Socialförsäkringsfrågor

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om en parlamentarisk kommitté, kvaliteten i utredningsarbetet inom Försäkringskassan, en kriskommission, ett nytt syfte för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, stärkt rätt till rättshjälp, konsekvenser av lagförslagen i proposition 2021/22:206, en indexering av tak- och ersättningsnivåer i socialförsäkringen fr.o.m. 2027, kvalificering in i delar av socialförsäkringssystemen samt en sammanslagning av arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och försörjningsstödet till ett sammanhållet trygghetssystem. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller motsvarande motionsyrkanden. Utskottet är inte heller berett att ta några initiativ i fråga om att införa en samhällslön, om att se över inkomstbortfallsprincipen, om möjligheterna att låta skönstaxerade inkomster ligga till grund för rätt till en förmån eller om ett obegränsat ekonomiskt arbetsgivaransvar. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1244 (S), 2024/25:1403 (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1906 (V) yrkandena 1, 2, 19, 20 och 30, 2024/25:2461 (KD), 2024/25:2589 (M), 2024/25:2643 (MP) yrkande 21, 2024/25:2949 (C) yrkande 26 och 2024/25:3158 (C) yrkande 2.

När det gäller merkostnadsersättning avstyrkte utskottet förra året motionsyrkanden om den övre åldersgränsen för rätt till förmånen, DFA-kedjan, en alternativ ersättningsprincip (krona för krona) och regelförenklingar i ärenden om merkostnadsersättning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1333 (MP) yrkande 4 och 2024/25:1402 (SD) yrkandena 1–5.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården, under förutsättning att den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer tillsammans med Försäkringskassans svar på rapporten under övervägande. I nuläget är utskottet emellertid inte berett att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen eller andra former av ekonomiskt stöd till anhöriga eller efterlevande. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1402 (SD) yrkandena 6, 7 och 9, 2024/25:1906 (V) yrkande 5, 2024/25:2616 (MP) yrkande 2, 2024/25:2841 (M) och 2024/25:3158 (C) yrkande 46.

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om förstärkt kontroll av A1-intygen och socialförsäkringsreglerna för gränspendlare. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller motsvarande motionsyrkanden. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1200 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2024/25:3025 (S) yrkande 4.

I samma betänkande avstyrkte utskottet även motionsyrkanden om användningen av AI vid handläggningen av socialförsäkringsärenden, om Försäkringskassans resurser och handläggningstider samt om en informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1906 (V) yrkande 29, 2024/25:3026 (S) yrkandena 13 och 14 samt 2024/25:3158 (C) yrkande 3.

Ett antal motioner gäller socialförsäkringsförmåner för utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd. Reglerna för folkbokföring och rätten till förmåner för denna grupp ändrades genom lagändringar som trädde i kraft den 1 november 2024 (prop. 2023/24:151, bet. 2023/24:SfU5, rskr. 2023/24:10). Det nya regelverket innebär bl.a. att utlänningar med tillfälligt skydd får rätt till vissa arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner och hälso- och sjukvård samt möjlighet att delta i arbetsmarknadspolitiska program. Utskottet är inte berett att gå vidare med förslag om att ändra det regelverk som nyligen trätt i kraft. I detta sammanhang bör det även framhållas att regeringen har tillsatt en utredning om en ny modell för kvalificering till socialförsäkringsförmånerna (dir. 2023:149). Utredningen som bl.a. har analyserat och tagit ställning till på vilket sätt personer som kommer till Sverige ska kvalificera sig till förmåner enligt socialförsäkringsbalken, särskilt de bosättningsbaserade förmånerna, lämnade sitt betänkande Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper (SOU 2025:53) den 29 april. När det gäller frågan om kompensation till kommuner och regioner konstaterade utskottet i betänkande 2023/24:SfU5 att lagförslagen i det ärendet inte bedöms innebära nya åtaganden för kommuner och regioner som innebär att den kommunala finansieringsprincipen ska tillämpas. Utskottet finner inte skäl att ändra sin bedömning i denna del och utgår från att regeringen kommer att följa frågan. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1930 (V) yrkande 27, 2024/25:2949 (C) yrkande 17 och 2024/25:3025 (S) yrkande 13.

När det gäller motionsyrkandena om arbetet med att förebygga välfärdsbrott avstyrkte utskottet motsvarande yrkanden förra året med hänvisning till pågående arbete. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa motionsyrkanden. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:3025 (S) yrkande 18, 2024/25:3026 (S) yrkande 12 och 2024/25:3028 (S) yrkande 13.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4, 5, 6, 7, 8, 14, 19 och 32. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om en parlamentarisk kommitté, kvaliteten i utredningsarbetet inom Försäkringskassan, en kriskommission, ett nytt syfte för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, stärkt rätt till rättshjälp, konsekvenser av lagförslagen i proposition 2021/22:206, en indexering av tak- och ersättningsnivåer i socialförsäkringen fr.o.m. 2027, kvalificering in i delar av socialförsäkringssystemen samt en sammanslagning av arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och försörjningsstödet till ett sammanhållet trygghetssystem. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller motsvarande motionsyrkanden. Utskottet är inte heller berett att ta några initiativ i fråga om att införa en samhällslön, om att se över inkomstbortfallsprincipen, om möjligheterna att låta skönstaxerade inkomster ligga till grund för rätt till en förmån eller om ett obegränsat ekonomiskt arbetsgivaransvar. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1244 (S), 2024/25:1403 (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1906 (V) yrkandena 1, 2, 19, 20 och 30, 2024/25:2461 (KD), 2024/25:2589 (M), 2024/25:2643 (MP) yrkande 21, 2024/25:2949 (C) yrkande 26 och 2024/25:3158 (C) yrkande 2.

När det gäller merkostnadsersättning avstyrkte utskottet förra året motionsyrkanden om den övre åldersgränsen för rätt till förmånen, DFA-kedjan, en alternativ ersättningsprincip (krona för krona) och regelförenklingar i ärenden om merkostnadsersättning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1333 (MP) yrkande 4 och 2024/25:1402 (SD) yrkandena 1–5.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården, under förutsättning att den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer tillsammans med Försäkringskassans svar på rapporten under övervägande. I nuläget är utskottet emellertid inte berett att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen eller andra former av ekonomiskt stöd till anhöriga eller efterlevande. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1402 (SD) yrkandena 6, 7 och 9, 2024/25:1906 (V) yrkande 5, 2024/25:2616 (MP) yrkande 2, 2024/25:2841 (M) och 2024/25:3158 (C) yrkande 46.

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om förstärkt kontroll av A1-intygen och socialförsäkringsreglerna för gränspendlare. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller motsvarande motionsyrkanden. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1200 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2024/25:3025 (S) yrkande 4.

I samma betänkande avstyrkte utskottet även motionsyrkanden om användningen av AI vid handläggningen av socialförsäkringsärenden, om Försäkringskassans resurser och handläggningstider samt om en informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1906 (V) yrkande 29, 2024/25:3026 (S) yrkandena 13 och 14 samt 2024/25:3158 (C) yrkande 3.

Ett antal motioner gäller socialförsäkringsförmåner för utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd. Reglerna för folkbokföring och rätten till förmåner för denna grupp ändrades genom lagändringar som trädde i kraft den 1 november 2024 (prop. 2023/24:151, bet. 2023/24:SfU5, rskr. 2023/24:10). Det nya regelverket innebär bl.a. att utlänningar med tillfälligt skydd får rätt till vissa arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner och hälso- och sjukvård samt möjlighet att delta i arbetsmarknadspolitiska program. Utskottet är inte berett att gå vidare med förslag om att ändra det regelverk som nyligen trätt i kraft. I detta sammanhang bör det även framhållas att regeringen har tillsatt en utredning om en ny modell för kvalificering till socialförsäkringsförmånerna (dir. 2023:149). Utredningen som bl.a. har analyserat och tagit ställning till på vilket sätt personer som kommer till Sverige ska kvalificera sig till förmåner enligt socialförsäkringsbalken, särskilt de bosättningsbaserade förmånerna, lämnade sitt betänkande Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper (SOU 2025:53) den 29 april. När det gäller frågan om kompensation till kommuner och regioner konstaterade utskottet i betänkande 2023/24:SfU5 att lagförslagen i det ärendet inte bedöms innebära nya åtaganden för kommuner och regioner som innebär att den kommunala finansieringsprincipen ska tillämpas. Utskottet finner inte skäl att ändra sin bedömning i denna del och utgår från att regeringen kommer att följa frågan. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1930 (V) yrkande 27, 2024/25:2949 (C) yrkande 17 och 2024/25:3025 (S) yrkande 13.

När det gäller motionsyrkandena om arbetet med att förebygga välfärdsbrott avstyrkte utskottet motsvarande yrkanden förra året med hänvisning till pågående arbete. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa motionsyrkanden. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:3025 (S) yrkande 18, 2024/25:3026 (S) yrkande 12 och 2024/25:3028 (S) yrkande 13.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4, 5, 6, 7, 8, 14, 19 och 32. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om en parlamentarisk kommitté, kvaliteten i utredningsarbetet inom Försäkringskassan, en kriskommission, ett nytt syfte för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, stärkt rätt till rättshjälp, konsekvenser av lagförslagen i proposition 2021/22:206, en indexering av tak- och ersättningsnivåer i socialförsäkringen fr.o.m. 2027, kvalificering in i delar av socialförsäkringssystemen samt en sammanslagning av arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och försörjningsstödet till ett sammanhållet trygghetssystem. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller motsvarande motionsyrkanden. Utskottet är inte heller berett att ta några initiativ i fråga om att införa en samhällslön, om att se över inkomstbortfallsprincipen, om möjligheterna att låta skönstaxerade inkomster ligga till grund för rätt till en förmån eller om ett obegränsat ekonomiskt arbetsgivaransvar. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1244 (S), 2024/25:1403 (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1906 (V) yrkandena 1, 2, 19, 20 och 30, 2024/25:2461 (KD), 2024/25:2589 (M), 2024/25:2643 (MP) yrkande 21, 2024/25:2949 (C) yrkande 26 och 2024/25:3158 (C) yrkande 2.

När det gäller merkostnadsersättning avstyrkte utskottet förra året motionsyrkanden om den övre åldersgränsen för rätt till förmånen, DFA-kedjan, en alternativ ersättningsprincip (krona för krona) och regelförenklingar i ärenden om merkostnadsersättning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1333 (MP) yrkande 4 och 2024/25:1402 (SD) yrkandena 1–5.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården, under förutsättning att den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer tillsammans med Försäkringskassans svar på rapporten under övervägande. I nuläget är utskottet emellertid inte berett att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen eller andra former av ekonomiskt stöd till anhöriga eller efterlevande. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1402 (SD) yrkandena 6, 7 och 9, 2024/25:1906 (V) yrkande 5, 2024/25:2616 (MP) yrkande 2, 2024/25:2841 (M) och 2024/25:3158 (C) yrkande 46.

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om förstärkt kontroll av A1-intygen och socialförsäkringsreglerna för gränspendlare. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller motsvarande motionsyrkanden. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1200 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2024/25:3025 (S) yrkande 4.

I samma betänkande avstyrkte utskottet även motionsyrkanden om användningen av AI vid handläggningen av socialförsäkringsärenden, om Försäkringskassans resurser och handläggningstider samt om en informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1906 (V) yrkande 29, 2024/25:3026 (S) yrkandena 13 och 14 samt 2024/25:3158 (C) yrkande 3.

Ett antal motioner gäller socialförsäkringsförmåner för utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd. Reglerna för folkbokföring och rätten till förmåner för denna grupp ändrades genom lagändringar som trädde i kraft den 1 november 2024 (prop. 2023/24:151, bet. 2023/24:SfU5, rskr. 2023/24:10). Det nya regelverket innebär bl.a. att utlänningar med tillfälligt skydd får rätt till vissa arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner och hälso- och sjukvård samt möjlighet att delta i arbetsmarknadspolitiska program. Utskottet är inte berett att gå vidare med förslag om att ändra det regelverk som nyligen trätt i kraft. I detta sammanhang bör det även framhållas att regeringen har tillsatt en utredning om en ny modell för kvalificering till socialförsäkringsförmånerna (dir. 2023:149). Utredningen som bl.a. har analyserat och tagit ställning till på vilket sätt personer som kommer till Sverige ska kvalificera sig till förmåner enligt socialförsäkringsbalken, särskilt de bosättningsbaserade förmånerna, lämnade sitt betänkande Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper (SOU 2025:53) den 29 april. När det gäller frågan om kompensation till kommuner och regioner konstaterade utskottet i betänkande 2023/24:SfU5 att lagförslagen i det ärendet inte bedöms innebära nya åtaganden för kommuner och regioner som innebär att den kommunala finansieringsprincipen ska tillämpas. Utskottet finner inte skäl att ändra sin bedömning i denna del och utgår från att regeringen kommer att följa frågan. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1930 (V) yrkande 27, 2024/25:2949 (C) yrkande 17 och 2024/25:3025 (S) yrkande 13.

När det gäller motionsyrkandena om arbetet med att förebygga välfärdsbrott avstyrkte utskottet motsvarande yrkanden förra året med hänvisning till pågående arbete. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa motionsyrkanden. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:3025 (S) yrkande 18, 2024/25:3026 (S) yrkande 12 och 2024/25:3028 (S) yrkande 13.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 5, 6, 7, 8, 14, 19 och 32. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om en parlamentarisk kommitté, kvaliteten i utredningsarbetet inom Försäkringskassan, en kriskommission, ett nytt syfte för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, stärkt rätt till rättshjälp, konsekvenser av lagförslagen i proposition 2021/22:206, en indexering av tak- och ersättningsnivåer i socialförsäkringen fr.o.m. 2027, kvalificering in i delar av socialförsäkringssystemen samt en sammanslagning av arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och försörjningsstödet till ett sammanhållet trygghetssystem. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller motsvarande motionsyrkanden. Utskottet är inte heller berett att ta några initiativ i fråga om att införa en samhällslön, om att se över inkomstbortfallsprincipen, om möjligheterna att låta skönstaxerade inkomster ligga till grund för rätt till en förmån eller om ett obegränsat ekonomiskt arbetsgivaransvar. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1244 (S), 2024/25:1403 (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1906 (V) yrkandena 1, 2, 19, 20 och 30, 2024/25:2461 (KD), 2024/25:2589 (M), 2024/25:2643 (MP) yrkande 21, 2024/25:2949 (C) yrkande 26 och 2024/25:3158 (C) yrkande 2.

När det gäller merkostnadsersättning avstyrkte utskottet förra året motionsyrkanden om den övre åldersgränsen för rätt till förmånen, DFA-kedjan, en alternativ ersättningsprincip (krona för krona) och regelförenklingar i ärenden om merkostnadsersättning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1333 (MP) yrkande 4 och 2024/25:1402 (SD) yrkandena 1–5.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården, under förutsättning att den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer tillsammans med Försäkringskassans svar på rapporten under övervägande. I nuläget är utskottet emellertid inte berett att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen eller andra former av ekonomiskt stöd till anhöriga eller efterlevande. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1402 (SD) yrkandena 6, 7 och 9, 2024/25:1906 (V) yrkande 5, 2024/25:2616 (MP) yrkande 2, 2024/25:2841 (M) och 2024/25:3158 (C) yrkande 46.

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om förstärkt kontroll av A1-intygen och socialförsäkringsreglerna för gränspendlare. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller motsvarande motionsyrkanden. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1200 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2024/25:3025 (S) yrkande 4.

I samma betänkande avstyrkte utskottet även motionsyrkanden om användningen av AI vid handläggningen av socialförsäkringsärenden, om Försäkringskassans resurser och handläggningstider samt om en informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1906 (V) yrkande 29, 2024/25:3026 (S) yrkandena 13 och 14 samt 2024/25:3158 (C) yrkande 3.

