Arbetskraftsinvandring

Sverige ska ha en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring som bidrar till konkurrenskraften. Det kan konstateras att de behov som finns i första hand gäller kvalificerad och högkvalificerad arbetskraft. Trots detta förekommer en omfattande arbetskraftsinvandring till yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga samt till yrken där lönerna är låga. I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige. Det finns också stora problem med missbruk av regelverket, särskilt inom lågkvalificerade yrken. Det är viktigt för såväl seriösa företag som arbetstagare att kriminalitet och fusk som är kopplat till arbetskraftsinvandring bekämpas. Utskottet anser att det är nödvändigt med skärpta regler för att minska invandringen av lågkvalificerad arbetskraft samtidigt som möjligheterna förbättras för den högkvalificerade arbetskraft som vill invandra. Sverige ska vara ett välkomnande land för internationell talang och kompetens samtidigt som missbruk ska stävjas.

Arbetsmarknadsprövning

När det gäller motionsförslagen om att införa arbetsmarknadsprövning kan konstateras att utskottet har behandlat denna fråga flera gånger tidigare och senast för ett år sedan. Utskottet ansåg att det är arbetsgivaren själv som bäst avgör om det finns ett behov av att rekrytera arbetskraft från tredjeländer. Riksdagen ställde sig bakom utskottets bedömning (bet. 2023/24:SfU11, prot. 2023/24:80). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågan och avstyrker därmed motionerna 2024/25:62 (V) yrkande 30 i denna del, 2024/25:341 (S), 2024/25:343 (S), 2024/25:2183 (S), 2024/25:2194 (S), 2024/25:2514 (S) yrkande 14, 2024/25:3025 (S) yrkande 3 och 2024/25:3070 (S) yrkande71.

Försörjnings- och lönekrav

Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring (Ju 2022:11) lämnade i februari 2024 sitt utredningsbetänkande Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. (SOU 2024:15). Utredningen föreslår att det nuvarande kravet på att anställningen ska göra det möjligt för utlänningen att uppnå en god försörjning, i praktiken minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån publicerar för Sverige, ska ersättas med ett krav på att utlänningens lön ska uppgå till minst den medianlön för Sverige som senast publicerats av Statistiska centralbyrån vid tidpunkten för ansökan. För att motverka kompetensbrist föreslås att lönekravet inte ska gälla yrken där det bedöms finnas behov som inte kan tillgodoses med arbetskraft i Sverige eller yrken där det bedöms finnas behov som inte kan tillgodoses med arbetskraft i en viss del av Sverige. Utredningsbetänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet.

Utskottet anser att regeringens beredning av frågan inte bör föregripas och avstyrker därmed motionerna 2024/25:826 (S), 2024/25:1554 (KD) yrkande 2, 2024/25:2949 (C) yrkande 22, 2024/25:2955 (C) yrkande 13, 2024/25:3051 (MP) yrkande 20 och 2024/25:3065 (MP) yrkande 16.

Åtgärder för att förhindra utnyttjande och missbruk

Missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring bör enligt utskottet bekämpas med full kraft. Utskottet kan konstatera att åtgärder i denna riktning har vidtagits, bl.a. höjdes försörjningskravet eftersom missbruket är särskilt kopplat till lågkvalificerade yrken. Lönen måste uppgå till minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån publicerar för Sverige för att det nu gällande kravet på god försörjning ska vara uppfyllt. Som nämnts föreslår Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring att försörjningskravet ersätts av ett lönekrav motsvarande medianlönen, bl.a. för att komma till rätta med det missbruk av regelverket som förekommer särskilt inom lågkvalificerade yrken.

Utredningen föreslår även att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om att vissa yrken får exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Förslaget kommer av att det inom vissa branscher, ofta personalintensiva sådana med låga krav på utbildning, finns särskilt stor risk för exploatering och missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring. Vidare föreslås en ny anmälningsskyldighet för arbetsgivare, som innebär att en arbetsgivare under den tid som utlänningens tillstånd gäller hos den arbetsgivaren ska vara skyldig att anmäla om anställningen upphör eller om utlänningen aldrig börjar på sin anställning. Utredningen lämnar också förslag om en höjning, till maximalt tre prisbasbelopp, av den särskilda avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige.

