Betänkande · 2024/25

Pensioner

Sammanfattning Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag som rör pensioner i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om jämställda pensioner, pensionsrätt för barnår, kulturskapares pensioner och höjt bostadstillägg. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)

Socialförsäkringsutskottet · 1 votering 27 februari 2025

· Se debatten i webb-tv

Ämne: Migration och integrationÄldre och pensioner (grov koppling via utskott)

Betänkandets beslutspunkter

#1 Pensionssystemet Bifall

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår motionerna 2024/25:553 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 5, 2024/25:676 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 1-3, 2024/25:727 av Helén Pettersson och Isak From (båda S), 2024/25:1803 av Annika Strandhäll (S), 2024/25:2900 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3069 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 9, 2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 53 och 2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 42.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. jämställda pensioner och pensionsrätt för barnår.

Utskottets motivering

Inledningsvis kan utskottet konstatera att den parlamentariska arbetsgruppen Pensionsgruppen utvidgades hösten 2023 till att omfatta riksdagens samtliga partier. En särskild utredare tillsattes i februari 2024 (dir. 2024:29) i enlighet med en överenskommelse i Pensionsgruppen. Utredaren ska analysera avgiftsnivån i det allmänna inkomstgrundade pensionssystemet som består av inkomstpensionen och premiepensionen. Syftet med utredningen är att analysera om den nuvarande pensionsavgiften är på rätt nivå för att upprätthålla pensionsnivåerna. Uppdraget ska efter en förlängning redovisas senast den 3 april 2025. Enligt ett pressmeddelande från Socialdepartementet den 28 februari 2024 har Pensionsgruppen också kommit överens om att en arbetsgrupp i Regeringskansliet ska genomföra en översyn av hanteringen av överskott (en s.k. gas), eftersom det behövs ett kompletterande arbete, och en uppdatering av utredningsbetänkandet Utdelning av överskott i inkomstpensionssystemet (SOU 2004:105).

I budgetpropositionen för 2025 anges att regeringen har ett särskilt fokus på att följa och analysera hur skillnaden i kvinnors och mäns pension utvecklas och kommer långsiktigt att arbeta vidare för mer jämställda pensioner (prop. 2024/25:1 utg.omr. 11 avsnitt 2.8 s. 18 f.).

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har efter ett regeringsuppdrag sammanställt befintlig forskning om deltidsarbetets betydelse för skillnaden i inkomst mellan kvinnor och män efter pensioneringen samt utvecklingen i tid och kommit med rapporten Deltidsarbetets betydelse för kvinnors och mäns pensioner (2024:3). I rapporten konstaterar ISF att kvinnor har lägre genomsnittliga pensioner än män men att detta pensionsgap har minskat över tid. Om hänsyn tas till allmän pension och tjänstepension före skatt har pensionsgapet, beräknat som andel av mäns pensioner, minskat från 38 procent 2005 till 28 procent 2022. Kvinnor arbetar deltid i betydligt större utsträckning än män, men könsskillnaden har minskat över tid. År 2023 uppgav 26 procent av de förvärvsarbetande kvinnorna i åldern 20–65 år i Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökning att de arbetade deltid. Motsvarande siffra för män var 11 procent. Andelen kvinnor som arbetade deltid i slutet av 1980-talet var närmare 50 procent, och andelen män var knappt 6 procent.

Pensionsmyndigheten ska bl.a. informera om och ge både dagens och framtidens pensionärer en samlad bild av hela pensionen samt informera om vilka faktorer som påverkar pensionens storlek och hur stor pensionen kan antas bli och tydliggöra vilka konsekvenser olika val kan få för pensionen. Myndigheten ska också integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet.

För att Pensionsmyndigheten ska kunna ge enskilda en prognos över hela sin pension samarbetar de med MinPension. På minpension.se finns de olika prognostjänsterna, men också uttagsplaneraren, som är en tjänst som gör det enklare att planera och ta ut sina pensioner.

