En ny ordning för asylsökandes boende

Syftet med lagen om mottagande av asylsökande m.fl. var när den infördes 1994 att främja att asylsökande i större omfattning skulle ordna boende på egen hand. Mottagandet skulle präglas mindre av omhändertagande och mer av ett ökat eget ansvarstagande (prop. 1993/94:94 s. 33 och 34). Inför reformen uppskattades det att ca 10 procent av de asylsökande skulle ordna sitt boende själva. Utskottet noterar dock att de senaste fyra åren har andelen uppgått till mellan ca 60 och 65 procent, trots att rätten till bostadsersättning begränsats vid ett par tillfällen, bl.a. i syfte att fler asylsökande skulle välja att bo på Migrationsverkets boenden. Utskottet kan efter 30 års tillämpning konstatera att eget boende kommit att bli långt mer omfattande än vad som först förutsågs. Det kan även noteras att i Sverige bor asylsökande i eget boende i större utsträckning än i andra jämförbara länder. I exempelvis Danmark och Norge krävs som huvudregel att asylsökande bor på statliga boenden för att ha rätt till ekonomiska förmåner.

Även med beaktande av de positiva aspekter som kan finnas för den enskilde med eget boende – t.ex. en högre grad av självbestämmande och närhet till släkt och vänner – står det enligt utskottet klart att det finns betydande nackdelar både för enskilda och för samhället med nuvarande ordning. Asylsökande bosätter sig i många fall i områden där utanförskapet är stort, i ett begränsat antal kommuner, vilket i sin tur riskerar att förvärra befintliga problem med bl.a. utanförskap och arbetslöshet samt försvåra för dessa kommuners planering av t.ex. skola och sjukvård. Utskottet delar regeringens bedömning att de avsedda fördelarna med systemet med eget boende, exempelvis ökad integration, inte har uppnåtts.

Utskottet anser därmed, i likhet med regeringen, att asylsökande i stället som huvudregel bör bo på Migrationsverkets boenden. På så sätt kan det säkerställas att de asylsökande lever under ordnade boendeförhållanden och inte i utanförskap eller ekonomisk och social utsatthet. Det innebär vidare att Migrationsverket har kännedom om var den asylsökande befinner sig, vilket är en förutsättning för att asylprocessen och återvändandearbetet ska fungera effektivt och att handläggningstiderna ska kunna kortas.

Som regeringen anser utskottet att en självklar utgångspunkt är att Migrationsverkets boenden ska ge en trygg boendemiljö för alla asylsökande under asyltiden, att de asylsökande i enlighet med EU-rätten ska få sina grundläggande behov tillgodosedda på boendena och att bl.a. barnets rättigheter fullt ut ska beaktas i enlighet med barnkonventionen (SÖ 1990:20).

Utskottet kan konstatera att förslagen också kommer att medföra en effektivare asylprocess. En effektiv asylprocess är inte bara positivt för myndigheternas arbete och samhället i stort utan även för de individer som väntar på besked i frågan om uppehållstillstånd. En ordning som innebär att fler asylsökande bor på Migrationsverkets boenden möjliggör att mottagandet kan organiseras på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt än i dag, t.ex. genom en närhet till asylprövningsverksamheten och eventuell placering på återvändandecenter med fokus på åtgärder för att förbereda ett återvändande för de utlänningar som fått avslag på sin asylansökan.

Därutöver innebär ett system där asylsökande bor på Migrationsverkets boenden att de lättare får del av information och insatser. Utskottet delar regeringens bedömning att en sådan ordning kan bidra till att fler personer deltar i samhällsintroduktion och genomgår den hälsoundersökning som erbjuds. På Migrationsverkets bemannade boenden finns det dessutom större möjligheter att upptäcka och motverka våld, hot och förtryck och olika former av utnyttjande av asylsökande. En närmare kontakt med myndigheterna kan också generellt underlätta för asylsökande att delta i olika former av aktiviteter eller sysselsättning. Detta ger enligt utskottet goda förutsättningar för ett mer ordnat och effektivt mottagande.