Ett antal motioner gäller socialförsäkringsförmåner för utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd. Reglerna för folkbokföring och rätten till förmåner för denna grupp ändrades genom lagändringar som trädde i kraft den 1 november 2024 (prop. 2023/24:151, bet. 2023/24:SfU5, rskr. 2023/24:10). Det nya regelverket innebär bl.a. att utlänningar med tillfälligt skydd får rätt till vissa arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner och hälso- och sjukvård samt möjlighet att delta i arbetsmarknadspolitiska program. Utskottet är inte berett att gå vidare med förslag om att ändra det regelverk som nyligen trätt i kraft. I detta sammanhang bör det även framhållas att regeringen har tillsatt en utredning om en ny modell för kvalificering till socialförsäkringsförmånerna (dir. 2023:149). Utredningen som bl.a. har analyserat och tagit ställning till på vilket sätt personer som kommer till Sverige ska kvalificera sig till förmåner enligt socialförsäkringsbalken, särskilt de bosättningsbaserade förmånerna, lämnade sitt betänkande Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper (SOU 2025:53) den 29 april. När det gäller frågan om kompensation till kommuner och regioner konstaterade utskottet i betänkande 2023/24:SfU5 att lagförslagen i det ärendet inte bedöms innebära nya åtaganden för kommuner och regioner som innebär att den kommunala finansieringsprincipen ska tillämpas. Utskottet finner inte skäl att ändra sin bedömning i denna del och utgår från att regeringen kommer att följa frågan. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1930 (V) yrkande 27, 2024/25:2949 (C) yrkande 17 och 2024/25:3025 (S) yrkande 13.

När det gäller motionsyrkandena om arbetet med att förebygga välfärdsbrott avstyrkte utskottet motsvarande yrkanden förra året med hänvisning till pågående arbete. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa motionsyrkanden. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:3025 (S) yrkande 18, 2024/25:3026 (S) yrkande 12 och 2024/25:3028 (S) yrkande 13.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 6, 7, 8, 14, 19 och 32. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om en parlamentarisk kommitté, kvaliteten i utredningsarbetet inom Försäkringskassan, en kriskommission, ett nytt syfte för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, stärkt rätt till rättshjälp, konsekvenser av lagförslagen i proposition 2021/22:206, en indexering av tak- och ersättningsnivåer i socialförsäkringen fr.o.m. 2027, kvalificering in i delar av socialförsäkringssystemen samt en sammanslagning av arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och försörjningsstödet till ett sammanhållet trygghetssystem. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller motsvarande motionsyrkanden. Utskottet är inte heller berett att ta några initiativ i fråga om att införa en samhällslön, om att se över inkomstbortfallsprincipen, om möjligheterna att låta skönstaxerade inkomster ligga till grund för rätt till en förmån eller om ett obegränsat ekonomiskt arbetsgivaransvar. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1244 (S), 2024/25:1403 (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1906 (V) yrkandena 1, 2, 19, 20 och 30, 2024/25:2461 (KD), 2024/25:2589 (M), 2024/25:2643 (MP) yrkande 21, 2024/25:2949 (C) yrkande 26 och 2024/25:3158 (C) yrkande 2.

När det gäller merkostnadsersättning avstyrkte utskottet förra året motionsyrkanden om den övre åldersgränsen för rätt till förmånen, DFA-kedjan, en alternativ ersättningsprincip (krona för krona) och regelförenklingar i ärenden om merkostnadsersättning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1333 (MP) yrkande 4 och 2024/25:1402 (SD) yrkandena 1–5.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården, under förutsättning att den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer tillsammans med Försäkringskassans svar på rapporten under övervägande. I nuläget är utskottet emellertid inte berett att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen eller andra former av ekonomiskt stöd till anhöriga eller efterlevande. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1402 (SD) yrkandena 6, 7 och 9, 2024/25:1906 (V) yrkande 5, 2024/25:2616 (MP) yrkande 2, 2024/25:2841 (M) och 2024/25:3158 (C) yrkande 46.

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om förstärkt kontroll av A1-intygen och socialförsäkringsreglerna för gränspendlare. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller motsvarande motionsyrkanden. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1200 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2024/25:3025 (S) yrkande 4.

I samma betänkande avstyrkte utskottet även motionsyrkanden om användningen av AI vid handläggningen av socialförsäkringsärenden, om Försäkringskassans resurser och handläggningstider samt om en informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1906 (V) yrkande 29, 2024/25:3026 (S) yrkandena 13 och 14 samt 2024/25:3158 (C) yrkande 3.

Ett antal motioner gäller socialförsäkringsförmåner för utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd. Reglerna för folkbokföring och rätten till förmåner för denna grupp ändrades genom lagändringar som trädde i kraft den 1 november 2024 (prop. 2023/24:151, bet. 2023/24:SfU5, rskr. 2023/24:10). Det nya regelverket innebär bl.a. att utlänningar med tillfälligt skydd får rätt till vissa arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner och hälso- och sjukvård samt möjlighet att delta i arbetsmarknadspolitiska program. Utskottet är inte berett att gå vidare med förslag om att ändra det regelverk som nyligen trätt i kraft. I detta sammanhang bör det även framhållas att regeringen har tillsatt en utredning om en ny modell för kvalificering till socialförsäkringsförmånerna (dir. 2023:149). Utredningen som bl.a. har analyserat och tagit ställning till på vilket sätt personer som kommer till Sverige ska kvalificera sig till förmåner enligt socialförsäkringsbalken, särskilt de bosättningsbaserade förmånerna, lämnade sitt betänkande Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper (SOU 2025:53) den 29 april. När det gäller frågan om kompensation till kommuner och regioner konstaterade utskottet i betänkande 2023/24:SfU5 att lagförslagen i det ärendet inte bedöms innebära nya åtaganden för kommuner och regioner som innebär att den kommunala finansieringsprincipen ska tillämpas. Utskottet finner inte skäl att ändra sin bedömning i denna del och utgår från att regeringen kommer att följa frågan. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1930 (V) yrkande 27, 2024/25:2949 (C) yrkande 17 och 2024/25:3025 (S) yrkande 13.

När det gäller motionsyrkandena om arbetet med att förebygga välfärdsbrott avstyrkte utskottet motsvarande yrkanden förra året med hänvisning till pågående arbete. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa motionsyrkanden. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:3025 (S) yrkande 18, 2024/25:3026 (S) yrkande 12 och 2024/25:3028 (S) yrkande 13.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 7, 8, 14, 19 och 32. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om en parlamentarisk kommitté, kvaliteten i utredningsarbetet inom Försäkringskassan, en kriskommission, ett nytt syfte för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, stärkt rätt till rättshjälp, konsekvenser av lagförslagen i proposition 2021/22:206, en indexering av tak- och ersättningsnivåer i socialförsäkringen fr.o.m. 2027, kvalificering in i delar av socialförsäkringssystemen samt en sammanslagning av arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och försörjningsstödet till ett sammanhållet trygghetssystem. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller motsvarande motionsyrkanden. Utskottet är inte heller berett att ta några initiativ i fråga om att införa en samhällslön, om att se över inkomstbortfallsprincipen, om möjligheterna att låta skönstaxerade inkomster ligga till grund för rätt till en förmån eller om ett obegränsat ekonomiskt arbetsgivaransvar. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1244 (S), 2024/25:1403 (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1906 (V) yrkandena 1, 2, 19, 20 och 30, 2024/25:2461 (KD), 2024/25:2589 (M), 2024/25:2643 (MP) yrkande 21, 2024/25:2949 (C) yrkande 26 och 2024/25:3158 (C) yrkande 2.

När det gäller merkostnadsersättning avstyrkte utskottet förra året motionsyrkanden om den övre åldersgränsen för rätt till förmånen, DFA-kedjan, en alternativ ersättningsprincip (krona för krona) och regelförenklingar i ärenden om merkostnadsersättning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1333 (MP) yrkande 4 och 2024/25:1402 (SD) yrkandena 1–5.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården, under förutsättning att den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer tillsammans med Försäkringskassans svar på rapporten under övervägande. I nuläget är utskottet emellertid inte berett att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen eller andra former av ekonomiskt stöd till anhöriga eller efterlevande. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1402 (SD) yrkandena 6, 7 och 9, 2024/25:1906 (V) yrkande 5, 2024/25:2616 (MP) yrkande 2, 2024/25:2841 (M) och 2024/25:3158 (C) yrkande 46.

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om förstärkt kontroll av A1-intygen och socialförsäkringsreglerna för gränspendlare. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller motsvarande motionsyrkanden. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1200 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2024/25:3025 (S) yrkande 4.

I samma betänkande avstyrkte utskottet även motionsyrkanden om användningen av AI vid handläggningen av socialförsäkringsärenden, om Försäkringskassans resurser och handläggningstider samt om en informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1906 (V) yrkande 29, 2024/25:3026 (S) yrkandena 13 och 14 samt 2024/25:3158 (C) yrkande 3.

Ett antal motioner gäller socialförsäkringsförmåner för utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd. Reglerna för folkbokföring och rätten till förmåner för denna grupp ändrades genom lagändringar som trädde i kraft den 1 november 2024 (prop. 2023/24:151, bet. 2023/24:SfU5, rskr. 2023/24:10). Det nya regelverket innebär bl.a. att utlänningar med tillfälligt skydd får rätt till vissa arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner och hälso- och sjukvård samt möjlighet att delta i arbetsmarknadspolitiska program. Utskottet är inte berett att gå vidare med förslag om att ändra det regelverk som nyligen trätt i kraft. I detta sammanhang bör det även framhållas att regeringen har tillsatt en utredning om en ny modell för kvalificering till socialförsäkringsförmånerna (dir. 2023:149). Utredningen som bl.a. har analyserat och tagit ställning till på vilket sätt personer som kommer till Sverige ska kvalificera sig till förmåner enligt socialförsäkringsbalken, särskilt de bosättningsbaserade förmånerna, lämnade sitt betänkande Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper (SOU 2025:53) den 29 april. När det gäller frågan om kompensation till kommuner och regioner konstaterade utskottet i betänkande 2023/24:SfU5 att lagförslagen i det ärendet inte bedöms innebära nya åtaganden för kommuner och regioner som innebär att den kommunala finansieringsprincipen ska tillämpas. Utskottet finner inte skäl att ändra sin bedömning i denna del och utgår från att regeringen kommer att följa frågan. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1930 (V) yrkande 27, 2024/25:2949 (C) yrkande 17 och 2024/25:3025 (S) yrkande 13.

När det gäller motionsyrkandena om arbetet med att förebygga välfärdsbrott avstyrkte utskottet motsvarande yrkanden förra året med hänvisning till pågående arbete. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa motionsyrkanden. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:3025 (S) yrkande 18, 2024/25:3026 (S) yrkande 12 och 2024/25:3028 (S) yrkande 13.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 8, 14, 19 och 32. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om en parlamentarisk kommitté, kvaliteten i utredningsarbetet inom Försäkringskassan, en kriskommission, ett nytt syfte för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, stärkt rätt till rättshjälp, konsekvenser av lagförslagen i proposition 2021/22:206, en indexering av tak- och ersättningsnivåer i socialförsäkringen fr.o.m. 2027, kvalificering in i delar av socialförsäkringssystemen samt en sammanslagning av arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och försörjningsstödet till ett sammanhållet trygghetssystem. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller motsvarande motionsyrkanden. Utskottet är inte heller berett att ta några initiativ i fråga om att införa en samhällslön, om att se över inkomstbortfallsprincipen, om möjligheterna att låta skönstaxerade inkomster ligga till grund för rätt till en förmån eller om ett obegränsat ekonomiskt arbetsgivaransvar. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1244 (S), 2024/25:1403 (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1906 (V) yrkandena 1, 2, 19, 20 och 30, 2024/25:2461 (KD), 2024/25:2589 (M), 2024/25:2643 (MP) yrkande 21, 2024/25:2949 (C) yrkande 26 och 2024/25:3158 (C) yrkande 2.

När det gäller merkostnadsersättning avstyrkte utskottet förra året motionsyrkanden om den övre åldersgränsen för rätt till förmånen, DFA-kedjan, en alternativ ersättningsprincip (krona för krona) och regelförenklingar i ärenden om merkostnadsersättning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1333 (MP) yrkande 4 och 2024/25:1402 (SD) yrkandena 1–5.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården, under förutsättning att den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer tillsammans med Försäkringskassans svar på rapporten under övervägande. I nuläget är utskottet emellertid inte berett att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen eller andra former av ekonomiskt stöd till anhöriga eller efterlevande. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1402 (SD) yrkandena 6, 7 och 9, 2024/25:1906 (V) yrkande 5, 2024/25:2616 (MP) yrkande 2, 2024/25:2841 (M) och 2024/25:3158 (C) yrkande 46.

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om förstärkt kontroll av A1-intygen och socialförsäkringsreglerna för gränspendlare. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller motsvarande motionsyrkanden. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1200 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2024/25:3025 (S) yrkande 4.

I samma betänkande avstyrkte utskottet även motionsyrkanden om användningen av AI vid handläggningen av socialförsäkringsärenden, om Försäkringskassans resurser och handläggningstider samt om en informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1906 (V) yrkande 29, 2024/25:3026 (S) yrkandena 13 och 14 samt 2024/25:3158 (C) yrkande 3.

Ett antal motioner gäller socialförsäkringsförmåner för utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd. Reglerna för folkbokföring och rätten till förmåner för denna grupp ändrades genom lagändringar som trädde i kraft den 1 november 2024 (prop. 2023/24:151, bet. 2023/24:SfU5, rskr. 2023/24:10). Det nya regelverket innebär bl.a. att utlänningar med tillfälligt skydd får rätt till vissa arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner och hälso- och sjukvård samt möjlighet att delta i arbetsmarknadspolitiska program. Utskottet är inte berett att gå vidare med förslag om att ändra det regelverk som nyligen trätt i kraft. I detta sammanhang bör det även framhållas att regeringen har tillsatt en utredning om en ny modell för kvalificering till socialförsäkringsförmånerna (dir. 2023:149). Utredningen som bl.a. har analyserat och tagit ställning till på vilket sätt personer som kommer till Sverige ska kvalificera sig till förmåner enligt socialförsäkringsbalken, särskilt de bosättningsbaserade förmånerna, lämnade sitt betänkande Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper (SOU 2025:53) den 29 april. När det gäller frågan om kompensation till kommuner och regioner konstaterade utskottet i betänkande 2023/24:SfU5 att lagförslagen i det ärendet inte bedöms innebära nya åtaganden för kommuner och regioner som innebär att den kommunala finansieringsprincipen ska tillämpas. Utskottet finner inte skäl att ändra sin bedömning i denna del och utgår från att regeringen kommer att följa frågan. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1930 (V) yrkande 27, 2024/25:2949 (C) yrkande 17 och 2024/25:3025 (S) yrkande 13.

När det gäller motionsyrkandena om arbetet med att förebygga välfärdsbrott avstyrkte utskottet motsvarande yrkanden förra året med hänvisning till pågående arbete. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa motionsyrkanden. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:3025 (S) yrkande 18, 2024/25:3026 (S) yrkande 12 och 2024/25:3028 (S) yrkande 13.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 14, 19 och 32. Läs betänkandet

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2025 att den övre åldersgränsen 55 år för när egenföretagare kan välja kortare karenstid i sjukförsäkringen skulle tas bort. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (prop. 2024/25:1 utg.omr. 10, bet. 2024/25:SfU1, rskr. 2024/25:98). Motionerna 2024/25:1469 (SD) yrkande 8 och 2024/25:3158 (C) yrkande 17 får således anses tillgodosedda och avstyrks därmed.

När det gäller frågan om att avskaffa sjuklöneansvaret för företag med upp till tio anställda konstaterar utskottet att arbetsgivarna under covid-19-pandemin ersattes för sina högre sjuklönekostnader. I promemorian Karenstak och högriskskydd – en översyn av karensavdraget och förslag på utökade undantag (Ds 2023:33) lämnades förslag som påverkar arbetsgivarnas sjuklöneansvar och reglerna om karensavdrag. Promemorian bereds inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa det arbetet och därmed avstyrks motionerna 2024/25:553 (V) yrkande 3 och 2024/25:3175 (SD).

Förra året avstyrkte utskottet motionsyrkanden om inkludering av kulturarbetare, studenter, egenföretagare och gigarbetare i trygghetssystemen, bedömningen av periodiseringsfonder i SGI-hänseende, trygghetssystemen för frilansare, kombinatörer och företagare samt SGI för egenföretagare. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller yrkanden som motsvarar de nyssnämnda. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:849 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1204 (C) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1469 (SD) yrkande 7, 2024/25:2617 (MP) yrkande 4, 2024/25:2635 (MP) yrkande 9 och 2024/25:2948 (C) yrkande 17.

