Ekonomisk familjepolitik

När det gäller efterlevandestöd och felaktiga uppgifter noterar utskottet att Pensionsmyndigheten i enlighet med ett uppdrag i sitt regleringsbrev för 2025 har redovisat en handlingsplan som avser att motverka att enskilda blir återbetalningsskyldiga. Enligt myndigheten kommer redovisningen framgent att omfatta månadsvisa och ackumulerade resultat baserat på indikatorer som tas fram i dialog med Regeringskansliet. Utskottet noterar även att Pensionsmyndigheten har tilldelats medel för att ytterligare förstärka myndighetens arbete med att göra rätt från början, förhindra bidragsbrott och stoppa felaktiga utbetalningar (jämför prop. 2024/25:1 utg.omr. 11, bet. 2024/25:SfU2, rskr. 2024/25:87). Vidare har ISF i uppdrag att granska hur bl.a. Pensionsmyndigheten använder sin möjlighet till kontroll av om enskilda lämnar korrekta uppgifter vid ansökan. ISF ska även undersöka myndighetens arbete för att utveckla, förvalta och kvalitetssäkra arbetssätt och metodstöd för att använda dessa kontroller i handläggningen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2026. Utskottet ser positivt på det arbete som pågår.

I fråga om krav på medborgarskap m.m. vid ansökan om efterlevandestöd lämnar som nämnts kommittén om kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd i betänkandet Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper (SOU 2025:53) förslag på högre krav för att ta del av socialförsäkringen för personer som kommer till Sverige. Enligt förslaget undantas förmånen efterlevandestöd från de högre kraven. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser att beredningen bör avvaktas.

Den 1 januari 2019 ersatte omvårdnadsbidraget den del av vårdbidraget som ger ersättning för barnets tillsyns- och vårdbehov. Vidare infördes den nya förmånen merkostnadsersättning som lämnas för merkostnader för barn med funktionsnedsättning. Utskottet förutsatte vid sin beredning av ärendet inför införandet att regeringen noga skulle följa utvecklingen och vid behov snabbt åtgärda eventuella oönskade konsekvenser av förslaget (bet. 2019/20:SfU23, rskr. 2019/20:285). Utskottet noterar att ISF enligt sitt regleringsbrev för 2024 har i uppdrag att utvärdera införandet av omvårdnadsbidraget. Utvärderingen ska innehålla en analys som omfattar uppgifter om antalet barn för vilka omvårdnadsbidrag betalas ut, antalet mottagare samt omfattningen av bidraget. En jämförelse ska göras mellan tiden före reformen och nu när vårdbidraget i princip fasats ut. Även avslagsbeslut och omprövningar ska omfattas av analysen. En redovisning av uppdraget ska lämnas senast den 17 oktober 2025. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att riksdagen bör ta initiativ till att följa upp hanteringen av handläggningstider eller utreda fördelningen av omvårdnadsbidraget mellan könen.

När det gäller omvårdnadsbidrag under skoltid konstaterar utskottet att föräldrar kan få omvårdnadsbidrag, om deras barn till följd av funktionsnedsättning behöver omvårdnad och tillsyn i minst sex månader. Bidraget kan beviljas på fyra nivåer. Den lägsta, en fjärdedels förmån, lämnas om ett barn har mer än måttliga behov av omvårdnad och tillsyn. Vid bedömningen ska det bortses från behov som tillgodoses genom annat samhällsstöd. Utskottet noterar att skolan inte har ansetts utgöra sådant annat samhällsstöd som ska påverka rätten till omvårdnadsbidrag. Under skoltid utför föräldern dock i regel inte några arbetsinsatser för att tillgodose sina barns omvårdnads- och tillsynsbehov, och det finns följaktligen inget att ersätta. I fråga om föräldrainsatser som är nödvändiga även under skoltid, t.ex. när ett barn inte kan vistas i skolan, har Högsta förvaltningsdomstolen konstaterat att sådana insatser kan beaktas vid prövningen av rätten till omvårdnadsbidrag till den del det är fråga om skäligt merarbete med anledning av barnets funktionsnedsättning (jfr RÅ 2009 ref. 20 och RÅ 2024 ref. 21). Utskottet noterar även att den nämnda VAB-utredningen i delbetänkandet VAB för vårdåtgärder i skolan (SOU 2021:41) och slutbetänkande Rätt och lätt – ett förbättrat regelverk för VAB (SOU 2022:31) lämnar förslag som kan tänkas underlätta för föräldrar som har ett stort behov av tillfällig föräldrapenning i samband med kontakter och möten med skolan, t.ex. föräldrar till barn som har en funktionsnedsättning. Utredningen har remissbehandlats och bereds nu vidare i Regeringskansliet. Utskottet anser mot den bakgrunden att regeringens beredning av utredningens förslag bör avvaktas.

Motionerna 2024/25:1400 (SD) yrkandena 17 och 18, 2024/25:1402 (SD) yrkandena 10 och 11 samt 2024/25:2624 (MP) yrkande 2 avstyrks med det anförda.

Motionsyrkanden om att höja adoptionsbidraget och om att se över efterlevandeskyddet så att enskilda inte drabbas av ekonomiska konsekvenser när en person avlider, får anses identiska med eller snarlika de yrkanden som utskottet avstyrkte förra året. Riksdagen följde utskottets förslag då (bet. 2023/24:SfU12, prot. 2023/24:101). Utskottet ser inte skäl att göra någon annan bedömning i frågorna nu. Motionerna 2024/25:93 (KD) yrkande 2, 2024/25:1366 (SD) yrkande 19 och 2024/25:1400 (SD) yrkande 14 avstyrks därmed.

Även motionsyrkandena om att regeringen bör återkomma med förslag om att förtydliga synen på föräldraansvaret i omvårdnadsbidraget, om att åtgärda bristerna i omvårdnadsbidraget och merkostnadsersättningen när det gäller Försäkringskassans tillämpning samt om att säkerställa kompensation för den som drabbats och riskerar att drabbas av bristerna under införandet av omvårdnadsbidraget, får anses identiska med eller snarlika de yrkanden som utskottet avstyrkte förra året. Riksdagen följde utskottets förslag då (bet. 2023/24:SfU12, prot. 2023/24:101). Utskottet ser inte heller skäl att göra någon annan bedömning i dessa frågor. Motion 2024/25:1926 (V) yrkandena 15–17 avstyrks därför.

Reservationer

1.

Bostadsbidragets måluppfyllelse, punkt 1 (SD)

av Ludvig Aspling (SD), Clara Aranda (SD), Daniel Persson (SD) och Nima Gholam Ali Pour (SD).

Ur avsnittet "Övriga familjeförmåner" i betänkandet, som även gäller punkt 19. Läs betänkandet

Föräldraförsäkring

När det gäller lägstanivån i föräldraförsäkringen beredde och tillstyrkte utskottet under hösten 2024 regeringens förslag om att begränsa möjligheterna att använda bl.a. lägstanivådagar på arbetsfri tid och när föräldrar förvärvsarbetar. Genom förslagen knyts användandet av föräldrapenning starkare till ett inkomstbortfall och till att föräldrar vårdar barn. Förslagen innebär att samtliga ersättningsnivåer i föräldrapenningen behandlas lika i förhållande till arbetsfri tid och omfattning av förvärvsarbete. Riksdagen följde utskottets förslag (prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:SfU3, rskr. 2024/25:99). Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2025. Utskottet noterar att Regeringskansliet nu bereder betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) där det bl.a. föreslås att lägstanivån i föräldraförsäkringen ska slopas. I stället föreslås att föräldrapenning ska kunna tas ut under totalt 460 dagar och att samtliga dagar ska vara på sjukpenning- eller grundnivå, vilket innebär fler dagar med högre ersättningsnivå än i dag. Mot bakgrund av att reglerna kring lägstanivådagarna ändrats och att beredning pågår anser utskottet inte att det finns anledning att nu förordna om ytterligare åtgärder i fråga om lägstanivådagarna.

Den 1 juli 2024 utökades antalet dubbeldagar i föräldrapenningen från 30 dagar till 60 dagar och det blev möjligt att använda dubbeldagar fram till dess att barnet är 15 månader i stället för som tidigare 12 månader. Enligt utskottet saknas det skäl att nu förorda om att ytterligare öka eller ta bort begränsningen av antalet dubbeldagar.

När det gäller föräldrapenning vid familjehemsplaceringar konstaterar utskottet att endast de familjehemsföräldrar som är särskilt förordnade vårdnadshavare har rätt till föräldrapenning (11 kap. 4 § 3 SFB). Vid vissa placeringar kan det förkomma att socialnämnden, med hänsyn till det placerade barnets behov, begär att en vuxen ska finnas hemma under en längre period. Den familjehemsförälder som då är tjänstledig under en begränsad tid förlorar därmed sin förvärvsinkomst. Sveriges Kommuner och Regioner rekommenderar i cirkulär 2023:50 Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdöverflyttningar med mera för 2024, att socialnämnden kompenserar den familjehemsförälder som är tjänstledig för det inkomstbortfall som uppkommer inklusive semesterersättning och för samma tid utbetalar det arvode som har fastställts utifrån barnets förhållanden (dnr SKR2023/01897). Mot den bakgrunden får enligt utskottet de grundläggande förutsättningarna för en person att kombinera förvärvsarbete med uppdraget som familjehemsförälder anses vara tillgodosedda. Utskottet finner därför inte att det finns anledning att utöka föräldraförsäkringen och införa en ny typ av ersättning specifikt för gruppen familjehemsföräldrar.