Utskottet kan härefter konstatera att det pågår ett myndighetsgemensamt arbete mot arbetslivskriminalitet. År 2017 fick ett antal myndigheter, bl.a. Migrationsverket och Polismyndigheten, i uppdrag att under 2018–2020 utveckla metoder för myndighetsgemensam kontroll för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Under 2021 fortsatte denna myndighetssamverkan. Arbetet följdes upp och analyserades. I juli 2022 antog regeringen en nationell strategi mot arbetslivskriminalitet och en delegation mot arbetslivskriminalitet tillsattes. Delegationen har hittills lämnat tre delbetänkanden. Även om begreppet arbetslivskriminalitet är vitt och innefattar mycket som inte har med arbetskraftsinvandring att göra är ändå arbetet mot arbetslivskriminalitet och samverkan mellan myndigheterna relevant för att komma till rätta med utnyttjandet av arbetskraftsinvandrare och missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring. Som exempel på detta kan nämnas att delegationen mot arbetslivskriminalitet i sitt senaste delbetänkande Arbetslivskriminalitet (SOU 2024:14) föreslår att en myndighetsgemensam tipsfunktion inrättas och att Migrationsverket är en av sju deltagande myndigheter.

I regleringsbrevet för 2025 har Migrationsverket fått i uppdrag att förstärka kontrollverksamheten för att motverka fusk och missbruk. Möjligheterna att upptäcka fusk och missbruk ska öka och bli effektivare. Migrationsverket ska utveckla efterkontroller inom ärendeprövningen och redovisa bl.a. vilka utvecklingsinsatser de har genomfört och vad resultatet blev.

Ur avsnittet "Arbetskraftsinvandring" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5 och 6. Läs betänkandet

Sverige ska ha en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring som bidrar till konkurrenskraften. Det kan konstateras att de behov som finns i första hand gäller kvalificerad och högkvalificerad arbetskraft. Trots detta förekommer en omfattande arbetskraftsinvandring till yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga samt till yrken där lönerna är låga. I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige. Det finns också stora problem med missbruk av regelverket, särskilt inom lågkvalificerade yrken. Det är viktigt för såväl seriösa företag som arbetstagare att kriminalitet och fusk som är kopplat till arbetskraftsinvandring bekämpas. Utskottet anser att det är nödvändigt med skärpta regler för att minska invandringen av lågkvalificerad arbetskraft samtidigt som möjligheterna förbättras för den högkvalificerade arbetskraft som vill invandra. Sverige ska vara ett välkomnande land för internationell talang och kompetens samtidigt som missbruk ska stävjas.

Arbetsmarknadsprövning

När det gäller motionsförslagen om att införa arbetsmarknadsprövning kan konstateras att utskottet har behandlat denna fråga flera gånger tidigare och senast för ett år sedan. Utskottet ansåg att det är arbetsgivaren själv som bäst avgör om det finns ett behov av att rekrytera arbetskraft från tredjeländer. Riksdagen ställde sig bakom utskottets bedömning (bet. 2023/24:SfU11, prot. 2023/24:80). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågan och avstyrker därmed motionerna 2024/25:62 (V) yrkande 30 i denna del, 2024/25:341 (S), 2024/25:343 (S), 2024/25:2183 (S), 2024/25:2194 (S), 2024/25:2514 (S) yrkande 14, 2024/25:3025 (S) yrkande 3 och 2024/25:3070 (S) yrkande71.