När det gäller trygghetssystemen för studerande har utskottet tidigare avstyrkt motionsyrkanden om studenters grundläggande trygghet och inkludering i socialförsäkringssystemet samt sjukskrivning på deltid för studenter. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:37 (C), 2024/25:856 (V) yrkandena 15 och 16, 2024/25:3167 (C) yrkande 27 och 2024/25:3217 (MP) yrkande 100.

I två motionsyrkanden lyfts frågan om SGI för kulturutövare. Det gäller dels tillsättande av en ny utredning om hur SGI ska beräknas för kulturföretagare, dels förslag om att stipendier för konstnärliga utövare ska räknas som s.k. överhoppningsbar tid. I utredningsbetänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) lämnas förslag som gäller konstnärer och kulturskapare, bl.a. om att statliga konstnärspolitiska stipendier ska räknas som inkomst av anställning vid beräkning av historisk inkomst, oavsett om mottagaren bedriver näringsverksamhet eller inte. Utskottet anser att beredningen av förslagen i utredningsbetänkandet bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:553 (V) yrkande 4 och 2024/25:1774 (MP) yrkande 20.

I fråga om elitidrottare noterar utskottet att regeringen den 26 mars 2023 gav Centrum för idrottsforskning i uppdrag att analysera den samlade idrottsrörelsens villkor och förutsättningar att bedriva en konkurrenskraftig och hållbar elitidrottsverksamhet. Uppdraget inbegriper frågor om bl.a. skatter och social trygghet. Centrum för idrottsforskning redovisade sin analys i rapporten Svensk elitidrott vid ett vägskäl (2024:2). Utskottet anser att det pågående arbetet bör avvaktas. Därmed avstyrks motion 2024/25:3165 (C) yrkande 3.

Ur avsnittet "Företagare, studerande och andra grupper" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 11 och 12. Läs betänkandet

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2025 att den övre åldersgränsen 55 år för när egenföretagare kan välja kortare karenstid i sjukförsäkringen skulle tas bort. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (prop. 2024/25:1 utg.omr. 10, bet. 2024/25:SfU1, rskr. 2024/25:98). Motionerna 2024/25:1469 (SD) yrkande 8 och 2024/25:3158 (C) yrkande 17 får således anses tillgodosedda och avstyrks därmed.

När det gäller frågan om att avskaffa sjuklöneansvaret för företag med upp till tio anställda konstaterar utskottet att arbetsgivarna under covid-19-pandemin ersattes för sina högre sjuklönekostnader. I promemorian Karenstak och högriskskydd – en översyn av karensavdraget och förslag på utökade undantag (Ds 2023:33) lämnades förslag som påverkar arbetsgivarnas sjuklöneansvar och reglerna om karensavdrag. Promemorian bereds inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa det arbetet och därmed avstyrks motionerna 2024/25:553 (V) yrkande 3 och 2024/25:3175 (SD).

Förra året avstyrkte utskottet motionsyrkanden om inkludering av kulturarbetare, studenter, egenföretagare och gigarbetare i trygghetssystemen, bedömningen av periodiseringsfonder i SGI-hänseende, trygghetssystemen för frilansare, kombinatörer och företagare samt SGI för egenföretagare. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller yrkanden som motsvarar de nyssnämnda. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:849 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1204 (C) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1469 (SD) yrkande 7, 2024/25:2617 (MP) yrkande 4, 2024/25:2635 (MP) yrkande 9 och 2024/25:2948 (C) yrkande 17.

När det gäller trygghetssystemen för studerande har utskottet tidigare avstyrkt motionsyrkanden om studenters grundläggande trygghet och inkludering i socialförsäkringssystemet samt sjukskrivning på deltid för studenter. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:37 (C), 2024/25:856 (V) yrkandena 15 och 16, 2024/25:3167 (C) yrkande 27 och 2024/25:3217 (MP) yrkande 100.

I två motionsyrkanden lyfts frågan om SGI för kulturutövare. Det gäller dels tillsättande av en ny utredning om hur SGI ska beräknas för kulturföretagare, dels förslag om att stipendier för konstnärliga utövare ska räknas som s.k. överhoppningsbar tid. I utredningsbetänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) lämnas förslag som gäller konstnärer och kulturskapare, bl.a. om att statliga konstnärspolitiska stipendier ska räknas som inkomst av anställning vid beräkning av historisk inkomst, oavsett om mottagaren bedriver näringsverksamhet eller inte. Utskottet anser att beredningen av förslagen i utredningsbetänkandet bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:553 (V) yrkande 4 och 2024/25:1774 (MP) yrkande 20.

I fråga om elitidrottare noterar utskottet att regeringen den 26 mars 2023 gav Centrum för idrottsforskning i uppdrag att analysera den samlade idrottsrörelsens villkor och förutsättningar att bedriva en konkurrenskraftig och hållbar elitidrottsverksamhet. Uppdraget inbegriper frågor om bl.a. skatter och social trygghet. Centrum för idrottsforskning redovisade sin analys i rapporten Svensk elitidrott vid ett vägskäl (2024:2). Utskottet anser att det pågående arbetet bör avvaktas. Därmed avstyrks motion 2024/25:3165 (C) yrkande 3.

Ur avsnittet "Företagare, studerande och andra grupper" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10 och 12. Läs betänkandet

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2025 att den övre åldersgränsen 55 år för när egenföretagare kan välja kortare karenstid i sjukförsäkringen skulle tas bort. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (prop. 2024/25:1 utg.omr. 10, bet. 2024/25:SfU1, rskr. 2024/25:98). Motionerna 2024/25:1469 (SD) yrkande 8 och 2024/25:3158 (C) yrkande 17 får således anses tillgodosedda och avstyrks därmed.

När det gäller frågan om att avskaffa sjuklöneansvaret för företag med upp till tio anställda konstaterar utskottet att arbetsgivarna under covid-19-pandemin ersattes för sina högre sjuklönekostnader. I promemorian Karenstak och högriskskydd – en översyn av karensavdraget och förslag på utökade undantag (Ds 2023:33) lämnades förslag som påverkar arbetsgivarnas sjuklöneansvar och reglerna om karensavdrag. Promemorian bereds inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa det arbetet och därmed avstyrks motionerna 2024/25:553 (V) yrkande 3 och 2024/25:3175 (SD).

Förra året avstyrkte utskottet motionsyrkanden om inkludering av kulturarbetare, studenter, egenföretagare och gigarbetare i trygghetssystemen, bedömningen av periodiseringsfonder i SGI-hänseende, trygghetssystemen för frilansare, kombinatörer och företagare samt SGI för egenföretagare. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller yrkanden som motsvarar de nyssnämnda. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:849 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1204 (C) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1469 (SD) yrkande 7, 2024/25:2617 (MP) yrkande 4, 2024/25:2635 (MP) yrkande 9 och 2024/25:2948 (C) yrkande 17.

När det gäller trygghetssystemen för studerande har utskottet tidigare avstyrkt motionsyrkanden om studenters grundläggande trygghet och inkludering i socialförsäkringssystemet samt sjukskrivning på deltid för studenter. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:37 (C), 2024/25:856 (V) yrkandena 15 och 16, 2024/25:3167 (C) yrkande 27 och 2024/25:3217 (MP) yrkande 100.

I två motionsyrkanden lyfts frågan om SGI för kulturutövare. Det gäller dels tillsättande av en ny utredning om hur SGI ska beräknas för kulturföretagare, dels förslag om att stipendier för konstnärliga utövare ska räknas som s.k. överhoppningsbar tid. I utredningsbetänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) lämnas förslag som gäller konstnärer och kulturskapare, bl.a. om att statliga konstnärspolitiska stipendier ska räknas som inkomst av anställning vid beräkning av historisk inkomst, oavsett om mottagaren bedriver näringsverksamhet eller inte. Utskottet anser att beredningen av förslagen i utredningsbetänkandet bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:553 (V) yrkande 4 och 2024/25:1774 (MP) yrkande 20.

I fråga om elitidrottare noterar utskottet att regeringen den 26 mars 2023 gav Centrum för idrottsforskning i uppdrag att analysera den samlade idrottsrörelsens villkor och förutsättningar att bedriva en konkurrenskraftig och hållbar elitidrottsverksamhet. Uppdraget inbegriper frågor om bl.a. skatter och social trygghet. Centrum för idrottsforskning redovisade sin analys i rapporten Svensk elitidrott vid ett vägskäl (2024:2). Utskottet anser att det pågående arbetet bör avvaktas. Därmed avstyrks motion 2024/25:3165 (C) yrkande 3.

Ur avsnittet "Företagare, studerande och andra grupper" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10 och 11. Läs betänkandet

Sjukförsäkringens syfte är att ge ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och stöd till individen för återgång i arbete. Försäkringen ska med andra ord vara utformad för att dels ge ekonomisk trygghet till den som inte kan arbeta på grund av sjukdom, dels bidra till att han eller hon kan rehabiliteras och få tillbaka sin arbetsförmåga.

Utskottet konstaterar att riksdagen nyligen har beslutat om att höja de lagstadgade ersättningsnivåerna för förmånerna sjukpenning i särskilda fall och rehabiliteringspenning i särskilda fall samt att höja boendetillägget (prop. 2024/25:1 utg.omr. 10, bet. 2024/25:SfU1, rskr. 2024/25:98). Motion 2024/25:3026 (S) yrkande 11 får således anses tillgodosett och avstyrks därmed. Utskottet noterar vidare att motionsyrkanden om fler förmånsnivåer i sjukförsäkringen och om arbetstidens förläggning avstyrktes i betänkande 2023/24:SfU13. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks även motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkande 3, 2024/25:1777 (M), 2024/25:1906 (V) yrkande 6, 2024/25:3039 (MP) yrkande 2 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 5 och 10.

När det gäller utredningsbetänkandet En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022 (SOU 2024:26) konstaterar utskottet att det ansvariga statsrådet har uttalat att utredningens förslag inte bedöms möta de utmaningar som finns inom sjukförsäkringen i nuläget. Det saknas mot den bakgrunden skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om beredning av förslagen i betänkandet. Utskottet är inte heller berett att ta initiativ i fråga om förtydliganden av sjukpenningreglerna om nyförlösta försäkrade eller om en översyn av åtgärder för att färre människor ska falla ur sjukförsäkringen. Övriga motionsyrkanden som gäller rehabiliteringskedjan och arbetsförmågebedömningen motsvaras av yrkanden som behandlades och avstyrktes av utskottet i betänkande 2023/24:SfU13. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1241 (S), 2024/25:1403 (SD) yrkandena 23 och 25, 2024/25:1706 (S) yrkande 3, 2024/25:1906 (V) yrkandena 15 och 16, 2024/25:2638 (MP), 2024/25:2640 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3039 (MP) yrkandena 3 och 4, 2024/25:3055 (MP) yrkande 71 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 8, 9, 15 och 16.

I utredningsbetänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) föreslås att SGI ska kunna beslutas utifrån historiska inkomster med en ramtid om tolv månader för anställda och utifrån historiska inkomster med en ramtid om tre år för egenföretagare. Om det är mer fördelaktigt ska SGI kunna beslutas utifrån aktuella inkomster för både anställda och egenföretagare. Som utskottet redogjort för ovan innehåller betänkandet även överväganden och förslag som gäller konstnärer och kulturskapare. Utskottet anser att beredningen av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1774 (MP) yrkandena 21 och 22, 2024/25:1906 (V) yrkande 17, 2024/25:1926 (V) yrkande 14, 2024/25:3026 (S) yrkande 8, 2024/25:3039 (MP) yrkandena 7 och 10, 2024/25:3068 (MP) yrkande 23 och 2024/25:3110 (S) yrkande 32.

Motionsyrkanden om att ändra eller avskaffa karensavdraget som motsvarar de som nu är aktuella behandlades och avstyrktes av utskottet under det förra riksmötet. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågan. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:860 (S), 2024/25:884 (S), 2024/25:1246 (S), 2024/25:1508 (S), 2024/25:1580 (S) yrkande 3, 2024/25:1847 (S), 2024/25:1906 (V) yrkande 4, 2024/25:2186 (S), 2024/25:2348 (S), 2024/25:2440 (S), 2024/25:2454 (S), 2024/25:2514 (S) yrkande 3, 2024/25:3026 (S) yrkande 7 och 2024/25:3039 (MP) yrkande 1.

I förra årets betänkande om socialförsäkringsfrågor avstyrkte utskottet även motionsyrkanden om flexibel återgång till arbete. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågan. I detta sammanhang kan även noteras att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserade att möjligheten till arbetsprövning med bibehållen sjukpenning ska ses över (prop. 2024/25:1 utg.omr. 1). Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkandena 4, 26 och 28 samt 2024/25:1906 (V) yrkandena 21 och 22.

I ett par motioner föreslås tillkännagivanden om sjukpenningen för den som är arbetslös. Enligt gällande rätt kan hel sjukpenning i dessa fall lämnas med som högst 543 kronor om dagen (28 kap. 11 § SFB). Utskottet är för närvarande inte berett att föreslå en översyn av regelverket för sjukpenning för arbetssökande. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:2124 (S) och 2024/25:3158 (C) yrkande 45.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motsvarande motionsyrkanden om preventionsersättning och anslutande frågor samt om sjukrivning vid psykisk ohälsa. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkandena 10–18, 21 och 24, 2024/25:1906 (V) yrkande 11, 2024/25:1973 (M) yrkande 2 och 2024/25:3039 (MP) yrkande 11.

I fråga om de motioner som gäller jämställd sjukförsäkring visar regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2025 att kvinnors sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa fortfarande är hög jämfört med hur det ser ut för männen (prop. 2024/25:1 utg.omr. 10). Utskottet noterade i samband med behandlingen av budgetpropositionen att just psykiatriska diagnoser har en klart högre varaktighet än övriga diagnoser (dvs. medför längre sjukperioder) och att regeringen pekar ut kvinnors fortsatt höga sjukfrånvaro till följd av psykiatriska diagnoser som en bidragande orsak till att målet om en långsiktigt stabil och låg sjukfrånvaro inte till fullo är uppfyllt (bet. 2024/25:SfU1). Den bestående skillnaden mellan mäns och kvinnors sjukskrivning är således en mycket angelägen fråga. Utskottet vill som tidigare betona att det är viktigt att verka för åtgärder som syftar till att förebygga och förkorta sjukfall, inte minst sådana som är en följd av psykiatriska diagnoser. Enligt utskottets mening saknas det emellertid behov av att föreslå ett särskilt tillkännagivande om detta. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1580 (S) yrkande 2, 2024/25:2948 (C) yrkande 21, 2024/25:3069 (S) yrkande 10 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 1 och 4.

Ur avsnittet "Sjukförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkterna 15, 16, 17, 18, 20, 21, 22, 23, 26 och 27. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om en parlamentarisk kommitté, kvaliteten i utredningsarbetet inom Försäkringskassan, en kriskommission, ett nytt syfte för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, stärkt rätt till rättshjälp, konsekvenser av lagförslagen i proposition 2021/22:206, en indexering av tak- och ersättningsnivåer i socialförsäkringen fr.o.m. 2027, kvalificering in i delar av socialförsäkringssystemen samt en sammanslagning av arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och försörjningsstödet till ett sammanhållet trygghetssystem. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller motsvarande motionsyrkanden. Utskottet är inte heller berett att ta några initiativ i fråga om att införa en samhällslön, om att se över inkomstbortfallsprincipen, om möjligheterna att låta skönstaxerade inkomster ligga till grund för rätt till en förmån eller om ett obegränsat ekonomiskt arbetsgivaransvar. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1244 (S), 2024/25:1403 (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1906 (V) yrkandena 1, 2, 19, 20 och 30, 2024/25:2461 (KD), 2024/25:2589 (M), 2024/25:2643 (MP) yrkande 21, 2024/25:2949 (C) yrkande 26 och 2024/25:3158 (C) yrkande 2.