I fråga om ersättning från föräldraförsäkringen vid ledighet från arbete i samband med insatser inom socialtjänsten noterar utskottet att VAB-utredningen, i slutbetänkandet Rätt och lätt – ett förbättrat regelverk för VAB (SOU 2022:31), föreslår förtydliganden av i vilka situationer föräldrar ska ha rätt till tillfällig föräldrapenning. Där föreslås också att fler ersättningsgrundande situationer ska läggas till den nuvarande ordningen för att bättre möta föräldrars och barns behov. En av de nya situationer som föreslås berättiga till tillfällig föräldrapenning är i det fall en förälder behöver avstå från förvärvsarbete för att kunna delta i en utredning om barnets behov av hjälp och stöd enligt socialtjänstlagen eller i en förhandsbedömning om en sådan utredning ska inledas. I departementspromemorian En lag om insatser inom socialtjänsten till vårdnadshavare, barn och unga när samtycke saknas (Ds 2024:30) föreslås att en förälder som deltar i socialnämndens insatser för barnet ska kunna ha rätt till tillfällig föräldrapenning om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med deltagandet. Försäkringskassan ska få kräva att en förälder styrker sin rätt till föräldrapenningförmån genom intyg från en socialnämnd. Betänkandet och departementspromemorian bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser att den pågående beredningen bör avvaktas.

När det gäller motionsyrkandena om att göra det lättare för de som arbetar i olika typer av företag att vara föräldralediga konstaterar utskottet följande. Under våren 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om föräldraförsäkring för företagare (bet. 2021/22:SfU18, rskr. 2021/22:282). Utskottet angav att regelverket bör anpassas så att det blir enklare att driva företag när man är förälder och att det bör vara möjligt att bedriva viss begränsad administrativ styrande verksamhet i sitt företag utan att förlora sin föräldrapenning. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 12) anger regeringen att det inte är motiverat att lämna ytterligare förslag som innebär att föräldrapenning betalas ut när en förälder utför förvärvsarbete. Föräldrapenningen är flexibel men ställer också krav som har försäkringsmässig grund. Försäkringen täcker inkomstbortfall när en förälder vårdar sitt barn. Regeringen anger vidare att det är ett grundläggande krav för rätt till föräldrapenning som bör kvarstå. Utskottet delade i betänkande 2023/24:SfU12 regeringens uppfattning och noterade som regeringen att det redan är möjligt för en företagare att utföra visst arbete i sitt företag under föräldraledigheten genom att ta ut föräldrapenning på deltid, exempelvis på 75 procent under en eller flera dagar. När en förälder använder lägstanivådagar finns även möjlighet att förvärvsarbeta upp till sju åttondelar av en dag och ändå få hel föräldrapenning. Även möjligheten att överlåta föräldrapenning till någon annan som vårdar barnet i förälderns ställe, kan underlätta för företagare som inte helt kan avstå från arbete i företaget under föräldraledigheten. Riksdagen följde utskottets förslag (prot. 2023/24:101). Utredningen om Ett trygghetssystem för alla – översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst (S 2021:07) har haft i uppdrag att bl.a. utreda hur regelverket för sjukpenninggrundande inkomst ska ge ökad trygghet och förutsebarhet för försäkrade, däribland företagare. Utredningens betänkande Ett trygghetssystem för alla – Nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) har remitterats. Regeringen anger i skrivelse 2024/25:75 Riksdagens skrivelser till regeringen, att den efter remissbehandlingen konstaterat att det finns behov av kompletterande beredningsunderlag och att Regeringskansliet inledde ett arbete under 2024 för att utveckla och fördjupa förslagen. Sammantaget anser utskottet att det finns anledning att avvakta vidare åtgärder i fråga om att underlätta föräldraledigheten för företagare.

Ur avsnittet "Föräldraförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 8, 9, 10 och 12. Läs betänkandet

Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer och minska skillnaderna mellan hushåll med barn och utan barn. Det förutsätter att familjepolitiken har god träffsäkerhet.

Inflationen påverkar prisbasbeloppet, som bestämmer den högsta ersättningsnivån i föräldrapenningen. Utskottet noterar att prisbasbeloppet och timlönerna har höjts, vilket innebär att medelstilldelningen för föräldrapenningen har ökat. För att stärka den ekonomiska situationen för de barnfamiljer som har det svårt under en period med hög inflation noteras vidare att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer i bostadsbidraget har förlängts vid flera tillfällen. Som framgår av betänkandet pågår det också utredningar och beredningar för att förbättra villkoren för barnfamiljer. Som utskottet sagt vid tidigare tillfällen är det samtidigt viktigt att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bidrar till att hålla nere prisökningarna. Enligt utskottets mening finns det sammantaget inte anledning att nu vidta någon åtgärd för att höja eller indexera bidrag och ersättningar eller att stärka, göra en översyn eller trappa ned ersättningar stegvis inom den ekonomiska familjepolitiken. Motionerna 2024/25:347 (S) yrkandena 2–4, 2024/25:730 (S), 2024/25:1926 (V) yrkandena 1, 3, 7 och 11, 2024/25:2131 (S), 2024/25:2338 (-) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2623 (MP) yrkande 12, 2024/25:2637 (MP) yrkandena 1–3 och 2024/25:3028 (S) yrkande 2 avstyrks därför.

Ett jämställt föräldraskap där barnet får tid med båda sina föräldrar har positiva effekter för såväl barn som kvinnor och män. Utskottet konstaterar att flera reformer genomförts för att öka flexibiliteten i föräldraförsäkringen. Antalet s.k. dubbeldagar har nyligen utökats och dessa dagar kan användas under längre tid för att ge föräldrar större möjlighet att ta ledigt samtidigt tidigt i barnets liv. Dessutom har det nyligen införts en möjlighet att överlåta föräldrapenningdagar till någon annan vuxen i barnets liv som är försäkrad men som inte är förälder eller till någon som likställs med en förälder enligt socialförsäkringsbalken. Avsikten är att göra det lättare för olika familjekonstellationer att använda föräldrapenningen. Vidare noterar utskottet att Försäkringskassan enligt sitt regleringsbrev för 2025 ska arbeta för att ge föräldrar bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk och om möjligheterna att använda föräldrapenningen flexibelt samt om de långsiktiga effekterna av fördelningen av föräldraledighet. Syftet är att stärka förutsättningarna för ett jämställt uttag av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Utskottet noterar även att Utredningen om en modern föräldraförsäkring har lämnat betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101). Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör det arbete som pågår och utredningens förslag avvaktas. Motion 2024/25:3158 (C) yrkande 30 avstyrks därmed.

Försäkringskassan redovisar som nämnts årligen indikatorer som möjliggör analys av måluppfyllelsen för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. En slutredovisning av resultat och analyser ska lämnas till regeringen senast den 17 juni 2025. Utskottet anser att även detta pågående arbete bör avvaktas. Motionsyrkanden om en strategi för bättre nå målet för den ekonomiska familjepolitiken eller ett program för att stimulera familjebildning och barnafödande bör enligt utskottet därför inte ge upphov till någon åtgärd. Motionerna 2024/25:255 (SD) och 2024/25:1926 (V) yrkande 2 avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkanden om kvalificering till socialförsäkringen noterar utskottet att kommittén om kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd i sitt betänkande Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper (SOU 2025:53) föreslår en kvalificeringsmodell för vissa bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. Reformen kommer främst att påverka tredjelandsmedborgare, men även vissa EU/EES-medborgare. Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser att regeringen beredning bör avvaktas, varför motion 2024/25:3052 (MP) yrkandena 12–15, 17 och 18 avstyrks.

När det gäller motionsyrkandet om att utreda ett nytt särskilt flyttstöd för personer som tvingats att fly undan våld konstaterar utskottet att möjligheten till försörjning många gånger är av väsentlig betydelse för en persons beslut och möjlighet att bryta upp från en våldsam relation samt för att kunna känna trygghet efter uppbrottet. Många våldsutsatta behöver därför konkret stöd av socialtjänsten både i det akuta skedet och på längre sikt, bl.a. i form av för-sörjning och boende. Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver (2 kap. 1 § socialtjänstlagen [2001:453], SoL). Socialnämnden har ett generellt ansvar för brottsoffer och ska särskilt beakta kvinnor och barn som utsatts för våld eller andra övergrepp (5 kap. 11§ andra stycket SoL). Om den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på något annat sätt, kan den enskilde få ekonomiskt bistånd för sin livsföring i övrigt (4 kap. 1 § SoL). Bistånd kan lämnas för bl.a. flyttkostnader (SOSFS 2013:1). Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns skäl att vidta någon åtgärd i den frågan. Motion 2024/25:2618 (MP) yrkande 22 avstyrks med det anförda.

Ett barn som går i skolan när han eller hon fyller 18 år har rätt till förlängt underhållsstöd så länge som barnet bedriver studier som ger rätt till studiehjälp från CSN enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), dock längst t.o.m. juni det år då barnet fyller 20 år (18 kap. 6 § socialförsäkringsbalken, SFB). Vidare kan flerbarnstillägg lämnas för ett barn som har fyllt 16 år om barnet studerar heltid på gymnasiet och får studiehjälp enligt studiestödslagen från CSN. Det gäller även för barn som studerar i grundskolan eller en anpassad skola (15 kap. 9 § SFB). När det gäller bostadsbidrag ingår även inkomster från studiehjälp enligt studiestödslagen för den som är 18 år eller äldre vid beräkningen av den försäkrades bidragsgrundande inkomst (97 kap. 2 § SFB). Vidare kan den som fyllt 18 år och har en förälder som avlidit få barnpension vid studier som ger rätt till studiehjälp från CSN (78 kap. 5 § SFB). Det sagda innebär att om CSN drar in studiehjälpen kan det också komma att påverka nu nämnda förmåner. Utskottet anser inte att det anförts skäl för att ändra reglerna så att en gymnasieelev behåller barnpensionen när CSN drar in studiehjälpen enligt studiestödslagen. Utskottet är inte heller berett att vidta någon åtgärd så att vårdnadshavarens rätt till bostadsbidrag, förlängt flerbarnstillägg eller förlängt underhållsstöd inte påverkas om CSN drar in studiehjälpen enligt studiestödslagen. Motionerna 2024/25:1812 (S) och 2024/25:2127 (S) avstyrks därför.