Försörjnings- och lönekrav

Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring (Ju 2022:11) lämnade i februari 2024 sitt utredningsbetänkande Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. (SOU 2024:15). Utredningen föreslår att det nuvarande kravet på att anställningen ska göra det möjligt för utlänningen att uppnå en god försörjning, i praktiken minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån publicerar för Sverige, ska ersättas med ett krav på att utlänningens lön ska uppgå till minst den medianlön för Sverige som senast publicerats av Statistiska centralbyrån vid tidpunkten för ansökan. För att motverka kompetensbrist föreslås att lönekravet inte ska gälla yrken där det bedöms finnas behov som inte kan tillgodoses med arbetskraft i Sverige eller yrken där det bedöms finnas behov som inte kan tillgodoses med arbetskraft i en viss del av Sverige. Utredningsbetänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet.

Utskottet anser att regeringens beredning av frågan inte bör föregripas och avstyrker därmed motionerna 2024/25:826 (S), 2024/25:1554 (KD) yrkande 2, 2024/25:2949 (C) yrkande 22, 2024/25:2955 (C) yrkande 13, 2024/25:3051 (MP) yrkande 20 och 2024/25:3065 (MP) yrkande 16.

Åtgärder för att förhindra utnyttjande och missbruk

Missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring bör enligt utskottet bekämpas med full kraft. Utskottet kan konstatera att åtgärder i denna riktning har vidtagits, bl.a. höjdes försörjningskravet eftersom missbruket är särskilt kopplat till lågkvalificerade yrken. Lönen måste uppgå till minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån publicerar för Sverige för att det nu gällande kravet på god försörjning ska vara uppfyllt. Som nämnts föreslår Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring att försörjningskravet ersätts av ett lönekrav motsvarande medianlönen, bl.a. för att komma till rätta med det missbruk av regelverket som förekommer särskilt inom lågkvalificerade yrken.

Utredningen föreslår även att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om att vissa yrken får exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Förslaget kommer av att det inom vissa branscher, ofta personalintensiva sådana med låga krav på utbildning, finns särskilt stor risk för exploatering och missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring. Vidare föreslås en ny anmälningsskyldighet för arbetsgivare, som innebär att en arbetsgivare under den tid som utlänningens tillstånd gäller hos den arbetsgivaren ska vara skyldig att anmäla om anställningen upphör eller om utlänningen aldrig börjar på sin anställning. Utredningen lämnar också förslag om en höjning, till maximalt tre prisbasbelopp, av den särskilda avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige.

Utskottet kan härefter konstatera att det pågår ett myndighetsgemensamt arbete mot arbetslivskriminalitet. År 2017 fick ett antal myndigheter, bl.a. Migrationsverket och Polismyndigheten, i uppdrag att under 2018–2020 utveckla metoder för myndighetsgemensam kontroll för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Under 2021 fortsatte denna myndighetssamverkan. Arbetet följdes upp och analyserades. I juli 2022 antog regeringen en nationell strategi mot arbetslivskriminalitet och en delegation mot arbetslivskriminalitet tillsattes. Delegationen har hittills lämnat tre delbetänkanden. Även om begreppet arbetslivskriminalitet är vitt och innefattar mycket som inte har med arbetskraftsinvandring att göra är ändå arbetet mot arbetslivskriminalitet och samverkan mellan myndigheterna relevant för att komma till rätta med utnyttjandet av arbetskraftsinvandrare och missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring. Som exempel på detta kan nämnas att delegationen mot arbetslivskriminalitet i sitt senaste delbetänkande Arbetslivskriminalitet (SOU 2024:14) föreslår att en myndighetsgemensam tipsfunktion inrättas och att Migrationsverket är en av sju deltagande myndigheter.

I regleringsbrevet för 2025 har Migrationsverket fått i uppdrag att förstärka kontrollverksamheten för att motverka fusk och missbruk. Möjligheterna att upptäcka fusk och missbruk ska öka och bli effektivare. Migrationsverket ska utveckla efterkontroller inom ärendeprövningen och redovisa bl.a. vilka utvecklingsinsatser de har genomfört och vad resultatet blev.