När det gäller merkostnadsersättning avstyrkte utskottet förra året motionsyrkanden om den övre åldersgränsen för rätt till förmånen, DFA-kedjan, en alternativ ersättningsprincip (krona för krona) och regelförenklingar i ärenden om merkostnadsersättning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1333 (MP) yrkande 4 och 2024/25:1402 (SD) yrkandena 1–5.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården, under förutsättning att den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer tillsammans med Försäkringskassans svar på rapporten under övervägande. I nuläget är utskottet emellertid inte berett att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen eller andra former av ekonomiskt stöd till anhöriga eller efterlevande. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1402 (SD) yrkandena 6, 7 och 9, 2024/25:1906 (V) yrkande 5, 2024/25:2616 (MP) yrkande 2, 2024/25:2841 (M) och 2024/25:3158 (C) yrkande 46.

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om förstärkt kontroll av A1-intygen och socialförsäkringsreglerna för gränspendlare. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller motsvarande motionsyrkanden. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1200 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2024/25:3025 (S) yrkande 4.

I samma betänkande avstyrkte utskottet även motionsyrkanden om användningen av AI vid handläggningen av socialförsäkringsärenden, om Försäkringskassans resurser och handläggningstider samt om en informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1906 (V) yrkande 29, 2024/25:3026 (S) yrkandena 13 och 14 samt 2024/25:3158 (C) yrkande 3.

Ett antal motioner gäller socialförsäkringsförmåner för utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd. Reglerna för folkbokföring och rätten till förmåner för denna grupp ändrades genom lagändringar som trädde i kraft den 1 november 2024 (prop. 2023/24:151, bet. 2023/24:SfU5, rskr. 2023/24:10). Det nya regelverket innebär bl.a. att utlänningar med tillfälligt skydd får rätt till vissa arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner och hälso- och sjukvård samt möjlighet att delta i arbetsmarknadspolitiska program. Utskottet är inte berett att gå vidare med förslag om att ändra det regelverk som nyligen trätt i kraft. I detta sammanhang bör det även framhållas att regeringen har tillsatt en utredning om en ny modell för kvalificering till socialförsäkringsförmånerna (dir. 2023:149). Utredningen som bl.a. har analyserat och tagit ställning till på vilket sätt personer som kommer till Sverige ska kvalificera sig till förmåner enligt socialförsäkringsbalken, särskilt de bosättningsbaserade förmånerna, lämnade sitt betänkande Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper (SOU 2025:53) den 29 april. När det gäller frågan om kompensation till kommuner och regioner konstaterade utskottet i betänkande 2023/24:SfU5 att lagförslagen i det ärendet inte bedöms innebära nya åtaganden för kommuner och regioner som innebär att den kommunala finansieringsprincipen ska tillämpas. Utskottet finner inte skäl att ändra sin bedömning i denna del och utgår från att regeringen kommer att följa frågan. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1930 (V) yrkande 27, 2024/25:2949 (C) yrkande 17 och 2024/25:3025 (S) yrkande 13.

När det gäller motionsyrkandena om arbetet med att förebygga välfärdsbrott avstyrkte utskottet motsvarande yrkanden förra året med hänvisning till pågående arbete. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa motionsyrkanden. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:3025 (S) yrkande 18, 2024/25:3026 (S) yrkande 12 och 2024/25:3028 (S) yrkande 13.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 19 och 32. Läs betänkandet

Sjukförsäkringens syfte är att ge ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och stöd till individen för återgång i arbete. Försäkringen ska med andra ord vara utformad för att dels ge ekonomisk trygghet till den som inte kan arbeta på grund av sjukdom, dels bidra till att han eller hon kan rehabiliteras och få tillbaka sin arbetsförmåga.

Utskottet konstaterar att riksdagen nyligen har beslutat om att höja de lagstadgade ersättningsnivåerna för förmånerna sjukpenning i särskilda fall och rehabiliteringspenning i särskilda fall samt att höja boendetillägget (prop. 2024/25:1 utg.omr. 10, bet. 2024/25:SfU1, rskr. 2024/25:98). Motion 2024/25:3026 (S) yrkande 11 får således anses tillgodosett och avstyrks därmed. Utskottet noterar vidare att motionsyrkanden om fler förmånsnivåer i sjukförsäkringen och om arbetstidens förläggning avstyrktes i betänkande 2023/24:SfU13. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks även motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkande 3, 2024/25:1777 (M), 2024/25:1906 (V) yrkande 6, 2024/25:3039 (MP) yrkande 2 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 5 och 10.

När det gäller utredningsbetänkandet En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022 (SOU 2024:26) konstaterar utskottet att det ansvariga statsrådet har uttalat att utredningens förslag inte bedöms möta de utmaningar som finns inom sjukförsäkringen i nuläget. Det saknas mot den bakgrunden skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om beredning av förslagen i betänkandet. Utskottet är inte heller berett att ta initiativ i fråga om förtydliganden av sjukpenningreglerna om nyförlösta försäkrade eller om en översyn av åtgärder för att färre människor ska falla ur sjukförsäkringen. Övriga motionsyrkanden som gäller rehabiliteringskedjan och arbetsförmågebedömningen motsvaras av yrkanden som behandlades och avstyrktes av utskottet i betänkande 2023/24:SfU13. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1241 (S), 2024/25:1403 (SD) yrkandena 23 och 25, 2024/25:1706 (S) yrkande 3, 2024/25:1906 (V) yrkandena 15 och 16, 2024/25:2638 (MP), 2024/25:2640 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3039 (MP) yrkandena 3 och 4, 2024/25:3055 (MP) yrkande 71 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 8, 9, 15 och 16.

I utredningsbetänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) föreslås att SGI ska kunna beslutas utifrån historiska inkomster med en ramtid om tolv månader för anställda och utifrån historiska inkomster med en ramtid om tre år för egenföretagare. Om det är mer fördelaktigt ska SGI kunna beslutas utifrån aktuella inkomster för både anställda och egenföretagare. Som utskottet redogjort för ovan innehåller betänkandet även överväganden och förslag som gäller konstnärer och kulturskapare. Utskottet anser att beredningen av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1774 (MP) yrkandena 21 och 22, 2024/25:1906 (V) yrkande 17, 2024/25:1926 (V) yrkande 14, 2024/25:3026 (S) yrkande 8, 2024/25:3039 (MP) yrkandena 7 och 10, 2024/25:3068 (MP) yrkande 23 och 2024/25:3110 (S) yrkande 32.

Motionsyrkanden om att ändra eller avskaffa karensavdraget som motsvarar de som nu är aktuella behandlades och avstyrktes av utskottet under det förra riksmötet. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågan. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:860 (S), 2024/25:884 (S), 2024/25:1246 (S), 2024/25:1508 (S), 2024/25:1580 (S) yrkande 3, 2024/25:1847 (S), 2024/25:1906 (V) yrkande 4, 2024/25:2186 (S), 2024/25:2348 (S), 2024/25:2440 (S), 2024/25:2454 (S), 2024/25:2514 (S) yrkande 3, 2024/25:3026 (S) yrkande 7 och 2024/25:3039 (MP) yrkande 1.

I förra årets betänkande om socialförsäkringsfrågor avstyrkte utskottet även motionsyrkanden om flexibel återgång till arbete. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågan. I detta sammanhang kan även noteras att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserade att möjligheten till arbetsprövning med bibehållen sjukpenning ska ses över (prop. 2024/25:1 utg.omr. 1). Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkandena 4, 26 och 28 samt 2024/25:1906 (V) yrkandena 21 och 22.

I ett par motioner föreslås tillkännagivanden om sjukpenningen för den som är arbetslös. Enligt gällande rätt kan hel sjukpenning i dessa fall lämnas med som högst 543 kronor om dagen (28 kap. 11 § SFB). Utskottet är för närvarande inte berett att föreslå en översyn av regelverket för sjukpenning för arbetssökande. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:2124 (S) och 2024/25:3158 (C) yrkande 45.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motsvarande motionsyrkanden om preventionsersättning och anslutande frågor samt om sjukrivning vid psykisk ohälsa. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkandena 10–18, 21 och 24, 2024/25:1906 (V) yrkande 11, 2024/25:1973 (M) yrkande 2 och 2024/25:3039 (MP) yrkande 11.

I fråga om de motioner som gäller jämställd sjukförsäkring visar regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2025 att kvinnors sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa fortfarande är hög jämfört med hur det ser ut för männen (prop. 2024/25:1 utg.omr. 10). Utskottet noterade i samband med behandlingen av budgetpropositionen att just psykiatriska diagnoser har en klart högre varaktighet än övriga diagnoser (dvs. medför längre sjukperioder) och att regeringen pekar ut kvinnors fortsatt höga sjukfrånvaro till följd av psykiatriska diagnoser som en bidragande orsak till att målet om en långsiktigt stabil och låg sjukfrånvaro inte till fullo är uppfyllt (bet. 2024/25:SfU1). Den bestående skillnaden mellan mäns och kvinnors sjukskrivning är således en mycket angelägen fråga. Utskottet vill som tidigare betona att det är viktigt att verka för åtgärder som syftar till att förebygga och förkorta sjukfall, inte minst sådana som är en följd av psykiatriska diagnoser. Enligt utskottets mening saknas det emellertid behov av att föreslå ett särskilt tillkännagivande om detta. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1580 (S) yrkande 2, 2024/25:2948 (C) yrkande 21, 2024/25:3069 (S) yrkande 10 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 1 och 4.

Ur avsnittet "Sjukförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 16, 17, 18, 20, 21, 22, 23, 26 och 27. Läs betänkandet

Sjukförsäkringens syfte är att ge ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och stöd till individen för återgång i arbete. Försäkringen ska med andra ord vara utformad för att dels ge ekonomisk trygghet till den som inte kan arbeta på grund av sjukdom, dels bidra till att han eller hon kan rehabiliteras och få tillbaka sin arbetsförmåga.

Utskottet konstaterar att riksdagen nyligen har beslutat om att höja de lagstadgade ersättningsnivåerna för förmånerna sjukpenning i särskilda fall och rehabiliteringspenning i särskilda fall samt att höja boendetillägget (prop. 2024/25:1 utg.omr. 10, bet. 2024/25:SfU1, rskr. 2024/25:98). Motion 2024/25:3026 (S) yrkande 11 får således anses tillgodosett och avstyrks därmed. Utskottet noterar vidare att motionsyrkanden om fler förmånsnivåer i sjukförsäkringen och om arbetstidens förläggning avstyrktes i betänkande 2023/24:SfU13. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks även motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkande 3, 2024/25:1777 (M), 2024/25:1906 (V) yrkande 6, 2024/25:3039 (MP) yrkande 2 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 5 och 10.

När det gäller utredningsbetänkandet En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022 (SOU 2024:26) konstaterar utskottet att det ansvariga statsrådet har uttalat att utredningens förslag inte bedöms möta de utmaningar som finns inom sjukförsäkringen i nuläget. Det saknas mot den bakgrunden skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om beredning av förslagen i betänkandet. Utskottet är inte heller berett att ta initiativ i fråga om förtydliganden av sjukpenningreglerna om nyförlösta försäkrade eller om en översyn av åtgärder för att färre människor ska falla ur sjukförsäkringen. Övriga motionsyrkanden som gäller rehabiliteringskedjan och arbetsförmågebedömningen motsvaras av yrkanden som behandlades och avstyrktes av utskottet i betänkande 2023/24:SfU13. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1241 (S), 2024/25:1403 (SD) yrkandena 23 och 25, 2024/25:1706 (S) yrkande 3, 2024/25:1906 (V) yrkandena 15 och 16, 2024/25:2638 (MP), 2024/25:2640 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3039 (MP) yrkandena 3 och 4, 2024/25:3055 (MP) yrkande 71 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 8, 9, 15 och 16.

I utredningsbetänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) föreslås att SGI ska kunna beslutas utifrån historiska inkomster med en ramtid om tolv månader för anställda och utifrån historiska inkomster med en ramtid om tre år för egenföretagare. Om det är mer fördelaktigt ska SGI kunna beslutas utifrån aktuella inkomster för både anställda och egenföretagare. Som utskottet redogjort för ovan innehåller betänkandet även överväganden och förslag som gäller konstnärer och kulturskapare. Utskottet anser att beredningen av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1774 (MP) yrkandena 21 och 22, 2024/25:1906 (V) yrkande 17, 2024/25:1926 (V) yrkande 14, 2024/25:3026 (S) yrkande 8, 2024/25:3039 (MP) yrkandena 7 och 10, 2024/25:3068 (MP) yrkande 23 och 2024/25:3110 (S) yrkande 32.

Motionsyrkanden om att ändra eller avskaffa karensavdraget som motsvarar de som nu är aktuella behandlades och avstyrktes av utskottet under det förra riksmötet. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågan. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:860 (S), 2024/25:884 (S), 2024/25:1246 (S), 2024/25:1508 (S), 2024/25:1580 (S) yrkande 3, 2024/25:1847 (S), 2024/25:1906 (V) yrkande 4, 2024/25:2186 (S), 2024/25:2348 (S), 2024/25:2440 (S), 2024/25:2454 (S), 2024/25:2514 (S) yrkande 3, 2024/25:3026 (S) yrkande 7 och 2024/25:3039 (MP) yrkande 1.

I förra årets betänkande om socialförsäkringsfrågor avstyrkte utskottet även motionsyrkanden om flexibel återgång till arbete. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågan. I detta sammanhang kan även noteras att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserade att möjligheten till arbetsprövning med bibehållen sjukpenning ska ses över (prop. 2024/25:1 utg.omr. 1). Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkandena 4, 26 och 28 samt 2024/25:1906 (V) yrkandena 21 och 22.

I ett par motioner föreslås tillkännagivanden om sjukpenningen för den som är arbetslös. Enligt gällande rätt kan hel sjukpenning i dessa fall lämnas med som högst 543 kronor om dagen (28 kap. 11 § SFB). Utskottet är för närvarande inte berett att föreslå en översyn av regelverket för sjukpenning för arbetssökande. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:2124 (S) och 2024/25:3158 (C) yrkande 45.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motsvarande motionsyrkanden om preventionsersättning och anslutande frågor samt om sjukrivning vid psykisk ohälsa. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkandena 10–18, 21 och 24, 2024/25:1906 (V) yrkande 11, 2024/25:1973 (M) yrkande 2 och 2024/25:3039 (MP) yrkande 11.

I fråga om de motioner som gäller jämställd sjukförsäkring visar regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2025 att kvinnors sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa fortfarande är hög jämfört med hur det ser ut för männen (prop. 2024/25:1 utg.omr. 10). Utskottet noterade i samband med behandlingen av budgetpropositionen att just psykiatriska diagnoser har en klart högre varaktighet än övriga diagnoser (dvs. medför längre sjukperioder) och att regeringen pekar ut kvinnors fortsatt höga sjukfrånvaro till följd av psykiatriska diagnoser som en bidragande orsak till att målet om en långsiktigt stabil och låg sjukfrånvaro inte till fullo är uppfyllt (bet. 2024/25:SfU1). Den bestående skillnaden mellan mäns och kvinnors sjukskrivning är således en mycket angelägen fråga. Utskottet vill som tidigare betona att det är viktigt att verka för åtgärder som syftar till att förebygga och förkorta sjukfall, inte minst sådana som är en följd av psykiatriska diagnoser. Enligt utskottets mening saknas det emellertid behov av att föreslå ett särskilt tillkännagivande om detta. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1580 (S) yrkande 2, 2024/25:2948 (C) yrkande 21, 2024/25:3069 (S) yrkande 10 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 1 och 4.

Ur avsnittet "Sjukförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 15, 16, 18, 20, 21, 22, 23, 26 och 27. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om en parlamentarisk kommitté, kvaliteten i utredningsarbetet inom Försäkringskassan, en kriskommission, ett nytt syfte för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, stärkt rätt till rättshjälp, konsekvenser av lagförslagen i proposition 2021/22:206, en indexering av tak- och ersättningsnivåer i socialförsäkringen fr.o.m. 2027, kvalificering in i delar av socialförsäkringssystemen samt en sammanslagning av arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och försörjningsstödet till ett sammanhållet trygghetssystem. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller motsvarande motionsyrkanden. Utskottet är inte heller berett att ta några initiativ i fråga om att införa en samhällslön, om att se över inkomstbortfallsprincipen, om möjligheterna att låta skönstaxerade inkomster ligga till grund för rätt till en förmån eller om ett obegränsat ekonomiskt arbetsgivaransvar. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1244 (S), 2024/25:1403 (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1906 (V) yrkandena 1, 2, 19, 20 och 30, 2024/25:2461 (KD), 2024/25:2589 (M), 2024/25:2643 (MP) yrkande 21, 2024/25:2949 (C) yrkande 26 och 2024/25:3158 (C) yrkande 2.

