Migrationsfrågor

Migration och asylpolitik

Omvärlden påverkas för närvarande av stora migrationsströmmar, som i sin tur påverkar antalet asylsökande som kommer till EU. Antalet har ökat och uppgick både 2023 och 2024 till över 1 miljon. Samtidigt kan utskottet konstatera att antalet asylsökande som kommer till Sverige minskar. Under 2024 understeg antalet asylsökande i Sverige 9 700 (exklusive ansökningar enligt EU:s massflyktsdirektiv), vilket är det lägsta på mer än två decennier.

Utskottet anser att det är viktigt att antalet asylsökande som kommer till Sverige liksom antalet beviljade uppehållstillstånd hålls nere för att komma till rätta med de integrationsproblem som förekommer och med skuggsamhället. Den minskade inströmningen är ett resultat av omläggningen till en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik och utskottet anser att arbetet i den riktningen behöver fortsätta. Detta innebär bl.a. att ge tillfälligt skydd till människor som har skyddsbehov i enlighet med den miniminivå som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa, bl.a. asylrätten, samt att upprätthålla en kontrollerad invandring. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om snabb evakuering, skydd för personal i Afghanistan, rättssäkerhet och rätten att söka asyl, humant och rättssäkert skydd, att söka och få skydd, påskyndade gränsförfaranden, att inte acceptera konceptet med tredjeländer eller att ta emot skyddsbehövande genom familjeåterförening, genom arbetskraftsinvandring eller som studenter. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:810 (MP) yrkande 1, 2024/25:2625 (MP) yrkande 22 samt 2024/25:3051 (MP) yrkandena 3–5, 10, 11 och 15.

I oktober 2023 beslutade regeringen att ge i uppdrag åt en särskild utredare att se över hur återvandringen kan stimuleras och öka när det gäller personer som är bosatta i Sverige som har anknytning till ett annat land och som vill återvandra. Utredaren överlämnade i augusti 2024 utredningsbetänkandet Stöd till invandrares utvandring (SOU 2024:53), som bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att beredningen av ärendet bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:2619 (MP) yrkande 2 om att avveckla återvandringsbidraget.

Regeringen beslutade vidare i maj 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket om utvisning på grund av brott och andra närliggande frågor (dir. 2024:42). Syftet är att skapa en skärpt reglering som möjliggör betydligt fler utvisningar av utlänningar som begår brott. Utskottet anser att resultatet av utredningen bör avvaktas och avstyrker därmed motionerna 2024/25:515 (SD), 2024/25:2118 (M), 2024/25:2408 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3098 (SD) yrkande 1 samt 2024/25:3152 (M) yrkande 2 om utvisning på grund av brott.

Utskottet ser inte heller skäl att ställa sig bakom förslag om en anmälningsplikt för skyddsbehövande vid utlandsvistelse eller om en sanningskommission och avstyrker därmed även motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 4 och 2024/25:1294 (SD).

Yrkanden om första säkra land, avtal om utvisningar av utlänningar till säkra tredjeländer, ställning som varaktigt bosatt, en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen samt arbetet med att identifiera utlänningar som utgör en risk för rikets säkerhet har behandlats tidigare av utskottet. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 1, 2024/25:1765 (SD) yrkandena 4 och 8, 2024/25:1930 (V) yrkande 3 samt 2024/25:2949 (C) yrkande 14.

Översyn av utlänningslagen

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om en översyn av utlänningslagen. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 4.

Regularisering

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om regularisering. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 6.

Permanent uppehållstillstånd

Riksdagen tillkännagav i juni 2021 att regeringen ska återkomma med förslag om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). Frågan har därefter utretts av en särskild utredare som i maj 2023 överlämnade utredningsbetänkandet Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (SOU 2023:25) till regeringen. Utskottet konstaterar att det i utredningsbetänkandet, som har remissbehandlats, lämnas förslag om att kunskapskrav ska införas och att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2027. Utskottet kan vidare konstatera att uppdraget till Utredningen om anpassning av det svenska regelverket för beviljande av asyl och asylförfarandet till miniminivån enligt EU-rätten (dir. 2023:137) bl.a. omfattar att ta ställning till hur möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa grupper. Med anledning av bl.a. uppdraget i denna del bedömer regeringen att ytterligare analys behöver göras av förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd, vilket framgår av regeringens skrivelse 2024/25:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 (s. 95). Uppdraget om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i delbetänkandet Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31), som överlämnades till regeringen den 9 april 2025 och som har remitterats. Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:3025 (S) yrkande 5 om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd.

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om att återinföra permanent uppehållstillstånd. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:3052 (MP) yrkande 23.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 13, 16, 18, 19, 22 och 24. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Omvärlden påverkas för närvarande av stora migrationsströmmar, som i sin tur påverkar antalet asylsökande som kommer till EU. Antalet har ökat och uppgick både 2023 och 2024 till över 1 miljon. Samtidigt kan utskottet konstatera att antalet asylsökande som kommer till Sverige minskar. Under 2024 understeg antalet asylsökande i Sverige 9 700 (exklusive ansökningar enligt EU:s massflyktsdirektiv), vilket är det lägsta på mer än två decennier.

Utskottet anser att det är viktigt att antalet asylsökande som kommer till Sverige liksom antalet beviljade uppehållstillstånd hålls nere för att komma till rätta med de integrationsproblem som förekommer och med skuggsamhället. Den minskade inströmningen är ett resultat av omläggningen till en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik och utskottet anser att arbetet i den riktningen behöver fortsätta. Detta innebär bl.a. att ge tillfälligt skydd till människor som har skyddsbehov i enlighet med den miniminivå som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa, bl.a. asylrätten, samt att upprätthålla en kontrollerad invandring. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om snabb evakuering, skydd för personal i Afghanistan, rättssäkerhet och rätten att söka asyl, humant och rättssäkert skydd, att söka och få skydd, påskyndade gränsförfaranden, att inte acceptera konceptet med tredjeländer eller att ta emot skyddsbehövande genom familjeåterförening, genom arbetskraftsinvandring eller som studenter. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:810 (MP) yrkande 1, 2024/25:2625 (MP) yrkande 22 samt 2024/25:3051 (MP) yrkandena 3–5, 10, 11 och 15.

I oktober 2023 beslutade regeringen att ge i uppdrag åt en särskild utredare att se över hur återvandringen kan stimuleras och öka när det gäller personer som är bosatta i Sverige som har anknytning till ett annat land och som vill återvandra. Utredaren överlämnade i augusti 2024 utredningsbetänkandet Stöd till invandrares utvandring (SOU 2024:53), som bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att beredningen av ärendet bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:2619 (MP) yrkande 2 om att avveckla återvandringsbidraget.

Regeringen beslutade vidare i maj 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket om utvisning på grund av brott och andra närliggande frågor (dir. 2024:42). Syftet är att skapa en skärpt reglering som möjliggör betydligt fler utvisningar av utlänningar som begår brott. Utskottet anser att resultatet av utredningen bör avvaktas och avstyrker därmed motionerna 2024/25:515 (SD), 2024/25:2118 (M), 2024/25:2408 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3098 (SD) yrkande 1 samt 2024/25:3152 (M) yrkande 2 om utvisning på grund av brott.

Utskottet ser inte heller skäl att ställa sig bakom förslag om en anmälningsplikt för skyddsbehövande vid utlandsvistelse eller om en sanningskommission och avstyrker därmed även motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 4 och 2024/25:1294 (SD).

Yrkanden om första säkra land, avtal om utvisningar av utlänningar till säkra tredjeländer, ställning som varaktigt bosatt, en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen samt arbetet med att identifiera utlänningar som utgör en risk för rikets säkerhet har behandlats tidigare av utskottet. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 1, 2024/25:1765 (SD) yrkandena 4 och 8, 2024/25:1930 (V) yrkande 3 samt 2024/25:2949 (C) yrkande 14.

Översyn av utlänningslagen

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om en översyn av utlänningslagen. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 4.

Regularisering

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om regularisering. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 6.

Permanent uppehållstillstånd

Riksdagen tillkännagav i juni 2021 att regeringen ska återkomma med förslag om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). Frågan har därefter utretts av en särskild utredare som i maj 2023 överlämnade utredningsbetänkandet Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (SOU 2023:25) till regeringen. Utskottet konstaterar att det i utredningsbetänkandet, som har remissbehandlats, lämnas förslag om att kunskapskrav ska införas och att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2027. Utskottet kan vidare konstatera att uppdraget till Utredningen om anpassning av det svenska regelverket för beviljande av asyl och asylförfarandet till miniminivån enligt EU-rätten (dir. 2023:137) bl.a. omfattar att ta ställning till hur möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa grupper. Med anledning av bl.a. uppdraget i denna del bedömer regeringen att ytterligare analys behöver göras av förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd, vilket framgår av regeringens skrivelse 2024/25:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 (s. 95). Uppdraget om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i delbetänkandet Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31), som överlämnades till regeringen den 9 april 2025 och som har remitterats. Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:3025 (S) yrkande 5 om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd.

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om att återinföra permanent uppehållstillstånd. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:3052 (MP) yrkande 23.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 13, 16, 18, 19, 22 och 24. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Omvärlden påverkas för närvarande av stora migrationsströmmar, som i sin tur påverkar antalet asylsökande som kommer till EU. Antalet har ökat och uppgick både 2023 och 2024 till över 1 miljon. Samtidigt kan utskottet konstatera att antalet asylsökande som kommer till Sverige minskar. Under 2024 understeg antalet asylsökande i Sverige 9 700 (exklusive ansökningar enligt EU:s massflyktsdirektiv), vilket är det lägsta på mer än två decennier.

Utskottet anser att det är viktigt att antalet asylsökande som kommer till Sverige liksom antalet beviljade uppehållstillstånd hålls nere för att komma till rätta med de integrationsproblem som förekommer och med skuggsamhället. Den minskade inströmningen är ett resultat av omläggningen till en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik och utskottet anser att arbetet i den riktningen behöver fortsätta. Detta innebär bl.a. att ge tillfälligt skydd till människor som har skyddsbehov i enlighet med den miniminivå som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa, bl.a. asylrätten, samt att upprätthålla en kontrollerad invandring. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om snabb evakuering, skydd för personal i Afghanistan, rättssäkerhet och rätten att söka asyl, humant och rättssäkert skydd, att söka och få skydd, påskyndade gränsförfaranden, att inte acceptera konceptet med tredjeländer eller att ta emot skyddsbehövande genom familjeåterförening, genom arbetskraftsinvandring eller som studenter. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:810 (MP) yrkande 1, 2024/25:2625 (MP) yrkande 22 samt 2024/25:3051 (MP) yrkandena 3–5, 10, 11 och 15.

I oktober 2023 beslutade regeringen att ge i uppdrag åt en särskild utredare att se över hur återvandringen kan stimuleras och öka när det gäller personer som är bosatta i Sverige som har anknytning till ett annat land och som vill återvandra. Utredaren överlämnade i augusti 2024 utredningsbetänkandet Stöd till invandrares utvandring (SOU 2024:53), som bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att beredningen av ärendet bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:2619 (MP) yrkande 2 om att avveckla återvandringsbidraget.

Regeringen beslutade vidare i maj 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket om utvisning på grund av brott och andra närliggande frågor (dir. 2024:42). Syftet är att skapa en skärpt reglering som möjliggör betydligt fler utvisningar av utlänningar som begår brott. Utskottet anser att resultatet av utredningen bör avvaktas och avstyrker därmed motionerna 2024/25:515 (SD), 2024/25:2118 (M), 2024/25:2408 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3098 (SD) yrkande 1 samt 2024/25:3152 (M) yrkande 2 om utvisning på grund av brott.

Utskottet ser inte heller skäl att ställa sig bakom förslag om en anmälningsplikt för skyddsbehövande vid utlandsvistelse eller om en sanningskommission och avstyrker därmed även motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 4 och 2024/25:1294 (SD).

Yrkanden om första säkra land, avtal om utvisningar av utlänningar till säkra tredjeländer, ställning som varaktigt bosatt, en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen samt arbetet med att identifiera utlänningar som utgör en risk för rikets säkerhet har behandlats tidigare av utskottet. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 1, 2024/25:1765 (SD) yrkandena 4 och 8, 2024/25:1930 (V) yrkande 3 samt 2024/25:2949 (C) yrkande 14.

Översyn av utlänningslagen

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om en översyn av utlänningslagen. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 4.

Regularisering

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om regularisering. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 6.

Permanent uppehållstillstånd

Riksdagen tillkännagav i juni 2021 att regeringen ska återkomma med förslag om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). Frågan har därefter utretts av en särskild utredare som i maj 2023 överlämnade utredningsbetänkandet Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (SOU 2023:25) till regeringen. Utskottet konstaterar att det i utredningsbetänkandet, som har remissbehandlats, lämnas förslag om att kunskapskrav ska införas och att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2027. Utskottet kan vidare konstatera att uppdraget till Utredningen om anpassning av det svenska regelverket för beviljande av asyl och asylförfarandet till miniminivån enligt EU-rätten (dir. 2023:137) bl.a. omfattar att ta ställning till hur möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa grupper. Med anledning av bl.a. uppdraget i denna del bedömer regeringen att ytterligare analys behöver göras av förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd, vilket framgår av regeringens skrivelse 2024/25:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 (s. 95). Uppdraget om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i delbetänkandet Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31), som överlämnades till regeringen den 9 april 2025 och som har remitterats. Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:3025 (S) yrkande 5 om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd.

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om att återinföra permanent uppehållstillstånd. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:3052 (MP) yrkande 23.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9, 13, 16, 18, 19, 22 och 24. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Omvärlden påverkas för närvarande av stora migrationsströmmar, som i sin tur påverkar antalet asylsökande som kommer till EU. Antalet har ökat och uppgick både 2023 och 2024 till över 1 miljon. Samtidigt kan utskottet konstatera att antalet asylsökande som kommer till Sverige minskar. Under 2024 understeg antalet asylsökande i Sverige 9 700 (exklusive ansökningar enligt EU:s massflyktsdirektiv), vilket är det lägsta på mer än två decennier.

Utskottet anser att det är viktigt att antalet asylsökande som kommer till Sverige liksom antalet beviljade uppehållstillstånd hålls nere för att komma till rätta med de integrationsproblem som förekommer och med skuggsamhället. Den minskade inströmningen är ett resultat av omläggningen till en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik och utskottet anser att arbetet i den riktningen behöver fortsätta. Detta innebär bl.a. att ge tillfälligt skydd till människor som har skyddsbehov i enlighet med den miniminivå som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa, bl.a. asylrätten, samt att upprätthålla en kontrollerad invandring. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om snabb evakuering, skydd för personal i Afghanistan, rättssäkerhet och rätten att söka asyl, humant och rättssäkert skydd, att söka och få skydd, påskyndade gränsförfaranden, att inte acceptera konceptet med tredjeländer eller att ta emot skyddsbehövande genom familjeåterförening, genom arbetskraftsinvandring eller som studenter. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:810 (MP) yrkande 1, 2024/25:2625 (MP) yrkande 22 samt 2024/25:3051 (MP) yrkandena 3–5, 10, 11 och 15.