Med det sagda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna 2024/25:3263 (V) yrkande 1 och 2024/25:3269 (MP) yrkande 1.

Utskottet kan konstatera att arbetet med att reformera och effektivisera mottagandet av asylsökande inte är slutfört. I utredningsbetänkandet SOU 2024:68 lämnas en rad förslag avseende asylmottagandet med syftet att säkerställa ett legitimt och långsiktigt hållbart regelverk. Utredningen föreslår bl.a. att skyldigheten att bo på asylboende ska kopplas till en skyldighet för asylsökande att anmäla sig till Migrationsverket. Nödvändiga undantag i enskilda fall ska endast kunna göras inom ramen för möjligheten att söka tillfälliga tillstånd och vid prövningarna av om dagersättningen ska sättas ned. Utskottet anser att beredningen av utredningens förslag bör avvaktas.

Med det anförda saknas det skäl för riksdagen att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om fler förslag på området eller ett fullständigt avskaffande av möjligheten till eget boende. Därmed avstyrks även motionerna 2024/25:3263 (V) yrkandena 2 och 3, 2024/25:3266 (S), 2024/25:3269 (MP) yrkande 2 samt 2024/25:1589 (S), 2024/25:2176 (S), 2024/25:2504 (S), 2024/25:2514 (S) yrkande 7, 2024/25:2949 (C) yrkande 11, 2024/25:3025 (S) yrkande 6 och 2024/25:3072 (S) yrkande 9.

Reservationer

1.

Avslag på propositionen, punkt 1 (V)

av Isabell Mixter (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3263 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Det är inte klarlagt hur utökade sanktioner mot asylsökande som väljer eget boende ska förbättra situationen för dem. Det behövs i stället ett mottagande med insatser av hög kvalitet och tillgänglighet som underlättar för människor att starta sina nya liv i Sverige. Det finns brister i hur eget boende fungerar i dag, men ett ensidigt fokus på dessa problem osynliggör bristerna i Migrationsverkets anläggningsboenden, med t.ex. trångboddhet och otrygghet. Om regeringen vill att en större andel asylsökande ska välja att bosätta sig i anläggningsboenden borde den rimligen fokusera på att förbättra situationen på dessa boenden. Särskilt mot bakgrund av att de tidigare lagändringar som försämrat villkoren för de som bor i eget boende inte fått avsedd effekt. Propositionen bör avslås.

Ur avsnittet "En ny ordning för asylsökandes boende" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 4. Läs betänkandet

Syftet med lagen om mottagande av asylsökande m.fl. var när den infördes 1994 att främja att asylsökande i större omfattning skulle ordna boende på egen hand. Mottagandet skulle präglas mindre av omhändertagande och mer av ett ökat eget ansvarstagande (prop. 1993/94:94 s. 33 och 34). Inför reformen uppskattades det att ca 10 procent av de asylsökande skulle ordna sitt boende själva. Utskottet noterar dock att de senaste fyra åren har andelen uppgått till mellan ca 60 och 65 procent, trots att rätten till bostadsersättning begränsats vid ett par tillfällen, bl.a. i syfte att fler asylsökande skulle välja att bo på Migrationsverkets boenden. Utskottet kan efter 30 års tillämpning konstatera att eget boende kommit att bli långt mer omfattande än vad som först förutsågs. Det kan även noteras att i Sverige bor asylsökande i eget boende i större utsträckning än i andra jämförbara länder. I exempelvis Danmark och Norge krävs som huvudregel att asylsökande bor på statliga boenden för att ha rätt till ekonomiska förmåner.