Ur avsnittet "Familjepolitikens inriktning" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 11, 16 och 18. Läs betänkandet

Föräldraförsäkring

När det gäller lägstanivån i föräldraförsäkringen beredde och tillstyrkte utskottet under hösten 2024 regeringens förslag om att begränsa möjligheterna att använda bl.a. lägstanivådagar på arbetsfri tid och när föräldrar förvärvsarbetar. Genom förslagen knyts användandet av föräldrapenning starkare till ett inkomstbortfall och till att föräldrar vårdar barn. Förslagen innebär att samtliga ersättningsnivåer i föräldrapenningen behandlas lika i förhållande till arbetsfri tid och omfattning av förvärvsarbete. Riksdagen följde utskottets förslag (prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:SfU3, rskr. 2024/25:99). Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2025. Utskottet noterar att Regeringskansliet nu bereder betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) där det bl.a. föreslås att lägstanivån i föräldraförsäkringen ska slopas. I stället föreslås att föräldrapenning ska kunna tas ut under totalt 460 dagar och att samtliga dagar ska vara på sjukpenning- eller grundnivå, vilket innebär fler dagar med högre ersättningsnivå än i dag. Mot bakgrund av att reglerna kring lägstanivådagarna ändrats och att beredning pågår anser utskottet inte att det finns anledning att nu förordna om ytterligare åtgärder i fråga om lägstanivådagarna.

Den 1 juli 2024 utökades antalet dubbeldagar i föräldrapenningen från 30 dagar till 60 dagar och det blev möjligt att använda dubbeldagar fram till dess att barnet är 15 månader i stället för som tidigare 12 månader. Enligt utskottet saknas det skäl att nu förorda om att ytterligare öka eller ta bort begränsningen av antalet dubbeldagar.

När det gäller föräldrapenning vid familjehemsplaceringar konstaterar utskottet att endast de familjehemsföräldrar som är särskilt förordnade vårdnadshavare har rätt till föräldrapenning (11 kap. 4 § 3 SFB). Vid vissa placeringar kan det förkomma att socialnämnden, med hänsyn till det placerade barnets behov, begär att en vuxen ska finnas hemma under en längre period. Den familjehemsförälder som då är tjänstledig under en begränsad tid förlorar därmed sin förvärvsinkomst. Sveriges Kommuner och Regioner rekommenderar i cirkulär 2023:50 Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdöverflyttningar med mera för 2024, att socialnämnden kompenserar den familjehemsförälder som är tjänstledig för det inkomstbortfall som uppkommer inklusive semesterersättning och för samma tid utbetalar det arvode som har fastställts utifrån barnets förhållanden (dnr SKR2023/01897). Mot den bakgrunden får enligt utskottet de grundläggande förutsättningarna för en person att kombinera förvärvsarbete med uppdraget som familjehemsförälder anses vara tillgodosedda. Utskottet finner därför inte att det finns anledning att utöka föräldraförsäkringen och införa en ny typ av ersättning specifikt för gruppen familjehemsföräldrar.

I fråga om ersättning från föräldraförsäkringen vid ledighet från arbete i samband med insatser inom socialtjänsten noterar utskottet att VAB-utredningen, i slutbetänkandet Rätt och lätt – ett förbättrat regelverk för VAB (SOU 2022:31), föreslår förtydliganden av i vilka situationer föräldrar ska ha rätt till tillfällig föräldrapenning. Där föreslås också att fler ersättningsgrundande situationer ska läggas till den nuvarande ordningen för att bättre möta föräldrars och barns behov. En av de nya situationer som föreslås berättiga till tillfällig föräldrapenning är i det fall en förälder behöver avstå från förvärvsarbete för att kunna delta i en utredning om barnets behov av hjälp och stöd enligt socialtjänstlagen eller i en förhandsbedömning om en sådan utredning ska inledas. I departementspromemorian En lag om insatser inom socialtjänsten till vårdnadshavare, barn och unga när samtycke saknas (Ds 2024:30) föreslås att en förälder som deltar i socialnämndens insatser för barnet ska kunna ha rätt till tillfällig föräldrapenning om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med deltagandet. Försäkringskassan ska få kräva att en förälder styrker sin rätt till föräldrapenningförmån genom intyg från en socialnämnd. Betänkandet och departementspromemorian bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser att den pågående beredningen bör avvaktas.

När det gäller motionsyrkandena om att göra det lättare för de som arbetar i olika typer av företag att vara föräldralediga konstaterar utskottet följande. Under våren 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om föräldraförsäkring för företagare (bet. 2021/22:SfU18, rskr. 2021/22:282). Utskottet angav att regelverket bör anpassas så att det blir enklare att driva företag när man är förälder och att det bör vara möjligt att bedriva viss begränsad administrativ styrande verksamhet i sitt företag utan att förlora sin föräldrapenning. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 12) anger regeringen att det inte är motiverat att lämna ytterligare förslag som innebär att föräldrapenning betalas ut när en förälder utför förvärvsarbete. Föräldrapenningen är flexibel men ställer också krav som har försäkringsmässig grund. Försäkringen täcker inkomstbortfall när en förälder vårdar sitt barn. Regeringen anger vidare att det är ett grundläggande krav för rätt till föräldrapenning som bör kvarstå. Utskottet delade i betänkande 2023/24:SfU12 regeringens uppfattning och noterade som regeringen att det redan är möjligt för en företagare att utföra visst arbete i sitt företag under föräldraledigheten genom att ta ut föräldrapenning på deltid, exempelvis på 75 procent under en eller flera dagar. När en förälder använder lägstanivådagar finns även möjlighet att förvärvsarbeta upp till sju åttondelar av en dag och ändå få hel föräldrapenning. Även möjligheten att överlåta föräldrapenning till någon annan som vårdar barnet i förälderns ställe, kan underlätta för företagare som inte helt kan avstå från arbete i företaget under föräldraledigheten. Riksdagen följde utskottets förslag (prot. 2023/24:101). Utredningen om Ett trygghetssystem för alla – översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst (S 2021:07) har haft i uppdrag att bl.a. utreda hur regelverket för sjukpenninggrundande inkomst ska ge ökad trygghet och förutsebarhet för försäkrade, däribland företagare. Utredningens betänkande Ett trygghetssystem för alla – Nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) har remitterats. Regeringen anger i skrivelse 2024/25:75 Riksdagens skrivelser till regeringen, att den efter remissbehandlingen konstaterat att det finns behov av kompletterande beredningsunderlag och att Regeringskansliet inledde ett arbete under 2024 för att utveckla och fördjupa förslagen. Sammantaget anser utskottet att det finns anledning att avvakta vidare åtgärder i fråga om att underlätta föräldraledigheten för företagare.

Ur avsnittet "Föräldraförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 9, 10 och 12. Läs betänkandet

Föräldraförsäkring

När det gäller lägstanivån i föräldraförsäkringen beredde och tillstyrkte utskottet under hösten 2024 regeringens förslag om att begränsa möjligheterna att använda bl.a. lägstanivådagar på arbetsfri tid och när föräldrar förvärvsarbetar. Genom förslagen knyts användandet av föräldrapenning starkare till ett inkomstbortfall och till att föräldrar vårdar barn. Förslagen innebär att samtliga ersättningsnivåer i föräldrapenningen behandlas lika i förhållande till arbetsfri tid och omfattning av förvärvsarbete. Riksdagen följde utskottets förslag (prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:SfU3, rskr. 2024/25:99). Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2025. Utskottet noterar att Regeringskansliet nu bereder betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) där det bl.a. föreslås att lägstanivån i föräldraförsäkringen ska slopas. I stället föreslås att föräldrapenning ska kunna tas ut under totalt 460 dagar och att samtliga dagar ska vara på sjukpenning- eller grundnivå, vilket innebär fler dagar med högre ersättningsnivå än i dag. Mot bakgrund av att reglerna kring lägstanivådagarna ändrats och att beredning pågår anser utskottet inte att det finns anledning att nu förordna om ytterligare åtgärder i fråga om lägstanivådagarna.

Den 1 juli 2024 utökades antalet dubbeldagar i föräldrapenningen från 30 dagar till 60 dagar och det blev möjligt att använda dubbeldagar fram till dess att barnet är 15 månader i stället för som tidigare 12 månader. Enligt utskottet saknas det skäl att nu förorda om att ytterligare öka eller ta bort begränsningen av antalet dubbeldagar.

När det gäller föräldrapenning vid familjehemsplaceringar konstaterar utskottet att endast de familjehemsföräldrar som är särskilt förordnade vårdnadshavare har rätt till föräldrapenning (11 kap. 4 § 3 SFB). Vid vissa placeringar kan det förkomma att socialnämnden, med hänsyn till det placerade barnets behov, begär att en vuxen ska finnas hemma under en längre period. Den familjehemsförälder som då är tjänstledig under en begränsad tid förlorar därmed sin förvärvsinkomst. Sveriges Kommuner och Regioner rekommenderar i cirkulär 2023:50 Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdöverflyttningar med mera för 2024, att socialnämnden kompenserar den familjehemsförälder som är tjänstledig för det inkomstbortfall som uppkommer inklusive semesterersättning och för samma tid utbetalar det arvode som har fastställts utifrån barnets förhållanden (dnr SKR2023/01897). Mot den bakgrunden får enligt utskottet de grundläggande förutsättningarna för en person att kombinera förvärvsarbete med uppdraget som familjehemsförälder anses vara tillgodosedda. Utskottet finner därför inte att det finns anledning att utöka föräldraförsäkringen och införa en ny typ av ersättning specifikt för gruppen familjehemsföräldrar.