I oktober 2023 beslutade regeringen att ge i uppdrag åt en särskild utredare att se över hur återvandringen kan stimuleras och öka när det gäller personer som är bosatta i Sverige som har anknytning till ett annat land och som vill återvandra. Utredaren överlämnade i augusti 2024 utredningsbetänkandet Stöd till invandrares utvandring (SOU 2024:53), som bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att beredningen av ärendet bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:2619 (MP) yrkande 2 om att avveckla återvandringsbidraget.

Regeringen beslutade vidare i maj 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket om utvisning på grund av brott och andra närliggande frågor (dir. 2024:42). Syftet är att skapa en skärpt reglering som möjliggör betydligt fler utvisningar av utlänningar som begår brott. Utskottet anser att resultatet av utredningen bör avvaktas och avstyrker därmed motionerna 2024/25:515 (SD), 2024/25:2118 (M), 2024/25:2408 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3098 (SD) yrkande 1 samt 2024/25:3152 (M) yrkande 2 om utvisning på grund av brott.

Utskottet ser inte heller skäl att ställa sig bakom förslag om en anmälningsplikt för skyddsbehövande vid utlandsvistelse eller om en sanningskommission och avstyrker därmed även motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 4 och 2024/25:1294 (SD).

Yrkanden om första säkra land, avtal om utvisningar av utlänningar till säkra tredjeländer, ställning som varaktigt bosatt, en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen samt arbetet med att identifiera utlänningar som utgör en risk för rikets säkerhet har behandlats tidigare av utskottet. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 1, 2024/25:1765 (SD) yrkandena 4 och 8, 2024/25:1930 (V) yrkande 3 samt 2024/25:2949 (C) yrkande 14.

Översyn av utlänningslagen

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om en översyn av utlänningslagen. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 4.

Regularisering

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om regularisering. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 6.

Permanent uppehållstillstånd

Riksdagen tillkännagav i juni 2021 att regeringen ska återkomma med förslag om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). Frågan har därefter utretts av en särskild utredare som i maj 2023 överlämnade utredningsbetänkandet Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (SOU 2023:25) till regeringen. Utskottet konstaterar att det i utredningsbetänkandet, som har remissbehandlats, lämnas förslag om att kunskapskrav ska införas och att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2027. Utskottet kan vidare konstatera att uppdraget till Utredningen om anpassning av det svenska regelverket för beviljande av asyl och asylförfarandet till miniminivån enligt EU-rätten (dir. 2023:137) bl.a. omfattar att ta ställning till hur möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa grupper. Med anledning av bl.a. uppdraget i denna del bedömer regeringen att ytterligare analys behöver göras av förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd, vilket framgår av regeringens skrivelse 2024/25:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 (s. 95). Uppdraget om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i delbetänkandet Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31), som överlämnades till regeringen den 9 april 2025 och som har remitterats. Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:3025 (S) yrkande 5 om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd.

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om att återinföra permanent uppehållstillstånd. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:3052 (MP) yrkande 23.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 13, 16, 18, 19, 22 och 24. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Omvärlden påverkas för närvarande av stora migrationsströmmar, som i sin tur påverkar antalet asylsökande som kommer till EU. Antalet har ökat och uppgick både 2023 och 2024 till över 1 miljon. Samtidigt kan utskottet konstatera att antalet asylsökande som kommer till Sverige minskar. Under 2024 understeg antalet asylsökande i Sverige 9 700 (exklusive ansökningar enligt EU:s massflyktsdirektiv), vilket är det lägsta på mer än två decennier.

Utskottet anser att det är viktigt att antalet asylsökande som kommer till Sverige liksom antalet beviljade uppehållstillstånd hålls nere för att komma till rätta med de integrationsproblem som förekommer och med skuggsamhället. Den minskade inströmningen är ett resultat av omläggningen till en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik och utskottet anser att arbetet i den riktningen behöver fortsätta. Detta innebär bl.a. att ge tillfälligt skydd till människor som har skyddsbehov i enlighet med den miniminivå som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa, bl.a. asylrätten, samt att upprätthålla en kontrollerad invandring. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om snabb evakuering, skydd för personal i Afghanistan, rättssäkerhet och rätten att söka asyl, humant och rättssäkert skydd, att söka och få skydd, påskyndade gränsförfaranden, att inte acceptera konceptet med tredjeländer eller att ta emot skyddsbehövande genom familjeåterförening, genom arbetskraftsinvandring eller som studenter. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:810 (MP) yrkande 1, 2024/25:2625 (MP) yrkande 22 samt 2024/25:3051 (MP) yrkandena 3–5, 10, 11 och 15.

I oktober 2023 beslutade regeringen att ge i uppdrag åt en särskild utredare att se över hur återvandringen kan stimuleras och öka när det gäller personer som är bosatta i Sverige som har anknytning till ett annat land och som vill återvandra. Utredaren överlämnade i augusti 2024 utredningsbetänkandet Stöd till invandrares utvandring (SOU 2024:53), som bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att beredningen av ärendet bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:2619 (MP) yrkande 2 om att avveckla återvandringsbidraget.

Regeringen beslutade vidare i maj 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket om utvisning på grund av brott och andra närliggande frågor (dir. 2024:42). Syftet är att skapa en skärpt reglering som möjliggör betydligt fler utvisningar av utlänningar som begår brott. Utskottet anser att resultatet av utredningen bör avvaktas och avstyrker därmed motionerna 2024/25:515 (SD), 2024/25:2118 (M), 2024/25:2408 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3098 (SD) yrkande 1 samt 2024/25:3152 (M) yrkande 2 om utvisning på grund av brott.

Utskottet ser inte heller skäl att ställa sig bakom förslag om en anmälningsplikt för skyddsbehövande vid utlandsvistelse eller om en sanningskommission och avstyrker därmed även motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 4 och 2024/25:1294 (SD).

Yrkanden om första säkra land, avtal om utvisningar av utlänningar till säkra tredjeländer, ställning som varaktigt bosatt, en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen samt arbetet med att identifiera utlänningar som utgör en risk för rikets säkerhet har behandlats tidigare av utskottet. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 1, 2024/25:1765 (SD) yrkandena 4 och 8, 2024/25:1930 (V) yrkande 3 samt 2024/25:2949 (C) yrkande 14.

Översyn av utlänningslagen

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om en översyn av utlänningslagen. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 4.

Regularisering

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om regularisering. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 6.

Permanent uppehållstillstånd

Riksdagen tillkännagav i juni 2021 att regeringen ska återkomma med förslag om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). Frågan har därefter utretts av en särskild utredare som i maj 2023 överlämnade utredningsbetänkandet Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (SOU 2023:25) till regeringen. Utskottet konstaterar att det i utredningsbetänkandet, som har remissbehandlats, lämnas förslag om att kunskapskrav ska införas och att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2027. Utskottet kan vidare konstatera att uppdraget till Utredningen om anpassning av det svenska regelverket för beviljande av asyl och asylförfarandet till miniminivån enligt EU-rätten (dir. 2023:137) bl.a. omfattar att ta ställning till hur möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa grupper. Med anledning av bl.a. uppdraget i denna del bedömer regeringen att ytterligare analys behöver göras av förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd, vilket framgår av regeringens skrivelse 2024/25:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 (s. 95). Uppdraget om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i delbetänkandet Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31), som överlämnades till regeringen den 9 april 2025 och som har remitterats. Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:3025 (S) yrkande 5 om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd.

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om att återinföra permanent uppehållstillstånd. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:3052 (MP) yrkande 23.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 13, 16, 18, 19, 22 och 24. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Omvärlden påverkas för närvarande av stora migrationsströmmar, som i sin tur påverkar antalet asylsökande som kommer till EU. Antalet har ökat och uppgick både 2023 och 2024 till över 1 miljon. Samtidigt kan utskottet konstatera att antalet asylsökande som kommer till Sverige minskar. Under 2024 understeg antalet asylsökande i Sverige 9 700 (exklusive ansökningar enligt EU:s massflyktsdirektiv), vilket är det lägsta på mer än två decennier.

Utskottet anser att det är viktigt att antalet asylsökande som kommer till Sverige liksom antalet beviljade uppehållstillstånd hålls nere för att komma till rätta med de integrationsproblem som förekommer och med skuggsamhället. Den minskade inströmningen är ett resultat av omläggningen till en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik och utskottet anser att arbetet i den riktningen behöver fortsätta. Detta innebär bl.a. att ge tillfälligt skydd till människor som har skyddsbehov i enlighet med den miniminivå som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa, bl.a. asylrätten, samt att upprätthålla en kontrollerad invandring. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om snabb evakuering, skydd för personal i Afghanistan, rättssäkerhet och rätten att söka asyl, humant och rättssäkert skydd, att söka och få skydd, påskyndade gränsförfaranden, att inte acceptera konceptet med tredjeländer eller att ta emot skyddsbehövande genom familjeåterförening, genom arbetskraftsinvandring eller som studenter. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:810 (MP) yrkande 1, 2024/25:2625 (MP) yrkande 22 samt 2024/25:3051 (MP) yrkandena 3–5, 10, 11 och 15.

I oktober 2023 beslutade regeringen att ge i uppdrag åt en särskild utredare att se över hur återvandringen kan stimuleras och öka när det gäller personer som är bosatta i Sverige som har anknytning till ett annat land och som vill återvandra. Utredaren överlämnade i augusti 2024 utredningsbetänkandet Stöd till invandrares utvandring (SOU 2024:53), som bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att beredningen av ärendet bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:2619 (MP) yrkande 2 om att avveckla återvandringsbidraget.

Regeringen beslutade vidare i maj 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket om utvisning på grund av brott och andra närliggande frågor (dir. 2024:42). Syftet är att skapa en skärpt reglering som möjliggör betydligt fler utvisningar av utlänningar som begår brott. Utskottet anser att resultatet av utredningen bör avvaktas och avstyrker därmed motionerna 2024/25:515 (SD), 2024/25:2118 (M), 2024/25:2408 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3098 (SD) yrkande 1 samt 2024/25:3152 (M) yrkande 2 om utvisning på grund av brott.

Utskottet ser inte heller skäl att ställa sig bakom förslag om en anmälningsplikt för skyddsbehövande vid utlandsvistelse eller om en sanningskommission och avstyrker därmed även motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 4 och 2024/25:1294 (SD).

Yrkanden om första säkra land, avtal om utvisningar av utlänningar till säkra tredjeländer, ställning som varaktigt bosatt, en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen samt arbetet med att identifiera utlänningar som utgör en risk för rikets säkerhet har behandlats tidigare av utskottet. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 1, 2024/25:1765 (SD) yrkandena 4 och 8, 2024/25:1930 (V) yrkande 3 samt 2024/25:2949 (C) yrkande 14.

Översyn av utlänningslagen

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om en översyn av utlänningslagen. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 4.

Regularisering

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om regularisering. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 6.

Permanent uppehållstillstånd

Riksdagen tillkännagav i juni 2021 att regeringen ska återkomma med förslag om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). Frågan har därefter utretts av en särskild utredare som i maj 2023 överlämnade utredningsbetänkandet Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (SOU 2023:25) till regeringen. Utskottet konstaterar att det i utredningsbetänkandet, som har remissbehandlats, lämnas förslag om att kunskapskrav ska införas och att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2027. Utskottet kan vidare konstatera att uppdraget till Utredningen om anpassning av det svenska regelverket för beviljande av asyl och asylförfarandet till miniminivån enligt EU-rätten (dir. 2023:137) bl.a. omfattar att ta ställning till hur möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa grupper. Med anledning av bl.a. uppdraget i denna del bedömer regeringen att ytterligare analys behöver göras av förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd, vilket framgår av regeringens skrivelse 2024/25:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 (s. 95). Uppdraget om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i delbetänkandet Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31), som överlämnades till regeringen den 9 april 2025 och som har remitterats. Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:3025 (S) yrkande 5 om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd.

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om att återinföra permanent uppehållstillstånd. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:3052 (MP) yrkande 23.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9, 13, 16, 18, 19, 22 och 24. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Omvärlden påverkas för närvarande av stora migrationsströmmar, som i sin tur påverkar antalet asylsökande som kommer till EU. Antalet har ökat och uppgick både 2023 och 2024 till över 1 miljon. Samtidigt kan utskottet konstatera att antalet asylsökande som kommer till Sverige minskar. Under 2024 understeg antalet asylsökande i Sverige 9 700 (exklusive ansökningar enligt EU:s massflyktsdirektiv), vilket är det lägsta på mer än två decennier.

Utskottet anser att det är viktigt att antalet asylsökande som kommer till Sverige liksom antalet beviljade uppehållstillstånd hålls nere för att komma till rätta med de integrationsproblem som förekommer och med skuggsamhället. Den minskade inströmningen är ett resultat av omläggningen till en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik och utskottet anser att arbetet i den riktningen behöver fortsätta. Detta innebär bl.a. att ge tillfälligt skydd till människor som har skyddsbehov i enlighet med den miniminivå som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa, bl.a. asylrätten, samt att upprätthålla en kontrollerad invandring. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om snabb evakuering, skydd för personal i Afghanistan, rättssäkerhet och rätten att söka asyl, humant och rättssäkert skydd, att söka och få skydd, påskyndade gränsförfaranden, att inte acceptera konceptet med tredjeländer eller att ta emot skyddsbehövande genom familjeåterförening, genom arbetskraftsinvandring eller som studenter. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:810 (MP) yrkande 1, 2024/25:2625 (MP) yrkande 22 samt 2024/25:3051 (MP) yrkandena 3–5, 10, 11 och 15.

I oktober 2023 beslutade regeringen att ge i uppdrag åt en särskild utredare att se över hur återvandringen kan stimuleras och öka när det gäller personer som är bosatta i Sverige som har anknytning till ett annat land och som vill återvandra. Utredaren överlämnade i augusti 2024 utredningsbetänkandet Stöd till invandrares utvandring (SOU 2024:53), som bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att beredningen av ärendet bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:2619 (MP) yrkande 2 om att avveckla återvandringsbidraget.

Regeringen beslutade vidare i maj 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket om utvisning på grund av brott och andra närliggande frågor (dir. 2024:42). Syftet är att skapa en skärpt reglering som möjliggör betydligt fler utvisningar av utlänningar som begår brott. Utskottet anser att resultatet av utredningen bör avvaktas och avstyrker därmed motionerna 2024/25:515 (SD), 2024/25:2118 (M), 2024/25:2408 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3098 (SD) yrkande 1 samt 2024/25:3152 (M) yrkande 2 om utvisning på grund av brott.

Utskottet ser inte heller skäl att ställa sig bakom förslag om en anmälningsplikt för skyddsbehövande vid utlandsvistelse eller om en sanningskommission och avstyrker därmed även motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 4 och 2024/25:1294 (SD).

Yrkanden om första säkra land, avtal om utvisningar av utlänningar till säkra tredjeländer, ställning som varaktigt bosatt, en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen samt arbetet med att identifiera utlänningar som utgör en risk för rikets säkerhet har behandlats tidigare av utskottet. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 1, 2024/25:1765 (SD) yrkandena 4 och 8, 2024/25:1930 (V) yrkande 3 samt 2024/25:2949 (C) yrkande 14.

Översyn av utlänningslagen

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om en översyn av utlänningslagen. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 4.

Regularisering

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om regularisering. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 6.

Permanent uppehållstillstånd

Riksdagen tillkännagav i juni 2021 att regeringen ska återkomma med förslag om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). Frågan har därefter utretts av en särskild utredare som i maj 2023 överlämnade utredningsbetänkandet Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (SOU 2023:25) till regeringen. Utskottet konstaterar att det i utredningsbetänkandet, som har remissbehandlats, lämnas förslag om att kunskapskrav ska införas och att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2027. Utskottet kan vidare konstatera att uppdraget till Utredningen om anpassning av det svenska regelverket för beviljande av asyl och asylförfarandet till miniminivån enligt EU-rätten (dir. 2023:137) bl.a. omfattar att ta ställning till hur möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa grupper. Med anledning av bl.a. uppdraget i denna del bedömer regeringen att ytterligare analys behöver göras av förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd, vilket framgår av regeringens skrivelse 2024/25:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 (s. 95). Uppdraget om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i delbetänkandet Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31), som överlämnades till regeringen den 9 april 2025 och som har remitterats. Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:3025 (S) yrkande 5 om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd.

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om att återinföra permanent uppehållstillstånd. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:3052 (MP) yrkande 23.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 13, 16, 18, 19, 22 och 24. Läs betänkandet

EU:s migrations- och asylpolitik

Utskottet kan inledningsvis konstatera att arbetet inom EU och i medlemsstaterna med att genomföra migrations- och asylpakten fortfarande pågår. Rättsakterna i pakten ska huvudsakligen börja tillämpas i mitten av 2026, två år efter att de trädde i kraft i juni 2024. Vidarebosättningsförordningen är redan nu delvis tillämplig och medlemsstaternas deltagande är frivilligt. I juni 2024 presenterade kommissionen en gemensam genomförandeplan för pakten. Av genomförandeplanen framgår att rättsakterna innebär att kommissionen under 2025 ska föreslå och anta ett antal rapporter, strategier och genomförandeakter. Det handlar bl.a. om en genomförandeakt, en solidaritetspool, ett genomförandebeslut om medlemsländer som är utsatta för eller riskerar att utsättas för migrationstryck samt en rapport om migration och asyl.

Utskottet kan vidare notera att kommissionen i sitt arbetsprogram för 2025 (COM(2025) 45) framhåller att arbetet med att genomföra migrations- och asylpakten ska intensifieras. Bland annat aviseras att en femårig migrations- och asylstrategi ska presenteras under fjärde kvartalet 2025. Enligt kommissionen ska den vara framåtblickande för det fortsatta arbetet med pakten och ha sin utgångspunkt i medlemsstaternas nationella migrations- och asylstrategier. När det gäller frågan om återvändande noterar utskottet kommissionens nyligen presenterade förslag till återvändandeförordning. Utskottet noterar också att regeringen i förslaget till svensk ståndpunkt inför mötet i rådet för rättsliga och inrikes frågor den 12–13 december 2024 uttalat att genomförandet av migrations- och asylpakten, ökat återvändande, innovativa lösningar och samarbete med tredje land, inklusive användande av viseringspolitiken, är centrala samarbetsområden där EU behöver göra ytterligare framsteg den kommande mandatperioden. Utskottet, i likhet med regeringen, ser positivt på att utforska och konkretisera kompletterande innovativa idéer på migrationsområdet som syftar till att minska den irreguljära migrationen till EU, effektivisera återvändandet och säkerställa skydd längs med migrationsrutterna. De rättsliga och praktiska förutsättningarna bör dock klarläggas så att medlemsstaterna kan ta ställning till mer konkreta förslag och bedöma genomförbarheten. Dessutom bör det också undersökas vad som eventuellt kan göras inom det nuvarande rättsliga ramverket.

Mot denna bakgrund och med hänsyn till det pågående arbetet inom EU-samarbetet med bl.a. genomförandet av migrations- och asylpakten och ny lagstiftning på återvändandeområdet anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 2 och 3, 2024/25:953 (V) yrkandena 1, 2 och 8, 2024/25:2949 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2024/25:3051 (MP) yrkandena 2 och 22.

När det gäller frågan om mer enhetliga asylbeslut i EU kan utskottet, i likhet med vad det anförde i sitt betänkande 2023/24:SfU14, konstatera att EU:s asylbyrå som en del i sitt arbete tar fram gemensamma analyser och vägledning om ursprungsländer. Dessa ska kunna fungera som ett stöd i medlemsstaternas bedömningar av asylansökningar och samtidigt bidra till ökad enhetlighet i tillämpningen av de gemensamma asylreglerna. Därmed ser utskottet inga skäl att tillstyrka kommittémotion 2024/25:2949 (C) yrkande 10. Motionen avstyrks därför. Även yrkanden om vidarebosättning av asylsökande på de grekiska öarna har behandlats i bet. 2023/24:SfU14 och utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag. Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:953 (V) yrkande 9.

Några motioner tar upp samarbetet med tredjeländer. Utskottet kan konstatera att yrkanden om samarbetet med tredjeländer vid flera tillfällen tidigare har behandlats av utskottet, t.ex. i bet. 2023/24:SfU14. I betänkandet framhåller utskottet att ett strategiskt och långsiktigt arbete med ursprungsländer, transitländer och stora mottagarländer är viktigt. Det framhålls också att dessa länders kapacitet att själva hantera olika aspekter av migration behöver stärkas för att förebygga den irreguljära migrationen till EU. När det gäller samarbeten med tredjeländer noterar utskottet att regeringen i februari 2025 beslutade att Sverige ska ansluta sig till Romprocessen. I kommissionens arbetsprogram för 2025 aviseras också en pakt för Medelhavet. Syftet med pakten är att stärka samarbetet i regionen och främja ett partnerskap mellan länderna på båda sidor av Medelhavet. Pakten väntas presenteras under det tredje kvartalet 2025 och kommer att täcka ämnen såsom bl.a. ekonomisk stabilitet, sysselsättning, energi, säkerhet samt migration och rörlighet. Utskottet kan vidare konstatera att det framgår av artikel 77 i asylprocedurförordningen att kommissionen senast den 12 juni 2025 ska se över begreppet säkert tredjeland och vid behov föreslå riktade ändringar av förordningen. Av regeringens kommenterade dagordning inför rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 6–7 mars 2025 framgår att regeringen ställer sig positiv till att kommissionen i översynen tittar på anknytningskravet och om begreppet kan justeras i syfte att utöka möjligheten att, i samarbeten med tredjeländer, begränsa den irreguljära migrationen till EU. Vidare framhålls att EU behöver stärka och hitta nya former för samarbetet med tredjeländer.

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att mer behöver göras parallellt med genomförandet av migrations- och asylpakten för att minska den irreguljära migrationen till Sverige och EU. Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs ökade synergier mellan migrationspolitiken och utvecklingssamarbete, främjande och handelspolitik. Utskottet förutsätter att regeringen verkar för att samarbeten med tredjeländer och andra lösningar är realistiska, humana och i enlighet med internationell rätt och principen om non-refoulement.

Mot bakgrund av det som anförs ovan anser utskottet att det i nuläget saknas skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionerna 2024/25:953 (V) yrkandena 3 och 4 och 2024/25:2949 (C) yrkande 7. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "EU:s migrations- och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 11, 12 och 14. Läs betänkandet

EU:s migrations- och asylpolitik

Utskottet kan inledningsvis konstatera att arbetet inom EU och i medlemsstaterna med att genomföra migrations- och asylpakten fortfarande pågår. Rättsakterna i pakten ska huvudsakligen börja tillämpas i mitten av 2026, två år efter att de trädde i kraft i juni 2024. Vidarebosättningsförordningen är redan nu delvis tillämplig och medlemsstaternas deltagande är frivilligt. I juni 2024 presenterade kommissionen en gemensam genomförandeplan för pakten. Av genomförandeplanen framgår att rättsakterna innebär att kommissionen under 2025 ska föreslå och anta ett antal rapporter, strategier och genomförandeakter. Det handlar bl.a. om en genomförandeakt, en solidaritetspool, ett genomförandebeslut om medlemsländer som är utsatta för eller riskerar att utsättas för migrationstryck samt en rapport om migration och asyl.

Utskottet kan vidare notera att kommissionen i sitt arbetsprogram för 2025 (COM(2025) 45) framhåller att arbetet med att genomföra migrations- och asylpakten ska intensifieras. Bland annat aviseras att en femårig migrations- och asylstrategi ska presenteras under fjärde kvartalet 2025. Enligt kommissionen ska den vara framåtblickande för det fortsatta arbetet med pakten och ha sin utgångspunkt i medlemsstaternas nationella migrations- och asylstrategier. När det gäller frågan om återvändande noterar utskottet kommissionens nyligen presenterade förslag till återvändandeförordning. Utskottet noterar också att regeringen i förslaget till svensk ståndpunkt inför mötet i rådet för rättsliga och inrikes frågor den 12–13 december 2024 uttalat att genomförandet av migrations- och asylpakten, ökat återvändande, innovativa lösningar och samarbete med tredje land, inklusive användande av viseringspolitiken, är centrala samarbetsområden där EU behöver göra ytterligare framsteg den kommande mandatperioden. Utskottet, i likhet med regeringen, ser positivt på att utforska och konkretisera kompletterande innovativa idéer på migrationsområdet som syftar till att minska den irreguljära migrationen till EU, effektivisera återvändandet och säkerställa skydd längs med migrationsrutterna. De rättsliga och praktiska förutsättningarna bör dock klarläggas så att medlemsstaterna kan ta ställning till mer konkreta förslag och bedöma genomförbarheten. Dessutom bör det också undersökas vad som eventuellt kan göras inom det nuvarande rättsliga ramverket.

Mot denna bakgrund och med hänsyn till det pågående arbetet inom EU-samarbetet med bl.a. genomförandet av migrations- och asylpakten och ny lagstiftning på återvändandeområdet anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 2 och 3, 2024/25:953 (V) yrkandena 1, 2 och 8, 2024/25:2949 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2024/25:3051 (MP) yrkandena 2 och 22.

När det gäller frågan om mer enhetliga asylbeslut i EU kan utskottet, i likhet med vad det anförde i sitt betänkande 2023/24:SfU14, konstatera att EU:s asylbyrå som en del i sitt arbete tar fram gemensamma analyser och vägledning om ursprungsländer. Dessa ska kunna fungera som ett stöd i medlemsstaternas bedömningar av asylansökningar och samtidigt bidra till ökad enhetlighet i tillämpningen av de gemensamma asylreglerna. Därmed ser utskottet inga skäl att tillstyrka kommittémotion 2024/25:2949 (C) yrkande 10. Motionen avstyrks därför. Även yrkanden om vidarebosättning av asylsökande på de grekiska öarna har behandlats i bet. 2023/24:SfU14 och utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag. Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:953 (V) yrkande 9.

Några motioner tar upp samarbetet med tredjeländer. Utskottet kan konstatera att yrkanden om samarbetet med tredjeländer vid flera tillfällen tidigare har behandlats av utskottet, t.ex. i bet. 2023/24:SfU14. I betänkandet framhåller utskottet att ett strategiskt och långsiktigt arbete med ursprungsländer, transitländer och stora mottagarländer är viktigt. Det framhålls också att dessa länders kapacitet att själva hantera olika aspekter av migration behöver stärkas för att förebygga den irreguljära migrationen till EU. När det gäller samarbeten med tredjeländer noterar utskottet att regeringen i februari 2025 beslutade att Sverige ska ansluta sig till Romprocessen. I kommissionens arbetsprogram för 2025 aviseras också en pakt för Medelhavet. Syftet med pakten är att stärka samarbetet i regionen och främja ett partnerskap mellan länderna på båda sidor av Medelhavet. Pakten väntas presenteras under det tredje kvartalet 2025 och kommer att täcka ämnen såsom bl.a. ekonomisk stabilitet, sysselsättning, energi, säkerhet samt migration och rörlighet. Utskottet kan vidare konstatera att det framgår av artikel 77 i asylprocedurförordningen att kommissionen senast den 12 juni 2025 ska se över begreppet säkert tredjeland och vid behov föreslå riktade ändringar av förordningen. Av regeringens kommenterade dagordning inför rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 6–7 mars 2025 framgår att regeringen ställer sig positiv till att kommissionen i översynen tittar på anknytningskravet och om begreppet kan justeras i syfte att utöka möjligheten att, i samarbeten med tredjeländer, begränsa den irreguljära migrationen till EU. Vidare framhålls att EU behöver stärka och hitta nya former för samarbetet med tredjeländer.

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att mer behöver göras parallellt med genomförandet av migrations- och asylpakten för att minska den irreguljära migrationen till Sverige och EU. Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs ökade synergier mellan migrationspolitiken och utvecklingssamarbete, främjande och handelspolitik. Utskottet förutsätter att regeringen verkar för att samarbeten med tredjeländer och andra lösningar är realistiska, humana och i enlighet med internationell rätt och principen om non-refoulement.

Mot bakgrund av det som anförs ovan anser utskottet att det i nuläget saknas skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionerna 2024/25:953 (V) yrkandena 3 och 4 och 2024/25:2949 (C) yrkande 7. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "EU:s migrations- och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 12 och 14. Läs betänkandet

EU:s migrations- och asylpolitik

Utskottet kan inledningsvis konstatera att arbetet inom EU och i medlemsstaterna med att genomföra migrations- och asylpakten fortfarande pågår. Rättsakterna i pakten ska huvudsakligen börja tillämpas i mitten av 2026, två år efter att de trädde i kraft i juni 2024. Vidarebosättningsförordningen är redan nu delvis tillämplig och medlemsstaternas deltagande är frivilligt. I juni 2024 presenterade kommissionen en gemensam genomförandeplan för pakten. Av genomförandeplanen framgår att rättsakterna innebär att kommissionen under 2025 ska föreslå och anta ett antal rapporter, strategier och genomförandeakter. Det handlar bl.a. om en genomförandeakt, en solidaritetspool, ett genomförandebeslut om medlemsländer som är utsatta för eller riskerar att utsättas för migrationstryck samt en rapport om migration och asyl.

Utskottet kan vidare notera att kommissionen i sitt arbetsprogram för 2025 (COM(2025) 45) framhåller att arbetet med att genomföra migrations- och asylpakten ska intensifieras. Bland annat aviseras att en femårig migrations- och asylstrategi ska presenteras under fjärde kvartalet 2025. Enligt kommissionen ska den vara framåtblickande för det fortsatta arbetet med pakten och ha sin utgångspunkt i medlemsstaternas nationella migrations- och asylstrategier. När det gäller frågan om återvändande noterar utskottet kommissionens nyligen presenterade förslag till återvändandeförordning. Utskottet noterar också att regeringen i förslaget till svensk ståndpunkt inför mötet i rådet för rättsliga och inrikes frågor den 12–13 december 2024 uttalat att genomförandet av migrations- och asylpakten, ökat återvändande, innovativa lösningar och samarbete med tredje land, inklusive användande av viseringspolitiken, är centrala samarbetsområden där EU behöver göra ytterligare framsteg den kommande mandatperioden. Utskottet, i likhet med regeringen, ser positivt på att utforska och konkretisera kompletterande innovativa idéer på migrationsområdet som syftar till att minska den irreguljära migrationen till EU, effektivisera återvändandet och säkerställa skydd längs med migrationsrutterna. De rättsliga och praktiska förutsättningarna bör dock klarläggas så att medlemsstaterna kan ta ställning till mer konkreta förslag och bedöma genomförbarheten. Dessutom bör det också undersökas vad som eventuellt kan göras inom det nuvarande rättsliga ramverket.

Mot denna bakgrund och med hänsyn till det pågående arbetet inom EU-samarbetet med bl.a. genomförandet av migrations- och asylpakten och ny lagstiftning på återvändandeområdet anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 2 och 3, 2024/25:953 (V) yrkandena 1, 2 och 8, 2024/25:2949 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2024/25:3051 (MP) yrkandena 2 och 22.

När det gäller frågan om mer enhetliga asylbeslut i EU kan utskottet, i likhet med vad det anförde i sitt betänkande 2023/24:SfU14, konstatera att EU:s asylbyrå som en del i sitt arbete tar fram gemensamma analyser och vägledning om ursprungsländer. Dessa ska kunna fungera som ett stöd i medlemsstaternas bedömningar av asylansökningar och samtidigt bidra till ökad enhetlighet i tillämpningen av de gemensamma asylreglerna. Därmed ser utskottet inga skäl att tillstyrka kommittémotion 2024/25:2949 (C) yrkande 10. Motionen avstyrks därför. Även yrkanden om vidarebosättning av asylsökande på de grekiska öarna har behandlats i bet. 2023/24:SfU14 och utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag. Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:953 (V) yrkande 9.

Några motioner tar upp samarbetet med tredjeländer. Utskottet kan konstatera att yrkanden om samarbetet med tredjeländer vid flera tillfällen tidigare har behandlats av utskottet, t.ex. i bet. 2023/24:SfU14. I betänkandet framhåller utskottet att ett strategiskt och långsiktigt arbete med ursprungsländer, transitländer och stora mottagarländer är viktigt. Det framhålls också att dessa länders kapacitet att själva hantera olika aspekter av migration behöver stärkas för att förebygga den irreguljära migrationen till EU. När det gäller samarbeten med tredjeländer noterar utskottet att regeringen i februari 2025 beslutade att Sverige ska ansluta sig till Romprocessen. I kommissionens arbetsprogram för 2025 aviseras också en pakt för Medelhavet. Syftet med pakten är att stärka samarbetet i regionen och främja ett partnerskap mellan länderna på båda sidor av Medelhavet. Pakten väntas presenteras under det tredje kvartalet 2025 och kommer att täcka ämnen såsom bl.a. ekonomisk stabilitet, sysselsättning, energi, säkerhet samt migration och rörlighet. Utskottet kan vidare konstatera att det framgår av artikel 77 i asylprocedurförordningen att kommissionen senast den 12 juni 2025 ska se över begreppet säkert tredjeland och vid behov föreslå riktade ändringar av förordningen. Av regeringens kommenterade dagordning inför rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 6–7 mars 2025 framgår att regeringen ställer sig positiv till att kommissionen i översynen tittar på anknytningskravet och om begreppet kan justeras i syfte att utöka möjligheten att, i samarbeten med tredjeländer, begränsa den irreguljära migrationen till EU. Vidare framhålls att EU behöver stärka och hitta nya former för samarbetet med tredjeländer.

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att mer behöver göras parallellt med genomförandet av migrations- och asylpakten för att minska den irreguljära migrationen till Sverige och EU. Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs ökade synergier mellan migrationspolitiken och utvecklingssamarbete, främjande och handelspolitik. Utskottet förutsätter att regeringen verkar för att samarbeten med tredjeländer och andra lösningar är realistiska, humana och i enlighet med internationell rätt och principen om non-refoulement.

Mot bakgrund av det som anförs ovan anser utskottet att det i nuläget saknas skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionerna 2024/25:953 (V) yrkandena 3 och 4 och 2024/25:2949 (C) yrkande 7. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "EU:s migrations- och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 11 och 14. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Omvärlden påverkas för närvarande av stora migrationsströmmar, som i sin tur påverkar antalet asylsökande som kommer till EU. Antalet har ökat och uppgick både 2023 och 2024 till över 1 miljon. Samtidigt kan utskottet konstatera att antalet asylsökande som kommer till Sverige minskar. Under 2024 understeg antalet asylsökande i Sverige 9 700 (exklusive ansökningar enligt EU:s massflyktsdirektiv), vilket är det lägsta på mer än två decennier.

Utskottet anser att det är viktigt att antalet asylsökande som kommer till Sverige liksom antalet beviljade uppehållstillstånd hålls nere för att komma till rätta med de integrationsproblem som förekommer och med skuggsamhället. Den minskade inströmningen är ett resultat av omläggningen till en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik och utskottet anser att arbetet i den riktningen behöver fortsätta. Detta innebär bl.a. att ge tillfälligt skydd till människor som har skyddsbehov i enlighet med den miniminivå som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa, bl.a. asylrätten, samt att upprätthålla en kontrollerad invandring. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om snabb evakuering, skydd för personal i Afghanistan, rättssäkerhet och rätten att söka asyl, humant och rättssäkert skydd, att söka och få skydd, påskyndade gränsförfaranden, att inte acceptera konceptet med tredjeländer eller att ta emot skyddsbehövande genom familjeåterförening, genom arbetskraftsinvandring eller som studenter. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:810 (MP) yrkande 1, 2024/25:2625 (MP) yrkande 22 samt 2024/25:3051 (MP) yrkandena 3–5, 10, 11 och 15.

I oktober 2023 beslutade regeringen att ge i uppdrag åt en särskild utredare att se över hur återvandringen kan stimuleras och öka när det gäller personer som är bosatta i Sverige som har anknytning till ett annat land och som vill återvandra. Utredaren överlämnade i augusti 2024 utredningsbetänkandet Stöd till invandrares utvandring (SOU 2024:53), som bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att beredningen av ärendet bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:2619 (MP) yrkande 2 om att avveckla återvandringsbidraget.

Regeringen beslutade vidare i maj 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket om utvisning på grund av brott och andra närliggande frågor (dir. 2024:42). Syftet är att skapa en skärpt reglering som möjliggör betydligt fler utvisningar av utlänningar som begår brott. Utskottet anser att resultatet av utredningen bör avvaktas och avstyrker därmed motionerna 2024/25:515 (SD), 2024/25:2118 (M), 2024/25:2408 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3098 (SD) yrkande 1 samt 2024/25:3152 (M) yrkande 2 om utvisning på grund av brott.

Utskottet ser inte heller skäl att ställa sig bakom förslag om en anmälningsplikt för skyddsbehövande vid utlandsvistelse eller om en sanningskommission och avstyrker därmed även motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 4 och 2024/25:1294 (SD).

Yrkanden om första säkra land, avtal om utvisningar av utlänningar till säkra tredjeländer, ställning som varaktigt bosatt, en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen samt arbetet med att identifiera utlänningar som utgör en risk för rikets säkerhet har behandlats tidigare av utskottet. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 1, 2024/25:1765 (SD) yrkandena 4 och 8, 2024/25:1930 (V) yrkande 3 samt 2024/25:2949 (C) yrkande 14.

Översyn av utlänningslagen

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om en översyn av utlänningslagen. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 4.

Regularisering

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om regularisering. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 6.

Permanent uppehållstillstånd

Riksdagen tillkännagav i juni 2021 att regeringen ska återkomma med förslag om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). Frågan har därefter utretts av en särskild utredare som i maj 2023 överlämnade utredningsbetänkandet Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (SOU 2023:25) till regeringen. Utskottet konstaterar att det i utredningsbetänkandet, som har remissbehandlats, lämnas förslag om att kunskapskrav ska införas och att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2027. Utskottet kan vidare konstatera att uppdraget till Utredningen om anpassning av det svenska regelverket för beviljande av asyl och asylförfarandet till miniminivån enligt EU-rätten (dir. 2023:137) bl.a. omfattar att ta ställning till hur möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa grupper. Med anledning av bl.a. uppdraget i denna del bedömer regeringen att ytterligare analys behöver göras av förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd, vilket framgår av regeringens skrivelse 2024/25:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 (s. 95). Uppdraget om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i delbetänkandet Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31), som överlämnades till regeringen den 9 april 2025 och som har remitterats. Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:3025 (S) yrkande 5 om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd.

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om att återinföra permanent uppehållstillstånd. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:3052 (MP) yrkande 23.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 16, 18, 19, 22 och 24. Läs betänkandet

EU:s migrations- och asylpolitik

Utskottet kan inledningsvis konstatera att arbetet inom EU och i medlemsstaterna med att genomföra migrations- och asylpakten fortfarande pågår. Rättsakterna i pakten ska huvudsakligen börja tillämpas i mitten av 2026, två år efter att de trädde i kraft i juni 2024. Vidarebosättningsförordningen är redan nu delvis tillämplig och medlemsstaternas deltagande är frivilligt. I juni 2024 presenterade kommissionen en gemensam genomförandeplan för pakten. Av genomförandeplanen framgår att rättsakterna innebär att kommissionen under 2025 ska föreslå och anta ett antal rapporter, strategier och genomförandeakter. Det handlar bl.a. om en genomförandeakt, en solidaritetspool, ett genomförandebeslut om medlemsländer som är utsatta för eller riskerar att utsättas för migrationstryck samt en rapport om migration och asyl.

Utskottet kan vidare notera att kommissionen i sitt arbetsprogram för 2025 (COM(2025) 45) framhåller att arbetet med att genomföra migrations- och asylpakten ska intensifieras. Bland annat aviseras att en femårig migrations- och asylstrategi ska presenteras under fjärde kvartalet 2025. Enligt kommissionen ska den vara framåtblickande för det fortsatta arbetet med pakten och ha sin utgångspunkt i medlemsstaternas nationella migrations- och asylstrategier. När det gäller frågan om återvändande noterar utskottet kommissionens nyligen presenterade förslag till återvändandeförordning. Utskottet noterar också att regeringen i förslaget till svensk ståndpunkt inför mötet i rådet för rättsliga och inrikes frågor den 12–13 december 2024 uttalat att genomförandet av migrations- och asylpakten, ökat återvändande, innovativa lösningar och samarbete med tredje land, inklusive användande av viseringspolitiken, är centrala samarbetsområden där EU behöver göra ytterligare framsteg den kommande mandatperioden. Utskottet, i likhet med regeringen, ser positivt på att utforska och konkretisera kompletterande innovativa idéer på migrationsområdet som syftar till att minska den irreguljära migrationen till EU, effektivisera återvändandet och säkerställa skydd längs med migrationsrutterna. De rättsliga och praktiska förutsättningarna bör dock klarläggas så att medlemsstaterna kan ta ställning till mer konkreta förslag och bedöma genomförbarheten. Dessutom bör det också undersökas vad som eventuellt kan göras inom det nuvarande rättsliga ramverket.

Mot denna bakgrund och med hänsyn till det pågående arbetet inom EU-samarbetet med bl.a. genomförandet av migrations- och asylpakten och ny lagstiftning på återvändandeområdet anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 2 och 3, 2024/25:953 (V) yrkandena 1, 2 och 8, 2024/25:2949 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2024/25:3051 (MP) yrkandena 2 och 22.

När det gäller frågan om mer enhetliga asylbeslut i EU kan utskottet, i likhet med vad det anförde i sitt betänkande 2023/24:SfU14, konstatera att EU:s asylbyrå som en del i sitt arbete tar fram gemensamma analyser och vägledning om ursprungsländer. Dessa ska kunna fungera som ett stöd i medlemsstaternas bedömningar av asylansökningar och samtidigt bidra till ökad enhetlighet i tillämpningen av de gemensamma asylreglerna. Därmed ser utskottet inga skäl att tillstyrka kommittémotion 2024/25:2949 (C) yrkande 10. Motionen avstyrks därför. Även yrkanden om vidarebosättning av asylsökande på de grekiska öarna har behandlats i bet. 2023/24:SfU14 och utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag. Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:953 (V) yrkande 9.

Några motioner tar upp samarbetet med tredjeländer. Utskottet kan konstatera att yrkanden om samarbetet med tredjeländer vid flera tillfällen tidigare har behandlats av utskottet, t.ex. i bet. 2023/24:SfU14. I betänkandet framhåller utskottet att ett strategiskt och långsiktigt arbete med ursprungsländer, transitländer och stora mottagarländer är viktigt. Det framhålls också att dessa länders kapacitet att själva hantera olika aspekter av migration behöver stärkas för att förebygga den irreguljära migrationen till EU. När det gäller samarbeten med tredjeländer noterar utskottet att regeringen i februari 2025 beslutade att Sverige ska ansluta sig till Romprocessen. I kommissionens arbetsprogram för 2025 aviseras också en pakt för Medelhavet. Syftet med pakten är att stärka samarbetet i regionen och främja ett partnerskap mellan länderna på båda sidor av Medelhavet. Pakten väntas presenteras under det tredje kvartalet 2025 och kommer att täcka ämnen såsom bl.a. ekonomisk stabilitet, sysselsättning, energi, säkerhet samt migration och rörlighet. Utskottet kan vidare konstatera att det framgår av artikel 77 i asylprocedurförordningen att kommissionen senast den 12 juni 2025 ska se över begreppet säkert tredjeland och vid behov föreslå riktade ändringar av förordningen. Av regeringens kommenterade dagordning inför rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 6–7 mars 2025 framgår att regeringen ställer sig positiv till att kommissionen i översynen tittar på anknytningskravet och om begreppet kan justeras i syfte att utöka möjligheten att, i samarbeten med tredjeländer, begränsa den irreguljära migrationen till EU. Vidare framhålls att EU behöver stärka och hitta nya former för samarbetet med tredjeländer.

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att mer behöver göras parallellt med genomförandet av migrations- och asylpakten för att minska den irreguljära migrationen till Sverige och EU. Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs ökade synergier mellan migrationspolitiken och utvecklingssamarbete, främjande och handelspolitik. Utskottet förutsätter att regeringen verkar för att samarbeten med tredjeländer och andra lösningar är realistiska, humana och i enlighet med internationell rätt och principen om non-refoulement.

Mot bakgrund av det som anförs ovan anser utskottet att det i nuläget saknas skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionerna 2024/25:953 (V) yrkandena 3 och 4 och 2024/25:2949 (C) yrkande 7. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "EU:s migrations- och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 11 och 12. Läs betänkandet

Anhöriginvandring

Utskottet kan konstatera att Sverige fortfarande står inför stora utmaningar med ett växande utanförskap, vilket en omfattande invandring i kombination med bristande integration har bidragit till. I december 2023 skärptes därför villkoren för anhöriginvandring (prop. 2023/24:18, bet. 2023/24:SfU5, rskr. 2023/24:18). I juli 2024 tillsattes en utredning som ska göra en översyn av det svenska regelverket för att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning (dir. 2024:68). Syftet är att åstadkomma en restriktiv och ändamålsenlig reglering av anhöriginvandring. Utredaren ska bl.a. ta ställning till hur möjligheterna att vara anknytningsperson kan begränsas för vissa utlänningar och hur anhörigkretsen för uppehållstillstånd på grund av anknytning kan begränsas. Vidare ska utredaren bl.a. föreslå hur försörjningskraven vid anhöriginvandring kan skärpas och ta ställning till hur nuvarande bestämmelser om DNA-analys för att styrka biologiskt släktskap vid anhöriginvandring bör ändras för att möjliggöra en utökad användning. Uppdraget ska redovisas senast den 25 augusti 2025.

Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden till regeringen om att underlätta anhöriginvandring eller om att alla som beviljas uppehållstillstånd i Sverige ska ha rätt att återförenas med sin familj. Inte heller finns det anledning för utskottet att ställa sig bakom ett tillkännagivande om en översyn av möjligheten att göra en DNA-analys för att säkra släktskap vid anhöriginvandring.

Utskottet avstyrkte förra året ett motionsyrkande som är identiskt med ett yrkande som nu är aktuellt. Det handlar om att ingen ska utvisas för att han eller hon lämnar en relation som bygger på hedersförtryck. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet gör nu ingen annan bedömning.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:2618 (MP) yrkande 30, 2024/25:2718 (M) och 2024/25:3051 (MP) yrkandena 18 och 19.

Vissa ändringar i rätten till familjeåterförening

Som nämnts ovan infördes i december 2023 skärpningar av villkoren för anhöriginvandring. Bland annat begränsades möjligheterna till undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring när anknytningspersonen är alternativt skyddsbehövande. Utskottet anser att det är rimligt att den som vill återförenas med sina anhöriga också kan försörja dem. De anhörigas integration bör dessutom främjas av att anknytningspersonen i Sverige har ordnad försörjning och bostad. Utskottet kan också konstatera att det finns möjlighet att helt eller delvis bevilja undantag från försörjningskravet om det finns särskilda skäl enligt den s.k. ventilen i 5 kap. 3 f § UtlL. Vidare höjdes i december 2023 åldersgränsen för när uppehållstillstånd vid anknytning får vägras på grund av ålder till 21 år i syfte att förhindra fler tvångsäktenskap. Utskottet noterar att bestämmelsen är fakultativ, dvs. den innebär ingen skyldighet utan en möjlighet att vägra uppehållstillstånd på grund av ålder.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl att ställa sig bakom förslag om bl.a. att återgå till en åldersgräns om 18 år eller om att alternativt skyddsbehövande ska undantas från försörjningskravet för familjeåterförening under de tre första månaderna efter beviljat uppehållstillstånd.

Utskottet avstyrkte förra året flera motionsyrkanden som är identiska med eller liknar de yrkanden som nu är aktuella. Det handlar om att stärka rätten till familjeåterförening, ta bort 18-årsregeln för barn som vill återförenas med sina föräldrar i utlänningslagen och återinföra sista länken-bestämmelsen. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet gör nu ingen annan bedömning.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1930 (V) yrkandena 1 och 18–20 och 2024/25:2949 (C) yrkande 20.

Ur avsnittet "Anhöriginvandring" i betänkandet. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Omvärlden påverkas för närvarande av stora migrationsströmmar, som i sin tur påverkar antalet asylsökande som kommer till EU. Antalet har ökat och uppgick både 2023 och 2024 till över 1 miljon. Samtidigt kan utskottet konstatera att antalet asylsökande som kommer till Sverige minskar. Under 2024 understeg antalet asylsökande i Sverige 9 700 (exklusive ansökningar enligt EU:s massflyktsdirektiv), vilket är det lägsta på mer än två decennier.

Utskottet anser att det är viktigt att antalet asylsökande som kommer till Sverige liksom antalet beviljade uppehållstillstånd hålls nere för att komma till rätta med de integrationsproblem som förekommer och med skuggsamhället. Den minskade inströmningen är ett resultat av omläggningen till en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik och utskottet anser att arbetet i den riktningen behöver fortsätta. Detta innebär bl.a. att ge tillfälligt skydd till människor som har skyddsbehov i enlighet med den miniminivå som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa, bl.a. asylrätten, samt att upprätthålla en kontrollerad invandring. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om snabb evakuering, skydd för personal i Afghanistan, rättssäkerhet och rätten att söka asyl, humant och rättssäkert skydd, att söka och få skydd, påskyndade gränsförfaranden, att inte acceptera konceptet med tredjeländer eller att ta emot skyddsbehövande genom familjeåterförening, genom arbetskraftsinvandring eller som studenter. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:810 (MP) yrkande 1, 2024/25:2625 (MP) yrkande 22 samt 2024/25:3051 (MP) yrkandena 3–5, 10, 11 och 15.

I oktober 2023 beslutade regeringen att ge i uppdrag åt en särskild utredare att se över hur återvandringen kan stimuleras och öka när det gäller personer som är bosatta i Sverige som har anknytning till ett annat land och som vill återvandra. Utredaren överlämnade i augusti 2024 utredningsbetänkandet Stöd till invandrares utvandring (SOU 2024:53), som bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att beredningen av ärendet bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:2619 (MP) yrkande 2 om att avveckla återvandringsbidraget.

Regeringen beslutade vidare i maj 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket om utvisning på grund av brott och andra närliggande frågor (dir. 2024:42). Syftet är att skapa en skärpt reglering som möjliggör betydligt fler utvisningar av utlänningar som begår brott. Utskottet anser att resultatet av utredningen bör avvaktas och avstyrker därmed motionerna 2024/25:515 (SD), 2024/25:2118 (M), 2024/25:2408 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3098 (SD) yrkande 1 samt 2024/25:3152 (M) yrkande 2 om utvisning på grund av brott.

Utskottet ser inte heller skäl att ställa sig bakom förslag om en anmälningsplikt för skyddsbehövande vid utlandsvistelse eller om en sanningskommission och avstyrker därmed även motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 4 och 2024/25:1294 (SD).

Yrkanden om första säkra land, avtal om utvisningar av utlänningar till säkra tredjeländer, ställning som varaktigt bosatt, en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen samt arbetet med att identifiera utlänningar som utgör en risk för rikets säkerhet har behandlats tidigare av utskottet. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 1, 2024/25:1765 (SD) yrkandena 4 och 8, 2024/25:1930 (V) yrkande 3 samt 2024/25:2949 (C) yrkande 14.

Översyn av utlänningslagen

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om en översyn av utlänningslagen. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 4.

Regularisering

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om regularisering. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 6.

Permanent uppehållstillstånd

Riksdagen tillkännagav i juni 2021 att regeringen ska återkomma med förslag om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). Frågan har därefter utretts av en särskild utredare som i maj 2023 överlämnade utredningsbetänkandet Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (SOU 2023:25) till regeringen. Utskottet konstaterar att det i utredningsbetänkandet, som har remissbehandlats, lämnas förslag om att kunskapskrav ska införas och att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2027. Utskottet kan vidare konstatera att uppdraget till Utredningen om anpassning av det svenska regelverket för beviljande av asyl och asylförfarandet till miniminivån enligt EU-rätten (dir. 2023:137) bl.a. omfattar att ta ställning till hur möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa grupper. Med anledning av bl.a. uppdraget i denna del bedömer regeringen att ytterligare analys behöver göras av förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd, vilket framgår av regeringens skrivelse 2024/25:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 (s. 95). Uppdraget om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i delbetänkandet Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31), som överlämnades till regeringen den 9 april 2025 och som har remitterats. Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:3025 (S) yrkande 5 om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd.

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om att återinföra permanent uppehållstillstånd. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:3052 (MP) yrkande 23.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 13, 18, 19, 22 och 24. Läs betänkandet

Asylprocessen

Statskontoret har på uppdrag av regeringen sett över asylprocessen i syfte att stärka kvaliteten, enhetligheten och rättssäkerheten. I uppdraget ingick att bedöma i vilken utsträckning enhetlighet och rättssäkerhet upprätthålls i bedömningen av asylärenden och om Migrationsverket har den styrning och de arbetssätt som krävs för att göra det. Statskontoret anger i sin rapport Många öar små – Migrationsverkets styrning och uppföljning av den rättsliga kvaliteten i asylprocessen (2024:14) att det finns flera tecken på att enhetligheten brister på ett sätt som kan gå ut över rättssäkerheten. Av Migrationsverkets årsredovisning framgår att myndigheten därefter har intensifierat sitt arbete med att utveckla den rättsliga uppföljningen och riktar in sig på att stärka den centrala uppföljningen med hjälp av kvantitativa och kvalitativa metoder. Metoderna ska utvärderas och kommer eventuellt att kompletteras.

Regeringen har i Migrationsverkets regleringsbrev för 2025 gett myndigheten i uppdrag att vidta åtgärder för att se till att ärendehandläggningen är enhetlig och rättssäker. Utgångspunkten ska vara Statskontorets rapport. Regeringen understryker att det i rapporten konstateras att det är svårt att upprätthålla enhetligheten och rättssäkerheten i bl.a. hbtqi-ärenden. Uppdraget innefattar bl.a. att myndigheten ska förbättra sin förmåga att göra nationella kvalitetsuppföljningar. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2025.

Mot ovanstående bakgrund anser utskottet att det saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om att utvärdera satsningar med fokus på våldsutsatta kvinnor, om ett stärkt skydd för hbtqi-personer eller om rättssäkerhet. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1925 (V) yrkande 28 och 2024/25:1930 (V) yrkandena 15 och 17.

Yrkanden om begränsningar av främlingspass och resedokument, tolkar med hbtqi-kompetens och väntetider har behandlats tidigare av utskottet (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag. Utskottet ser inte skäl att ändra sin bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1765 (SD) yrkande 7, 2024/25:1930 (V) yrkande 16 och 2024/25:2908 (M). Utskottet ser inte heller skäl att föreslå ett tillkännagivande om kontroll i brottsregistren och avstyrker därmed även motion 2024/25:1115 (M).

Nationell övervakningsmekanism

Utskottet kan som nämnts konstatera att ett arbete pågår för att se till att Migrationsverkets ärendehandläggning är enhetlig och rättssäker. Utskottet kan även notera att Utredningen om en översyn av mindre myndigheters uppgifter och organisering (Fi 2023:08) i februari 2025 lämnade sitt utredningsbetänkande En effektivare organisering av mindre myndigheter – analys och förslag (SOU 2025:13), som omfattar ett förslag om att skapa en analys- och utvärderingsmyndighet med ansvar för systemtillsyn och effektivitetsgranskning inom bl.a. migrationsområdet. Utskottet ser därför inte skäl att föreslå ett tillkännagivande om en nationell övervakningsmekanism och avstyrker därmed motion 2024/25:3051 (MP) yrkande 13.

Stärkt rättssäkerhet i asylprocessen

Utskottet anser att det är viktigt för rättssäkerheten att offentliga biträdens arbete håller hög kvalitet. Inte minst i migrationsprocessen är det viktigt att det säkerställs att offentliga biträden har den kompetens som krävs för uppdraget.

Regeringskansliet gav i juli 2022 en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till vissa frågor om offentliga biträden i syfte att stärka rättssäkerheten i migrationsprocessen. Den 1 juni 2023 överlämnade utredaren promemorian En översyn av vissa frågor om offentliga biträden (Ds 2023:14). Promemorian har remissbehandlats och det finns nu ett utkast till lagrådsremiss i vilken det föreslås att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2026. Utskottet anser därför att det saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om att stärka rättssäkerheten i asylprocessen och avstyrker därmed motion 2024/25:2949 (C) yrkande 9.

Barn och unga i asylprocessen

Ett par av motionsyrkandena om barn och unga i asylprocessen rör gymnasielagen. Utskottet konstaterar att gymnasielagen upphörde att gälla den 20 januari 2025 och kan inte ställa sig bakom ett förslag om att uppdatera lagen. Även om det av övergångsbestämmelserna framgår att vissa regler i lagen fortfarande gäller för vissa ansökningar som registrerades av Migrationsverket före den 20 januari 2025 anser utskottet inte heller att det finns skäl för ett tillkännagivande om Migrationsverkets handläggningstider i de aktuella ärendena. Utskottet avstyrker därmed motion 2024/25:3065 (MP) yrkandena 17 och 18.

Utskottet konstaterar att yrkanden om barnkonventionens genomslag och åldersgränserna i utlänningslagen, barnets bästa, en barnspecifik flyktinggrund och barnspecifika asylskäl, barnets rätt att komma till tals, ensamkommande flickor, återförening med föräldrar, familjesplittring, åldersgränser i utlänningslagen, uppehållstillstånd vid anknytning till Sverige, utredningsenheter och inrättande av en inspektion har prövats tidigare av utskottet. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att ändra sin bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2024/25:133 (KD), 2024/25:1930 (V) yrkandena 7–9 och 11–14 samt 2024/25:3052 (MP) yrkandena 1–5, 7 och 8. Utskottet finner inte heller skäl att föreslå ett tillkännagivande om ombud för barn i asylprocessen och avstyrker därmed även motion 2024/25:1268 (S).

Ur avsnittet "Asylprocessen" i betänkandet, som även gäller punkt 20. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Omvärlden påverkas för närvarande av stora migrationsströmmar, som i sin tur påverkar antalet asylsökande som kommer till EU. Antalet har ökat och uppgick både 2023 och 2024 till över 1 miljon. Samtidigt kan utskottet konstatera att antalet asylsökande som kommer till Sverige minskar. Under 2024 understeg antalet asylsökande i Sverige 9 700 (exklusive ansökningar enligt EU:s massflyktsdirektiv), vilket är det lägsta på mer än två decennier.

Utskottet anser att det är viktigt att antalet asylsökande som kommer till Sverige liksom antalet beviljade uppehållstillstånd hålls nere för att komma till rätta med de integrationsproblem som förekommer och med skuggsamhället. Den minskade inströmningen är ett resultat av omläggningen till en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik och utskottet anser att arbetet i den riktningen behöver fortsätta. Detta innebär bl.a. att ge tillfälligt skydd till människor som har skyddsbehov i enlighet med den miniminivå som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa, bl.a. asylrätten, samt att upprätthålla en kontrollerad invandring. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om snabb evakuering, skydd för personal i Afghanistan, rättssäkerhet och rätten att söka asyl, humant och rättssäkert skydd, att söka och få skydd, påskyndade gränsförfaranden, att inte acceptera konceptet med tredjeländer eller att ta emot skyddsbehövande genom familjeåterförening, genom arbetskraftsinvandring eller som studenter. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:810 (MP) yrkande 1, 2024/25:2625 (MP) yrkande 22 samt 2024/25:3051 (MP) yrkandena 3–5, 10, 11 och 15.

I oktober 2023 beslutade regeringen att ge i uppdrag åt en särskild utredare att se över hur återvandringen kan stimuleras och öka när det gäller personer som är bosatta i Sverige som har anknytning till ett annat land och som vill återvandra. Utredaren överlämnade i augusti 2024 utredningsbetänkandet Stöd till invandrares utvandring (SOU 2024:53), som bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att beredningen av ärendet bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:2619 (MP) yrkande 2 om att avveckla återvandringsbidraget.

Regeringen beslutade vidare i maj 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket om utvisning på grund av brott och andra närliggande frågor (dir. 2024:42). Syftet är att skapa en skärpt reglering som möjliggör betydligt fler utvisningar av utlänningar som begår brott. Utskottet anser att resultatet av utredningen bör avvaktas och avstyrker därmed motionerna 2024/25:515 (SD), 2024/25:2118 (M), 2024/25:2408 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3098 (SD) yrkande 1 samt 2024/25:3152 (M) yrkande 2 om utvisning på grund av brott.

Utskottet ser inte heller skäl att ställa sig bakom förslag om en anmälningsplikt för skyddsbehövande vid utlandsvistelse eller om en sanningskommission och avstyrker därmed även motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 4 och 2024/25:1294 (SD).

Yrkanden om första säkra land, avtal om utvisningar av utlänningar till säkra tredjeländer, ställning som varaktigt bosatt, en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen samt arbetet med att identifiera utlänningar som utgör en risk för rikets säkerhet har behandlats tidigare av utskottet. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 1, 2024/25:1765 (SD) yrkandena 4 och 8, 2024/25:1930 (V) yrkande 3 samt 2024/25:2949 (C) yrkande 14.

Översyn av utlänningslagen

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om en översyn av utlänningslagen. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 4.

Regularisering

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om regularisering. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 6.

Permanent uppehållstillstånd

Riksdagen tillkännagav i juni 2021 att regeringen ska återkomma med förslag om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). Frågan har därefter utretts av en särskild utredare som i maj 2023 överlämnade utredningsbetänkandet Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (SOU 2023:25) till regeringen. Utskottet konstaterar att det i utredningsbetänkandet, som har remissbehandlats, lämnas förslag om att kunskapskrav ska införas och att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2027. Utskottet kan vidare konstatera att uppdraget till Utredningen om anpassning av det svenska regelverket för beviljande av asyl och asylförfarandet till miniminivån enligt EU-rätten (dir. 2023:137) bl.a. omfattar att ta ställning till hur möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa grupper. Med anledning av bl.a. uppdraget i denna del bedömer regeringen att ytterligare analys behöver göras av förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd, vilket framgår av regeringens skrivelse 2024/25:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 (s. 95). Uppdraget om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i delbetänkandet Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31), som överlämnades till regeringen den 9 april 2025 och som har remitterats. Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:3025 (S) yrkande 5 om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd.

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om att återinföra permanent uppehållstillstånd. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:3052 (MP) yrkande 23.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 13, 16, 19, 22 och 24. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Omvärlden påverkas för närvarande av stora migrationsströmmar, som i sin tur påverkar antalet asylsökande som kommer till EU. Antalet har ökat och uppgick både 2023 och 2024 till över 1 miljon. Samtidigt kan utskottet konstatera att antalet asylsökande som kommer till Sverige minskar. Under 2024 understeg antalet asylsökande i Sverige 9 700 (exklusive ansökningar enligt EU:s massflyktsdirektiv), vilket är det lägsta på mer än två decennier.

Utskottet anser att det är viktigt att antalet asylsökande som kommer till Sverige liksom antalet beviljade uppehållstillstånd hålls nere för att komma till rätta med de integrationsproblem som förekommer och med skuggsamhället. Den minskade inströmningen är ett resultat av omläggningen till en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik och utskottet anser att arbetet i den riktningen behöver fortsätta. Detta innebär bl.a. att ge tillfälligt skydd till människor som har skyddsbehov i enlighet med den miniminivå som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa, bl.a. asylrätten, samt att upprätthålla en kontrollerad invandring. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om snabb evakuering, skydd för personal i Afghanistan, rättssäkerhet och rätten att söka asyl, humant och rättssäkert skydd, att söka och få skydd, påskyndade gränsförfaranden, att inte acceptera konceptet med tredjeländer eller att ta emot skyddsbehövande genom familjeåterförening, genom arbetskraftsinvandring eller som studenter. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:810 (MP) yrkande 1, 2024/25:2625 (MP) yrkande 22 samt 2024/25:3051 (MP) yrkandena 3–5, 10, 11 och 15.

I oktober 2023 beslutade regeringen att ge i uppdrag åt en särskild utredare att se över hur återvandringen kan stimuleras och öka när det gäller personer som är bosatta i Sverige som har anknytning till ett annat land och som vill återvandra. Utredaren överlämnade i augusti 2024 utredningsbetänkandet Stöd till invandrares utvandring (SOU 2024:53), som bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att beredningen av ärendet bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:2619 (MP) yrkande 2 om att avveckla återvandringsbidraget.

Regeringen beslutade vidare i maj 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket om utvisning på grund av brott och andra närliggande frågor (dir. 2024:42). Syftet är att skapa en skärpt reglering som möjliggör betydligt fler utvisningar av utlänningar som begår brott. Utskottet anser att resultatet av utredningen bör avvaktas och avstyrker därmed motionerna 2024/25:515 (SD), 2024/25:2118 (M), 2024/25:2408 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3098 (SD) yrkande 1 samt 2024/25:3152 (M) yrkande 2 om utvisning på grund av brott.

Utskottet ser inte heller skäl att ställa sig bakom förslag om en anmälningsplikt för skyddsbehövande vid utlandsvistelse eller om en sanningskommission och avstyrker därmed även motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 4 och 2024/25:1294 (SD).

Yrkanden om första säkra land, avtal om utvisningar av utlänningar till säkra tredjeländer, ställning som varaktigt bosatt, en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen samt arbetet med att identifiera utlänningar som utgör en risk för rikets säkerhet har behandlats tidigare av utskottet. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 1, 2024/25:1765 (SD) yrkandena 4 och 8, 2024/25:1930 (V) yrkande 3 samt 2024/25:2949 (C) yrkande 14.

Översyn av utlänningslagen

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om en översyn av utlänningslagen. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 4.

Regularisering

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om regularisering. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 6.

Permanent uppehållstillstånd

Riksdagen tillkännagav i juni 2021 att regeringen ska återkomma med förslag om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). Frågan har därefter utretts av en särskild utredare som i maj 2023 överlämnade utredningsbetänkandet Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (SOU 2023:25) till regeringen. Utskottet konstaterar att det i utredningsbetänkandet, som har remissbehandlats, lämnas förslag om att kunskapskrav ska införas och att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2027. Utskottet kan vidare konstatera att uppdraget till Utredningen om anpassning av det svenska regelverket för beviljande av asyl och asylförfarandet till miniminivån enligt EU-rätten (dir. 2023:137) bl.a. omfattar att ta ställning till hur möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa grupper. Med anledning av bl.a. uppdraget i denna del bedömer regeringen att ytterligare analys behöver göras av förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd, vilket framgår av regeringens skrivelse 2024/25:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 (s. 95). Uppdraget om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i delbetänkandet Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31), som överlämnades till regeringen den 9 april 2025 och som har remitterats. Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:3025 (S) yrkande 5 om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd.

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om att återinföra permanent uppehållstillstånd. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:3052 (MP) yrkande 23.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 13, 16, 18, 22 och 24. Läs betänkandet

Mottagande av asylsökande

Även om antalet asylsökande som kommer till Sverige minskar kan utskottet konstatera att antalet asylsökande som kommer till EU har ökat och både 2023 och 2024 uppgick till över 1 miljon. Enligt utskottet behöver arbetet med omläggningen till en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik fortsätta. Utskottet anser att mottagandet av asylsökande ska ske under ordnade former och vara utformat på ett sådant sätt att det främjar en effektiv asylprocess och ett välfungerande återvändande.

Utskottet kan konstatera att det i mars 2025 infördes lagändringar som innebär en ny ordning för asylsökandes boende och en lagreglering av Migrationsverkets uppdrag att anordna samhällsintroduktion (prop. 2024/25:49, bet. 2024/25:SfU11, rskr. 2024/25:136). Det infördes också en skyldighet för asylsökande att delta i samhällsintroduktion.

Utskottet noterar att Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande i sitt slutbetänkande SOU 2024:68 föreslår en ny lag, mottagandelagen. De som omfattas av mottagandelagen föreslås under vissa förutsättningar ha rätt till logi samt ekonomiskt bistånd i form av dagersättning, särskilt bidrag och en ny sorts ersättning som kallas för övergångsersättning, för utlänningar som beviljats uppehållstillstånd så att det inte blir något glapp. Utredningen föreslår även att dagersättningen, i stället för fasta belopp, ska fastställas som en andel av riksnormen för försörjningsstöd som ska täcka personliga kostnader och beräknas enligt procentsatser som regeringen fastställer i förordning. Förslaget innebär att det införs en koppling till försörjningsstödet som i sin tur är kopplat till konsumentprisindex. Utredningen har också utvärderat konsekvenserna av 2016 års förändringar av reglerna om när rätten till bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. upphör. Utredningen bedömer att de förändringar av rätten till bistånd som infördes 2016 inte har uppnått sitt syfte, bl.a. att öka gruppens incitament för att frivilligt lämna landet. Utredningen föreslår därför i viss utsträckning en återgång till de villkor som rådde före 2016. Det innebär att även vuxna utan barn som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning ges rätt till bistånd under vissa villkor, till dess att de lämnar landet. Förslagen har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

När det gäller bl.a. mottagandeförhållanden under screening- och gränsförfarandet noterar utskottet att de nyligen beslutade två förordningarna om screening samt asylprocedurförordningen ska tillämpas fr.o.m. sommaren 2026. Ett nytt omarbetat mottagandedirektiv ska genomföras senast den 12 juni 2026. Screeningförfarandet inbegriper bl.a. en preliminär hälsokontroll, en preliminär sårbarhetskontroll, identifiering eller verifiering av identitet, registrering av biometriska uppgifter och en säkerhetskontroll. Screeningen ska utföras vid lämpliga platser som anvisats av varje medlemsstat (artikel 8 i screeningförordningen). Däremot reglerar inte screeningförordningen i detalj hur screeningen ska gå till. Genom asylprocedurförordningen blir det obligatoriskt för medlemsstaterna att i vissa fall tillämpa ett gränsförfarande. Utskottet noterar att en oberoende övervakningsmekanism kommer att se till att de grundläggande rättigheterna respekteras under screeningsprocessen och gränsförfarandet. Utskottet noterar också att det finns bestämmelser om bl.a. offentligt biträde i 18 kap. UtlL samt om informationsgivning i 8 kap. UtlF. Utskottet noterar även att en utredare tillsattes i november 2024 för att analysera och ta ställning till behovet av att anpassa svensk rätt till de aktuella rättsakterna i migrations- och asylpakten och lämna nödvändiga författningsförslag (HR2024/02368). Där utrymme finns för medlemsstaterna att välja om regler ska tillämpas föreslås en ansvarsfull och restriktiv reglering där utgångspunkten är den miniminivå som följer av EU-rätten. Utredaren ska bl.a. analysera och ta ställning till behovet av ytterligare regler för att säkerställa att ensamkommande barn åtföljs och bistås av en företrädare eller en person som tillfälligt tar tillvara barnets intressen i enlighet med rättsakterna. Uppdraget ska redovisas senast den 21 november 2025. Dessutom noterar utskottet att Miniminivåutredningen (dir. 2023:137) har fått tilläggsdirektiv (dir. 2024:115). Utredaren ska analysera och ta ställning till behovet av att anpassa svensk rätt till bestämmelser i migrations- och asylpakten som avser rättslig rådgivning, rättsligt bistånd och biträde. Uppdraget delredovisades i betänkandet Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31), vilket nu är ute på remiss. Uppdraget ska slutredovisas senast den 2 oktober 2025.

Mot bakgrund av det som nämnts ovan anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden om att den som får avslag på sin asylansökan inte bör mista rätten till bistånd och boende eller om nivån på dagersättningen. Inte heller bör det göras några tillkännagivanden om bl.a. mottagandeförhållanden vid det framtida screening- och gränsförfarandet.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:457 (S), 2024/25:1930 (V) yrkande 23, 2024/25:2898 (M) och 2024/25:3051 (MP) yrkandena 8 och 9.

Villkor för ukrainska medborgare

När det gäller ukrainska medborgare som vistas i Sverige med stöd av reglerna i massflyktsdirektivet kan utskottet konstatera att lagändringar nyligen trätt i kraft för att dessa personer ska kunna folkbokföras tidigare. Detta innebär att de kan erbjudas etableringsinsatser och få etableringsersättning. Dessutom omfattas de av regionernas ansvar för att erbjuda hälso- och sjukvård samt tandvård. Vidare kan de ha rätt till arbetsbaserad föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. När en utlänning med tillfälligt skydd folkbokförs upphör han eller hon att omfattas av lagen om mottagande av asylsökande. En person som inte kan klara sin försörjning har då i stället möjlighet att ansöka om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen.

Ur avsnittet "Mottagande av asylsökande" i betänkandet, som även gäller punkt 23. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Omvärlden påverkas för närvarande av stora migrationsströmmar, som i sin tur påverkar antalet asylsökande som kommer till EU. Antalet har ökat och uppgick både 2023 och 2024 till över 1 miljon. Samtidigt kan utskottet konstatera att antalet asylsökande som kommer till Sverige minskar. Under 2024 understeg antalet asylsökande i Sverige 9 700 (exklusive ansökningar enligt EU:s massflyktsdirektiv), vilket är det lägsta på mer än två decennier.

Utskottet anser att det är viktigt att antalet asylsökande som kommer till Sverige liksom antalet beviljade uppehållstillstånd hålls nere för att komma till rätta med de integrationsproblem som förekommer och med skuggsamhället. Den minskade inströmningen är ett resultat av omläggningen till en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik och utskottet anser att arbetet i den riktningen behöver fortsätta. Detta innebär bl.a. att ge tillfälligt skydd till människor som har skyddsbehov i enlighet med den miniminivå som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa, bl.a. asylrätten, samt att upprätthålla en kontrollerad invandring. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om snabb evakuering, skydd för personal i Afghanistan, rättssäkerhet och rätten att söka asyl, humant och rättssäkert skydd, att söka och få skydd, påskyndade gränsförfaranden, att inte acceptera konceptet med tredjeländer eller att ta emot skyddsbehövande genom familjeåterförening, genom arbetskraftsinvandring eller som studenter. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:810 (MP) yrkande 1, 2024/25:2625 (MP) yrkande 22 samt 2024/25:3051 (MP) yrkandena 3–5, 10, 11 och 15.

I oktober 2023 beslutade regeringen att ge i uppdrag åt en särskild utredare att se över hur återvandringen kan stimuleras och öka när det gäller personer som är bosatta i Sverige som har anknytning till ett annat land och som vill återvandra. Utredaren överlämnade i augusti 2024 utredningsbetänkandet Stöd till invandrares utvandring (SOU 2024:53), som bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att beredningen av ärendet bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:2619 (MP) yrkande 2 om att avveckla återvandringsbidraget.

Regeringen beslutade vidare i maj 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket om utvisning på grund av brott och andra närliggande frågor (dir. 2024:42). Syftet är att skapa en skärpt reglering som möjliggör betydligt fler utvisningar av utlänningar som begår brott. Utskottet anser att resultatet av utredningen bör avvaktas och avstyrker därmed motionerna 2024/25:515 (SD), 2024/25:2118 (M), 2024/25:2408 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3098 (SD) yrkande 1 samt 2024/25:3152 (M) yrkande 2 om utvisning på grund av brott.

Utskottet ser inte heller skäl att ställa sig bakom förslag om en anmälningsplikt för skyddsbehövande vid utlandsvistelse eller om en sanningskommission och avstyrker därmed även motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 4 och 2024/25:1294 (SD).

Yrkanden om första säkra land, avtal om utvisningar av utlänningar till säkra tredjeländer, ställning som varaktigt bosatt, en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen samt arbetet med att identifiera utlänningar som utgör en risk för rikets säkerhet har behandlats tidigare av utskottet. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 1, 2024/25:1765 (SD) yrkandena 4 och 8, 2024/25:1930 (V) yrkande 3 samt 2024/25:2949 (C) yrkande 14.

Översyn av utlänningslagen

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om en översyn av utlänningslagen. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 4.

Regularisering

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om regularisering. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 6.

Permanent uppehållstillstånd

Riksdagen tillkännagav i juni 2021 att regeringen ska återkomma med förslag om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). Frågan har därefter utretts av en särskild utredare som i maj 2023 överlämnade utredningsbetänkandet Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (SOU 2023:25) till regeringen. Utskottet konstaterar att det i utredningsbetänkandet, som har remissbehandlats, lämnas förslag om att kunskapskrav ska införas och att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2027. Utskottet kan vidare konstatera att uppdraget till Utredningen om anpassning av det svenska regelverket för beviljande av asyl och asylförfarandet till miniminivån enligt EU-rätten (dir. 2023:137) bl.a. omfattar att ta ställning till hur möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa grupper. Med anledning av bl.a. uppdraget i denna del bedömer regeringen att ytterligare analys behöver göras av förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd, vilket framgår av regeringens skrivelse 2024/25:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 (s. 95). Uppdraget om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i delbetänkandet Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31), som överlämnades till regeringen den 9 april 2025 och som har remitterats. Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:3025 (S) yrkande 5 om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd.

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om att återinföra permanent uppehållstillstånd. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:3052 (MP) yrkande 23.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 13, 16, 18, 19 och 24. Läs betänkandet

Mottagande av asylsökande

Även om antalet asylsökande som kommer till Sverige minskar kan utskottet konstatera att antalet asylsökande som kommer till EU har ökat och både 2023 och 2024 uppgick till över 1 miljon. Enligt utskottet behöver arbetet med omläggningen till en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik fortsätta. Utskottet anser att mottagandet av asylsökande ska ske under ordnade former och vara utformat på ett sådant sätt att det främjar en effektiv asylprocess och ett välfungerande återvändande.

Utskottet kan konstatera att det i mars 2025 infördes lagändringar som innebär en ny ordning för asylsökandes boende och en lagreglering av Migrationsverkets uppdrag att anordna samhällsintroduktion (prop. 2024/25:49, bet. 2024/25:SfU11, rskr. 2024/25:136). Det infördes också en skyldighet för asylsökande att delta i samhällsintroduktion.

Utskottet noterar att Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande i sitt slutbetänkande SOU 2024:68 föreslår en ny lag, mottagandelagen. De som omfattas av mottagandelagen föreslås under vissa förutsättningar ha rätt till logi samt ekonomiskt bistånd i form av dagersättning, särskilt bidrag och en ny sorts ersättning som kallas för övergångsersättning, för utlänningar som beviljats uppehållstillstånd så att det inte blir något glapp. Utredningen föreslår även att dagersättningen, i stället för fasta belopp, ska fastställas som en andel av riksnormen för försörjningsstöd som ska täcka personliga kostnader och beräknas enligt procentsatser som regeringen fastställer i förordning. Förslaget innebär att det införs en koppling till försörjningsstödet som i sin tur är kopplat till konsumentprisindex. Utredningen har också utvärderat konsekvenserna av 2016 års förändringar av reglerna om när rätten till bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. upphör. Utredningen bedömer att de förändringar av rätten till bistånd som infördes 2016 inte har uppnått sitt syfte, bl.a. att öka gruppens incitament för att frivilligt lämna landet. Utredningen föreslår därför i viss utsträckning en återgång till de villkor som rådde före 2016. Det innebär att även vuxna utan barn som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning ges rätt till bistånd under vissa villkor, till dess att de lämnar landet. Förslagen har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

När det gäller bl.a. mottagandeförhållanden under screening- och gränsförfarandet noterar utskottet att de nyligen beslutade två förordningarna om screening samt asylprocedurförordningen ska tillämpas fr.o.m. sommaren 2026. Ett nytt omarbetat mottagandedirektiv ska genomföras senast den 12 juni 2026. Screeningförfarandet inbegriper bl.a. en preliminär hälsokontroll, en preliminär sårbarhetskontroll, identifiering eller verifiering av identitet, registrering av biometriska uppgifter och en säkerhetskontroll. Screeningen ska utföras vid lämpliga platser som anvisats av varje medlemsstat (artikel 8 i screeningförordningen). Däremot reglerar inte screeningförordningen i detalj hur screeningen ska gå till. Genom asylprocedurförordningen blir det obligatoriskt för medlemsstaterna att i vissa fall tillämpa ett gränsförfarande. Utskottet noterar att en oberoende övervakningsmekanism kommer att se till att de grundläggande rättigheterna respekteras under screeningsprocessen och gränsförfarandet. Utskottet noterar också att det finns bestämmelser om bl.a. offentligt biträde i 18 kap. UtlL samt om informationsgivning i 8 kap. UtlF. Utskottet noterar även att en utredare tillsattes i november 2024 för att analysera och ta ställning till behovet av att anpassa svensk rätt till de aktuella rättsakterna i migrations- och asylpakten och lämna nödvändiga författningsförslag (HR2024/02368). Där utrymme finns för medlemsstaterna att välja om regler ska tillämpas föreslås en ansvarsfull och restriktiv reglering där utgångspunkten är den miniminivå som följer av EU-rätten. Utredaren ska bl.a. analysera och ta ställning till behovet av ytterligare regler för att säkerställa att ensamkommande barn åtföljs och bistås av en företrädare eller en person som tillfälligt tar tillvara barnets intressen i enlighet med rättsakterna. Uppdraget ska redovisas senast den 21 november 2025. Dessutom noterar utskottet att Miniminivåutredningen (dir. 2023:137) har fått tilläggsdirektiv (dir. 2024:115). Utredaren ska analysera och ta ställning till behovet av att anpassa svensk rätt till bestämmelser i migrations- och asylpakten som avser rättslig rådgivning, rättsligt bistånd och biträde. Uppdraget delredovisades i betänkandet Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31), vilket nu är ute på remiss. Uppdraget ska slutredovisas senast den 2 oktober 2025.

Mot bakgrund av det som nämnts ovan anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden om att den som får avslag på sin asylansökan inte bör mista rätten till bistånd och boende eller om nivån på dagersättningen. Inte heller bör det göras några tillkännagivanden om bl.a. mottagandeförhållanden vid det framtida screening- och gränsförfarandet.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:457 (S), 2024/25:1930 (V) yrkande 23, 2024/25:2898 (M) och 2024/25:3051 (MP) yrkandena 8 och 9.

Villkor för ukrainska medborgare

När det gäller ukrainska medborgare som vistas i Sverige med stöd av reglerna i massflyktsdirektivet kan utskottet konstatera att lagändringar nyligen trätt i kraft för att dessa personer ska kunna folkbokföras tidigare. Detta innebär att de kan erbjudas etableringsinsatser och få etableringsersättning. Dessutom omfattas de av regionernas ansvar för att erbjuda hälso- och sjukvård samt tandvård. Vidare kan de ha rätt till arbetsbaserad föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. När en utlänning med tillfälligt skydd folkbokförs upphör han eller hon att omfattas av lagen om mottagande av asylsökande. En person som inte kan klara sin försörjning har då i stället möjlighet att ansöka om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen.

Ur avsnittet "Mottagande av asylsökande" i betänkandet, som även gäller punkt 21. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Omvärlden påverkas för närvarande av stora migrationsströmmar, som i sin tur påverkar antalet asylsökande som kommer till EU. Antalet har ökat och uppgick både 2023 och 2024 till över 1 miljon. Samtidigt kan utskottet konstatera att antalet asylsökande som kommer till Sverige minskar. Under 2024 understeg antalet asylsökande i Sverige 9 700 (exklusive ansökningar enligt EU:s massflyktsdirektiv), vilket är det lägsta på mer än två decennier.

Utskottet anser att det är viktigt att antalet asylsökande som kommer till Sverige liksom antalet beviljade uppehållstillstånd hålls nere för att komma till rätta med de integrationsproblem som förekommer och med skuggsamhället. Den minskade inströmningen är ett resultat av omläggningen till en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik och utskottet anser att arbetet i den riktningen behöver fortsätta. Detta innebär bl.a. att ge tillfälligt skydd till människor som har skyddsbehov i enlighet med den miniminivå som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa, bl.a. asylrätten, samt att upprätthålla en kontrollerad invandring. Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om snabb evakuering, skydd för personal i Afghanistan, rättssäkerhet och rätten att söka asyl, humant och rättssäkert skydd, att söka och få skydd, påskyndade gränsförfaranden, att inte acceptera konceptet med tredjeländer eller att ta emot skyddsbehövande genom familjeåterförening, genom arbetskraftsinvandring eller som studenter. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:810 (MP) yrkande 1, 2024/25:2625 (MP) yrkande 22 samt 2024/25:3051 (MP) yrkandena 3–5, 10, 11 och 15.

I oktober 2023 beslutade regeringen att ge i uppdrag åt en särskild utredare att se över hur återvandringen kan stimuleras och öka när det gäller personer som är bosatta i Sverige som har anknytning till ett annat land och som vill återvandra. Utredaren överlämnade i augusti 2024 utredningsbetänkandet Stöd till invandrares utvandring (SOU 2024:53), som bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att beredningen av ärendet bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:2619 (MP) yrkande 2 om att avveckla återvandringsbidraget.

Regeringen beslutade vidare i maj 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket om utvisning på grund av brott och andra närliggande frågor (dir. 2024:42). Syftet är att skapa en skärpt reglering som möjliggör betydligt fler utvisningar av utlänningar som begår brott. Utskottet anser att resultatet av utredningen bör avvaktas och avstyrker därmed motionerna 2024/25:515 (SD), 2024/25:2118 (M), 2024/25:2408 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3098 (SD) yrkande 1 samt 2024/25:3152 (M) yrkande 2 om utvisning på grund av brott.

Utskottet ser inte heller skäl att ställa sig bakom förslag om en anmälningsplikt för skyddsbehövande vid utlandsvistelse eller om en sanningskommission och avstyrker därmed även motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 4 och 2024/25:1294 (SD).

Yrkanden om första säkra land, avtal om utvisningar av utlänningar till säkra tredjeländer, ställning som varaktigt bosatt, en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen samt arbetet med att identifiera utlänningar som utgör en risk för rikets säkerhet har behandlats tidigare av utskottet. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1763 (SD) yrkande 1, 2024/25:1765 (SD) yrkandena 4 och 8, 2024/25:1930 (V) yrkande 3 samt 2024/25:2949 (C) yrkande 14.

Översyn av utlänningslagen

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om en översyn av utlänningslagen. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 4.

Regularisering

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om regularisering. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:1930 (V) yrkande 6.

Permanent uppehållstillstånd

Riksdagen tillkännagav i juni 2021 att regeringen ska återkomma med förslag om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). Frågan har därefter utretts av en särskild utredare som i maj 2023 överlämnade utredningsbetänkandet Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (SOU 2023:25) till regeringen. Utskottet konstaterar att det i utredningsbetänkandet, som har remissbehandlats, lämnas förslag om att kunskapskrav ska införas och att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2027. Utskottet kan vidare konstatera att uppdraget till Utredningen om anpassning av det svenska regelverket för beviljande av asyl och asylförfarandet till miniminivån enligt EU-rätten (dir. 2023:137) bl.a. omfattar att ta ställning till hur möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa grupper. Med anledning av bl.a. uppdraget i denna del bedömer regeringen att ytterligare analys behöver göras av förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd, vilket framgår av regeringens skrivelse 2024/25:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 (s. 95). Uppdraget om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i delbetänkandet Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31), som överlämnades till regeringen den 9 april 2025 och som har remitterats. Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas och avstyrker därmed motion 2024/25:3025 (S) yrkande 5 om kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd.

Utskottet har tidigare behandlat ett motionsförslag om att återinföra permanent uppehållstillstånd. Utskottet avstyrkte yrkandet och riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed motion 2024/25:3052 (MP) yrkande 23.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 13, 16, 18, 19 och 22. Läs betänkandet

En förutsättning för en långsiktigt hållbar migrationspolitik är att personer som saknar skyddsskäl eller av andra skäl inte har laglig rätt att vistas i Sverige lämnar landet. Utskottet noterar att de nya regler om bl.a. preskription som trädde i kraft den 1 april 2025 (prop. 2024/25:92, bet. 2024/25:SfU17, rskr. 2024/25:158) ger bättre förutsättningar för ett effektivt återvändande. Tidigare kunde en utlänning stanna kvar i landet och hålla sig undan verkställighet så länge att avlägsnandebeslutet preskriberades. Nu gäller i stället ett beslut om avlägsnande i fem år från det att utlänningen har lämnat landet, eller längre om det finns ett återreseförbud som löper. Återreseförbud bestäms till högst fem år eller till en längre tidsperiod om utlänningen utgör ett allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet. Vidare har möjligheten till s.k. spårbyte från asyl till arbete avskaffats. Den tidigare möjligheten till spårbyte minskade enskildas incitament att förbereda sig på att återvända och försvårade återvändandearbetet för myndigheterna.

Utskottet noterar även att Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet i november 2024 lämnade betänkandet Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80), vilket för närvarande är under beredning. I betänkandet föreslås bl.a. ett utökat informationsutbyte, nya befogenheter för att klarlägga en utlännings identitet och provtagning inför verkställighet av avlägsnandebeslut.

I en motion föreslås att förvarsverksamheten bör överföras till gränspolisen. Utskottet noterar att när Migrationsverket (då Statens invandrarverk) övertog ansvaret för förvarsverksamheten från polisen 1997 (prop. 1996/97:147, bet. 1996/97:SfU11, rskr. 1996/97:246) var skälet en renodling av myndigheternas ansvarsområden och en koncentration på det som kan uppfattas som respektive myndighets kärnverksamhet. Utskottet gör inte någon annan bedömning nu.