När det gäller pensionssystemet avstyrkte utskottet förra året motionsyrkanden som är identiska med eller liknar flertalet av de yrkanden som nu är aktuella. Det handlar bl.a. om att alla ska ha minst 70 procent av slutlönen i pension, att det ska löna sig att ha arbetat, att pensionsreformen ska utvärderas och att det bör genomföras en informationskampanj. Det gäller också frågan om pensionsrätt för barnår och överföring av pensionsrätt mellan makar och sambor. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag om bl.a. pensionssystemet och pensionsrätt för barnår (bet. 2023/24:SfU9, prot. 2023/24:76). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i dessa frågor.

I en motion föreslås att kulturskapares pensioner ses över bl.a. i ljuset av utfasningen av de statliga inkomstgarantierna. Utskottet noterar att de medel som frigörs under den successiva avvecklingen av inkomstgarantierna för konstnärer överförs till pensionsgrundande tidsbegränsade långtidsstipendier. Utskottet ser inte skäl för riksdagen att nu göra ett tillkännagivande om kulturskapares pensioner.

Mot bakgrund av det anförda och pågående arbete är utskottet inte berett att föreslå något tillkännagivande om pensionssystemet. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:397 (SD), 2024/25:553 (V) yrkande 5, 2024/25:676 (-) yrkandena 1–3, 2024/25:727 (S), 2024/25:1400 (SD) yrkande 16, 2024/25:1662 (KD), 2024/25:1803 (S), 2024/25:1804 (S), 2024/25:1843 (S), 2024/25:2714 (M), 2024/25:2900 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3069 (S) yrkande 9, 2024/25:3157 (C) yrkande 53 samt 2024/25:3158 (C) yrkande 42.

Ur avsnittet "Pensionssystemet" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

262 ja · 34 nej · 0 avstår · 53 frånvarande Mot förslaget: reservation 1 (C, MP)
PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 93 0 0 13
Sverigedemokraterna 62 0 0 10
Moderaterna 60 0 0 8
Vänsterpartiet 19 0 0 5
Centerpartiet 0 20 0 4
Kristdemokraterna 14 0 0 5
Miljöpartiet 0 14 0 4
Liberalerna 12 0 0 4
Partilösa 2 0 0 0

#2 Pensionsrätt Acklamation

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår motionerna 2024/25:397 av Markus Wiechel (SD), 2024/25:1400 av Daniel Persson m.fl. (SD) yrkande 16, 2024/25:1662 av Camilla Rinaldo Miller (KD), 2024/25:1804 av Paula Örn och Annika Strandhäll (båda S), 2024/25:1843 av Patrik Lundqvist m.fl. (S) och 2024/25:2714 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. jämställda pensioner och pensionsrätt för barnår.

Utskottets motivering

Inledningsvis kan utskottet konstatera att den parlamentariska arbetsgruppen Pensionsgruppen utvidgades hösten 2023 till att omfatta riksdagens samtliga partier. En särskild utredare tillsattes i februari 2024 (dir. 2024:29) i enlighet med en överenskommelse i Pensionsgruppen. Utredaren ska analysera avgiftsnivån i det allmänna inkomstgrundade pensionssystemet som består av inkomstpensionen och premiepensionen. Syftet med utredningen är att analysera om den nuvarande pensionsavgiften är på rätt nivå för att upprätthålla pensionsnivåerna. Uppdraget ska efter en förlängning redovisas senast den 3 april 2025. Enligt ett pressmeddelande från Socialdepartementet den 28 februari 2024 har Pensionsgruppen också kommit överens om att en arbetsgrupp i Regeringskansliet ska genomföra en översyn av hanteringen av överskott (en s.k. gas), eftersom det behövs ett kompletterande arbete, och en uppdatering av utredningsbetänkandet Utdelning av överskott i inkomstpensionssystemet (SOU 2004:105).