I fråga om ersättning från föräldraförsäkringen vid ledighet från arbete i samband med insatser inom socialtjänsten noterar utskottet att VAB-utredningen, i slutbetänkandet Rätt och lätt – ett förbättrat regelverk för VAB (SOU 2022:31), föreslår förtydliganden av i vilka situationer föräldrar ska ha rätt till tillfällig föräldrapenning. Där föreslås också att fler ersättningsgrundande situationer ska läggas till den nuvarande ordningen för att bättre möta föräldrars och barns behov. En av de nya situationer som föreslås berättiga till tillfällig föräldrapenning är i det fall en förälder behöver avstå från förvärvsarbete för att kunna delta i en utredning om barnets behov av hjälp och stöd enligt socialtjänstlagen eller i en förhandsbedömning om en sådan utredning ska inledas. I departementspromemorian En lag om insatser inom socialtjänsten till vårdnadshavare, barn och unga när samtycke saknas (Ds 2024:30) föreslås att en förälder som deltar i socialnämndens insatser för barnet ska kunna ha rätt till tillfällig föräldrapenning om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med deltagandet. Försäkringskassan ska få kräva att en förälder styrker sin rätt till föräldrapenningförmån genom intyg från en socialnämnd. Betänkandet och departementspromemorian bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser att den pågående beredningen bör avvaktas.

När det gäller motionsyrkandena om att göra det lättare för de som arbetar i olika typer av företag att vara föräldralediga konstaterar utskottet följande. Under våren 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om föräldraförsäkring för företagare (bet. 2021/22:SfU18, rskr. 2021/22:282). Utskottet angav att regelverket bör anpassas så att det blir enklare att driva företag när man är förälder och att det bör vara möjligt att bedriva viss begränsad administrativ styrande verksamhet i sitt företag utan att förlora sin föräldrapenning. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 12) anger regeringen att det inte är motiverat att lämna ytterligare förslag som innebär att föräldrapenning betalas ut när en förälder utför förvärvsarbete. Föräldrapenningen är flexibel men ställer också krav som har försäkringsmässig grund. Försäkringen täcker inkomstbortfall när en förälder vårdar sitt barn. Regeringen anger vidare att det är ett grundläggande krav för rätt till föräldrapenning som bör kvarstå. Utskottet delade i betänkande 2023/24:SfU12 regeringens uppfattning och noterade som regeringen att det redan är möjligt för en företagare att utföra visst arbete i sitt företag under föräldraledigheten genom att ta ut föräldrapenning på deltid, exempelvis på 75 procent under en eller flera dagar. När en förälder använder lägstanivådagar finns även möjlighet att förvärvsarbeta upp till sju åttondelar av en dag och ändå få hel föräldrapenning. Även möjligheten att överlåta föräldrapenning till någon annan som vårdar barnet i förälderns ställe, kan underlätta för företagare som inte helt kan avstå från arbete i företaget under föräldraledigheten. Riksdagen följde utskottets förslag (prot. 2023/24:101). Utredningen om Ett trygghetssystem för alla – översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst (S 2021:07) har haft i uppdrag att bl.a. utreda hur regelverket för sjukpenninggrundande inkomst ska ge ökad trygghet och förutsebarhet för försäkrade, däribland företagare. Utredningens betänkande Ett trygghetssystem för alla – Nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) har remitterats. Regeringen anger i skrivelse 2024/25:75 Riksdagens skrivelser till regeringen, att den efter remissbehandlingen konstaterat att det finns behov av kompletterande beredningsunderlag och att Regeringskansliet inledde ett arbete under 2024 för att utveckla och fördjupa förslagen. Sammantaget anser utskottet att det finns anledning att avvakta vidare åtgärder i fråga om att underlätta föräldraledigheten för företagare.

Ur avsnittet "Föräldraförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 8, 10 och 12. Läs betänkandet

Föräldraförsäkring

När det gäller lägstanivån i föräldraförsäkringen beredde och tillstyrkte utskottet under hösten 2024 regeringens förslag om att begränsa möjligheterna att använda bl.a. lägstanivådagar på arbetsfri tid och när föräldrar förvärvsarbetar. Genom förslagen knyts användandet av föräldrapenning starkare till ett inkomstbortfall och till att föräldrar vårdar barn. Förslagen innebär att samtliga ersättningsnivåer i föräldrapenningen behandlas lika i förhållande till arbetsfri tid och omfattning av förvärvsarbete. Riksdagen följde utskottets förslag (prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:SfU3, rskr. 2024/25:99). Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2025. Utskottet noterar att Regeringskansliet nu bereder betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) där det bl.a. föreslås att lägstanivån i föräldraförsäkringen ska slopas. I stället föreslås att föräldrapenning ska kunna tas ut under totalt 460 dagar och att samtliga dagar ska vara på sjukpenning- eller grundnivå, vilket innebär fler dagar med högre ersättningsnivå än i dag. Mot bakgrund av att reglerna kring lägstanivådagarna ändrats och att beredning pågår anser utskottet inte att det finns anledning att nu förordna om ytterligare åtgärder i fråga om lägstanivådagarna.

Den 1 juli 2024 utökades antalet dubbeldagar i föräldrapenningen från 30 dagar till 60 dagar och det blev möjligt att använda dubbeldagar fram till dess att barnet är 15 månader i stället för som tidigare 12 månader. Enligt utskottet saknas det skäl att nu förorda om att ytterligare öka eller ta bort begränsningen av antalet dubbeldagar.

När det gäller föräldrapenning vid familjehemsplaceringar konstaterar utskottet att endast de familjehemsföräldrar som är särskilt förordnade vårdnadshavare har rätt till föräldrapenning (11 kap. 4 § 3 SFB). Vid vissa placeringar kan det förkomma att socialnämnden, med hänsyn till det placerade barnets behov, begär att en vuxen ska finnas hemma under en längre period. Den familjehemsförälder som då är tjänstledig under en begränsad tid förlorar därmed sin förvärvsinkomst. Sveriges Kommuner och Regioner rekommenderar i cirkulär 2023:50 Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdöverflyttningar med mera för 2024, att socialnämnden kompenserar den familjehemsförälder som är tjänstledig för det inkomstbortfall som uppkommer inklusive semesterersättning och för samma tid utbetalar det arvode som har fastställts utifrån barnets förhållanden (dnr SKR2023/01897). Mot den bakgrunden får enligt utskottet de grundläggande förutsättningarna för en person att kombinera förvärvsarbete med uppdraget som familjehemsförälder anses vara tillgodosedda. Utskottet finner därför inte att det finns anledning att utöka föräldraförsäkringen och införa en ny typ av ersättning specifikt för gruppen familjehemsföräldrar.

I fråga om ersättning från föräldraförsäkringen vid ledighet från arbete i samband med insatser inom socialtjänsten noterar utskottet att VAB-utredningen, i slutbetänkandet Rätt och lätt – ett förbättrat regelverk för VAB (SOU 2022:31), föreslår förtydliganden av i vilka situationer föräldrar ska ha rätt till tillfällig föräldrapenning. Där föreslås också att fler ersättningsgrundande situationer ska läggas till den nuvarande ordningen för att bättre möta föräldrars och barns behov. En av de nya situationer som föreslås berättiga till tillfällig föräldrapenning är i det fall en förälder behöver avstå från förvärvsarbete för att kunna delta i en utredning om barnets behov av hjälp och stöd enligt socialtjänstlagen eller i en förhandsbedömning om en sådan utredning ska inledas. I departementspromemorian En lag om insatser inom socialtjänsten till vårdnadshavare, barn och unga när samtycke saknas (Ds 2024:30) föreslås att en förälder som deltar i socialnämndens insatser för barnet ska kunna ha rätt till tillfällig föräldrapenning om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med deltagandet. Försäkringskassan ska få kräva att en förälder styrker sin rätt till föräldrapenningförmån genom intyg från en socialnämnd. Betänkandet och departementspromemorian bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser att den pågående beredningen bör avvaktas.

När det gäller motionsyrkandena om att göra det lättare för de som arbetar i olika typer av företag att vara föräldralediga konstaterar utskottet följande. Under våren 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om föräldraförsäkring för företagare (bet. 2021/22:SfU18, rskr. 2021/22:282). Utskottet angav att regelverket bör anpassas så att det blir enklare att driva företag när man är förälder och att det bör vara möjligt att bedriva viss begränsad administrativ styrande verksamhet i sitt företag utan att förlora sin föräldrapenning. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 12) anger regeringen att det inte är motiverat att lämna ytterligare förslag som innebär att föräldrapenning betalas ut när en förälder utför förvärvsarbete. Föräldrapenningen är flexibel men ställer också krav som har försäkringsmässig grund. Försäkringen täcker inkomstbortfall när en förälder vårdar sitt barn. Regeringen anger vidare att det är ett grundläggande krav för rätt till föräldrapenning som bör kvarstå. Utskottet delade i betänkande 2023/24:SfU12 regeringens uppfattning och noterade som regeringen att det redan är möjligt för en företagare att utföra visst arbete i sitt företag under föräldraledigheten genom att ta ut föräldrapenning på deltid, exempelvis på 75 procent under en eller flera dagar. När en förälder använder lägstanivådagar finns även möjlighet att förvärvsarbeta upp till sju åttondelar av en dag och ändå få hel föräldrapenning. Även möjligheten att överlåta föräldrapenning till någon annan som vårdar barnet i förälderns ställe, kan underlätta för företagare som inte helt kan avstå från arbete i företaget under föräldraledigheten. Riksdagen följde utskottets förslag (prot. 2023/24:101). Utredningen om Ett trygghetssystem för alla – översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst (S 2021:07) har haft i uppdrag att bl.a. utreda hur regelverket för sjukpenninggrundande inkomst ska ge ökad trygghet och förutsebarhet för försäkrade, däribland företagare. Utredningens betänkande Ett trygghetssystem för alla – Nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) har remitterats. Regeringen anger i skrivelse 2024/25:75 Riksdagens skrivelser till regeringen, att den efter remissbehandlingen konstaterat att det finns behov av kompletterande beredningsunderlag och att Regeringskansliet inledde ett arbete under 2024 för att utveckla och fördjupa förslagen. Sammantaget anser utskottet att det finns anledning att avvakta vidare åtgärder i fråga om att underlätta föräldraledigheten för företagare.