Utskottet noterar att 2023 års förvarsutredning i betänkandet Ett nytt regelverk för uppsikt och förvar (SOU 2025:16) lämnat förslag om en förbättrad EU-rättslig anpassning när det gäller uppsikt och förvar. Det föreslås längre förvarstider men samtidigt stärkta rättigheter till offentligt biträde. Bland annat föreslås en förstärkt uppsikt genom elektronisk övervakning. Förslagen är för närvarande ute på remiss.

När det gäller frågan om omedelbar verkställighet vid påskyndat förfarande noterar utskottet att en utredare (HR2024/02368) ska analysera och bedöma om påskyndade förfaranden medför ett behov av författningsändringar. Utredaren ska bedöma om det bör införas undantag från asylsökandes rätt att vistas i Sverige.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden bl.a. om reglering av förvar, om att barn aldrig ska placeras i förvar eller om att alla ska ha rätt att stanna kvar i landet under tiden för överklagande. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:2379 (M), 2024/25:2719 (M), 2024/25:2871 (M) och 2024/25:3051 (MP) yrkandena 6, 7 och 12.

Utskottet avstyrkte förra året flera motionsyrkanden som är identiska med eller liknar de yrkanden som nu är aktuella. Det handlar bl.a. om att intensifiera arbetet med återvändandet, samarbete med tredjeländer om återtagande, att utvisningar av tvångsomhändertagna barn ska förutsätta godkännande av socialnämnden, en strategi för återvändandepolitiken och praktiska verkställighetshinder. Även frågor om ett effektivt, sammanhållet och humant återvändande behandlades. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet gör nu ingen annan bedömning. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1930 (V) yrkandena 10, 22 och 24, 2024/25:2949 (C) yrkande 12, 2024/25:3025 (S) yrkandena 8 och 11, samt 2024/25:3052 (MP) yrkande 9.

Straff

Utskottet avstyrkte förrförra året ett par motionsyrkanden som är identiska med de yrkanden som nu är aktuella. Det handlar bl.a. om straff vid olovlig vistelse. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU15, prot. 2022/23:93). Utskottet gör nu ingen annan bedömning. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:1765 (SD) yrkandena 1 och 2.

Utskottet avstyrkte förra året en motion om straff för överträdelse av återreseförbud. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet gör nu ingen annan bedömning. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:33 (KD).

Ur avsnittet "Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut" i betänkandet, som även gäller punkt 25. Läs betänkandet

Svenskt medborgarskap

Det är viktigt att värna det svenska medborgarskapet. Det bör tillmätas stor betydelse, såväl rättsligt som symboliskt.

Utskottet noterar att Migrationsverket enligt ett uppdrag i sitt regleringsbrev för 2025 ska arbeta för att upptäcka potentiella säkerhetshot i ärendeprövningen, särskilt inom medborgarskapsprövningen. I januari 2025 lämnade regeringen även ett uppdrag till Migrationsverket att skyndsamt vidta ytterligare och kraftfulla åtgärder för att säkerställa att förfarandet och de krav som uppställs i regleringen av ärenden om medborgarskap upprätthålls (Ju2025/00019). Syftet är att så långt som möjligt motverka att personer som utgör en säkerhetsrisk eller som lever i Sverige under falsk identitet beviljas medborgarskap, t.ex. genom muntlig utredning i ärenden om medborgarskap.

När det gäller frågan om att korta handläggningstiderna i medborgarskapsärenden noterar utskottet att det i Migrationsverkets årsredovisning (s. 89 f.) anges att myndigheten under 2024 genomförde utvecklingsinsatser i syfte att effektivisera handläggningen och höja säkerheten i beslutsfattandet, öka säkerheten i informationsöverföringen till Skatteverket samt anpassa verksamhets- och systemstöd till ny lagstiftning. En ordning där två beslutsfattare gemensamt fattar beslut om medborgarskap infördes 2023 och detta fortsatte att genomföras under 2024 för att minska risken för otillåten påverkan. Lika många ärenden avgjordes 2024 som 2023, och fler ärenden avgjordes än vad som kom in. Den genomsnittliga handläggningstiden i medborgarskapsärenden var dock 425 dagar 2024 jämfört med 413 dagar 2023. Verksamheten påverkades under 2024 fortsatt av att ett stort antal personer begärde att Migrationsverket skulle avgöra medborgarskapsärenden som blivit äldre än sex månader enligt 12 § förvaltningslagen. Antalet öppna ärenden minskade visserligen med ca 9 000, men de öppna ärendena blev samtidigt äldre, eftersom utrymmet för att arbeta med de äldsta ärendena där det saknades en begäran om avgörande var litet.

Utskottet noterar vidare att Riksrevisionen granskat om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden är effektiv (RiR 2025:5). Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bl.a. vidta åtgärder för att hantera negativa konsekvenser av möjligheten till begäran om avgörande i medborgarskapsärenden. Riksrevisionen rekommenderar Migrationsverket att bl.a. se över och utveckla sin målstyrning för att minimera oskäligt långa dröjsmål.

I en motion föreslås att ett förbud mot flerfaldiga medborgarskap i vissa fall ska utredas. Utskottet noterar att den parlamentariskt sammansatta utredningen 2023 års fri- och rättighetskommitté i sitt betänkande Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter (SOU 2025:2) föreslår att det ska få föreskrivas att medborgare med dubbelt medborgarskap ska kunna fråntas det svenska medborgarskapet i vissa fall. Det handlar t.ex. om högförräderi, krigsanstiftan, spioneri, uppror och landsförräderi. Förslagen är för närvarande ute på remiss.

Utskottet noterar också att Utredningen om skärpta krav för att förvärva svenskt medborgarskap i sitt betänkande Skärpta krav för svenskt medborgarskap (SOU 2025:1) bl.a. föreslår att det ska krävas längre hemvisttid i Sverige för att förvärva svenskt medborgarskap. Även kravet på utlänningens skötsamhet och levnadssätt för att förvärva medborgarskap ska skärpas. Betänkandet har varit ute på remiss och förslagen bereds inom Regeringskansliet.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden bl.a. om att korta handläggningstiderna i medborgarskapsärenden eller om att tillsätta en utredning om att förbjuda flerfaldigt medborgarskap i vissa fall.

Utskottet avstyrkte förra året flera motionsyrkanden som är identiska med eller liknar de yrkanden som nu är aktuella. Det handlar bl.a. om ett tillfälligt stopp för medborgarskap och om anmälningsplikt för flerfaldiga medborgarskap. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet gör nu ingen annan bedömning.

Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1695 (S), 2024/25:1764 (SD) yrkandena 1–3, 2024/25:2720 (M) och 2024/25:3025 (S) yrkande 14.

Barns medborgarskap

Utskottet noterar att lagändringar om stärkt skydd i ärenden om befrielse från svenskt medborgarskap infördes så sent som i oktober 2024 (prop. 2023/24:107, bet. 2023/24:SfU15, rskr. 2023/2024:207). Avsikten var att barn som befinner sig i en utsatt situation inte ska tvingas att mot sin vilja avsäga sig sitt svenska medborgarskap. Som utskottet uttalade i det nämnda betänkandet förutsätts det att Migrationsverket och övriga berörda myndigheter anpassar sin verksamhet till förslaget för att stärka bl.a. handläggningsrutiner och myndighetsföreskrifter.

Utskottet noterar vidare att det i betänkande Skärpta krav för svenskt medborgarskap (SOU 2025:1) föreslås att tidsfristen för att ansöka om bibehållande av svenskt medborgarskap tas bort. Det ska inte längre krävas att en svensk medborgare ansöker om att få behålla sitt svenska medborgarskap innan han eller hon fyller 22 år. Betänkandet har varit ute på remiss och förslagen bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att beredningen av ärendet bör avvaktas och ser inte skäl för riksdagen att nu göra ett tillkännagivande om att svenska medborgare som är födda utanför Sverige och aldrig varit bosatta här i landet inte ska behöva ansöka om att få bibehålla sitt svenska medborgarskap före 22 års ålder.

Utskottet avstyrkte förra året två motionsyrkanden som är identiska med yrkanden som nu är aktuella. Det handlar bl.a. om att utöka möjligheten för barn utan uppehållstillstånd att bli svenska medborgare. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet gör nu ingen annan bedömning.

Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1013 (C), 2024/25:2618 (MP) yrkande 27 och 2024/25:3052 (MP) yrkande 24.

Reservationer

1.

Migration och asylpolitik, punkt 1 (SD)

av Ludvig Aspling (SD), Clara Aranda (SD), Daniel Persson (SD) och Nima Gholam Ali Pour (SD).

Ur avsnittet "Svenskt medborgarskap" i betänkandet, som även gäller punkt 28. Läs betänkandet

Svenskt medborgarskap

Det är viktigt att värna det svenska medborgarskapet. Det bör tillmätas stor betydelse, såväl rättsligt som symboliskt.

Utskottet noterar att Migrationsverket enligt ett uppdrag i sitt regleringsbrev för 2025 ska arbeta för att upptäcka potentiella säkerhetshot i ärendeprövningen, särskilt inom medborgarskapsprövningen. I januari 2025 lämnade regeringen även ett uppdrag till Migrationsverket att skyndsamt vidta ytterligare och kraftfulla åtgärder för att säkerställa att förfarandet och de krav som uppställs i regleringen av ärenden om medborgarskap upprätthålls (Ju2025/00019). Syftet är att så långt som möjligt motverka att personer som utgör en säkerhetsrisk eller som lever i Sverige under falsk identitet beviljas medborgarskap, t.ex. genom muntlig utredning i ärenden om medborgarskap.

När det gäller frågan om att korta handläggningstiderna i medborgarskapsärenden noterar utskottet att det i Migrationsverkets årsredovisning (s. 89 f.) anges att myndigheten under 2024 genomförde utvecklingsinsatser i syfte att effektivisera handläggningen och höja säkerheten i beslutsfattandet, öka säkerheten i informationsöverföringen till Skatteverket samt anpassa verksamhets- och systemstöd till ny lagstiftning. En ordning där två beslutsfattare gemensamt fattar beslut om medborgarskap infördes 2023 och detta fortsatte att genomföras under 2024 för att minska risken för otillåten påverkan. Lika många ärenden avgjordes 2024 som 2023, och fler ärenden avgjordes än vad som kom in. Den genomsnittliga handläggningstiden i medborgarskapsärenden var dock 425 dagar 2024 jämfört med 413 dagar 2023. Verksamheten påverkades under 2024 fortsatt av att ett stort antal personer begärde att Migrationsverket skulle avgöra medborgarskapsärenden som blivit äldre än sex månader enligt 12 § förvaltningslagen. Antalet öppna ärenden minskade visserligen med ca 9 000, men de öppna ärendena blev samtidigt äldre, eftersom utrymmet för att arbeta med de äldsta ärendena där det saknades en begäran om avgörande var litet.

Utskottet noterar vidare att Riksrevisionen granskat om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden är effektiv (RiR 2025:5). Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bl.a. vidta åtgärder för att hantera negativa konsekvenser av möjligheten till begäran om avgörande i medborgarskapsärenden. Riksrevisionen rekommenderar Migrationsverket att bl.a. se över och utveckla sin målstyrning för att minimera oskäligt långa dröjsmål.

I en motion föreslås att ett förbud mot flerfaldiga medborgarskap i vissa fall ska utredas. Utskottet noterar att den parlamentariskt sammansatta utredningen 2023 års fri- och rättighetskommitté i sitt betänkande Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter (SOU 2025:2) föreslår att det ska få föreskrivas att medborgare med dubbelt medborgarskap ska kunna fråntas det svenska medborgarskapet i vissa fall. Det handlar t.ex. om högförräderi, krigsanstiftan, spioneri, uppror och landsförräderi. Förslagen är för närvarande ute på remiss.

Utskottet noterar också att Utredningen om skärpta krav för att förvärva svenskt medborgarskap i sitt betänkande Skärpta krav för svenskt medborgarskap (SOU 2025:1) bl.a. föreslår att det ska krävas längre hemvisttid i Sverige för att förvärva svenskt medborgarskap. Även kravet på utlänningens skötsamhet och levnadssätt för att förvärva medborgarskap ska skärpas. Betänkandet har varit ute på remiss och förslagen bereds inom Regeringskansliet.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden bl.a. om att korta handläggningstiderna i medborgarskapsärenden eller om att tillsätta en utredning om att förbjuda flerfaldigt medborgarskap i vissa fall.

Utskottet avstyrkte förra året flera motionsyrkanden som är identiska med eller liknar de yrkanden som nu är aktuella. Det handlar bl.a. om ett tillfälligt stopp för medborgarskap och om anmälningsplikt för flerfaldiga medborgarskap. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet gör nu ingen annan bedömning.

Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1695 (S), 2024/25:1764 (SD) yrkandena 1–3, 2024/25:2720 (M) och 2024/25:3025 (S) yrkande 14.

Barns medborgarskap

Utskottet noterar att lagändringar om stärkt skydd i ärenden om befrielse från svenskt medborgarskap infördes så sent som i oktober 2024 (prop. 2023/24:107, bet. 2023/24:SfU15, rskr. 2023/2024:207). Avsikten var att barn som befinner sig i en utsatt situation inte ska tvingas att mot sin vilja avsäga sig sitt svenska medborgarskap. Som utskottet uttalade i det nämnda betänkandet förutsätts det att Migrationsverket och övriga berörda myndigheter anpassar sin verksamhet till förslaget för att stärka bl.a. handläggningsrutiner och myndighetsföreskrifter.

Utskottet noterar vidare att det i betänkande Skärpta krav för svenskt medborgarskap (SOU 2025:1) föreslås att tidsfristen för att ansöka om bibehållande av svenskt medborgarskap tas bort. Det ska inte längre krävas att en svensk medborgare ansöker om att få behålla sitt svenska medborgarskap innan han eller hon fyller 22 år. Betänkandet har varit ute på remiss och förslagen bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att beredningen av ärendet bör avvaktas och ser inte skäl för riksdagen att nu göra ett tillkännagivande om att svenska medborgare som är födda utanför Sverige och aldrig varit bosatta här i landet inte ska behöva ansöka om att få bibehålla sitt svenska medborgarskap före 22 års ålder.

Utskottet avstyrkte förra året två motionsyrkanden som är identiska med yrkanden som nu är aktuella. Det handlar bl.a. om att utöka möjligheten för barn utan uppehållstillstånd att bli svenska medborgare. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU14, prot. 2023/24:119). Utskottet gör nu ingen annan bedömning.

Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1013 (C), 2024/25:2618 (MP) yrkande 27 och 2024/25:3052 (MP) yrkande 24.

Reservationer

1.

Migration och asylpolitik, punkt 1 (SD)

av Ludvig Aspling (SD), Clara Aranda (SD), Daniel Persson (SD) och Nima Gholam Ali Pour (SD).

Ur avsnittet "Svenskt medborgarskap" i betänkandet, som även gäller punkt 27. Läs betänkandet