I budgetpropositionen för 2025 anges att regeringen har ett särskilt fokus på att följa och analysera hur skillnaden i kvinnors och mäns pension utvecklas och kommer långsiktigt att arbeta vidare för mer jämställda pensioner (prop. 2024/25:1 utg.omr. 11 avsnitt 2.8 s. 18 f.).

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har efter ett regeringsuppdrag sammanställt befintlig forskning om deltidsarbetets betydelse för skillnaden i inkomst mellan kvinnor och män efter pensioneringen samt utvecklingen i tid och kommit med rapporten Deltidsarbetets betydelse för kvinnors och mäns pensioner (2024:3). I rapporten konstaterar ISF att kvinnor har lägre genomsnittliga pensioner än män men att detta pensionsgap har minskat över tid. Om hänsyn tas till allmän pension och tjänstepension före skatt har pensionsgapet, beräknat som andel av mäns pensioner, minskat från 38 procent 2005 till 28 procent 2022. Kvinnor arbetar deltid i betydligt större utsträckning än män, men könsskillnaden har minskat över tid. År 2023 uppgav 26 procent av de förvärvsarbetande kvinnorna i åldern 20–65 år i Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökning att de arbetade deltid. Motsvarande siffra för män var 11 procent. Andelen kvinnor som arbetade deltid i slutet av 1980-talet var närmare 50 procent, och andelen män var knappt 6 procent.

Pensionsmyndigheten ska bl.a. informera om och ge både dagens och framtidens pensionärer en samlad bild av hela pensionen samt informera om vilka faktorer som påverkar pensionens storlek och hur stor pensionen kan antas bli och tydliggöra vilka konsekvenser olika val kan få för pensionen. Myndigheten ska också integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet.

För att Pensionsmyndigheten ska kunna ge enskilda en prognos över hela sin pension samarbetar de med MinPension. På minpension.se finns de olika prognostjänsterna, men också uttagsplaneraren, som är en tjänst som gör det enklare att planera och ta ut sina pensioner.

När det gäller pensionssystemet avstyrkte utskottet förra året motionsyrkanden som är identiska med eller liknar flertalet av de yrkanden som nu är aktuella. Det handlar bl.a. om att alla ska ha minst 70 procent av slutlönen i pension, att det ska löna sig att ha arbetat, att pensionsreformen ska utvärderas och att det bör genomföras en informationskampanj. Det gäller också frågan om pensionsrätt för barnår och överföring av pensionsrätt mellan makar och sambor. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag om bl.a. pensionssystemet och pensionsrätt för barnår (bet. 2023/24:SfU9, prot. 2023/24:76). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i dessa frågor.

I en motion föreslås att kulturskapares pensioner ses över bl.a. i ljuset av utfasningen av de statliga inkomstgarantierna. Utskottet noterar att de medel som frigörs under den successiva avvecklingen av inkomstgarantierna för konstnärer överförs till pensionsgrundande tidsbegränsade långtidsstipendier. Utskottet ser inte skäl för riksdagen att nu göra ett tillkännagivande om kulturskapares pensioner.

Mot bakgrund av det anförda och pågående arbete är utskottet inte berett att föreslå något tillkännagivande om pensionssystemet. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:397 (SD), 2024/25:553 (V) yrkande 5, 2024/25:676 (-) yrkandena 1–3, 2024/25:727 (S), 2024/25:1400 (SD) yrkande 16, 2024/25:1662 (KD), 2024/25:1803 (S), 2024/25:1804 (S), 2024/25:1843 (S), 2024/25:2714 (M), 2024/25:2900 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3069 (S) yrkande 9, 2024/25:3157 (C) yrkande 53 samt 2024/25:3158 (C) yrkande 42.

Ur avsnittet "Pensionssystemet" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

#3 Grundskyddet Acklamation

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår motionerna 2024/25:861 av Patrik Björck (S), 2024/25:2187 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S), 2024/25:2897 av Sten Bergheden (M) och 2024/25:2901 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. höjd nivå på bostadstillägget och samma garantipensionsnivåer för gifta respektive sambor.