Ur avsnittet "Arbetskraftsinvandring" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5 och 6. Läs betänkandet

Sverige ska ha en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring som bidrar till konkurrenskraften. Det kan konstateras att de behov som finns i första hand gäller kvalificerad och högkvalificerad arbetskraft. Trots detta förekommer en omfattande arbetskraftsinvandring till yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga samt till yrken där lönerna är låga. I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige. Det finns också stora problem med missbruk av regelverket, särskilt inom lågkvalificerade yrken. Det är viktigt för såväl seriösa företag som arbetstagare att kriminalitet och fusk som är kopplat till arbetskraftsinvandring bekämpas. Utskottet anser att det är nödvändigt med skärpta regler för att minska invandringen av lågkvalificerad arbetskraft samtidigt som möjligheterna förbättras för den högkvalificerade arbetskraft som vill invandra. Sverige ska vara ett välkomnande land för internationell talang och kompetens samtidigt som missbruk ska stävjas.

Arbetsmarknadsprövning

När det gäller motionsförslagen om att införa arbetsmarknadsprövning kan konstateras att utskottet har behandlat denna fråga flera gånger tidigare och senast för ett år sedan. Utskottet ansåg att det är arbetsgivaren själv som bäst avgör om det finns ett behov av att rekrytera arbetskraft från tredjeländer. Riksdagen ställde sig bakom utskottets bedömning (bet. 2023/24:SfU11, prot. 2023/24:80). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågan och avstyrker därmed motionerna 2024/25:62 (V) yrkande 30 i denna del, 2024/25:341 (S), 2024/25:343 (S), 2024/25:2183 (S), 2024/25:2194 (S), 2024/25:2514 (S) yrkande 14, 2024/25:3025 (S) yrkande 3 och 2024/25:3070 (S) yrkande71.

Försörjnings- och lönekrav

Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring (Ju 2022:11) lämnade i februari 2024 sitt utredningsbetänkande Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. (SOU 2024:15). Utredningen föreslår att det nuvarande kravet på att anställningen ska göra det möjligt för utlänningen att uppnå en god försörjning, i praktiken minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån publicerar för Sverige, ska ersättas med ett krav på att utlänningens lön ska uppgå till minst den medianlön för Sverige som senast publicerats av Statistiska centralbyrån vid tidpunkten för ansökan. För att motverka kompetensbrist föreslås att lönekravet inte ska gälla yrken där det bedöms finnas behov som inte kan tillgodoses med arbetskraft i Sverige eller yrken där det bedöms finnas behov som inte kan tillgodoses med arbetskraft i en viss del av Sverige. Utredningsbetänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet.

Utskottet anser att regeringens beredning av frågan inte bör föregripas och avstyrker därmed motionerna 2024/25:826 (S), 2024/25:1554 (KD) yrkande 2, 2024/25:2949 (C) yrkande 22, 2024/25:2955 (C) yrkande 13, 2024/25:3051 (MP) yrkande 20 och 2024/25:3065 (MP) yrkande 16.

Åtgärder för att förhindra utnyttjande och missbruk

Missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring bör enligt utskottet bekämpas med full kraft. Utskottet kan konstatera att åtgärder i denna riktning har vidtagits, bl.a. höjdes försörjningskravet eftersom missbruket är särskilt kopplat till lågkvalificerade yrken. Lönen måste uppgå till minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån publicerar för Sverige för att det nu gällande kravet på god försörjning ska vara uppfyllt. Som nämnts föreslår Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring att försörjningskravet ersätts av ett lönekrav motsvarande medianlönen, bl.a. för att komma till rätta med det missbruk av regelverket som förekommer särskilt inom lågkvalificerade yrken.

Utredningen föreslår även att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om att vissa yrken får exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Förslaget kommer av att det inom vissa branscher, ofta personalintensiva sådana med låga krav på utbildning, finns särskilt stor risk för exploatering och missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring. Vidare föreslås en ny anmälningsskyldighet för arbetsgivare, som innebär att en arbetsgivare under den tid som utlänningens tillstånd gäller hos den arbetsgivaren ska vara skyldig att anmäla om anställningen upphör eller om utlänningen aldrig börjar på sin anställning. Utredningen lämnar också förslag om en höjning, till maximalt tre prisbasbelopp, av den särskilda avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige.