Även med beaktande av de positiva aspekter som kan finnas för den enskilde med eget boende – t.ex. en högre grad av självbestämmande och närhet till släkt och vänner – står det enligt utskottet klart att det finns betydande nackdelar både för enskilda och för samhället med nuvarande ordning. Asylsökande bosätter sig i många fall i områden där utanförskapet är stort, i ett begränsat antal kommuner, vilket i sin tur riskerar att förvärra befintliga problem med bl.a. utanförskap och arbetslöshet samt försvåra för dessa kommuners planering av t.ex. skola och sjukvård. Utskottet delar regeringens bedömning att de avsedda fördelarna med systemet med eget boende, exempelvis ökad integration, inte har uppnåtts.

Utskottet anser därmed, i likhet med regeringen, att asylsökande i stället som huvudregel bör bo på Migrationsverkets boenden. På så sätt kan det säkerställas att de asylsökande lever under ordnade boendeförhållanden och inte i utanförskap eller ekonomisk och social utsatthet. Det innebär vidare att Migrationsverket har kännedom om var den asylsökande befinner sig, vilket är en förutsättning för att asylprocessen och återvändandearbetet ska fungera effektivt och att handläggningstiderna ska kunna kortas.

Som regeringen anser utskottet att en självklar utgångspunkt är att Migrationsverkets boenden ska ge en trygg boendemiljö för alla asylsökande under asyltiden, att de asylsökande i enlighet med EU-rätten ska få sina grundläggande behov tillgodosedda på boendena och att bl.a. barnets rättigheter fullt ut ska beaktas i enlighet med barnkonventionen (SÖ 1990:20).

Utskottet kan konstatera att förslagen också kommer att medföra en effektivare asylprocess. En effektiv asylprocess är inte bara positivt för myndigheternas arbete och samhället i stort utan även för de individer som väntar på besked i frågan om uppehållstillstånd. En ordning som innebär att fler asylsökande bor på Migrationsverkets boenden möjliggör att mottagandet kan organiseras på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt än i dag, t.ex. genom en närhet till asylprövningsverksamheten och eventuell placering på återvändandecenter med fokus på åtgärder för att förbereda ett återvändande för de utlänningar som fått avslag på sin asylansökan.

Därutöver innebär ett system där asylsökande bor på Migrationsverkets boenden att de lättare får del av information och insatser. Utskottet delar regeringens bedömning att en sådan ordning kan bidra till att fler personer deltar i samhällsintroduktion och genomgår den hälsoundersökning som erbjuds. På Migrationsverkets bemannade boenden finns det dessutom större möjligheter att upptäcka och motverka våld, hot och förtryck och olika former av utnyttjande av asylsökande. En närmare kontakt med myndigheterna kan också generellt underlätta för asylsökande att delta i olika former av aktiviteter eller sysselsättning. Detta ger enligt utskottet goda förutsättningar för ett mer ordnat och effektivt mottagande.

Med det sagda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna 2024/25:3263 (V) yrkande 1 och 2024/25:3269 (MP) yrkande 1.

Utskottet kan konstatera att arbetet med att reformera och effektivisera mottagandet av asylsökande inte är slutfört. I utredningsbetänkandet SOU 2024:68 lämnas en rad förslag avseende asylmottagandet med syftet att säkerställa ett legitimt och långsiktigt hållbart regelverk. Utredningen föreslår bl.a. att skyldigheten att bo på asylboende ska kopplas till en skyldighet för asylsökande att anmäla sig till Migrationsverket. Nödvändiga undantag i enskilda fall ska endast kunna göras inom ramen för möjligheten att söka tillfälliga tillstånd och vid prövningarna av om dagersättningen ska sättas ned. Utskottet anser att beredningen av utredningens förslag bör avvaktas.

Med det anförda saknas det skäl för riksdagen att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om fler förslag på området eller ett fullständigt avskaffande av möjligheten till eget boende. Därmed avstyrks även motionerna 2024/25:3263 (V) yrkandena 2 och 3, 2024/25:3266 (S), 2024/25:3269 (MP) yrkande 2 samt 2024/25:1589 (S), 2024/25:2176 (S), 2024/25:2504 (S), 2024/25:2514 (S) yrkande 7, 2024/25:2949 (C) yrkande 11, 2024/25:3025 (S) yrkande 6 och 2024/25:3072 (S) yrkande 9.

Reservationer

1.

Avslag på propositionen, punkt 1 (V)

av Isabell Mixter (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3263 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Det är inte klarlagt hur utökade sanktioner mot asylsökande som väljer eget boende ska förbättra situationen för dem. Det behövs i stället ett mottagande med insatser av hög kvalitet och tillgänglighet som underlättar för människor att starta sina nya liv i Sverige. Det finns brister i hur eget boende fungerar i dag, men ett ensidigt fokus på dessa problem osynliggör bristerna i Migrationsverkets anläggningsboenden, med t.ex. trångboddhet och otrygghet. Om regeringen vill att en större andel asylsökande ska välja att bosätta sig i anläggningsboenden borde den rimligen fokusera på att förbättra situationen på dessa boenden. Särskilt mot bakgrund av att de tidigare lagändringar som försämrat villkoren för de som bor i eget boende inte fått avsedd effekt. Propositionen bör avslås.

Ur avsnittet "En ny ordning för asylsökandes boende" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 4. Läs betänkandet

Syftet med lagen om mottagande av asylsökande m.fl. var när den infördes 1994 att främja att asylsökande i större omfattning skulle ordna boende på egen hand. Mottagandet skulle präglas mindre av omhändertagande och mer av ett ökat eget ansvarstagande (prop. 1993/94:94 s. 33 och 34). Inför reformen uppskattades det att ca 10 procent av de asylsökande skulle ordna sitt boende själva. Utskottet noterar dock att de senaste fyra åren har andelen uppgått till mellan ca 60 och 65 procent, trots att rätten till bostadsersättning begränsats vid ett par tillfällen, bl.a. i syfte att fler asylsökande skulle välja att bo på Migrationsverkets boenden. Utskottet kan efter 30 års tillämpning konstatera att eget boende kommit att bli långt mer omfattande än vad som först förutsågs. Det kan även noteras att i Sverige bor asylsökande i eget boende i större utsträckning än i andra jämförbara länder. I exempelvis Danmark och Norge krävs som huvudregel att asylsökande bor på statliga boenden för att ha rätt till ekonomiska förmåner.

Även med beaktande av de positiva aspekter som kan finnas för den enskilde med eget boende – t.ex. en högre grad av självbestämmande och närhet till släkt och vänner – står det enligt utskottet klart att det finns betydande nackdelar både för enskilda och för samhället med nuvarande ordning. Asylsökande bosätter sig i många fall i områden där utanförskapet är stort, i ett begränsat antal kommuner, vilket i sin tur riskerar att förvärra befintliga problem med bl.a. utanförskap och arbetslöshet samt försvåra för dessa kommuners planering av t.ex. skola och sjukvård. Utskottet delar regeringens bedömning att de avsedda fördelarna med systemet med eget boende, exempelvis ökad integration, inte har uppnåtts.

Utskottet anser därmed, i likhet med regeringen, att asylsökande i stället som huvudregel bör bo på Migrationsverkets boenden. På så sätt kan det säkerställas att de asylsökande lever under ordnade boendeförhållanden och inte i utanförskap eller ekonomisk och social utsatthet. Det innebär vidare att Migrationsverket har kännedom om var den asylsökande befinner sig, vilket är en förutsättning för att asylprocessen och återvändandearbetet ska fungera effektivt och att handläggningstiderna ska kunna kortas.

Som regeringen anser utskottet att en självklar utgångspunkt är att Migrationsverkets boenden ska ge en trygg boendemiljö för alla asylsökande under asyltiden, att de asylsökande i enlighet med EU-rätten ska få sina grundläggande behov tillgodosedda på boendena och att bl.a. barnets rättigheter fullt ut ska beaktas i enlighet med barnkonventionen (SÖ 1990:20).

Utskottet kan konstatera att förslagen också kommer att medföra en effektivare asylprocess. En effektiv asylprocess är inte bara positivt för myndigheternas arbete och samhället i stort utan även för de individer som väntar på besked i frågan om uppehållstillstånd. En ordning som innebär att fler asylsökande bor på Migrationsverkets boenden möjliggör att mottagandet kan organiseras på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt än i dag, t.ex. genom en närhet till asylprövningsverksamheten och eventuell placering på återvändandecenter med fokus på åtgärder för att förbereda ett återvändande för de utlänningar som fått avslag på sin asylansökan.

Därutöver innebär ett system där asylsökande bor på Migrationsverkets boenden att de lättare får del av information och insatser. Utskottet delar regeringens bedömning att en sådan ordning kan bidra till att fler personer deltar i samhällsintroduktion och genomgår den hälsoundersökning som erbjuds. På Migrationsverkets bemannade boenden finns det dessutom större möjligheter att upptäcka och motverka våld, hot och förtryck och olika former av utnyttjande av asylsökande. En närmare kontakt med myndigheterna kan också generellt underlätta för asylsökande att delta i olika former av aktiviteter eller sysselsättning. Detta ger enligt utskottet goda förutsättningar för ett mer ordnat och effektivt mottagande.

Med det sagda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna 2024/25:3263 (V) yrkande 1 och 2024/25:3269 (MP) yrkande 1.

Utskottet kan konstatera att arbetet med att reformera och effektivisera mottagandet av asylsökande inte är slutfört. I utredningsbetänkandet SOU 2024:68 lämnas en rad förslag avseende asylmottagandet med syftet att säkerställa ett legitimt och långsiktigt hållbart regelverk. Utredningen föreslår bl.a. att skyldigheten att bo på asylboende ska kopplas till en skyldighet för asylsökande att anmäla sig till Migrationsverket. Nödvändiga undantag i enskilda fall ska endast kunna göras inom ramen för möjligheten att söka tillfälliga tillstånd och vid prövningarna av om dagersättningen ska sättas ned. Utskottet anser att beredningen av utredningens förslag bör avvaktas.

Med det anförda saknas det skäl för riksdagen att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om fler förslag på området eller ett fullständigt avskaffande av möjligheten till eget boende. Därmed avstyrks även motionerna 2024/25:3263 (V) yrkandena 2 och 3, 2024/25:3266 (S), 2024/25:3269 (MP) yrkande 2 samt 2024/25:1589 (S), 2024/25:2176 (S), 2024/25:2504 (S), 2024/25:2514 (S) yrkande 7, 2024/25:2949 (C) yrkande 11, 2024/25:3025 (S) yrkande 6 och 2024/25:3072 (S) yrkande 9.

Reservationer

1.

Avslag på propositionen, punkt 1 (V)

av Isabell Mixter (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3263 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Det är inte klarlagt hur utökade sanktioner mot asylsökande som väljer eget boende ska förbättra situationen för dem. Det behövs i stället ett mottagande med insatser av hög kvalitet och tillgänglighet som underlättar för människor att starta sina nya liv i Sverige. Det finns brister i hur eget boende fungerar i dag, men ett ensidigt fokus på dessa problem osynliggör bristerna i Migrationsverkets anläggningsboenden, med t.ex. trångboddhet och otrygghet. Om regeringen vill att en större andel asylsökande ska välja att bosätta sig i anläggningsboenden borde den rimligen fokusera på att förbättra situationen på dessa boenden. Särskilt mot bakgrund av att de tidigare lagändringar som försämrat villkoren för de som bor i eget boende inte fått avsedd effekt. Propositionen bör avslås.

Ur avsnittet "En ny ordning för asylsökandes boende" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 4. Läs betänkandet