detta år att inte förorda ett tillkännagivande i enlighet med motionärernas vilja.

Vidare efterfrågas i en motion att regeringen ska verka inom EU för att riva upp lagen om civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område. Utskottet ser inget skäl för riksdagen att ställa sig bakom en sådan uppmaning till regeringen.

Därmed avstryks samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Frågor som rör upphovsrätt" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4, 6 och 8. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Upphovsrätt och AI

– Upphovsrättskyddade konstverk på offentlig plats

– Övrigt om upphovsrätt.

Upphovsrätt och AI

I fem motioner efterfrågas tillkännagivanden om att upphovsrätten ska ses över med anledning av utvecklingen inom AI. Utskottet vill påminna om att regeringen i skrivelsen Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher, som utskottet behandlade våren 2024, anger att ett mål med strategin är att bidra till att uppnå god kunskap om förutsättningarna och utvecklingen på den upphovsrättsbaserade marknaden. Vidare framför regeringen att generativ AI på kort tid har fått stort genomslag och medför såväl stora möjligheter som utmaningar för de kulturella och kreativa branscherna. Detta medför ett fortsatt behov av kunskap om det upphovsrättsliga regelverket och förmåga att använda det. Regeringen framhåller att PRV:s uppdrag att informera om och bidra till ökad förståelse för immateriella tillgångar och rättigheter är centralt i detta avseende. I skrivelsen anger regeringen även när det gäller AI att det finns risker för illegal användning av upphovsrättsligt skyddat material och att denna utveckling ger upphov till frågor om regleringar och marknadsvillkor. Regeringen menar att en central del i detta arbete är EU:s direktiv om upphovsrätten på den inre marknaden, som genomfördes i svensk rätt 2022. Därutöver kan utskottet konstatera att EU i juni 2024 antog en förordning med gemensamma regler för AI, och att regeringen i september 2024 tillsatte en utredning med uppdrag att se över behovet av nationella anpassningar till följd av denna reglering. Utredaren ska bl.a. lämna förslag på hur systemet för marknadsövervakning, marknadskontroll, styrning och kontroll av efterlevnad ska utformas. Vidare ska utredaren kartlägga övriga behov av nationell anpassning till följd av AI-regleringen på EU-nivå. Utskottet noterar att utredningen ska presentera sina slutsatser senare i år. Därtill överlämnade AI-kommissionen sitt slutbetänkande till regeringen i november 2024. Betänkandet och dess förslag remissbehandlas nu under våren 2025.

Utskottet ser därmed inget skäl att ställa sig bakom något av motionsyrkandena, som därmed avstyrks.

Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats

I ett antal motioner framhålls det att upphovsrättslagen behöver revideras och anpassas till den digitala verkligheten, och i synnerhet bli teknikneutral, så att bilder på offentlig konst fritt kan spridas digitalt. Utskottet vill här påminna om att regeringen tillsatte en utredning i juli 2022 som bl.a. skulle se över det s.k. panoramaundantaget och föreslå bestämmelser som säkerställer att det finns rimliga möjligheter att återge offentlig konst digitalt. Utredningen överlämnade sitt betänkande till regeringen i januari 2024, och under våren 2024 remissbehandlades betänkandet. Utskottet noterar vidare att förslagen i betänkandet och remissvaren för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet kan därför konstatera att det pågår ett arbete som rör vad motionärerna efterfrågar, och utskottet ser inget skäl för riksdagen att föregripa detta arbete.

Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Övrigt om upphovsrätt

I ett antal motioner efterfrågas insatser för att komma till rätta med intrång i och olaglig streamning av upphovsrättskyddat material. Utskottet kan konstatera att upphovsrättslagens bestämmelser som rör inskränkningar nyligen har setts över. Regeringen tillsatte i juni 2022 en utredning med syftet att åstadkomma ett tydligare och modernare regelverk för användning av upphovsrättsligt skyddade verk som kan ske utan tillstånd. Utredningen lämnade sitt betänkande Inskränkningar i upphovsrätten till regeringen i januari 2024. I och med att utredningens förslag och remissvaren fortfarande bereds inom Regeringskansliet ser utskottet inget skäl att föregripa detta arbete.

Med anledning av ett motionsyrkande om fri åsiktsbildning och upphovsrättsligt skydd vill utskottet också påminna om att det i den nyssnämnda utredningens uppdrag även ingick att se över frågorna om användning av verk och andra skyddade prestationer bl.a. för citat och i parodisyfte.

När det gäller privatkopieringsersättningen, som tas upp i en motion, kan utskottet också konstatera att det nyligen gjorts en översyn av ersättningen till rättighetshavare vid privatkopiering och att utredningens betänkande överlämnades till regeringen i april 2022. Av den proposition som utskottet behandlar i detta betänkande framgår att övriga förslag i utredningens betänkande inklusive remissvaren bereds vidare inom Regeringskansliet eftersom de kräver ytterligare överväganden.

I en motion förordas att regeringen bör utreda om upphovsrättens giltighetstid är befogad utifrån dagens förhållanden. Utskottet vill framhålla att bestämmelserna om att upphovsrätten gäller så länge upphovspersonen lever och i 70 år därefter har sin grund i EU-rätten. Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande förra året och avser även detta år att inte förorda ett tillkännagivande i enlighet med motionärernas vilja.

Vidare efterfrågas i en motion att regeringen ska verka inom EU för att riva upp lagen om civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område. Utskottet ser inget skäl för riksdagen att ställa sig bakom en sådan uppmaning till regeringen.

Därmed avstryks samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Frågor som rör upphovsrätt" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 6 och 8. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Upphovsrätt och AI

– Upphovsrättskyddade konstverk på offentlig plats

– Övrigt om upphovsrätt.

Upphovsrätt och AI

I fem motioner efterfrågas tillkännagivanden om att upphovsrätten ska ses över med anledning av utvecklingen inom AI. Utskottet vill påminna om att regeringen i skrivelsen Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher, som utskottet behandlade våren 2024, anger att ett mål med strategin är att bidra till att uppnå god kunskap om förutsättningarna och utvecklingen på den upphovsrättsbaserade marknaden. Vidare framför regeringen att generativ AI på kort tid har fått stort genomslag och medför såväl stora möjligheter som utmaningar för de kulturella och kreativa branscherna. Detta medför ett fortsatt behov av kunskap om det upphovsrättsliga regelverket och förmåga att använda det. Regeringen framhåller att PRV:s uppdrag att informera om och bidra till ökad förståelse för immateriella tillgångar och rättigheter är centralt i detta avseende. I skrivelsen anger regeringen även när det gäller AI att det finns risker för illegal användning av upphovsrättsligt skyddat material och att denna utveckling ger upphov till frågor om regleringar och marknadsvillkor. Regeringen menar att en central del i detta arbete är EU:s direktiv om upphovsrätten på den inre marknaden, som genomfördes i svensk rätt 2022. Därutöver kan utskottet konstatera att EU i juni 2024 antog en förordning med gemensamma regler för AI, och att regeringen i september 2024 tillsatte en utredning med uppdrag att se över behovet av nationella anpassningar till följd av denna reglering. Utredaren ska bl.a. lämna förslag på hur systemet för marknadsövervakning, marknadskontroll, styrning och kontroll av efterlevnad ska utformas. Vidare ska utredaren kartlägga övriga behov av nationell anpassning till följd av AI-regleringen på EU-nivå. Utskottet noterar att utredningen ska presentera sina slutsatser senare i år. Därtill överlämnade AI-kommissionen sitt slutbetänkande till regeringen i november 2024. Betänkandet och dess förslag remissbehandlas nu under våren 2025.

Utskottet ser därmed inget skäl att ställa sig bakom något av motionsyrkandena, som därmed avstyrks.

Upphovsrättsskyddade konstverk på offentlig plats

I ett antal motioner framhålls det att upphovsrättslagen behöver revideras och anpassas till den digitala verkligheten, och i synnerhet bli teknikneutral, så att bilder på offentlig konst fritt kan spridas digitalt. Utskottet vill här påminna om att regeringen tillsatte en utredning i juli 2022 som bl.a. skulle se över det s.k. panoramaundantaget och föreslå bestämmelser som säkerställer att det finns rimliga möjligheter att återge offentlig konst digitalt. Utredningen överlämnade sitt betänkande till regeringen i januari 2024, och under våren 2024 remissbehandlades betänkandet. Utskottet noterar vidare att förslagen i betänkandet och remissvaren för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet kan därför konstatera att det pågår ett arbete som rör vad motionärerna efterfrågar, och utskottet ser inget skäl för riksdagen att föregripa detta arbete.

Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Övrigt om upphovsrätt

I ett antal motioner efterfrågas insatser för att komma till rätta med intrång i och olaglig streamning av upphovsrättskyddat material. Utskottet kan konstatera att upphovsrättslagens bestämmelser som rör inskränkningar nyligen har setts över. Regeringen tillsatte i juni 2022 en utredning med syftet att åstadkomma ett tydligare och modernare regelverk för användning av upphovsrättsligt skyddade verk som kan ske utan tillstånd. Utredningen lämnade sitt betänkande Inskränkningar i upphovsrätten till regeringen i januari 2024. I och med att utredningens förslag och remissvaren fortfarande bereds inom Regeringskansliet ser utskottet inget skäl att föregripa detta arbete.

Med anledning av ett motionsyrkande om fri åsiktsbildning och upphovsrättsligt skydd vill utskottet också påminna om att det i den nyssnämnda utredningens uppdrag även ingick att se över frågorna om användning av verk och andra skyddade prestationer bl.a. för citat och i parodisyfte.

När det gäller privatkopieringsersättningen, som tas upp i en motion, kan utskottet också konstatera att det nyligen gjorts en översyn av ersättningen till rättighetshavare vid privatkopiering och att utredningens betänkande överlämnades till regeringen i april 2022. Av den proposition som utskottet behandlar i detta betänkande framgår att övriga förslag i utredningens betänkande inklusive remissvaren bereds vidare inom Regeringskansliet eftersom de kräver ytterligare överväganden.

I en motion förordas att regeringen bör utreda om upphovsrättens giltighetstid är befogad utifrån dagens förhållanden. Utskottet vill framhålla att bestämmelserna om att upphovsrätten gäller så länge upphovspersonen lever och i 70 år därefter har sin grund i EU-rätten. Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande förra året och avser även detta år att inte förorda ett tillkännagivande i enlighet med motionärernas vilja.

Vidare efterfrågas i en motion att regeringen ska verka inom EU för att riva upp lagen om civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område. Utskottet ser inget skäl för riksdagen att ställa sig bakom en sådan uppmaning till regeringen.

Därmed avstryks samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Frågor som rör upphovsrätt" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4 och 8. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Nationell strategi för immaterialrätt

– Kunskapscentrum för immaterialrätt

– Kunskap om immaterialrätt

– Övrigt om immaterialrätt.

Nationell strategi för immaterialrätt

I två motioner föreslås att regeringen ska ta fram en svensk strategi för immaterialrätt. Syftet är bl.a. att öka kunskapen hos små och medelstora företag samt på sikt öka företagens konkurrenskraft i Sverige. Utskottet vill påminna om att Iva nyligen presenterat en förstudie om behovet av en nationell immaterialrättstrategi. Utskottet noterar även den arbetsgrupp som regeringen tillsatte inom Regeringskansliet i februari 2025 för att samordna frågor om immaterialrätt och bidra till att ta fram en inriktning för regeringens målsättning på området. I samband med att regeringen tillsatte arbetsgruppen framförde regeringen bl.a. att den ser ett behov av att arbeta strategiskt och samlat på immaterialrättens område på nationell och internationell nivå. Utskottet ser därmed inget skäl att ställa sig bakom motionsyrkandena.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Kunskapscentrum för immaterialrätt

Utskottet konstaterar att det i två motioner anförs att regeringen bör verka för att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för immaterialrätt i Sverige. Utskottet är av uppfattningen att PRV redan utgör ett viktigt kunskapscentrum för immaterialrätt i Sverige. Vidare kan utskottet notera att det i PRV:s instruktion anges att myndigheten ansvarar för ärenden om patent, varumärken och mönster i Sverige. Myndigheten ska långsiktigt främja tillväxten samt stärka innovationsförmågan och konkurrenskraften i hela landet. Dessutom ska myndigheten informera om och bidra till ökad förståelse för immateriella tillgångar och rättigheter. I PRV:s instruktion finns även en möjlighet för myndigheten att bedriva uppdragsverksamhet. Därtill kan påminnas om att PRV samarbetar med många olika myndigheter och aktörer i näringslivet i särskilda tidsbegränsade projekt eller för långsiktiga ändamål. Därutöver kan utskottet konstatera att även om det kan finnas olika uppfattningar om och i så fall hur PRV:s verksamhet skulle kunna utvecklas framöver ser utskottet inget skäl i dagsläget för riksdagen att bifalla förslagen i motionerna.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Kunskap om immaterialrätt

I ett antal motioner efterfrågas tillkännagivanden om att öka kunskapen om immaterialrätt. Utskottet delar motionärernas uppfattning om att det är viktigt att öka kunskapen om immaterialrätt hos små och medelstora företag samt inom akademin. Utskottet konstaterar att regeringen har inrättat en arbetsgrupp inom Regeringskansliet för att samordna frågor om immaterialrätt. Regeringen anser att det är avgörande med kunskap om immaterialrätt och strategisk hantering av immateriella tillgångar för att svenska företag, innovatörer och kulturskapare ska lyckas på den svenska och internationella marknaden. Utskottet gör ingen annan bedömning. Vidare noterar utskottet att både PRV och Vinnova arbetat kunskapshöjande inom området immateriella tillgångar. I PRV:s instruktion finns sedan 2017 ett informationsuppdrag som innebär att myndigheten ska bedriva arbetet inom ramen för sin ordinarie verksamhet. Utskottet kan vidare konstatera att det finns innovationskontor på ett antal lärosäten och att dessa har en rådgivande uppgift när det gäller immaterialrätt. Regeringen har i propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) aviserat att den har för avsikt att inrätta ett gemensamt innovationskontor för de kulturella och kreativa branscherna samt att regeringen kommer att utvärdera innovationskontorens verksamhet för att säkerställa att de håller hög kvalitet och bedrivs effektivt. Därtill slutredovisade Vinnova, Upphandlingsmyndigheten och PRV uppdraget om att främja nyttiggörande och kommersialisering av innovation i mars 2025. I slutrapporten konstaterar de bl.a. att innovationsupphandling är ett kraftfullt verktyg men att det finns utmaningar som behöver hanteras för att den offentliga sektorn fullt ut ska bidra till Sveriges ska kunna ta vara på innovationskraften i den offentliga sektorn. Myndigheterna har inom ramen för uppdraget tagit fram ett kunskapshöjande material om immaterialrätt i samband med innovation i upphandling. Mot bakgrund av det arbete som pågår ser utskottet inget skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande till regeringen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Övrigt om immaterialrätt

I en motion förordas att regeringen ska göra mer för att hindra intrång i immateriella rättigheter. Utskottet konstaterar att riksdagen i juni 2020 biföll regeringens proposition Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång (prop. 2019/20:149, bet. 2019/20:NU18) och att reglerna trädde i kraft den 1 september 2020. Syftet med lagstiftningen om skärpta straff för de allvarligaste immaterialrättsintrången var att komma åt den kommersiella och strategiskt planerade brottsligheten, dvs. de som tillhandahåller olovligt material. Vidare vill utskottet påminna om att PRV sedan 2017 har ett informationsuppdrag inskrivet i sin instruktion, och att det uppdrag myndigheten tidigare haft om att bl.a. öka allmänhetens kunskap för att minska intrången i upphovsrätten numera är en del av PRV:s ordinarie verksamhet.

När det gäller frågan om att utreda hur svensk immaterialrätt bättre kan skyddas kan utskottet även i detta sammanhang konstatera att regeringen tillsatt en arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Arbetsgruppen har tillsatts för att regeringen bl.a. ser behov av att arbeta strategiskt och samlat på immaterialrättens område på nationell och internationell nivå.

Utskottet anser mot den bakgrunden inte att de här aktuella förslagen motiverar något tillkännagivande från riksdagen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Upphovsrätt och AI, punkt 2 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Ur avsnittet "Övriga frågor som rör immaterialrätt" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 7 och 10. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Nationell strategi för immaterialrätt

– Kunskapscentrum för immaterialrätt

– Kunskap om immaterialrätt

– Övrigt om immaterialrätt.

Nationell strategi för immaterialrätt

I två motioner föreslås att regeringen ska ta fram en svensk strategi för immaterialrätt. Syftet är bl.a. att öka kunskapen hos små och medelstora företag samt på sikt öka företagens konkurrenskraft i Sverige. Utskottet vill påminna om att Iva nyligen presenterat en förstudie om behovet av en nationell immaterialrättstrategi. Utskottet noterar även den arbetsgrupp som regeringen tillsatte inom Regeringskansliet i februari 2025 för att samordna frågor om immaterialrätt och bidra till att ta fram en inriktning för regeringens målsättning på området. I samband med att regeringen tillsatte arbetsgruppen framförde regeringen bl.a. att den ser ett behov av att arbeta strategiskt och samlat på immaterialrättens område på nationell och internationell nivå. Utskottet ser därmed inget skäl att ställa sig bakom motionsyrkandena.

Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Kunskapscentrum för immaterialrätt

Utskottet konstaterar att det i två motioner anförs att regeringen bör verka för att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för immaterialrätt i Sverige. Utskottet är av uppfattningen att PRV redan utgör ett viktigt kunskapscentrum för immaterialrätt i Sverige. Vidare kan utskottet notera att det i PRV:s instruktion anges att myndigheten ansvarar för ärenden om patent, varumärken och mönster i Sverige. Myndigheten ska långsiktigt främja tillväxten samt stärka innovationsförmågan och konkurrenskraften i hela landet. Dessutom ska myndigheten informera om och bidra till ökad förståelse för immateriella tillgångar och rättigheter. I PRV:s instruktion finns även en möjlighet för myndigheten att bedriva uppdragsverksamhet. Därtill kan påminnas om att PRV samarbetar med många olika myndigheter och aktörer i näringslivet i särskilda tidsbegränsade projekt eller för långsiktiga ändamål. Därutöver kan utskottet konstatera att även om det kan finnas olika uppfattningar om och i så fall hur PRV:s verksamhet skulle kunna utvecklas framöver ser utskottet inget skäl i dagsläget för riksdagen att bifalla förslagen i motionerna.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Kunskap om immaterialrätt

I ett antal motioner efterfrågas tillkännagivanden om att öka kunskapen om immaterialrätt. Utskottet delar motionärernas uppfattning om att det är viktigt att öka kunskapen om immaterialrätt hos små och medelstora företag samt inom akademin. Utskottet konstaterar att regeringen har inrättat en arbetsgrupp inom Regeringskansliet för att samordna frågor om immaterialrätt. Regeringen anser att det är avgörande med kunskap om immaterialrätt och strategisk hantering av immateriella tillgångar för att svenska företag, innovatörer och kulturskapare ska lyckas på den svenska och internationella marknaden. Utskottet gör ingen annan bedömning. Vidare noterar utskottet att både PRV och Vinnova arbetat kunskapshöjande inom området immateriella tillgångar. I PRV:s instruktion finns sedan 2017 ett informationsuppdrag som innebär att myndigheten ska bedriva arbetet inom ramen för sin ordinarie verksamhet. Utskottet kan vidare konstatera att det finns innovationskontor på ett antal lärosäten och att dessa har en rådgivande uppgift när det gäller immaterialrätt. Regeringen har i propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) aviserat att den har för avsikt att inrätta ett gemensamt innovationskontor för de kulturella och kreativa branscherna samt att regeringen kommer att utvärdera innovationskontorens verksamhet för att säkerställa att de håller hög kvalitet och bedrivs effektivt. Därtill slutredovisade Vinnova, Upphandlingsmyndigheten och PRV uppdraget om att främja nyttiggörande och kommersialisering av innovation i mars 2025. I slutrapporten konstaterar de bl.a. att innovationsupphandling är ett kraftfullt verktyg men att det finns utmaningar som behöver hanteras för att den offentliga sektorn fullt ut ska bidra till Sveriges ska kunna ta vara på innovationskraften i den offentliga sektorn. Myndigheterna har inom ramen för uppdraget tagit fram ett kunskapshöjande material om immaterialrätt i samband med innovation i upphandling. Mot bakgrund av det arbete som pågår ser utskottet inget skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande till regeringen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Övrigt om immaterialrätt

I en motion förordas att regeringen ska göra mer för att hindra intrång i immateriella rättigheter. Utskottet konstaterar att riksdagen i juni 2020 biföll regeringens proposition Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång (prop. 2019/20:149, bet. 2019/20:NU18) och att reglerna trädde i kraft den 1 september 2020. Syftet med lagstiftningen om skärpta straff för de allvarligaste immaterialrättsintrången var att komma åt den kommersiella och strategiskt planerade brottsligheten, dvs. de som tillhandahåller olovligt material. Vidare vill utskottet påminna om att PRV sedan 2017 har ett informationsuppdrag inskrivet i sin instruktion, och att det uppdrag myndigheten tidigare haft om att bl.a. öka allmänhetens kunskap för att minska intrången i upphovsrätten numera är en del av PRV:s ordinarie verksamhet.

När det gäller frågan om att utreda hur svensk immaterialrätt bättre kan skyddas kan utskottet även i detta sammanhang konstatera att regeringen tillsatt en arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Arbetsgruppen har tillsatts för att regeringen bl.a. ser behov av att arbeta strategiskt och samlat på immaterialrättens område på nationell och internationell nivå.

Utskottet anser mot den bakgrunden inte att de här aktuella förslagen motiverar något tillkännagivande från riksdagen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Upphovsrätt och AI, punkt 2 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Ur avsnittet "Övriga frågor som rör immaterialrätt" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 7 och 9. Läs betänkandet