När det gäller merkostnadsersättning avstyrkte utskottet förra året motionsyrkanden om den övre åldersgränsen för rätt till förmånen, DFA-kedjan, en alternativ ersättningsprincip (krona för krona) och regelförenklingar i ärenden om merkostnadsersättning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1333 (MP) yrkande 4 och 2024/25:1402 (SD) yrkandena 1–5.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården, under förutsättning att den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer tillsammans med Försäkringskassans svar på rapporten under övervägande. I nuläget är utskottet emellertid inte berett att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen eller andra former av ekonomiskt stöd till anhöriga eller efterlevande. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1402 (SD) yrkandena 6, 7 och 9, 2024/25:1906 (V) yrkande 5, 2024/25:2616 (MP) yrkande 2, 2024/25:2841 (M) och 2024/25:3158 (C) yrkande 46.

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om förstärkt kontroll av A1-intygen och socialförsäkringsreglerna för gränspendlare. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller motsvarande motionsyrkanden. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1200 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2024/25:3025 (S) yrkande 4.

I samma betänkande avstyrkte utskottet även motionsyrkanden om användningen av AI vid handläggningen av socialförsäkringsärenden, om Försäkringskassans resurser och handläggningstider samt om en informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1906 (V) yrkande 29, 2024/25:3026 (S) yrkandena 13 och 14 samt 2024/25:3158 (C) yrkande 3.

Ett antal motioner gäller socialförsäkringsförmåner för utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd. Reglerna för folkbokföring och rätten till förmåner för denna grupp ändrades genom lagändringar som trädde i kraft den 1 november 2024 (prop. 2023/24:151, bet. 2023/24:SfU5, rskr. 2023/24:10). Det nya regelverket innebär bl.a. att utlänningar med tillfälligt skydd får rätt till vissa arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner och hälso- och sjukvård samt möjlighet att delta i arbetsmarknadspolitiska program. Utskottet är inte berett att gå vidare med förslag om att ändra det regelverk som nyligen trätt i kraft. I detta sammanhang bör det även framhållas att regeringen har tillsatt en utredning om en ny modell för kvalificering till socialförsäkringsförmånerna (dir. 2023:149). Utredningen som bl.a. har analyserat och tagit ställning till på vilket sätt personer som kommer till Sverige ska kvalificera sig till förmåner enligt socialförsäkringsbalken, särskilt de bosättningsbaserade förmånerna, lämnade sitt betänkande Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper (SOU 2025:53) den 29 april. När det gäller frågan om kompensation till kommuner och regioner konstaterade utskottet i betänkande 2023/24:SfU5 att lagförslagen i det ärendet inte bedöms innebära nya åtaganden för kommuner och regioner som innebär att den kommunala finansieringsprincipen ska tillämpas. Utskottet finner inte skäl att ändra sin bedömning i denna del och utgår från att regeringen kommer att följa frågan. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1930 (V) yrkande 27, 2024/25:2949 (C) yrkande 17 och 2024/25:3025 (S) yrkande 13.

När det gäller motionsyrkandena om arbetet med att förebygga välfärdsbrott avstyrkte utskottet motsvarande yrkanden förra året med hänvisning till pågående arbete. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa motionsyrkanden. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:3025 (S) yrkande 18, 2024/25:3026 (S) yrkande 12 och 2024/25:3028 (S) yrkande 13.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 14 och 32. Läs betänkandet

Sjukförsäkringens syfte är att ge ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och stöd till individen för återgång i arbete. Försäkringen ska med andra ord vara utformad för att dels ge ekonomisk trygghet till den som inte kan arbeta på grund av sjukdom, dels bidra till att han eller hon kan rehabiliteras och få tillbaka sin arbetsförmåga.

Utskottet konstaterar att riksdagen nyligen har beslutat om att höja de lagstadgade ersättningsnivåerna för förmånerna sjukpenning i särskilda fall och rehabiliteringspenning i särskilda fall samt att höja boendetillägget (prop. 2024/25:1 utg.omr. 10, bet. 2024/25:SfU1, rskr. 2024/25:98). Motion 2024/25:3026 (S) yrkande 11 får således anses tillgodosett och avstyrks därmed. Utskottet noterar vidare att motionsyrkanden om fler förmånsnivåer i sjukförsäkringen och om arbetstidens förläggning avstyrktes i betänkande 2023/24:SfU13. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks även motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkande 3, 2024/25:1777 (M), 2024/25:1906 (V) yrkande 6, 2024/25:3039 (MP) yrkande 2 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 5 och 10.

När det gäller utredningsbetänkandet En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022 (SOU 2024:26) konstaterar utskottet att det ansvariga statsrådet har uttalat att utredningens förslag inte bedöms möta de utmaningar som finns inom sjukförsäkringen i nuläget. Det saknas mot den bakgrunden skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om beredning av förslagen i betänkandet. Utskottet är inte heller berett att ta initiativ i fråga om förtydliganden av sjukpenningreglerna om nyförlösta försäkrade eller om en översyn av åtgärder för att färre människor ska falla ur sjukförsäkringen. Övriga motionsyrkanden som gäller rehabiliteringskedjan och arbetsförmågebedömningen motsvaras av yrkanden som behandlades och avstyrktes av utskottet i betänkande 2023/24:SfU13. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1241 (S), 2024/25:1403 (SD) yrkandena 23 och 25, 2024/25:1706 (S) yrkande 3, 2024/25:1906 (V) yrkandena 15 och 16, 2024/25:2638 (MP), 2024/25:2640 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3039 (MP) yrkandena 3 och 4, 2024/25:3055 (MP) yrkande 71 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 8, 9, 15 och 16.

I utredningsbetänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) föreslås att SGI ska kunna beslutas utifrån historiska inkomster med en ramtid om tolv månader för anställda och utifrån historiska inkomster med en ramtid om tre år för egenföretagare. Om det är mer fördelaktigt ska SGI kunna beslutas utifrån aktuella inkomster för både anställda och egenföretagare. Som utskottet redogjort för ovan innehåller betänkandet även överväganden och förslag som gäller konstnärer och kulturskapare. Utskottet anser att beredningen av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1774 (MP) yrkandena 21 och 22, 2024/25:1906 (V) yrkande 17, 2024/25:1926 (V) yrkande 14, 2024/25:3026 (S) yrkande 8, 2024/25:3039 (MP) yrkandena 7 och 10, 2024/25:3068 (MP) yrkande 23 och 2024/25:3110 (S) yrkande 32.

Motionsyrkanden om att ändra eller avskaffa karensavdraget som motsvarar de som nu är aktuella behandlades och avstyrktes av utskottet under det förra riksmötet. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågan. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:860 (S), 2024/25:884 (S), 2024/25:1246 (S), 2024/25:1508 (S), 2024/25:1580 (S) yrkande 3, 2024/25:1847 (S), 2024/25:1906 (V) yrkande 4, 2024/25:2186 (S), 2024/25:2348 (S), 2024/25:2440 (S), 2024/25:2454 (S), 2024/25:2514 (S) yrkande 3, 2024/25:3026 (S) yrkande 7 och 2024/25:3039 (MP) yrkande 1.

I förra årets betänkande om socialförsäkringsfrågor avstyrkte utskottet även motionsyrkanden om flexibel återgång till arbete. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågan. I detta sammanhang kan även noteras att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserade att möjligheten till arbetsprövning med bibehållen sjukpenning ska ses över (prop. 2024/25:1 utg.omr. 1). Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkandena 4, 26 och 28 samt 2024/25:1906 (V) yrkandena 21 och 22.

I ett par motioner föreslås tillkännagivanden om sjukpenningen för den som är arbetslös. Enligt gällande rätt kan hel sjukpenning i dessa fall lämnas med som högst 543 kronor om dagen (28 kap. 11 § SFB). Utskottet är för närvarande inte berett att föreslå en översyn av regelverket för sjukpenning för arbetssökande. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:2124 (S) och 2024/25:3158 (C) yrkande 45.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motsvarande motionsyrkanden om preventionsersättning och anslutande frågor samt om sjukrivning vid psykisk ohälsa. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkandena 10–18, 21 och 24, 2024/25:1906 (V) yrkande 11, 2024/25:1973 (M) yrkande 2 och 2024/25:3039 (MP) yrkande 11.

I fråga om de motioner som gäller jämställd sjukförsäkring visar regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2025 att kvinnors sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa fortfarande är hög jämfört med hur det ser ut för männen (prop. 2024/25:1 utg.omr. 10). Utskottet noterade i samband med behandlingen av budgetpropositionen att just psykiatriska diagnoser har en klart högre varaktighet än övriga diagnoser (dvs. medför längre sjukperioder) och att regeringen pekar ut kvinnors fortsatt höga sjukfrånvaro till följd av psykiatriska diagnoser som en bidragande orsak till att målet om en långsiktigt stabil och låg sjukfrånvaro inte till fullo är uppfyllt (bet. 2024/25:SfU1). Den bestående skillnaden mellan mäns och kvinnors sjukskrivning är således en mycket angelägen fråga. Utskottet vill som tidigare betona att det är viktigt att verka för åtgärder som syftar till att förebygga och förkorta sjukfall, inte minst sådana som är en följd av psykiatriska diagnoser. Enligt utskottets mening saknas det emellertid behov av att föreslå ett särskilt tillkännagivande om detta. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1580 (S) yrkande 2, 2024/25:2948 (C) yrkande 21, 2024/25:3069 (S) yrkande 10 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 1 och 4.

Ur avsnittet "Sjukförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 15, 16, 17, 18, 21, 22, 23, 26 och 27. Läs betänkandet

Sjukförsäkringens syfte är att ge ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och stöd till individen för återgång i arbete. Försäkringen ska med andra ord vara utformad för att dels ge ekonomisk trygghet till den som inte kan arbeta på grund av sjukdom, dels bidra till att han eller hon kan rehabiliteras och få tillbaka sin arbetsförmåga.

Utskottet konstaterar att riksdagen nyligen har beslutat om att höja de lagstadgade ersättningsnivåerna för förmånerna sjukpenning i särskilda fall och rehabiliteringspenning i särskilda fall samt att höja boendetillägget (prop. 2024/25:1 utg.omr. 10, bet. 2024/25:SfU1, rskr. 2024/25:98). Motion 2024/25:3026 (S) yrkande 11 får således anses tillgodosett och avstyrks därmed. Utskottet noterar vidare att motionsyrkanden om fler förmånsnivåer i sjukförsäkringen och om arbetstidens förläggning avstyrktes i betänkande 2023/24:SfU13. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks även motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkande 3, 2024/25:1777 (M), 2024/25:1906 (V) yrkande 6, 2024/25:3039 (MP) yrkande 2 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 5 och 10.

När det gäller utredningsbetänkandet En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022 (SOU 2024:26) konstaterar utskottet att det ansvariga statsrådet har uttalat att utredningens förslag inte bedöms möta de utmaningar som finns inom sjukförsäkringen i nuläget. Det saknas mot den bakgrunden skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om beredning av förslagen i betänkandet. Utskottet är inte heller berett att ta initiativ i fråga om förtydliganden av sjukpenningreglerna om nyförlösta försäkrade eller om en översyn av åtgärder för att färre människor ska falla ur sjukförsäkringen. Övriga motionsyrkanden som gäller rehabiliteringskedjan och arbetsförmågebedömningen motsvaras av yrkanden som behandlades och avstyrktes av utskottet i betänkande 2023/24:SfU13. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1241 (S), 2024/25:1403 (SD) yrkandena 23 och 25, 2024/25:1706 (S) yrkande 3, 2024/25:1906 (V) yrkandena 15 och 16, 2024/25:2638 (MP), 2024/25:2640 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3039 (MP) yrkandena 3 och 4, 2024/25:3055 (MP) yrkande 71 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 8, 9, 15 och 16.

I utredningsbetänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) föreslås att SGI ska kunna beslutas utifrån historiska inkomster med en ramtid om tolv månader för anställda och utifrån historiska inkomster med en ramtid om tre år för egenföretagare. Om det är mer fördelaktigt ska SGI kunna beslutas utifrån aktuella inkomster för både anställda och egenföretagare. Som utskottet redogjort för ovan innehåller betänkandet även överväganden och förslag som gäller konstnärer och kulturskapare. Utskottet anser att beredningen av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1774 (MP) yrkandena 21 och 22, 2024/25:1906 (V) yrkande 17, 2024/25:1926 (V) yrkande 14, 2024/25:3026 (S) yrkande 8, 2024/25:3039 (MP) yrkandena 7 och 10, 2024/25:3068 (MP) yrkande 23 och 2024/25:3110 (S) yrkande 32.

Motionsyrkanden om att ändra eller avskaffa karensavdraget som motsvarar de som nu är aktuella behandlades och avstyrktes av utskottet under det förra riksmötet. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågan. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:860 (S), 2024/25:884 (S), 2024/25:1246 (S), 2024/25:1508 (S), 2024/25:1580 (S) yrkande 3, 2024/25:1847 (S), 2024/25:1906 (V) yrkande 4, 2024/25:2186 (S), 2024/25:2348 (S), 2024/25:2440 (S), 2024/25:2454 (S), 2024/25:2514 (S) yrkande 3, 2024/25:3026 (S) yrkande 7 och 2024/25:3039 (MP) yrkande 1.

I förra årets betänkande om socialförsäkringsfrågor avstyrkte utskottet även motionsyrkanden om flexibel återgång till arbete. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågan. I detta sammanhang kan även noteras att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserade att möjligheten till arbetsprövning med bibehållen sjukpenning ska ses över (prop. 2024/25:1 utg.omr. 1). Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkandena 4, 26 och 28 samt 2024/25:1906 (V) yrkandena 21 och 22.

I ett par motioner föreslås tillkännagivanden om sjukpenningen för den som är arbetslös. Enligt gällande rätt kan hel sjukpenning i dessa fall lämnas med som högst 543 kronor om dagen (28 kap. 11 § SFB). Utskottet är för närvarande inte berett att föreslå en översyn av regelverket för sjukpenning för arbetssökande. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:2124 (S) och 2024/25:3158 (C) yrkande 45.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motsvarande motionsyrkanden om preventionsersättning och anslutande frågor samt om sjukrivning vid psykisk ohälsa. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkandena 10–18, 21 och 24, 2024/25:1906 (V) yrkande 11, 2024/25:1973 (M) yrkande 2 och 2024/25:3039 (MP) yrkande 11.

I fråga om de motioner som gäller jämställd sjukförsäkring visar regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2025 att kvinnors sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa fortfarande är hög jämfört med hur det ser ut för männen (prop. 2024/25:1 utg.omr. 10). Utskottet noterade i samband med behandlingen av budgetpropositionen att just psykiatriska diagnoser har en klart högre varaktighet än övriga diagnoser (dvs. medför längre sjukperioder) och att regeringen pekar ut kvinnors fortsatt höga sjukfrånvaro till följd av psykiatriska diagnoser som en bidragande orsak till att målet om en långsiktigt stabil och låg sjukfrånvaro inte till fullo är uppfyllt (bet. 2024/25:SfU1). Den bestående skillnaden mellan mäns och kvinnors sjukskrivning är således en mycket angelägen fråga. Utskottet vill som tidigare betona att det är viktigt att verka för åtgärder som syftar till att förebygga och förkorta sjukfall, inte minst sådana som är en följd av psykiatriska diagnoser. Enligt utskottets mening saknas det emellertid behov av att föreslå ett särskilt tillkännagivande om detta. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1580 (S) yrkande 2, 2024/25:2948 (C) yrkande 21, 2024/25:3069 (S) yrkande 10 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 1 och 4.