Utskottet kan härefter konstatera att det pågår ett myndighetsgemensamt arbete mot arbetslivskriminalitet. År 2017 fick ett antal myndigheter, bl.a. Migrationsverket och Polismyndigheten, i uppdrag att under 2018–2020 utveckla metoder för myndighetsgemensam kontroll för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Under 2021 fortsatte denna myndighetssamverkan. Arbetet följdes upp och analyserades. I juli 2022 antog regeringen en nationell strategi mot arbetslivskriminalitet och en delegation mot arbetslivskriminalitet tillsattes. Delegationen har hittills lämnat tre delbetänkanden. Även om begreppet arbetslivskriminalitet är vitt och innefattar mycket som inte har med arbetskraftsinvandring att göra är ändå arbetet mot arbetslivskriminalitet och samverkan mellan myndigheterna relevant för att komma till rätta med utnyttjandet av arbetskraftsinvandrare och missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring. Som exempel på detta kan nämnas att delegationen mot arbetslivskriminalitet i sitt senaste delbetänkande Arbetslivskriminalitet (SOU 2024:14) föreslår att en myndighetsgemensam tipsfunktion inrättas och att Migrationsverket är en av sju deltagande myndigheter.

I regleringsbrevet för 2025 har Migrationsverket fått i uppdrag att förstärka kontrollverksamheten för att motverka fusk och missbruk. Möjligheterna att upptäcka fusk och missbruk ska öka och bli effektivare. Migrationsverket ska utveckla efterkontroller inom ärendeprövningen och redovisa bl.a. vilka utvecklingsinsatser de har genomfört och vad resultatet blev.

Ur avsnittet "Arbetskraftsinvandring" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5 och 6. Läs betänkandet

Sverige ska ha en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring som bidrar till konkurrenskraften. Det kan konstateras att de behov som finns i första hand gäller kvalificerad och högkvalificerad arbetskraft. Trots detta förekommer en omfattande arbetskraftsinvandring till yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga samt till yrken där lönerna är låga. I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige. Det finns också stora problem med missbruk av regelverket, särskilt inom lågkvalificerade yrken. Det är viktigt för såväl seriösa företag som arbetstagare att kriminalitet och fusk som är kopplat till arbetskraftsinvandring bekämpas. Utskottet anser att det är nödvändigt med skärpta regler för att minska invandringen av lågkvalificerad arbetskraft samtidigt som möjligheterna förbättras för den högkvalificerade arbetskraft som vill invandra. Sverige ska vara ett välkomnande land för internationell talang och kompetens samtidigt som missbruk ska stävjas.

Arbetsmarknadsprövning

När det gäller motionsförslagen om att införa arbetsmarknadsprövning kan konstateras att utskottet har behandlat denna fråga flera gånger tidigare och senast för ett år sedan. Utskottet ansåg att det är arbetsgivaren själv som bäst avgör om det finns ett behov av att rekrytera arbetskraft från tredjeländer. Riksdagen ställde sig bakom utskottets bedömning (bet. 2023/24:SfU11, prot. 2023/24:80). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågan och avstyrker därmed motionerna 2024/25:62 (V) yrkande 30 i denna del, 2024/25:341 (S), 2024/25:343 (S), 2024/25:2183 (S), 2024/25:2194 (S), 2024/25:2514 (S) yrkande 14, 2024/25:3025 (S) yrkande 3 och 2024/25:3070 (S) yrkande71.