Ur avsnittet "Föräldraförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 8, 9 och 12. Läs betänkandet

Föräldraförsäkring

När det gäller lägstanivån i föräldraförsäkringen beredde och tillstyrkte utskottet under hösten 2024 regeringens förslag om att begränsa möjligheterna att använda bl.a. lägstanivådagar på arbetsfri tid och när föräldrar förvärvsarbetar. Genom förslagen knyts användandet av föräldrapenning starkare till ett inkomstbortfall och till att föräldrar vårdar barn. Förslagen innebär att samtliga ersättningsnivåer i föräldrapenningen behandlas lika i förhållande till arbetsfri tid och omfattning av förvärvsarbete. Riksdagen följde utskottets förslag (prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:SfU3, rskr. 2024/25:99). Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2025. Utskottet noterar att Regeringskansliet nu bereder betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) där det bl.a. föreslås att lägstanivån i föräldraförsäkringen ska slopas. I stället föreslås att föräldrapenning ska kunna tas ut under totalt 460 dagar och att samtliga dagar ska vara på sjukpenning- eller grundnivå, vilket innebär fler dagar med högre ersättningsnivå än i dag. Mot bakgrund av att reglerna kring lägstanivådagarna ändrats och att beredning pågår anser utskottet inte att det finns anledning att nu förordna om ytterligare åtgärder i fråga om lägstanivådagarna.

Den 1 juli 2024 utökades antalet dubbeldagar i föräldrapenningen från 30 dagar till 60 dagar och det blev möjligt att använda dubbeldagar fram till dess att barnet är 15 månader i stället för som tidigare 12 månader. Enligt utskottet saknas det skäl att nu förorda om att ytterligare öka eller ta bort begränsningen av antalet dubbeldagar.

När det gäller föräldrapenning vid familjehemsplaceringar konstaterar utskottet att endast de familjehemsföräldrar som är särskilt förordnade vårdnadshavare har rätt till föräldrapenning (11 kap. 4 § 3 SFB). Vid vissa placeringar kan det förkomma att socialnämnden, med hänsyn till det placerade barnets behov, begär att en vuxen ska finnas hemma under en längre period. Den familjehemsförälder som då är tjänstledig under en begränsad tid förlorar därmed sin förvärvsinkomst. Sveriges Kommuner och Regioner rekommenderar i cirkulär 2023:50 Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdöverflyttningar med mera för 2024, att socialnämnden kompenserar den familjehemsförälder som är tjänstledig för det inkomstbortfall som uppkommer inklusive semesterersättning och för samma tid utbetalar det arvode som har fastställts utifrån barnets förhållanden (dnr SKR2023/01897). Mot den bakgrunden får enligt utskottet de grundläggande förutsättningarna för en person att kombinera förvärvsarbete med uppdraget som familjehemsförälder anses vara tillgodosedda. Utskottet finner därför inte att det finns anledning att utöka föräldraförsäkringen och införa en ny typ av ersättning specifikt för gruppen familjehemsföräldrar.

I fråga om ersättning från föräldraförsäkringen vid ledighet från arbete i samband med insatser inom socialtjänsten noterar utskottet att VAB-utredningen, i slutbetänkandet Rätt och lätt – ett förbättrat regelverk för VAB (SOU 2022:31), föreslår förtydliganden av i vilka situationer föräldrar ska ha rätt till tillfällig föräldrapenning. Där föreslås också att fler ersättningsgrundande situationer ska läggas till den nuvarande ordningen för att bättre möta föräldrars och barns behov. En av de nya situationer som föreslås berättiga till tillfällig föräldrapenning är i det fall en förälder behöver avstå från förvärvsarbete för att kunna delta i en utredning om barnets behov av hjälp och stöd enligt socialtjänstlagen eller i en förhandsbedömning om en sådan utredning ska inledas. I departementspromemorian En lag om insatser inom socialtjänsten till vårdnadshavare, barn och unga när samtycke saknas (Ds 2024:30) föreslås att en förälder som deltar i socialnämndens insatser för barnet ska kunna ha rätt till tillfällig föräldrapenning om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med deltagandet. Försäkringskassan ska få kräva att en förälder styrker sin rätt till föräldrapenningförmån genom intyg från en socialnämnd. Betänkandet och departementspromemorian bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser att den pågående beredningen bör avvaktas.

När det gäller motionsyrkandena om att göra det lättare för de som arbetar i olika typer av företag att vara föräldralediga konstaterar utskottet följande. Under våren 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om föräldraförsäkring för företagare (bet. 2021/22:SfU18, rskr. 2021/22:282). Utskottet angav att regelverket bör anpassas så att det blir enklare att driva företag när man är förälder och att det bör vara möjligt att bedriva viss begränsad administrativ styrande verksamhet i sitt företag utan att förlora sin föräldrapenning. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 12) anger regeringen att det inte är motiverat att lämna ytterligare förslag som innebär att föräldrapenning betalas ut när en förälder utför förvärvsarbete. Föräldrapenningen är flexibel men ställer också krav som har försäkringsmässig grund. Försäkringen täcker inkomstbortfall när en förälder vårdar sitt barn. Regeringen anger vidare att det är ett grundläggande krav för rätt till föräldrapenning som bör kvarstå. Utskottet delade i betänkande 2023/24:SfU12 regeringens uppfattning och noterade som regeringen att det redan är möjligt för en företagare att utföra visst arbete i sitt företag under föräldraledigheten genom att ta ut föräldrapenning på deltid, exempelvis på 75 procent under en eller flera dagar. När en förälder använder lägstanivådagar finns även möjlighet att förvärvsarbeta upp till sju åttondelar av en dag och ändå få hel föräldrapenning. Även möjligheten att överlåta föräldrapenning till någon annan som vårdar barnet i förälderns ställe, kan underlätta för företagare som inte helt kan avstå från arbete i företaget under föräldraledigheten. Riksdagen följde utskottets förslag (prot. 2023/24:101). Utredningen om Ett trygghetssystem för alla – översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst (S 2021:07) har haft i uppdrag att bl.a. utreda hur regelverket för sjukpenninggrundande inkomst ska ge ökad trygghet och förutsebarhet för försäkrade, däribland företagare. Utredningens betänkande Ett trygghetssystem för alla – Nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) har remitterats. Regeringen anger i skrivelse 2024/25:75 Riksdagens skrivelser till regeringen, att den efter remissbehandlingen konstaterat att det finns behov av kompletterande beredningsunderlag och att Regeringskansliet inledde ett arbete under 2024 för att utveckla och fördjupa förslagen. Sammantaget anser utskottet att det finns anledning att avvakta vidare åtgärder i fråga om att underlätta föräldraledigheten för företagare.

Ur avsnittet "Föräldraförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 8, 9 och 10. Läs betänkandet

Barnbidrag

Utskottet konstaterar att barnbidrag är en grundläggande och generell socialförsäkringsförmån som lämnas för alla barn som är bosatta i Sverige. Barnbidraget karaktäriseras av att det utgår med ett fast belopp per barn oavsett föräldrarnas inkomst. Syftet med bidraget är att det ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer. Mot den bakgrunden ser utskottet inte skäl att ställa sig bakom förslag om att införa en behovsprövning av barnbidraget, utreda möjligheten att stärka ensamstående vårdnadshavare ekonomiskt med ett särskilt tillägg till barnbidraget eller överväga att förlänga barnbidraget till följd av att ett barn avlidit. Motionerna 2024/25:599 (C), 2024/25:643 (SD), 2024/25:1400 (SD) yrkande 4 och 2024/25:2721 (M) avstyrks därmed.

Flerbarnstillägg och översyn av flerbarnstillägg

Flerbarnstillägget är en del av barnbidraget och lämnas till familjer med två eller fler barn. Tillägget riktar sig i större utsträckning till familjen som helhet än det allmänna barnbidraget och förlängt barnbidrag som lämnas för ett specifikt barn.

Utskottet noterar att den s.k. BUMS-utredningen i betänkandet Träffsäkert – Införande av månadsuppgifter i bostadsbidraget och underhållsstödet (SOU 2021:101) föreslår att flerbarnstillägget ska avskaffas för det andra och tredje barnet för att finansiera ökade utgifter inom bostadsbidraget. Utskottet noterar också förslaget i betänkandet Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida (SOU 2023:23) om att flerbarnstillägget för det andra barnet ska tas bort för att stärka graviditetspenningen. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Vidare noteras förslagen i betänkandet om Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare (SOU 2025:15). Bland annat föreslås en modell med ett bidragstak som ska öka drivkrafterna att gå från bidrag till arbete. Utredningen bedömer att flerbarnstillägget inte bör avskaffas i samband med ett eventuellt införande av den föreslagna modellen. Utredningens betänkande analyseras och bereds nu vidare i Regeringskansliet.