Ur avsnittet "Sjukförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 15, 16, 17, 18, 20, 22, 23, 26 och 27. Läs betänkandet

Sjukförsäkringens syfte är att ge ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och stöd till individen för återgång i arbete. Försäkringen ska med andra ord vara utformad för att dels ge ekonomisk trygghet till den som inte kan arbeta på grund av sjukdom, dels bidra till att han eller hon kan rehabiliteras och få tillbaka sin arbetsförmåga.

Utskottet konstaterar att riksdagen nyligen har beslutat om att höja de lagstadgade ersättningsnivåerna för förmånerna sjukpenning i särskilda fall och rehabiliteringspenning i särskilda fall samt att höja boendetillägget (prop. 2024/25:1 utg.omr. 10, bet. 2024/25:SfU1, rskr. 2024/25:98). Motion 2024/25:3026 (S) yrkande 11 får således anses tillgodosett och avstyrks därmed. Utskottet noterar vidare att motionsyrkanden om fler förmånsnivåer i sjukförsäkringen och om arbetstidens förläggning avstyrktes i betänkande 2023/24:SfU13. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks även motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkande 3, 2024/25:1777 (M), 2024/25:1906 (V) yrkande 6, 2024/25:3039 (MP) yrkande 2 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 5 och 10.

När det gäller utredningsbetänkandet En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022 (SOU 2024:26) konstaterar utskottet att det ansvariga statsrådet har uttalat att utredningens förslag inte bedöms möta de utmaningar som finns inom sjukförsäkringen i nuläget. Det saknas mot den bakgrunden skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om beredning av förslagen i betänkandet. Utskottet är inte heller berett att ta initiativ i fråga om förtydliganden av sjukpenningreglerna om nyförlösta försäkrade eller om en översyn av åtgärder för att färre människor ska falla ur sjukförsäkringen. Övriga motionsyrkanden som gäller rehabiliteringskedjan och arbetsförmågebedömningen motsvaras av yrkanden som behandlades och avstyrktes av utskottet i betänkande 2023/24:SfU13. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1241 (S), 2024/25:1403 (SD) yrkandena 23 och 25, 2024/25:1706 (S) yrkande 3, 2024/25:1906 (V) yrkandena 15 och 16, 2024/25:2638 (MP), 2024/25:2640 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3039 (MP) yrkandena 3 och 4, 2024/25:3055 (MP) yrkande 71 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 8, 9, 15 och 16.

I utredningsbetänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) föreslås att SGI ska kunna beslutas utifrån historiska inkomster med en ramtid om tolv månader för anställda och utifrån historiska inkomster med en ramtid om tre år för egenföretagare. Om det är mer fördelaktigt ska SGI kunna beslutas utifrån aktuella inkomster för både anställda och egenföretagare. Som utskottet redogjort för ovan innehåller betänkandet även överväganden och förslag som gäller konstnärer och kulturskapare. Utskottet anser att beredningen av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1774 (MP) yrkandena 21 och 22, 2024/25:1906 (V) yrkande 17, 2024/25:1926 (V) yrkande 14, 2024/25:3026 (S) yrkande 8, 2024/25:3039 (MP) yrkandena 7 och 10, 2024/25:3068 (MP) yrkande 23 och 2024/25:3110 (S) yrkande 32.

Motionsyrkanden om att ändra eller avskaffa karensavdraget som motsvarar de som nu är aktuella behandlades och avstyrktes av utskottet under det förra riksmötet. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågan. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:860 (S), 2024/25:884 (S), 2024/25:1246 (S), 2024/25:1508 (S), 2024/25:1580 (S) yrkande 3, 2024/25:1847 (S), 2024/25:1906 (V) yrkande 4, 2024/25:2186 (S), 2024/25:2348 (S), 2024/25:2440 (S), 2024/25:2454 (S), 2024/25:2514 (S) yrkande 3, 2024/25:3026 (S) yrkande 7 och 2024/25:3039 (MP) yrkande 1.

I förra årets betänkande om socialförsäkringsfrågor avstyrkte utskottet även motionsyrkanden om flexibel återgång till arbete. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågan. I detta sammanhang kan även noteras att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserade att möjligheten till arbetsprövning med bibehållen sjukpenning ska ses över (prop. 2024/25:1 utg.omr. 1). Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkandena 4, 26 och 28 samt 2024/25:1906 (V) yrkandena 21 och 22.

I ett par motioner föreslås tillkännagivanden om sjukpenningen för den som är arbetslös. Enligt gällande rätt kan hel sjukpenning i dessa fall lämnas med som högst 543 kronor om dagen (28 kap. 11 § SFB). Utskottet är för närvarande inte berett att föreslå en översyn av regelverket för sjukpenning för arbetssökande. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:2124 (S) och 2024/25:3158 (C) yrkande 45.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motsvarande motionsyrkanden om preventionsersättning och anslutande frågor samt om sjukrivning vid psykisk ohälsa. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkandena 10–18, 21 och 24, 2024/25:1906 (V) yrkande 11, 2024/25:1973 (M) yrkande 2 och 2024/25:3039 (MP) yrkande 11.

I fråga om de motioner som gäller jämställd sjukförsäkring visar regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2025 att kvinnors sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa fortfarande är hög jämfört med hur det ser ut för männen (prop. 2024/25:1 utg.omr. 10). Utskottet noterade i samband med behandlingen av budgetpropositionen att just psykiatriska diagnoser har en klart högre varaktighet än övriga diagnoser (dvs. medför längre sjukperioder) och att regeringen pekar ut kvinnors fortsatt höga sjukfrånvaro till följd av psykiatriska diagnoser som en bidragande orsak till att målet om en långsiktigt stabil och låg sjukfrånvaro inte till fullo är uppfyllt (bet. 2024/25:SfU1). Den bestående skillnaden mellan mäns och kvinnors sjukskrivning är således en mycket angelägen fråga. Utskottet vill som tidigare betona att det är viktigt att verka för åtgärder som syftar till att förebygga och förkorta sjukfall, inte minst sådana som är en följd av psykiatriska diagnoser. Enligt utskottets mening saknas det emellertid behov av att föreslå ett särskilt tillkännagivande om detta. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1580 (S) yrkande 2, 2024/25:2948 (C) yrkande 21, 2024/25:3069 (S) yrkande 10 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 1 och 4.

Ur avsnittet "Sjukförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 15, 16, 17, 18, 20, 21, 22, 26 och 27. Läs betänkandet

I detta avsnitt behandlar utskottet motioner som rör rehabilitering och Försäkringskassans samverkan med andra myndigheter och aktörer.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att bidraget till arbetsgivare för köp av arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd den 1 januari 2025 höjdes från 10 000 till 20 000 kronor per arbetstagare och år. Regeringen har vidare beslutat om ändringar i förordningen om bidrag till arbetshjälpmedel för att förtydliga och modernisera regelverket samt förenkla och effektivisera hanteringen av återbetalningsärenden. De sistnämnda ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2024.

Regeringen har även gett flera myndigheter olika uppdrag som rör rehabilitering. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ytterligare stödja och utveckla hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och därtill relaterad rehabilitering (S2024/01779). Socialstyrelsen ska senast den 15 december 2026 redovisa uppdraget till Regeringskansliet.

Regeringen har vidare gett ISF och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att utvärdera lagen (2019:1297) om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter för att åstadkomma en ändamålsenlig och effektiv rehabiliteringsprocess (S2024/01782). Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2026.

För att underlätta för personer att kunna återgå i arbete har regeringen gett Försäkringskassan i uppdrag att stärka uppföljningen av arbetsgivares planer för återgång i arbete samt stärka samordningen av rehabilitering. Därtill har Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket fått i uppdrag att utveckla sin samverkan och tillsyn av arbetsgivares arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar. Detta framgår av myndigheternas regleringsbrev för 2025. Regeringen har även gett Försäkringskassan i uppdrag att stärka arbetet för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Detta ska ske genom att man utvecklar rutiner för att identifiera och genomföra projekt inom det nationella programmet för Europeiska socialfonden+ 2021–2027 i syfte att få fler att närma sig arbetsmarknaden (S2025/00528). Försäkringskassan ska senast den 13 maj 2025 redovisa uppdraget till Regeringskansliet.

Försäkringskassan har på uppdrag av regeringen analyserat behovet av ändringar i lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och lämnat författningsförslag på ändringar som bedöms motiverade för att uppnå en ändamålsenlig resursanvändning och ett effektivt stöd för personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser för att komma i arbete (S2024/00722 och FK 2024/007710).

ISF har på uppdrag av regeringen analyserat hur försörjningen påverkas för personer som får stöd av den teamverksamhet som finansieras av samordningsförbunden (2024:12 Samordnat stöd leder till bättre försörjning). ISF har även granskat hur bidraget till arbetshjälpmedel från Försäkringskassan fungerar (2024:11 Bidrag till hjälpmedel på jobbet) och den samordnade rehabiliteringen av anställda med nedsatt arbetsförmåga (2025:3 Försäkringskassans samordningsuppdrag). Dessutom pågår en granskning av koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter (redovisas i juni 2026).

Som framgår av redogörelsen ovan pågår ett arbete med frågor som rör rehabilitering och Försäkringskassans samverkan med andra myndigheter och aktörer. Merparten av detta arbete har initierats under det senaste året. Utskottet anser att det pågående arbetet bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:425 (S), 2024/25:435 (S), 2024/25:780 (S), 2024/25:1333 (MP) yrkande 5, 2024/25:1403 (SD) yrkandena 5–8, 2024/25:1512 (S), 2024/25:1906 (V) yrkandena 12, 13, 23–25, 27 och 28, 2024/25:2386 (SD) yrkande 8, 2024/25:3026 (S) yrkandena 3 och 4 samt 2024/25:3158 (C) yrkandena 6, 7, 11–14, 23 och 24.

Ur avsnittet "Rehabilitering" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om förslag som ursprungligen lades fram i utredningsbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69). Detsamma gäller förslag om förändringar av äldrereglerna och kravet på att arbetsförmågan ska vara nedsatt för all överskådlig framtid för rätt till sjukersättning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i dessa frågor.

När det gäller frågan om att höja ersättningsnivåerna konstaterar utskottet att sjuk- och aktivitetsersättningen årligen räknas upp med prisbasbeloppet. Den 1 januari 2024 höjdes prisbasbeloppet med 9,14 procent till följd av inflationen. Indexeringen av den inkomstrelaterade sjuk- och aktivitetsersättningen är således utformad för att säkerställa att ersättningarna höjs när levnadskostnaderna ökar.

I en motion lämnas förslag om att sänka beviskraven för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång, bl.a. för att få ned handläggningstiderna. Utskottet konstaterar att Försäkringskassan har tillförts medel för att under 2025 kunna prioritera kärnverksamheten så att väntetiderna för de försäkrade förkortas utan att rättssäkerheten riskeras. Utskottet utesluter inte att ytterligare åtgärder kan komma att behövas för att korta ned myndighetens handläggningstider men är inte villigt att gå vidare med förslag om att sänka de beviskrav som gäller för förmånen.

Därmed avstyrks motionerna 2024/25:743 (S), 2024/25:1328 (MP) yrkande 1, 2024/25:1403 (SD) yrkandena 30 och 32, 2024/25:1553 (KD), 2024/25:1906 (V) yrkandena 7, 9 och 10, 2024/25:3026 (S) yrkande 2, 2024/25:1906 (V) yrkande 8, 2024/25:3026 (S) yrkande 5 och 2024/25:3039 (MP) yrkande 5.

I fråga om garantiersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen avstyrkte utskottet förra året motionsyrkanden som motsvarar de som nu är aktuella. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1906 (V) yrkande 36, 2024/25:3026 (S) yrkande 6 och 2024/25:3039 (MP) yrkande 6.

I ett par motioner lyfts frågan om att låta sjukersättningen vara vilande även för studier på deltid. Utskottet konstaterar att förslag om detta lämnades i ovannämnda utredningsbetänkande SOU 2021:69. Ett annat motionsyrkande gäller åtgärder för att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att driva företag, bl.a. när det gäller förutsättningarna för att starta företag utan att förlora rätten till aktivitetsersättning. Som framgår av avsnittet Rehabilitering ovan pågår ett arbete för att den som får ersättning från socialförsäkringen ska kunna bli självförsörjande genom arbete, studier eller företagande. Med hänsyn till detta är utskottet inte berett att ta något initiativ med anledning av de nämnda motionsyrkandena. När det gäller övriga motionsyrkanden om studier och arbete avstyrkte utskottet förra året motsvarande yrkanden. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1328 (MP) yrkande 2, 2024/25:1403 (SD) yrkandena 27, 29, 31, 33 och 34, 2024/25:1706 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3039 (MP) yrkandena 8 och 9 samt 2024/25:3158 (C) yrkandena 18, 19 och 21.

Ur avsnittet "Sjuk- och aktivitetsersättning" i betänkandet, som även gäller punkt 28. Läs betänkandet

Sjukförsäkringens syfte är att ge ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och stöd till individen för återgång i arbete. Försäkringen ska med andra ord vara utformad för att dels ge ekonomisk trygghet till den som inte kan arbeta på grund av sjukdom, dels bidra till att han eller hon kan rehabiliteras och få tillbaka sin arbetsförmåga.

Utskottet konstaterar att riksdagen nyligen har beslutat om att höja de lagstadgade ersättningsnivåerna för förmånerna sjukpenning i särskilda fall och rehabiliteringspenning i särskilda fall samt att höja boendetillägget (prop. 2024/25:1 utg.omr. 10, bet. 2024/25:SfU1, rskr. 2024/25:98). Motion 2024/25:3026 (S) yrkande 11 får således anses tillgodosett och avstyrks därmed. Utskottet noterar vidare att motionsyrkanden om fler förmånsnivåer i sjukförsäkringen och om arbetstidens förläggning avstyrktes i betänkande 2023/24:SfU13. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks även motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkande 3, 2024/25:1777 (M), 2024/25:1906 (V) yrkande 6, 2024/25:3039 (MP) yrkande 2 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 5 och 10.

När det gäller utredningsbetänkandet En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022 (SOU 2024:26) konstaterar utskottet att det ansvariga statsrådet har uttalat att utredningens förslag inte bedöms möta de utmaningar som finns inom sjukförsäkringen i nuläget. Det saknas mot den bakgrunden skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om beredning av förslagen i betänkandet. Utskottet är inte heller berett att ta initiativ i fråga om förtydliganden av sjukpenningreglerna om nyförlösta försäkrade eller om en översyn av åtgärder för att färre människor ska falla ur sjukförsäkringen. Övriga motionsyrkanden som gäller rehabiliteringskedjan och arbetsförmågebedömningen motsvaras av yrkanden som behandlades och avstyrktes av utskottet i betänkande 2023/24:SfU13. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1241 (S), 2024/25:1403 (SD) yrkandena 23 och 25, 2024/25:1706 (S) yrkande 3, 2024/25:1906 (V) yrkandena 15 och 16, 2024/25:2638 (MP), 2024/25:2640 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3039 (MP) yrkandena 3 och 4, 2024/25:3055 (MP) yrkande 71 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 8, 9, 15 och 16.

I utredningsbetänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) föreslås att SGI ska kunna beslutas utifrån historiska inkomster med en ramtid om tolv månader för anställda och utifrån historiska inkomster med en ramtid om tre år för egenföretagare. Om det är mer fördelaktigt ska SGI kunna beslutas utifrån aktuella inkomster för både anställda och egenföretagare. Som utskottet redogjort för ovan innehåller betänkandet även överväganden och förslag som gäller konstnärer och kulturskapare. Utskottet anser att beredningen av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1774 (MP) yrkandena 21 och 22, 2024/25:1906 (V) yrkande 17, 2024/25:1926 (V) yrkande 14, 2024/25:3026 (S) yrkande 8, 2024/25:3039 (MP) yrkandena 7 och 10, 2024/25:3068 (MP) yrkande 23 och 2024/25:3110 (S) yrkande 32.