Försörjnings- och lönekrav

Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring (Ju 2022:11) lämnade i februari 2024 sitt utredningsbetänkande Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. (SOU 2024:15). Utredningen föreslår att det nuvarande kravet på att anställningen ska göra det möjligt för utlänningen att uppnå en god försörjning, i praktiken minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån publicerar för Sverige, ska ersättas med ett krav på att utlänningens lön ska uppgå till minst den medianlön för Sverige som senast publicerats av Statistiska centralbyrån vid tidpunkten för ansökan. För att motverka kompetensbrist föreslås att lönekravet inte ska gälla yrken där det bedöms finnas behov som inte kan tillgodoses med arbetskraft i Sverige eller yrken där det bedöms finnas behov som inte kan tillgodoses med arbetskraft i en viss del av Sverige. Utredningsbetänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet.

Utskottet anser att regeringens beredning av frågan inte bör föregripas och avstyrker därmed motionerna 2024/25:826 (S), 2024/25:1554 (KD) yrkande 2, 2024/25:2949 (C) yrkande 22, 2024/25:2955 (C) yrkande 13, 2024/25:3051 (MP) yrkande 20 och 2024/25:3065 (MP) yrkande 16.

Åtgärder för att förhindra utnyttjande och missbruk

Missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring bör enligt utskottet bekämpas med full kraft. Utskottet kan konstatera att åtgärder i denna riktning har vidtagits, bl.a. höjdes försörjningskravet eftersom missbruket är särskilt kopplat till lågkvalificerade yrken. Lönen måste uppgå till minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån publicerar för Sverige för att det nu gällande kravet på god försörjning ska vara uppfyllt. Som nämnts föreslår Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring att försörjningskravet ersätts av ett lönekrav motsvarande medianlönen, bl.a. för att komma till rätta med det missbruk av regelverket som förekommer särskilt inom lågkvalificerade yrken.

Utredningen föreslår även att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om att vissa yrken får exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Förslaget kommer av att det inom vissa branscher, ofta personalintensiva sådana med låga krav på utbildning, finns särskilt stor risk för exploatering och missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring. Vidare föreslås en ny anmälningsskyldighet för arbetsgivare, som innebär att en arbetsgivare under den tid som utlänningens tillstånd gäller hos den arbetsgivaren ska vara skyldig att anmäla om anställningen upphör eller om utlänningen aldrig börjar på sin anställning. Utredningen lämnar också förslag om en höjning, till maximalt tre prisbasbelopp, av den särskilda avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige.

Utskottet kan härefter konstatera att det pågår ett myndighetsgemensamt arbete mot arbetslivskriminalitet. År 2017 fick ett antal myndigheter, bl.a. Migrationsverket och Polismyndigheten, i uppdrag att under 2018–2020 utveckla metoder för myndighetsgemensam kontroll för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Under 2021 fortsatte denna myndighetssamverkan. Arbetet följdes upp och analyserades. I juli 2022 antog regeringen en nationell strategi mot arbetslivskriminalitet och en delegation mot arbetslivskriminalitet tillsattes. Delegationen har hittills lämnat tre delbetänkanden. Även om begreppet arbetslivskriminalitet är vitt och innefattar mycket som inte har med arbetskraftsinvandring att göra är ändå arbetet mot arbetslivskriminalitet och samverkan mellan myndigheterna relevant för att komma till rätta med utnyttjandet av arbetskraftsinvandrare och missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring. Som exempel på detta kan nämnas att delegationen mot arbetslivskriminalitet i sitt senaste delbetänkande Arbetslivskriminalitet (SOU 2024:14) föreslår att en myndighetsgemensam tipsfunktion inrättas och att Migrationsverket är en av sju deltagande myndigheter.

I regleringsbrevet för 2025 har Migrationsverket fått i uppdrag att förstärka kontrollverksamheten för att motverka fusk och missbruk. Möjligheterna att upptäcka fusk och missbruk ska öka och bli effektivare. Migrationsverket ska utveckla efterkontroller inom ärendeprövningen och redovisa bl.a. vilka utvecklingsinsatser de har genomfört och vad resultatet blev.

Ur avsnittet "Arbetskraftsinvandring" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5 och 6. Läs betänkandet