Utskottet anser att regeringens beredning av de angivna utredningarna inte bör föregripas och avstyrker därmed yrkanden om att avskaffa, se över eller på andra sätt ändra flerbarnstillägget i dess nuvarande form. Motionerna 2024/25:1400 (SD) yrkande 3, 2024/25:1742 (SD), 2024/25:2099 (M), 2024/25:2870 (M), 2024/25:3028 (S) yrkande 10 och 2024/25:3158 (C) yrkande 41 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Barnbidrag" i betänkandet, som även gäller punkt 14. Läs betänkandet

Barnbidrag

Utskottet konstaterar att barnbidrag är en grundläggande och generell socialförsäkringsförmån som lämnas för alla barn som är bosatta i Sverige. Barnbidraget karaktäriseras av att det utgår med ett fast belopp per barn oavsett föräldrarnas inkomst. Syftet med bidraget är att det ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer. Mot den bakgrunden ser utskottet inte skäl att ställa sig bakom förslag om att införa en behovsprövning av barnbidraget, utreda möjligheten att stärka ensamstående vårdnadshavare ekonomiskt med ett särskilt tillägg till barnbidraget eller överväga att förlänga barnbidraget till följd av att ett barn avlidit. Motionerna 2024/25:599 (C), 2024/25:643 (SD), 2024/25:1400 (SD) yrkande 4 och 2024/25:2721 (M) avstyrks därmed.

Flerbarnstillägg och översyn av flerbarnstillägg

Flerbarnstillägget är en del av barnbidraget och lämnas till familjer med två eller fler barn. Tillägget riktar sig i större utsträckning till familjen som helhet än det allmänna barnbidraget och förlängt barnbidrag som lämnas för ett specifikt barn.

Utskottet noterar att den s.k. BUMS-utredningen i betänkandet Träffsäkert – Införande av månadsuppgifter i bostadsbidraget och underhållsstödet (SOU 2021:101) föreslår att flerbarnstillägget ska avskaffas för det andra och tredje barnet för att finansiera ökade utgifter inom bostadsbidraget. Utskottet noterar också förslaget i betänkandet Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida (SOU 2023:23) om att flerbarnstillägget för det andra barnet ska tas bort för att stärka graviditetspenningen. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Vidare noteras förslagen i betänkandet om Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare (SOU 2025:15). Bland annat föreslås en modell med ett bidragstak som ska öka drivkrafterna att gå från bidrag till arbete. Utredningen bedömer att flerbarnstillägget inte bör avskaffas i samband med ett eventuellt införande av den föreslagna modellen. Utredningens betänkande analyseras och bereds nu vidare i Regeringskansliet.

Utskottet anser att regeringens beredning av de angivna utredningarna inte bör föregripas och avstyrker därmed yrkanden om att avskaffa, se över eller på andra sätt ändra flerbarnstillägget i dess nuvarande form. Motionerna 2024/25:1400 (SD) yrkande 3, 2024/25:1742 (SD), 2024/25:2099 (M), 2024/25:2870 (M), 2024/25:3028 (S) yrkande 10 och 2024/25:3158 (C) yrkande 41 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Barnbidrag" i betänkandet, som även gäller punkt 13. Läs betänkandet

Bostadsbidrag

Som nämnts ovan föreslog BUMS-utredningen i betänkandet Träffsäkert – Införande av månadsuppgifter i bostadsbidraget och underhållsstödet (SOU 2021:101) att den bidragsgrundande inkomsten i bostadsbidraget som huvudregel ska baseras på aktuella historiska inkomster som hämtas från uppgifter ur arbetsgivardeklarationer. Det skulle få till följd att bostadsbidraget lämnas med ett mer korrekt belopp från början. Som redan nämnts i tidigare avsnitt bereds betänkandet nu i Regeringskansliet. Enligt regeringen är arbetet med frågan prioriterad. Utskottet ser positivt på regeringens pågående arbete, som bör avvaktas. Motionerna 2024/25:856 (V) yrkande 6, 2024/25:1926 (V) yrkande 5 och 2024/25:3028 (S) yrkande 12 (i denna del) avstyrks därför.

Motionsyrkanden om att se över hur barns dedikerade tillgångar kan undantas vid bedömningen av hushållets inkomster vid ansökan om bostadsbidrag samt om att beakta gränsdragningen mellan hemmavarande barn och umgängesbarn när det gäller effekter för olika familjekonstellationer i fråga om bostadsbidraget, får anses identiska med eller snarlika de yrkanden som utskottet avstyrkte förra året. Riksdagen följde då utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU12, prot. 2023/24:101). Utskottet ser inte skäl att göra någon annan bedömning i frågorna nu. Även motion 2024/25:3158 (C) yrkandena 39 och 40 avstyrks därför.

Underhållsstöd

När det gäller underhållsstödet föreslår BUMS-utredningen ett nytt system för statlig underhållsreglering. Systemet föreslås ersätta dagens underhållsstöd och utgå från samma principer som gäller i dag när föräldrarna på egen hand kommer överens om underhåll för ett barn enligt föräldrabalkens regler. Utgångspunkten för förslagen är att alla föräldrar ska bidra till sina barns försörjning efter sin ekonomiska förmåga och dela på det ekonomiska ansvaret för barnen på ett jämlikt sätt. Vidare föreslås att det stöd som kommunerna och Försäkringskassan ger till föräldrar för att de ska komma överens om underhållsbidrag ska utökas. Den betalningsgrundande inkomsten i underhållsstödet föreslås som huvudregel baseras på aktuella historiska inkomster som hämtas från uppgifter ur arbetsgivardeklarationerna när det är möjligt. Som nämnts bereds utredningens förslag för närvarande i Regeringskansliet. Inte heller när det gäller underhållsstödet önskar utskottet föregripa det arbete som pågår. Något initiativ bör därför inte tas när det gäller beräkningen av underhållsstödet eller hur det ska betalas ut. Motion 2024/25:1657 (S) yrkande 8 och 2024/25:3028 (S) yrkande 12 (i denna del) avstyrks med det anförda.

Motionsyrkandet om att utreda de parallella systemen i underhållsbidrag och underhållsstöd får anses identiskt med eller snarlikt det yrkande som utskottet avstyrkte förra året. Riksdagen följde utskottets förslag då (bet. 2023/24:SfU12, prot. 2023/24:101). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i den frågan. Motion 2024/25:1400 (SD) yrkande 13 avstyrks därför.

Ur avsnittet "Bostadsbidrag och underhållsstöd" i betänkandet, som även gäller punkt 17. Läs betänkandet

Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer och minska skillnaderna mellan hushåll med barn och utan barn. Det förutsätter att familjepolitiken har god träffsäkerhet.

Inflationen påverkar prisbasbeloppet, som bestämmer den högsta ersättningsnivån i föräldrapenningen. Utskottet noterar att prisbasbeloppet och timlönerna har höjts, vilket innebär att medelstilldelningen för föräldrapenningen har ökat. För att stärka den ekonomiska situationen för de barnfamiljer som har det svårt under en period med hög inflation noteras vidare att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer i bostadsbidraget har förlängts vid flera tillfällen. Som framgår av betänkandet pågår det också utredningar och beredningar för att förbättra villkoren för barnfamiljer. Som utskottet sagt vid tidigare tillfällen är det samtidigt viktigt att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bidrar till att hålla nere prisökningarna. Enligt utskottets mening finns det sammantaget inte anledning att nu vidta någon åtgärd för att höja eller indexera bidrag och ersättningar eller att stärka, göra en översyn eller trappa ned ersättningar stegvis inom den ekonomiska familjepolitiken. Motionerna 2024/25:347 (S) yrkandena 2–4, 2024/25:730 (S), 2024/25:1926 (V) yrkandena 1, 3, 7 och 11, 2024/25:2131 (S), 2024/25:2338 (-) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2623 (MP) yrkande 12, 2024/25:2637 (MP) yrkandena 1–3 och 2024/25:3028 (S) yrkande 2 avstyrks därför.

Ett jämställt föräldraskap där barnet får tid med båda sina föräldrar har positiva effekter för såväl barn som kvinnor och män. Utskottet konstaterar att flera reformer genomförts för att öka flexibiliteten i föräldraförsäkringen. Antalet s.k. dubbeldagar har nyligen utökats och dessa dagar kan användas under längre tid för att ge föräldrar större möjlighet att ta ledigt samtidigt tidigt i barnets liv. Dessutom har det nyligen införts en möjlighet att överlåta föräldrapenningdagar till någon annan vuxen i barnets liv som är försäkrad men som inte är förälder eller till någon som likställs med en förälder enligt socialförsäkringsbalken. Avsikten är att göra det lättare för olika familjekonstellationer att använda föräldrapenningen. Vidare noterar utskottet att Försäkringskassan enligt sitt regleringsbrev för 2025 ska arbeta för att ge föräldrar bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk och om möjligheterna att använda föräldrapenningen flexibelt samt om de långsiktiga effekterna av fördelningen av föräldraledighet. Syftet är att stärka förutsättningarna för ett jämställt uttag av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Utskottet noterar även att Utredningen om en modern föräldraförsäkring har lämnat betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101). Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör det arbete som pågår och utredningens förslag avvaktas. Motion 2024/25:3158 (C) yrkande 30 avstyrks därmed.

Försäkringskassan redovisar som nämnts årligen indikatorer som möjliggör analys av måluppfyllelsen för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. En slutredovisning av resultat och analyser ska lämnas till regeringen senast den 17 juni 2025. Utskottet anser att även detta pågående arbete bör avvaktas. Motionsyrkanden om en strategi för bättre nå målet för den ekonomiska familjepolitiken eller ett program för att stimulera familjebildning och barnafödande bör enligt utskottet därför inte ge upphov till någon åtgärd. Motionerna 2024/25:255 (SD) och 2024/25:1926 (V) yrkande 2 avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkanden om kvalificering till socialförsäkringen noterar utskottet att kommittén om kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd i sitt betänkande Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper (SOU 2025:53) föreslår en kvalificeringsmodell för vissa bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. Reformen kommer främst att påverka tredjelandsmedborgare, men även vissa EU/EES-medborgare. Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser att regeringen beredning bör avvaktas, varför motion 2024/25:3052 (MP) yrkandena 12–15, 17 och 18 avstyrks.