Motionsyrkanden om att ändra eller avskaffa karensavdraget som motsvarar de som nu är aktuella behandlades och avstyrktes av utskottet under det förra riksmötet. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågan. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:860 (S), 2024/25:884 (S), 2024/25:1246 (S), 2024/25:1508 (S), 2024/25:1580 (S) yrkande 3, 2024/25:1847 (S), 2024/25:1906 (V) yrkande 4, 2024/25:2186 (S), 2024/25:2348 (S), 2024/25:2440 (S), 2024/25:2454 (S), 2024/25:2514 (S) yrkande 3, 2024/25:3026 (S) yrkande 7 och 2024/25:3039 (MP) yrkande 1.

I förra årets betänkande om socialförsäkringsfrågor avstyrkte utskottet även motionsyrkanden om flexibel återgång till arbete. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågan. I detta sammanhang kan även noteras att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserade att möjligheten till arbetsprövning med bibehållen sjukpenning ska ses över (prop. 2024/25:1 utg.omr. 1). Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkandena 4, 26 och 28 samt 2024/25:1906 (V) yrkandena 21 och 22.

I ett par motioner föreslås tillkännagivanden om sjukpenningen för den som är arbetslös. Enligt gällande rätt kan hel sjukpenning i dessa fall lämnas med som högst 543 kronor om dagen (28 kap. 11 § SFB). Utskottet är för närvarande inte berett att föreslå en översyn av regelverket för sjukpenning för arbetssökande. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:2124 (S) och 2024/25:3158 (C) yrkande 45.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motsvarande motionsyrkanden om preventionsersättning och anslutande frågor samt om sjukrivning vid psykisk ohälsa. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkandena 10–18, 21 och 24, 2024/25:1906 (V) yrkande 11, 2024/25:1973 (M) yrkande 2 och 2024/25:3039 (MP) yrkande 11.

I fråga om de motioner som gäller jämställd sjukförsäkring visar regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2025 att kvinnors sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa fortfarande är hög jämfört med hur det ser ut för männen (prop. 2024/25:1 utg.omr. 10). Utskottet noterade i samband med behandlingen av budgetpropositionen att just psykiatriska diagnoser har en klart högre varaktighet än övriga diagnoser (dvs. medför längre sjukperioder) och att regeringen pekar ut kvinnors fortsatt höga sjukfrånvaro till följd av psykiatriska diagnoser som en bidragande orsak till att målet om en långsiktigt stabil och låg sjukfrånvaro inte till fullo är uppfyllt (bet. 2024/25:SfU1). Den bestående skillnaden mellan mäns och kvinnors sjukskrivning är således en mycket angelägen fråga. Utskottet vill som tidigare betona att det är viktigt att verka för åtgärder som syftar till att förebygga och förkorta sjukfall, inte minst sådana som är en följd av psykiatriska diagnoser. Enligt utskottets mening saknas det emellertid behov av att föreslå ett särskilt tillkännagivande om detta. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1580 (S) yrkande 2, 2024/25:2948 (C) yrkande 21, 2024/25:3069 (S) yrkande 10 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 1 och 4.

Ur avsnittet "Sjukförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 15, 16, 17, 18, 20, 21, 22, 23 och 27. Läs betänkandet

Sjukförsäkringens syfte är att ge ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och stöd till individen för återgång i arbete. Försäkringen ska med andra ord vara utformad för att dels ge ekonomisk trygghet till den som inte kan arbeta på grund av sjukdom, dels bidra till att han eller hon kan rehabiliteras och få tillbaka sin arbetsförmåga.

Utskottet konstaterar att riksdagen nyligen har beslutat om att höja de lagstadgade ersättningsnivåerna för förmånerna sjukpenning i särskilda fall och rehabiliteringspenning i särskilda fall samt att höja boendetillägget (prop. 2024/25:1 utg.omr. 10, bet. 2024/25:SfU1, rskr. 2024/25:98). Motion 2024/25:3026 (S) yrkande 11 får således anses tillgodosett och avstyrks därmed. Utskottet noterar vidare att motionsyrkanden om fler förmånsnivåer i sjukförsäkringen och om arbetstidens förläggning avstyrktes i betänkande 2023/24:SfU13. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks även motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkande 3, 2024/25:1777 (M), 2024/25:1906 (V) yrkande 6, 2024/25:3039 (MP) yrkande 2 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 5 och 10.

När det gäller utredningsbetänkandet En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022 (SOU 2024:26) konstaterar utskottet att det ansvariga statsrådet har uttalat att utredningens förslag inte bedöms möta de utmaningar som finns inom sjukförsäkringen i nuläget. Det saknas mot den bakgrunden skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om beredning av förslagen i betänkandet. Utskottet är inte heller berett att ta initiativ i fråga om förtydliganden av sjukpenningreglerna om nyförlösta försäkrade eller om en översyn av åtgärder för att färre människor ska falla ur sjukförsäkringen. Övriga motionsyrkanden som gäller rehabiliteringskedjan och arbetsförmågebedömningen motsvaras av yrkanden som behandlades och avstyrktes av utskottet i betänkande 2023/24:SfU13. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1241 (S), 2024/25:1403 (SD) yrkandena 23 och 25, 2024/25:1706 (S) yrkande 3, 2024/25:1906 (V) yrkandena 15 och 16, 2024/25:2638 (MP), 2024/25:2640 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3039 (MP) yrkandena 3 och 4, 2024/25:3055 (MP) yrkande 71 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 8, 9, 15 och 16.

I utredningsbetänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) föreslås att SGI ska kunna beslutas utifrån historiska inkomster med en ramtid om tolv månader för anställda och utifrån historiska inkomster med en ramtid om tre år för egenföretagare. Om det är mer fördelaktigt ska SGI kunna beslutas utifrån aktuella inkomster för både anställda och egenföretagare. Som utskottet redogjort för ovan innehåller betänkandet även överväganden och förslag som gäller konstnärer och kulturskapare. Utskottet anser att beredningen av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1774 (MP) yrkandena 21 och 22, 2024/25:1906 (V) yrkande 17, 2024/25:1926 (V) yrkande 14, 2024/25:3026 (S) yrkande 8, 2024/25:3039 (MP) yrkandena 7 och 10, 2024/25:3068 (MP) yrkande 23 och 2024/25:3110 (S) yrkande 32.

Motionsyrkanden om att ändra eller avskaffa karensavdraget som motsvarar de som nu är aktuella behandlades och avstyrktes av utskottet under det förra riksmötet. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågan. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:860 (S), 2024/25:884 (S), 2024/25:1246 (S), 2024/25:1508 (S), 2024/25:1580 (S) yrkande 3, 2024/25:1847 (S), 2024/25:1906 (V) yrkande 4, 2024/25:2186 (S), 2024/25:2348 (S), 2024/25:2440 (S), 2024/25:2454 (S), 2024/25:2514 (S) yrkande 3, 2024/25:3026 (S) yrkande 7 och 2024/25:3039 (MP) yrkande 1.

I förra årets betänkande om socialförsäkringsfrågor avstyrkte utskottet även motionsyrkanden om flexibel återgång till arbete. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågan. I detta sammanhang kan även noteras att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserade att möjligheten till arbetsprövning med bibehållen sjukpenning ska ses över (prop. 2024/25:1 utg.omr. 1). Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkandena 4, 26 och 28 samt 2024/25:1906 (V) yrkandena 21 och 22.

I ett par motioner föreslås tillkännagivanden om sjukpenningen för den som är arbetslös. Enligt gällande rätt kan hel sjukpenning i dessa fall lämnas med som högst 543 kronor om dagen (28 kap. 11 § SFB). Utskottet är för närvarande inte berett att föreslå en översyn av regelverket för sjukpenning för arbetssökande. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:2124 (S) och 2024/25:3158 (C) yrkande 45.

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motsvarande motionsyrkanden om preventionsersättning och anslutande frågor samt om sjukrivning vid psykisk ohälsa. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1403 (SD) yrkandena 10–18, 21 och 24, 2024/25:1906 (V) yrkande 11, 2024/25:1973 (M) yrkande 2 och 2024/25:3039 (MP) yrkande 11.

I fråga om de motioner som gäller jämställd sjukförsäkring visar regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2025 att kvinnors sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa fortfarande är hög jämfört med hur det ser ut för männen (prop. 2024/25:1 utg.omr. 10). Utskottet noterade i samband med behandlingen av budgetpropositionen att just psykiatriska diagnoser har en klart högre varaktighet än övriga diagnoser (dvs. medför längre sjukperioder) och att regeringen pekar ut kvinnors fortsatt höga sjukfrånvaro till följd av psykiatriska diagnoser som en bidragande orsak till att målet om en långsiktigt stabil och låg sjukfrånvaro inte till fullo är uppfyllt (bet. 2024/25:SfU1). Den bestående skillnaden mellan mäns och kvinnors sjukskrivning är således en mycket angelägen fråga. Utskottet vill som tidigare betona att det är viktigt att verka för åtgärder som syftar till att förebygga och förkorta sjukfall, inte minst sådana som är en följd av psykiatriska diagnoser. Enligt utskottets mening saknas det emellertid behov av att föreslå ett särskilt tillkännagivande om detta. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1580 (S) yrkande 2, 2024/25:2948 (C) yrkande 21, 2024/25:3069 (S) yrkande 10 och 2024/25:3158 (C) yrkandena 1 och 4.

Ur avsnittet "Sjukförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 15, 16, 17, 18, 20, 21, 22, 23 och 26. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om förslag som ursprungligen lades fram i utredningsbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69). Detsamma gäller förslag om förändringar av äldrereglerna och kravet på att arbetsförmågan ska vara nedsatt för all överskådlig framtid för rätt till sjukersättning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i dessa frågor.

När det gäller frågan om att höja ersättningsnivåerna konstaterar utskottet att sjuk- och aktivitetsersättningen årligen räknas upp med prisbasbeloppet. Den 1 januari 2024 höjdes prisbasbeloppet med 9,14 procent till följd av inflationen. Indexeringen av den inkomstrelaterade sjuk- och aktivitetsersättningen är således utformad för att säkerställa att ersättningarna höjs när levnadskostnaderna ökar.

I en motion lämnas förslag om att sänka beviskraven för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång, bl.a. för att få ned handläggningstiderna. Utskottet konstaterar att Försäkringskassan har tillförts medel för att under 2025 kunna prioritera kärnverksamheten så att väntetiderna för de försäkrade förkortas utan att rättssäkerheten riskeras. Utskottet utesluter inte att ytterligare åtgärder kan komma att behövas för att korta ned myndighetens handläggningstider men är inte villigt att gå vidare med förslag om att sänka de beviskrav som gäller för förmånen.

Därmed avstyrks motionerna 2024/25:743 (S), 2024/25:1328 (MP) yrkande 1, 2024/25:1403 (SD) yrkandena 30 och 32, 2024/25:1553 (KD), 2024/25:1906 (V) yrkandena 7, 9 och 10, 2024/25:3026 (S) yrkande 2, 2024/25:1906 (V) yrkande 8, 2024/25:3026 (S) yrkande 5 och 2024/25:3039 (MP) yrkande 5.

I fråga om garantiersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen avstyrkte utskottet förra året motionsyrkanden som motsvarar de som nu är aktuella. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1906 (V) yrkande 36, 2024/25:3026 (S) yrkande 6 och 2024/25:3039 (MP) yrkande 6.

I ett par motioner lyfts frågan om att låta sjukersättningen vara vilande även för studier på deltid. Utskottet konstaterar att förslag om detta lämnades i ovannämnda utredningsbetänkande SOU 2021:69. Ett annat motionsyrkande gäller åtgärder för att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att driva företag, bl.a. när det gäller förutsättningarna för att starta företag utan att förlora rätten till aktivitetsersättning. Som framgår av avsnittet Rehabilitering ovan pågår ett arbete för att den som får ersättning från socialförsäkringen ska kunna bli självförsörjande genom arbete, studier eller företagande. Med hänsyn till detta är utskottet inte berett att ta något initiativ med anledning av de nämnda motionsyrkandena. När det gäller övriga motionsyrkanden om studier och arbete avstyrkte utskottet förra året motsvarande yrkanden. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1328 (MP) yrkande 2, 2024/25:1403 (SD) yrkandena 27, 29, 31, 33 och 34, 2024/25:1706 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3039 (MP) yrkandena 8 och 9 samt 2024/25:3158 (C) yrkandena 18, 19 och 21.

Ur avsnittet "Sjuk- och aktivitetsersättning" i betänkandet, som även gäller punkt 25. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att förslag som lämnades i utredningsbetänkandet En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53) alltjämt är föremål för beredning inom Regeringskansliet. Som ett komplement till utredningsbetänkandet har regeringen gett ISF i uppdrag att analysera sambandet mellan beviljandet av livränta och arbetsmarknadens funktionssätt över tid, exempelvis när det gäller hur arbetskraften rör sig mellan olika delar av arbetsmarknaden. ISF ska även analysera förhållandet mellan sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen över tid. Uppdraget ska redovisas senast den 30 oktober 2026. Utskottet anser att denna beredning bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:2644 (MP) yrkande 1 och 2024/25:3026 (S) yrkande 10.

Ett par motionsyrkanden gäller frågan om återbetalningsskyldighet. Det nyssnämnda utredningsbetänkandet behandlar i viss utsträckning frågor om återkrav och innehåller förslag bl.a. om att utöka möjligheterna att fastställa rättvisande livränteunderlag och att göra omprövningar när de förhållanden som legat till grund för tidigare beslut ändras. Därmed avstyrks motion 2024/25:2644 (MP) yrkandena 2 och 3.

I några motioner lämnas förslag på åtgärder för att göra arbetsskadeförsäkringen mer jämställd och om att genussäkra försäkringen. Arbetsskadeutredningen lämnar i sitt utredningsbetänkande flera förslag som bedöms bidra till ökad jämställdhet. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har i regleringsbrevet för 2025 fått i uppdrag att bl.a. analysera eventuella skillnader mellan kvinnor och män när det gäller arbetsmiljöns betydelse för uppkomsten av psykisk ohälsa och dess varaktighet. SBU ska även i samverkan med Försäkringskassan identifiera kunskapssammanställningar inom området psykisk ohälsa som är av hög relevans för arbetsskadeförsäkringen. Uppdraget ska delredovisas senast den 11 maj 2026. Vidare har Arbetsmiljöverket i regleringsbrevet för 2025 fått i uppdrag att bedriva ett utvecklingsarbete för att säkerställa enhetlighet och rättssäkerhet i tillämpningen av sanktionsavgifter samt för att inspektörerna ska ges förutsättningar att bedriva myndighetsutövning. I fullföljandet av uppdraget ska myndigheten särskilt analysera hur sanktionsavgifter kan bidra till att arbetsgivare vidtar åtgärder som förebygger arbetsskador. I analysen ska skillnader mellan kvinno- och mansdominerade branscher beaktas. Arbetsmiljöverket ska senast den 31 december 2025 lämna en skriftlig redovisning av uppdraget till Regeringskansliet. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:726 (S), 2024/25:3069 (S) yrkande 11 och 2024/25:3158 (C) yrkande 26.

Förra året avstyrkte utskottet motionsyrkanden om att instifta ett arbetsmedicinskt råd, se över ersättningen i fall då det är svårt att säkerställa att skadan beror på arbetsplatsen och förstärka informationen om förebyggande arbetsskadesjukpenning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i dessa frågor. Därmed avstyrks motion 2024/25:3158 (C) yrkandena 27–29.

Reservationer

1.

Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans användning av övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning, punkt 1 (C)

av Anders W Jonsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3303 av Anders W Jonsson m.fl. (C) och

lägger skrivelse 2024/25:71 till handlingarna.

Ställningstagande

Undantagsbestämmelsen om övervägande skäl i sjukpenningen har närmast använts som huvudregel och träffsäkerheten har varit bristande. Regeringen bör därför göra en översyn av bestämmelsen i enlighet med Riksrevisionens förslag. När det gäller skrivelsen bör riksdagen lägga den till handlingarna.

2.

Socialförsäkring och välfärd, punkt 2 (SD)

av Ludvig Aspling (SD), Clara Aranda (SD), Daniel Persson (SD) och Nima Gholam Ali Pour (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1403 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2024/25:1244 av Jonathan Svensson (S),

2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 19, 20 och 30,

2024/25:2461 av Hans Eklind (KD),

2024/25:2589 av Boriana Åberg (M),

2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 21,

2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 26 och

2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Det bör tillsättas en parlamentarisk kommitté med uppdraget att ta fram en nationell strategi för ett bättre och mer hållbart stöd för den försäkrade i sjukskrivningsprocessen samt högre kvalitet i bemötandet och rehabiliteringsprocessen.