Utskottets motivering

Livsinkomstprincipen är den bärande principen i det allmänna pensionssystemet. Samtidigt är det viktigt att det finns en grundnivå som möjliggör en god ekonomisk standard även för dem som av olika anledningar inte har kunnat arbeta alls eller inte har kunnat arbeta i tillräcklig omfattning för att tjäna in till en tillräcklig inkomstgrundad pension.

Utskottet kan konstatera att såväl bostadstillägget som garantipensionen höjdes så sent som i augusti 2022 (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:463).

Utskottet ser därför inte skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om en höjd nivå på bostadstillägget eller tydligare mål för grundskyddet i pensionssystemet.

Utskottet avstyrkte förra året motionsyrkanden som är identiska med eller liknar flera av de yrkanden som nu är aktuella. Det handlar bl.a. om skillnader i regelverket mellan gifta och sambor samt reglerna för förmögenhet i bostadstillägget. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU9, prot. 2023/24:76). Utskottet gör nu ingen annan bedömning i dessa frågor.

Mot bakgrund av ovanstående avstyrks motionerna 2024/25:861 (S), 2024/25:2187 (S), 2024/25:2897 (M) samt 2024/25:2901 (M) yrkandena 1 och 2.

Reservation

Pensionssystemet, punkt 1 (C, MP)

av Martina Johansson (C) och Malte Tängmark Roos (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 53 och

2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 42 och

avslår motionerna

2024/25:553 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 5,

2024/25:676 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 1–3,

2024/25:727 av Helén Pettersson och Isak From (båda S),

2024/25:1803 av Annika Strandhäll (S),

2024/25:2900 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2 samt

2024/25:3069 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 9.

Ställningstagande

För att kunna göra bra val behövs tillgång till information om hur beslut om föräldraledighet, deltidsarbete och pensionssparande påverkar den framtida ekonomin. Pensionsmyndigheten bör därför få i uppdrag att i samverkan med berörda parter – t.ex. mödravården, Försäkringskassan, Skatteverket, bankerna och skolan – ta fram information, riktad till föräldrar, om hur livsinkomsten påverkar den framtida pensionen.

Särskilda yttranden

1.

Pensionssystemet, punkt 1 (V)

Isabell Mixter (V) anför:

Vänsterpartiet har i kommittémotion 2024/25:553 En hållbar småföretagarpolitik presenterat ett förslag som Pensionsgruppen diskuterar (yrkande 5). Det är viktigt att se över kulturskapares pensioner med anledning av utfasningen av bl.a. de statliga inkomstgarantierna från Konstnärsnämnden. Pensionsgruppen består numera av samtliga riksdagspartier, och jag har därför valt att inte lämna någon reservation med anledning av yrkandet.

2.

Pensionssystemet, punkt 1 (MP)

Malte Tängmark Roos (MP) anför:

Kvinnors pensioner är i genomsnitt 20 procent lägre än mäns. En ojämställd arbetsmarknad, med lägre löner och mer deltidsarbete under kvinnors arbetsliv, leder till betydligt lägre livsinkomster för kvinnor än för män. Det bör därför vidtas åtgärder för att verka för jämställda pensioner. Jag har dock valt att inte reservera mig till förmån för kommittémotion 2024/26:3069 (S) yrkande 9 mot bakgrund av pågående arbete i Pensionsgruppen.

3.

Pensionsrätt, punkt 2 (SD)

Ludvig Aspling (SD), Clara Aranda (SD), Daniel Persson (SD) och Nima Gholam Ali Pour (SD) anför:

Sverigedemokraterna har i kommittémotion 2024/25:1400 En trygg familjepolitik med barnets bästa i fokus presenterat ett förslag som Pensionsgruppen diskuterar (yrkande 16). Pensionsgruppen består numera av samtliga riksdagspartier, och vi har därför valt att inte lämna någon reservation med anledning av yrkandet.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Grundskyddet" i betänkandet. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.