När det gäller motionsyrkandet om att utreda ett nytt särskilt flyttstöd för personer som tvingats att fly undan våld konstaterar utskottet att möjligheten till försörjning många gånger är av väsentlig betydelse för en persons beslut och möjlighet att bryta upp från en våldsam relation samt för att kunna känna trygghet efter uppbrottet. Många våldsutsatta behöver därför konkret stöd av socialtjänsten både i det akuta skedet och på längre sikt, bl.a. i form av för-sörjning och boende. Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver (2 kap. 1 § socialtjänstlagen [2001:453], SoL). Socialnämnden har ett generellt ansvar för brottsoffer och ska särskilt beakta kvinnor och barn som utsatts för våld eller andra övergrepp (5 kap. 11§ andra stycket SoL). Om den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på något annat sätt, kan den enskilde få ekonomiskt bistånd för sin livsföring i övrigt (4 kap. 1 § SoL). Bistånd kan lämnas för bl.a. flyttkostnader (SOSFS 2013:1). Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns skäl att vidta någon åtgärd i den frågan. Motion 2024/25:2618 (MP) yrkande 22 avstyrks med det anförda.

Ett barn som går i skolan när han eller hon fyller 18 år har rätt till förlängt underhållsstöd så länge som barnet bedriver studier som ger rätt till studiehjälp från CSN enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), dock längst t.o.m. juni det år då barnet fyller 20 år (18 kap. 6 § socialförsäkringsbalken, SFB). Vidare kan flerbarnstillägg lämnas för ett barn som har fyllt 16 år om barnet studerar heltid på gymnasiet och får studiehjälp enligt studiestödslagen från CSN. Det gäller även för barn som studerar i grundskolan eller en anpassad skola (15 kap. 9 § SFB). När det gäller bostadsbidrag ingår även inkomster från studiehjälp enligt studiestödslagen för den som är 18 år eller äldre vid beräkningen av den försäkrades bidragsgrundande inkomst (97 kap. 2 § SFB). Vidare kan den som fyllt 18 år och har en förälder som avlidit få barnpension vid studier som ger rätt till studiehjälp från CSN (78 kap. 5 § SFB). Det sagda innebär att om CSN drar in studiehjälpen kan det också komma att påverka nu nämnda förmåner. Utskottet anser inte att det anförts skäl för att ändra reglerna så att en gymnasieelev behåller barnpensionen när CSN drar in studiehjälpen enligt studiestödslagen. Utskottet är inte heller berett att vidta någon åtgärd så att vårdnadshavarens rätt till bostadsbidrag, förlängt flerbarnstillägg eller förlängt underhållsstöd inte påverkas om CSN drar in studiehjälpen enligt studiestödslagen. Motionerna 2024/25:1812 (S) och 2024/25:2127 (S) avstyrks därför.

Ur avsnittet "Familjepolitikens inriktning" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 7, 11 och 18. Läs betänkandet

Bostadsbidrag

Som nämnts ovan föreslog BUMS-utredningen i betänkandet Träffsäkert – Införande av månadsuppgifter i bostadsbidraget och underhållsstödet (SOU 2021:101) att den bidragsgrundande inkomsten i bostadsbidraget som huvudregel ska baseras på aktuella historiska inkomster som hämtas från uppgifter ur arbetsgivardeklarationer. Det skulle få till följd att bostadsbidraget lämnas med ett mer korrekt belopp från början. Som redan nämnts i tidigare avsnitt bereds betänkandet nu i Regeringskansliet. Enligt regeringen är arbetet med frågan prioriterad. Utskottet ser positivt på regeringens pågående arbete, som bör avvaktas. Motionerna 2024/25:856 (V) yrkande 6, 2024/25:1926 (V) yrkande 5 och 2024/25:3028 (S) yrkande 12 (i denna del) avstyrks därför.

Motionsyrkanden om att se över hur barns dedikerade tillgångar kan undantas vid bedömningen av hushållets inkomster vid ansökan om bostadsbidrag samt om att beakta gränsdragningen mellan hemmavarande barn och umgängesbarn när det gäller effekter för olika familjekonstellationer i fråga om bostadsbidraget, får anses identiska med eller snarlika de yrkanden som utskottet avstyrkte förra året. Riksdagen följde då utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU12, prot. 2023/24:101). Utskottet ser inte skäl att göra någon annan bedömning i frågorna nu. Även motion 2024/25:3158 (C) yrkandena 39 och 40 avstyrks därför.

Underhållsstöd

När det gäller underhållsstödet föreslår BUMS-utredningen ett nytt system för statlig underhållsreglering. Systemet föreslås ersätta dagens underhållsstöd och utgå från samma principer som gäller i dag när föräldrarna på egen hand kommer överens om underhåll för ett barn enligt föräldrabalkens regler. Utgångspunkten för förslagen är att alla föräldrar ska bidra till sina barns försörjning efter sin ekonomiska förmåga och dela på det ekonomiska ansvaret för barnen på ett jämlikt sätt. Vidare föreslås att det stöd som kommunerna och Försäkringskassan ger till föräldrar för att de ska komma överens om underhållsbidrag ska utökas. Den betalningsgrundande inkomsten i underhållsstödet föreslås som huvudregel baseras på aktuella historiska inkomster som hämtas från uppgifter ur arbetsgivardeklarationerna när det är möjligt. Som nämnts bereds utredningens förslag för närvarande i Regeringskansliet. Inte heller när det gäller underhållsstödet önskar utskottet föregripa det arbete som pågår. Något initiativ bör därför inte tas när det gäller beräkningen av underhållsstödet eller hur det ska betalas ut. Motion 2024/25:1657 (S) yrkande 8 och 2024/25:3028 (S) yrkande 12 (i denna del) avstyrks med det anförda.

Motionsyrkandet om att utreda de parallella systemen i underhållsbidrag och underhållsstöd får anses identiskt med eller snarlikt det yrkande som utskottet avstyrkte förra året. Riksdagen följde utskottets förslag då (bet. 2023/24:SfU12, prot. 2023/24:101). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i den frågan. Motion 2024/25:1400 (SD) yrkande 13 avstyrks därför.

Ur avsnittet "Bostadsbidrag och underhållsstöd" i betänkandet, som även gäller punkt 15. Läs betänkandet

Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer och minska skillnaderna mellan hushåll med barn och utan barn. Det förutsätter att familjepolitiken har god träffsäkerhet.

Inflationen påverkar prisbasbeloppet, som bestämmer den högsta ersättningsnivån i föräldrapenningen. Utskottet noterar att prisbasbeloppet och timlönerna har höjts, vilket innebär att medelstilldelningen för föräldrapenningen har ökat. För att stärka den ekonomiska situationen för de barnfamiljer som har det svårt under en period med hög inflation noteras vidare att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer i bostadsbidraget har förlängts vid flera tillfällen. Som framgår av betänkandet pågår det också utredningar och beredningar för att förbättra villkoren för barnfamiljer. Som utskottet sagt vid tidigare tillfällen är det samtidigt viktigt att säkerställa att den ekonomiska familjepolitiken bidrar till att hålla nere prisökningarna. Enligt utskottets mening finns det sammantaget inte anledning att nu vidta någon åtgärd för att höja eller indexera bidrag och ersättningar eller att stärka, göra en översyn eller trappa ned ersättningar stegvis inom den ekonomiska familjepolitiken. Motionerna 2024/25:347 (S) yrkandena 2–4, 2024/25:730 (S), 2024/25:1926 (V) yrkandena 1, 3, 7 och 11, 2024/25:2131 (S), 2024/25:2338 (-) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2623 (MP) yrkande 12, 2024/25:2637 (MP) yrkandena 1–3 och 2024/25:3028 (S) yrkande 2 avstyrks därför.

Ett jämställt föräldraskap där barnet får tid med båda sina föräldrar har positiva effekter för såväl barn som kvinnor och män. Utskottet konstaterar att flera reformer genomförts för att öka flexibiliteten i föräldraförsäkringen. Antalet s.k. dubbeldagar har nyligen utökats och dessa dagar kan användas under längre tid för att ge föräldrar större möjlighet att ta ledigt samtidigt tidigt i barnets liv. Dessutom har det nyligen införts en möjlighet att överlåta föräldrapenningdagar till någon annan vuxen i barnets liv som är försäkrad men som inte är förälder eller till någon som likställs med en förälder enligt socialförsäkringsbalken. Avsikten är att göra det lättare för olika familjekonstellationer att använda föräldrapenningen. Vidare noterar utskottet att Försäkringskassan enligt sitt regleringsbrev för 2025 ska arbeta för att ge föräldrar bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk och om möjligheterna att använda föräldrapenningen flexibelt samt om de långsiktiga effekterna av fördelningen av föräldraledighet. Syftet är att stärka förutsättningarna för ett jämställt uttag av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Utskottet noterar även att Utredningen om en modern föräldraförsäkring har lämnat betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101). Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör det arbete som pågår och utredningens förslag avvaktas. Motion 2024/25:3158 (C) yrkande 30 avstyrks därmed.

Försäkringskassan redovisar som nämnts årligen indikatorer som möjliggör analys av måluppfyllelsen för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. En slutredovisning av resultat och analyser ska lämnas till regeringen senast den 17 juni 2025. Utskottet anser att även detta pågående arbete bör avvaktas. Motionsyrkanden om en strategi för bättre nå målet för den ekonomiska familjepolitiken eller ett program för att stimulera familjebildning och barnafödande bör enligt utskottet därför inte ge upphov till någon åtgärd. Motionerna 2024/25:255 (SD) och 2024/25:1926 (V) yrkande 2 avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkanden om kvalificering till socialförsäkringen noterar utskottet att kommittén om kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd i sitt betänkande Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper (SOU 2025:53) föreslår en kvalificeringsmodell för vissa bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. Reformen kommer främst att påverka tredjelandsmedborgare, men även vissa EU/EES-medborgare. Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser att regeringen beredning bör avvaktas, varför motion 2024/25:3052 (MP) yrkandena 12–15, 17 och 18 avstyrks.