Kvaliteten i utredningsarbetet inom Försäkringskassan behöver stärkas, och undersökningsfynd får inte vara ett krav för att få sjukpenning.

3.

Socialförsäkring och välfärd, punkt 2 (V)

av Isabell Mixter (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 19, 20 och 30 samt

avslår motionerna

2024/25:1244 av Jonathan Svensson (S),

2024/25:1403 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2461 av Hans Eklind (KD),

2024/25:2589 av Boriana Åberg (M),

2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 21,

2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 26 och

2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringen bör tillsätta en kriskommission som ser över Försäkringskassans arbete och styrning, ger upprättelse åt försäkrade som drabbats av en bristande myndighetsutövning och lämnar förslag på förbättringar.

Ur avsnittet "Arbetsskadeförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 30 och 31. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att förslag som lämnades i utredningsbetänkandet En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53) alltjämt är föremål för beredning inom Regeringskansliet. Som ett komplement till utredningsbetänkandet har regeringen gett ISF i uppdrag att analysera sambandet mellan beviljandet av livränta och arbetsmarknadens funktionssätt över tid, exempelvis när det gäller hur arbetskraften rör sig mellan olika delar av arbetsmarknaden. ISF ska även analysera förhållandet mellan sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen över tid. Uppdraget ska redovisas senast den 30 oktober 2026. Utskottet anser att denna beredning bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:2644 (MP) yrkande 1 och 2024/25:3026 (S) yrkande 10.

Ett par motionsyrkanden gäller frågan om återbetalningsskyldighet. Det nyssnämnda utredningsbetänkandet behandlar i viss utsträckning frågor om återkrav och innehåller förslag bl.a. om att utöka möjligheterna att fastställa rättvisande livränteunderlag och att göra omprövningar när de förhållanden som legat till grund för tidigare beslut ändras. Därmed avstyrks motion 2024/25:2644 (MP) yrkandena 2 och 3.

I några motioner lämnas förslag på åtgärder för att göra arbetsskadeförsäkringen mer jämställd och om att genussäkra försäkringen. Arbetsskadeutredningen lämnar i sitt utredningsbetänkande flera förslag som bedöms bidra till ökad jämställdhet. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har i regleringsbrevet för 2025 fått i uppdrag att bl.a. analysera eventuella skillnader mellan kvinnor och män när det gäller arbetsmiljöns betydelse för uppkomsten av psykisk ohälsa och dess varaktighet. SBU ska även i samverkan med Försäkringskassan identifiera kunskapssammanställningar inom området psykisk ohälsa som är av hög relevans för arbetsskadeförsäkringen. Uppdraget ska delredovisas senast den 11 maj 2026. Vidare har Arbetsmiljöverket i regleringsbrevet för 2025 fått i uppdrag att bedriva ett utvecklingsarbete för att säkerställa enhetlighet och rättssäkerhet i tillämpningen av sanktionsavgifter samt för att inspektörerna ska ges förutsättningar att bedriva myndighetsutövning. I fullföljandet av uppdraget ska myndigheten särskilt analysera hur sanktionsavgifter kan bidra till att arbetsgivare vidtar åtgärder som förebygger arbetsskador. I analysen ska skillnader mellan kvinno- och mansdominerade branscher beaktas. Arbetsmiljöverket ska senast den 31 december 2025 lämna en skriftlig redovisning av uppdraget till Regeringskansliet. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:726 (S), 2024/25:3069 (S) yrkande 11 och 2024/25:3158 (C) yrkande 26.

Förra året avstyrkte utskottet motionsyrkanden om att instifta ett arbetsmedicinskt råd, se över ersättningen i fall då det är svårt att säkerställa att skadan beror på arbetsplatsen och förstärka informationen om förebyggande arbetsskadesjukpenning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i dessa frågor. Därmed avstyrks motion 2024/25:3158 (C) yrkandena 27–29.

Reservationer

1.

Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans användning av övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning, punkt 1 (C)

av Anders W Jonsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3303 av Anders W Jonsson m.fl. (C) och

lägger skrivelse 2024/25:71 till handlingarna.

Ställningstagande

Undantagsbestämmelsen om övervägande skäl i sjukpenningen har närmast använts som huvudregel och träffsäkerheten har varit bristande. Regeringen bör därför göra en översyn av bestämmelsen i enlighet med Riksrevisionens förslag. När det gäller skrivelsen bör riksdagen lägga den till handlingarna.

2.

Socialförsäkring och välfärd, punkt 2 (SD)

av Ludvig Aspling (SD), Clara Aranda (SD), Daniel Persson (SD) och Nima Gholam Ali Pour (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1403 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2024/25:1244 av Jonathan Svensson (S),

2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 19, 20 och 30,

2024/25:2461 av Hans Eklind (KD),

2024/25:2589 av Boriana Åberg (M),

2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 21,

2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 26 och

2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Det bör tillsättas en parlamentarisk kommitté med uppdraget att ta fram en nationell strategi för ett bättre och mer hållbart stöd för den försäkrade i sjukskrivningsprocessen samt högre kvalitet i bemötandet och rehabiliteringsprocessen.

Kvaliteten i utredningsarbetet inom Försäkringskassan behöver stärkas, och undersökningsfynd får inte vara ett krav för att få sjukpenning.

3.

Socialförsäkring och välfärd, punkt 2 (V)

av Isabell Mixter (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 19, 20 och 30 samt

avslår motionerna

2024/25:1244 av Jonathan Svensson (S),

2024/25:1403 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2461 av Hans Eklind (KD),

2024/25:2589 av Boriana Åberg (M),

2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 21,

2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 26 och

2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringen bör tillsätta en kriskommission som ser över Försäkringskassans arbete och styrning, ger upprättelse åt försäkrade som drabbats av en bristande myndighetsutövning och lämnar förslag på förbättringar.

Ur avsnittet "Arbetsskadeförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 29 och 31. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att förslag som lämnades i utredningsbetänkandet En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53) alltjämt är föremål för beredning inom Regeringskansliet. Som ett komplement till utredningsbetänkandet har regeringen gett ISF i uppdrag att analysera sambandet mellan beviljandet av livränta och arbetsmarknadens funktionssätt över tid, exempelvis när det gäller hur arbetskraften rör sig mellan olika delar av arbetsmarknaden. ISF ska även analysera förhållandet mellan sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen över tid. Uppdraget ska redovisas senast den 30 oktober 2026. Utskottet anser att denna beredning bör avvaktas. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:2644 (MP) yrkande 1 och 2024/25:3026 (S) yrkande 10.

Ett par motionsyrkanden gäller frågan om återbetalningsskyldighet. Det nyssnämnda utredningsbetänkandet behandlar i viss utsträckning frågor om återkrav och innehåller förslag bl.a. om att utöka möjligheterna att fastställa rättvisande livränteunderlag och att göra omprövningar när de förhållanden som legat till grund för tidigare beslut ändras. Därmed avstyrks motion 2024/25:2644 (MP) yrkandena 2 och 3.

I några motioner lämnas förslag på åtgärder för att göra arbetsskadeförsäkringen mer jämställd och om att genussäkra försäkringen. Arbetsskadeutredningen lämnar i sitt utredningsbetänkande flera förslag som bedöms bidra till ökad jämställdhet. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har i regleringsbrevet för 2025 fått i uppdrag att bl.a. analysera eventuella skillnader mellan kvinnor och män när det gäller arbetsmiljöns betydelse för uppkomsten av psykisk ohälsa och dess varaktighet. SBU ska även i samverkan med Försäkringskassan identifiera kunskapssammanställningar inom området psykisk ohälsa som är av hög relevans för arbetsskadeförsäkringen. Uppdraget ska delredovisas senast den 11 maj 2026. Vidare har Arbetsmiljöverket i regleringsbrevet för 2025 fått i uppdrag att bedriva ett utvecklingsarbete för att säkerställa enhetlighet och rättssäkerhet i tillämpningen av sanktionsavgifter samt för att inspektörerna ska ges förutsättningar att bedriva myndighetsutövning. I fullföljandet av uppdraget ska myndigheten särskilt analysera hur sanktionsavgifter kan bidra till att arbetsgivare vidtar åtgärder som förebygger arbetsskador. I analysen ska skillnader mellan kvinno- och mansdominerade branscher beaktas. Arbetsmiljöverket ska senast den 31 december 2025 lämna en skriftlig redovisning av uppdraget till Regeringskansliet. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:726 (S), 2024/25:3069 (S) yrkande 11 och 2024/25:3158 (C) yrkande 26.

Förra året avstyrkte utskottet motionsyrkanden om att instifta ett arbetsmedicinskt råd, se över ersättningen i fall då det är svårt att säkerställa att skadan beror på arbetsplatsen och förstärka informationen om förebyggande arbetsskadesjukpenning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i dessa frågor. Därmed avstyrks motion 2024/25:3158 (C) yrkandena 27–29.

Reservationer

1.

Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans användning av övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning, punkt 1 (C)

av Anders W Jonsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3303 av Anders W Jonsson m.fl. (C) och

lägger skrivelse 2024/25:71 till handlingarna.

Ställningstagande

Undantagsbestämmelsen om övervägande skäl i sjukpenningen har närmast använts som huvudregel och träffsäkerheten har varit bristande. Regeringen bör därför göra en översyn av bestämmelsen i enlighet med Riksrevisionens förslag. När det gäller skrivelsen bör riksdagen lägga den till handlingarna.

2.

Socialförsäkring och välfärd, punkt 2 (SD)

av Ludvig Aspling (SD), Clara Aranda (SD), Daniel Persson (SD) och Nima Gholam Ali Pour (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1403 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2024/25:1244 av Jonathan Svensson (S),

2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 19, 20 och 30,

2024/25:2461 av Hans Eklind (KD),

2024/25:2589 av Boriana Åberg (M),

2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 21,

2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 26 och

2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Det bör tillsättas en parlamentarisk kommitté med uppdraget att ta fram en nationell strategi för ett bättre och mer hållbart stöd för den försäkrade i sjukskrivningsprocessen samt högre kvalitet i bemötandet och rehabiliteringsprocessen.

Kvaliteten i utredningsarbetet inom Försäkringskassan behöver stärkas, och undersökningsfynd får inte vara ett krav för att få sjukpenning.

3.

Socialförsäkring och välfärd, punkt 2 (V)

av Isabell Mixter (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 19, 20 och 30 samt

avslår motionerna

2024/25:1244 av Jonathan Svensson (S),

2024/25:1403 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2461 av Hans Eklind (KD),

2024/25:2589 av Boriana Åberg (M),

2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 21,

2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 26 och

2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringen bör tillsätta en kriskommission som ser över Försäkringskassans arbete och styrning, ger upprättelse åt försäkrade som drabbats av en bristande myndighetsutövning och lämnar förslag på förbättringar.

Ur avsnittet "Arbetsskadeförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 29 och 30. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om en parlamentarisk kommitté, kvaliteten i utredningsarbetet inom Försäkringskassan, en kriskommission, ett nytt syfte för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, stärkt rätt till rättshjälp, konsekvenser av lagförslagen i proposition 2021/22:206, en indexering av tak- och ersättningsnivåer i socialförsäkringen fr.o.m. 2027, kvalificering in i delar av socialförsäkringssystemen samt en sammanslagning av arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och försörjningsstödet till ett sammanhållet trygghetssystem. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2022/23:SfU14, prot. 2022/23:93). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller motsvarande motionsyrkanden. Utskottet är inte heller berett att ta några initiativ i fråga om att införa en samhällslön, om att se över inkomstbortfallsprincipen, om möjligheterna att låta skönstaxerade inkomster ligga till grund för rätt till en förmån eller om ett obegränsat ekonomiskt arbetsgivaransvar. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1244 (S), 2024/25:1403 (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1906 (V) yrkandena 1, 2, 19, 20 och 30, 2024/25:2461 (KD), 2024/25:2589 (M), 2024/25:2643 (MP) yrkande 21, 2024/25:2949 (C) yrkande 26 och 2024/25:3158 (C) yrkande 2.

När det gäller merkostnadsersättning avstyrkte utskottet förra året motionsyrkanden om den övre åldersgränsen för rätt till förmånen, DFA-kedjan, en alternativ ersättningsprincip (krona för krona) och regelförenklingar i ärenden om merkostnadsersättning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa frågor. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1333 (MP) yrkande 4 och 2024/25:1402 (SD) yrkandena 1–5.

En försäkrad som vårdar en anhörig som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för den tid när han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården, under förutsättning att den sjuke är försäkrad enligt socialförsäkringsbalken. Utskottet noterar att Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i rapporten Hur fungerar närståendepenning? (2023:14) anger att de flesta som ansöker om närståendepenning har rätt till förmånen men att det är krångligt att ansöka om förmånen och för Försäkringskassan att handlägga den. Utskottet förutsätter att regeringen tar ISF:s slutsatser och rekommendationer tillsammans med Försäkringskassans svar på rapporten under övervägande. I nuläget är utskottet emellertid inte berett att föreslå att riksdagen ska rikta något tillkännagivande till regeringen om förmånen eller andra former av ekonomiskt stöd till anhöriga eller efterlevande. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1402 (SD) yrkandena 6, 7 och 9, 2024/25:1906 (V) yrkande 5, 2024/25:2616 (MP) yrkande 2, 2024/25:2841 (M) och 2024/25:3158 (C) yrkande 46.

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om förstärkt kontroll av A1-intygen och socialförsäkringsreglerna för gränspendlare. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller motsvarande motionsyrkanden. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1200 (C) yrkandena 5 och 6 samt 2024/25:3025 (S) yrkande 4.

I samma betänkande avstyrkte utskottet även motionsyrkanden om användningen av AI vid handläggningen av socialförsäkringsärenden, om Försäkringskassans resurser och handläggningstider samt om en informationskampanj om förebyggande sjukpenning. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning i frågorna. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1906 (V) yrkande 29, 2024/25:3026 (S) yrkandena 13 och 14 samt 2024/25:3158 (C) yrkande 3.

Ett antal motioner gäller socialförsäkringsförmåner för utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd. Reglerna för folkbokföring och rätten till förmåner för denna grupp ändrades genom lagändringar som trädde i kraft den 1 november 2024 (prop. 2023/24:151, bet. 2023/24:SfU5, rskr. 2023/24:10). Det nya regelverket innebär bl.a. att utlänningar med tillfälligt skydd får rätt till vissa arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner och hälso- och sjukvård samt möjlighet att delta i arbetsmarknadspolitiska program. Utskottet är inte berett att gå vidare med förslag om att ändra det regelverk som nyligen trätt i kraft. I detta sammanhang bör det även framhållas att regeringen har tillsatt en utredning om en ny modell för kvalificering till socialförsäkringsförmånerna (dir. 2023:149). Utredningen som bl.a. har analyserat och tagit ställning till på vilket sätt personer som kommer till Sverige ska kvalificera sig till förmåner enligt socialförsäkringsbalken, särskilt de bosättningsbaserade förmånerna, lämnade sitt betänkande Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper (SOU 2025:53) den 29 april. När det gäller frågan om kompensation till kommuner och regioner konstaterade utskottet i betänkande 2023/24:SfU5 att lagförslagen i det ärendet inte bedöms innebära nya åtaganden för kommuner och regioner som innebär att den kommunala finansieringsprincipen ska tillämpas. Utskottet finner inte skäl att ändra sin bedömning i denna del och utgår från att regeringen kommer att följa frågan. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1930 (V) yrkande 27, 2024/25:2949 (C) yrkande 17 och 2024/25:3025 (S) yrkande 13.

När det gäller motionsyrkandena om arbetet med att förebygga välfärdsbrott avstyrkte utskottet motsvarande yrkanden förra året med hänvisning till pågående arbete. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2023/24:SfU13, prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning när det gäller dessa motionsyrkanden. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:3025 (S) yrkande 18, 2024/25:3026 (S) yrkande 12 och 2024/25:3028 (S) yrkande 13.

Ur avsnittet "Socialförsäkring och välfärd" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 14 och 19. Läs betänkandet