Kommissionens meddelande om en konkurrenskraftskompass för EU

Som det redogjorts för i detta utlåtande innehåller kommissionens konkurrenskraftskompass en långsiktig strategi för att stärka EU:s ekonomiska motståndskraft, produktivitet och innovationsförmåga. Syftet är att anpassa unionens politik till ett nytt geopolitiskt och ekonomiskt läge och säkerställa förutsättningarna för hållbar tillväxt. Den konkurrenskraftiga omställningen framhålls som en nyckel för att uppnå unionens gröna och digitala mål, samtidigt som investeringar i strategisk teknik och kompetensförsörjning prioriteras.

I meddelandet lyfter kommissionen fram behovet av strukturella reformer och strategiska investeringar för att möta utmaningar kopplade till klimatomställningen, geopolitisk osäkerhet och ökad global konkurrens. Kommissionen framhåller betydelsen av att främja ett företagsklimat som möjliggör innovation, ökad produktivitet och teknikutveckling. För att uppnå detta föreslås bl.a. åtgärder för att stärka utbildningssystem och forskning samt underlätta investeringar i grön och digital infrastruktur. Kommissionen framhåller även att förenkling av regelverk och minskad administrativ börda för företag är viktiga verktyg för att stärka konkurrenskraften. Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av långsiktiga och stabila förutsättningar för företag att investera i omställning, innovation och teknikutveckling. Därtill vill utskottet framhålla att omställningen till en mer resurseffektiv och hållbar ekonomi kan bidra till att stärka EU:s industriella konkurrenskraft. I detta sammanhang är det av vikt att den gröna omställningen genomförs på ett sätt som skapar förutsägbarhet och stabilitet för näringslivet. En teknikneutral ansats bör tillämpas för att möjliggöra investeringar i olika fossilfria lösningar, och ett hållbart nyttjande av europeiska naturresurser kan, om det sker på ett ansvarsfullt sätt, bidra till ökad försörjningsberedskap och långsiktig ekonomisk motståndskraft.

Regelverkens förutsebarhet och tydlighet är av avgörande betydelse för näringslivets investeringsvilja och konkurrenskraft. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att de initiativ som syftar till att förenkla och harmonisera regelverken inom den inre marknaden genomförs på ett sätt som upprätthåller högt ställda krav på kvalitet, säkerhet och långsiktig hållbarhet. Utskottet ser positivt på att kommissionen lagt fram konkreta förslag inom ramen för ett första förenklingspaket (s.k. omnibuspaket). En minskad administrativ och ekonomisk börda för företag är av stor betydelse för att stärka Europas konkurrenskraft. Det är enligt utskottets mening angeläget att förenklingsarbetet fokuserar på de mest verkningsfulla åtgärderna, att regler utformas ändamålsenligt och proportionerligt och att företag ges möjlighet att fokusera på sina kärnverksamheter snarare än rapporteringskrav och byråkratiska processer. Ett sammanhållet och effektivt förenklingsarbete kan därmed bidra till ökad produktivitet och tillväxt inom unionen, särskilt för små och medelstora företag som ofta påverkas oproportionerligt mycket av komplexa regelverk.

Vidare vill utskottet framhålla handelspolitikens strategiska betydelse för EU:s långsiktiga konkurrenskraft. En öppen och regelbaserad handel utgör en grundpelare för ekonomisk tillväxt, teknikutveckling och försörjningsberedskap. I en tid av ökade geopolitiska spänningar och globala störningar är det angeläget att EU stärker sin ekonomiska säkerhet genom diversifierade handelsrelationer och minskad sårbarhet i strategiska värdekedjor. Utskottet ser positivt på att kommissionen aviserar åtgärder för att slutföra och uppdatera frihandelsavtal och att ingå riktade partnerskap för tillgång till kritiska råmaterial och grön teknik. Det är samtidigt viktigt att dessa initiativ utformas så att de stärker den europeiska industrins konkurrensförmåga utan att leda till protektionism eller försämrad tillgång till viktiga samhällsresurser. Handelspolitiken bör fortsatt utgå från multilaterala principer, samtidigt som EU ges förutsättningar att hantera strategiska beroenden och skydda kritiska sektorer där det är motiverat. I detta sammanhang vill utskottet framhålla vikten av att försörjningstryggheten inte enbart säkerställs genom inhemsk produktion, utan även genom robusta och diversifierade internationella värdekedjor.

Kommissionen framhåller även vikten av att främja ett företagsklimat som möjliggör innovation, ökad produktivitet och teknikutveckling. För att uppnå detta föreslås bl.a. åtgärder för att fördjupa kapitalmarknadsunionen. Utskottet vill framhålla att goda förutsättningar för privata investeringar är avgörande för att främja ett konkurrenskraftigt företagsklimat. Därför anser utskottet att kapitalmarknadsunionens fortsatta fördjupning bör ges särskild prioritet. Vidare konstaterar utskottet att en effektiv konkurrenspolitik och ett förutsägbart regelverk är viktiga förutsättningar för att skapa en sund investeringsmiljö. I detta sammanhang anser utskottet att det är angeläget att konkurrensrätten fortsatt baseras på de grundläggande principerna om öppen marknad, innovation och konsumentskydd. Därtill anser utskottet att forskning, innovation och ett förbättrat utnyttjande av immateriella tillgångar är viktiga för att EU ska kunna möta konkurrenstrycket från tredjeländer. Det kräver ett effektivt innovationssystem, förbättrade villkor för kommersialisering samt bättre möjligheter för startup- och scaleup-företag att växa inom unionen.

Kommissionens aviserade översyner, bl.a. av riktlinjerna för tekniköverföring och tillämpningen av förordningen om digitala marknader är viktiga steg i rätt riktning. Samtidigt vill utskottet mot denna bakgrund framhålla att en konkurrenskraftig industriell utveckling i första hand bör baseras på marknadsdrivna lösningar. Statligt stöd bör inte utgöra ett generellt verktyg för att stödja etablerad tillverkningsverksamhet. Det är enligt utskottets uppfattning inte långsiktigt hållbart att öka beroendet av offentliga subventioner. Tvärtom riskerar detta att snedvrida konkurrensen, leda till kapplöpning mellan medlemsstater och undergräva den inre marknadens funktionssätt. Det är därför angeläget att EU:s statsstödsregelverk fortsatt vilar på principerna om proportionalitet, effektivitet och konkurrensneutralitet, där offentligt stöd endast används där det finns ett tydligt definierat behov.

Ur avsnittet "Kommissionens meddelande om en konkurrenskraftskompass för EU" i betänkandet. Läs betänkandet