När det gäller motionsyrkandet om att utreda ett nytt särskilt flyttstöd för personer som tvingats att fly undan våld konstaterar utskottet att möjligheten till försörjning många gånger är av väsentlig betydelse för en persons beslut och möjlighet att bryta upp från en våldsam relation samt för att kunna känna trygghet efter uppbrottet. Många våldsutsatta behöver därför konkret stöd av socialtjänsten både i det akuta skedet och på längre sikt, bl.a. i form av för-sörjning och boende. Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver (2 kap. 1 § socialtjänstlagen [2001:453], SoL). Socialnämnden har ett generellt ansvar för brottsoffer och ska särskilt beakta kvinnor och barn som utsatts för våld eller andra övergrepp (5 kap. 11§ andra stycket SoL). Om den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på något annat sätt, kan den enskilde få ekonomiskt bistånd för sin livsföring i övrigt (4 kap. 1 § SoL). Bistånd kan lämnas för bl.a. flyttkostnader (SOSFS 2013:1). Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns skäl att vidta någon åtgärd i den frågan. Motion 2024/25:2618 (MP) yrkande 22 avstyrks med det anförda.

Ett barn som går i skolan när han eller hon fyller 18 år har rätt till förlängt underhållsstöd så länge som barnet bedriver studier som ger rätt till studiehjälp från CSN enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), dock längst t.o.m. juni det år då barnet fyller 20 år (18 kap. 6 § socialförsäkringsbalken, SFB). Vidare kan flerbarnstillägg lämnas för ett barn som har fyllt 16 år om barnet studerar heltid på gymnasiet och får studiehjälp enligt studiestödslagen från CSN. Det gäller även för barn som studerar i grundskolan eller en anpassad skola (15 kap. 9 § SFB). När det gäller bostadsbidrag ingår även inkomster från studiehjälp enligt studiestödslagen för den som är 18 år eller äldre vid beräkningen av den försäkrades bidragsgrundande inkomst (97 kap. 2 § SFB). Vidare kan den som fyllt 18 år och har en förälder som avlidit få barnpension vid studier som ger rätt till studiehjälp från CSN (78 kap. 5 § SFB). Det sagda innebär att om CSN drar in studiehjälpen kan det också komma att påverka nu nämnda förmåner. Utskottet anser inte att det anförts skäl för att ändra reglerna så att en gymnasieelev behåller barnpensionen när CSN drar in studiehjälpen enligt studiestödslagen. Utskottet är inte heller berett att vidta någon åtgärd så att vårdnadshavarens rätt till bostadsbidrag, förlängt flerbarnstillägg eller förlängt underhållsstöd inte påverkas om CSN drar in studiehjälpen enligt studiestödslagen. Motionerna 2024/25:1812 (S) och 2024/25:2127 (S) avstyrks därför.

Ur avsnittet "Familjepolitikens inriktning" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 7, 11 och 16. Läs betänkandet

När det gäller efterlevandestöd och felaktiga uppgifter noterar utskottet att Pensionsmyndigheten i enlighet med ett uppdrag i sitt regleringsbrev för 2025 har redovisat en handlingsplan som avser att motverka att enskilda blir återbetalningsskyldiga. Enligt myndigheten kommer redovisningen framgent att omfatta månadsvisa och ackumulerade resultat baserat på indikatorer som tas fram i dialog med Regeringskansliet. Utskottet noterar även att Pensionsmyndigheten har tilldelats medel för att ytterligare förstärka myndighetens arbete med att göra rätt från början, förhindra bidragsbrott och stoppa felaktiga utbetalningar (jämför prop. 2024/25:1 utg.omr. 11, bet. 2024/25:SfU2, rskr. 2024/25:87). Vidare har ISF i uppdrag att granska hur bl.a. Pensionsmyndigheten använder sin möjlighet till kontroll av om enskilda lämnar korrekta uppgifter vid ansökan. ISF ska även undersöka myndighetens arbete för att utveckla, förvalta och kvalitetssäkra arbetssätt och metodstöd för att använda dessa kontroller i handläggningen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2026. Utskottet ser positivt på det arbete som pågår.

I fråga om krav på medborgarskap m.m. vid ansökan om efterlevandestöd lämnar som nämnts kommittén om kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd i betänkandet Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper (SOU 2025:53) förslag på högre krav för att ta del av socialförsäkringen för personer som kommer till Sverige. Enligt förslaget undantas förmånen efterlevandestöd från de högre kraven. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser att beredningen bör avvaktas.

Den 1 januari 2019 ersatte omvårdnadsbidraget den del av vårdbidraget som ger ersättning för barnets tillsyns- och vårdbehov. Vidare infördes den nya förmånen merkostnadsersättning som lämnas för merkostnader för barn med funktionsnedsättning. Utskottet förutsatte vid sin beredning av ärendet inför införandet att regeringen noga skulle följa utvecklingen och vid behov snabbt åtgärda eventuella oönskade konsekvenser av förslaget (bet. 2019/20:SfU23, rskr. 2019/20:285). Utskottet noterar att ISF enligt sitt regleringsbrev för 2024 har i uppdrag att utvärdera införandet av omvårdnadsbidraget. Utvärderingen ska innehålla en analys som omfattar uppgifter om antalet barn för vilka omvårdnadsbidrag betalas ut, antalet mottagare samt omfattningen av bidraget. En jämförelse ska göras mellan tiden före reformen och nu när vårdbidraget i princip fasats ut. Även avslagsbeslut och omprövningar ska omfattas av analysen. En redovisning av uppdraget ska lämnas senast den 17 oktober 2025. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att riksdagen bör ta initiativ till att följa upp hanteringen av handläggningstider eller utreda fördelningen av omvårdnadsbidraget mellan könen.

När det gäller omvårdnadsbidrag under skoltid konstaterar utskottet att föräldrar kan få omvårdnadsbidrag, om deras barn till följd av funktionsnedsättning behöver omvårdnad och tillsyn i minst sex månader. Bidraget kan beviljas på fyra nivåer. Den lägsta, en fjärdedels förmån, lämnas om ett barn har mer än måttliga behov av omvårdnad och tillsyn. Vid bedömningen ska det bortses från behov som tillgodoses genom annat samhällsstöd. Utskottet noterar att skolan inte har ansetts utgöra sådant annat samhällsstöd som ska påverka rätten till omvårdnadsbidrag. Under skoltid utför föräldern dock i regel inte några arbetsinsatser för att tillgodose sina barns omvårdnads- och tillsynsbehov, och det finns följaktligen inget att ersätta. I fråga om föräldrainsatser som är nödvändiga även under skoltid, t.ex. när ett barn inte kan vistas i skolan, har Högsta förvaltningsdomstolen konstaterat att sådana insatser kan beaktas vid prövningen av rätten till omvårdnadsbidrag till den del det är fråga om skäligt merarbete med anledning av barnets funktionsnedsättning (jfr RÅ 2009 ref. 20 och RÅ 2024 ref. 21). Utskottet noterar även att den nämnda VAB-utredningen i delbetänkandet VAB för vårdåtgärder i skolan (SOU 2021:41) och slutbetänkande Rätt och lätt – ett förbättrat regelverk för VAB (SOU 2022:31) lämnar förslag som kan tänkas underlätta för föräldrar som har ett stort behov av tillfällig föräldrapenning i samband med kontakter och möten med skolan, t.ex. föräldrar till barn som har en funktionsnedsättning. Utredningen har remissbehandlats och bereds nu vidare i Regeringskansliet. Utskottet anser mot den bakgrunden att regeringens beredning av utredningens förslag bör avvaktas.

Motionerna 2024/25:1400 (SD) yrkandena 17 och 18, 2024/25:1402 (SD) yrkandena 10 och 11 samt 2024/25:2624 (MP) yrkande 2 avstyrks med det anförda.

Motionsyrkanden om att höja adoptionsbidraget och om att se över efterlevandeskyddet så att enskilda inte drabbas av ekonomiska konsekvenser när en person avlider, får anses identiska med eller snarlika de yrkanden som utskottet avstyrkte förra året. Riksdagen följde utskottets förslag då (bet. 2023/24:SfU12, prot. 2023/24:101). Utskottet ser inte skäl att göra någon annan bedömning i frågorna nu. Motionerna 2024/25:93 (KD) yrkande 2, 2024/25:1366 (SD) yrkande 19 och 2024/25:1400 (SD) yrkande 14 avstyrks därmed.

Även motionsyrkandena om att regeringen bör återkomma med förslag om att förtydliga synen på föräldraansvaret i omvårdnadsbidraget, om att åtgärda bristerna i omvårdnadsbidraget och merkostnadsersättningen när det gäller Försäkringskassans tillämpning samt om att säkerställa kompensation för den som drabbats och riskerar att drabbas av bristerna under införandet av omvårdnadsbidraget, får anses identiska med eller snarlika de yrkanden som utskottet avstyrkte förra året. Riksdagen följde utskottets förslag då (bet. 2023/24:SfU12, prot. 2023/24:101). Utskottet ser inte heller skäl att göra någon annan bedömning i dessa frågor. Motion 2024/25:1926 (V) yrkandena 15–17 avstyrks därför.

Reservationer

1.

Bostadsbidragets måluppfyllelse, punkt 1 (SD)

av Ludvig Aspling (SD), Clara Aranda (SD), Daniel Persson (SD) och Nima Gholam Ali Pour (SD).

Ur avsnittet "Övriga familjeförmåner" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet