Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd

Regeringens lagförslag

Massflyktsdirektivet aktiverades för första gången genom rådets genomförandebeslut den 4 mars 2022 med anledning av Rysslands militära invasion av Ukraina. Skyddet har förlängts och gäller enligt det senast fattade beslutet till den 4 mars 2026.

I likhet med regeringen anser utskottet att levnadsvillkoren för utlänningar som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd bör förbättras och att de bör ges större möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det aktuella förslaget innebär att gruppen kan folkbokföras tidigare än vad som för närvarande är fallet, vilket i sin tur medför att de kan erbjudas etableringsinsatser och få etableringsersättning. Folkbokföringen medför även att de kommer att kunna omfattas av reglerna om regionernas ansvar för att erbjuda hälso- och sjukvård samt tandvård.

I likhet med skatteutskottet delar socialförsäkringsutskottet regeringens bedömning av behovet av att tidigarelägga möjligheten till folkbokföring för utlänningar som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

Utskottet konstaterar att utgångspunkten är att skyddet enligt massflyktsdirektivet ska vara av tillfällig natur och instämmer i regeringens bedömning att det inte är motiverat att de utlänningar som föreslås kunna folkbokföras tidigare än i dag också ska kunna ha rätt till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. I detta sammanhang bör det även framhållas att regeringen har tillsatt en utredning om en ny modell för kvalificering till socialförsäkringsförmånerna (dir. 2023:149). Utredningen ska bl.a. analysera och ta ställning till på vilket sätt personer som kommer till Sverige ska kvalificera sig till förmåner enligt socialförsäkringsbalken, särskilt de bosättningsbaserade förmånerna.

När det gäller föräldrapenningförmåner konstaterar utskottet att regeringen föreslår att en förälder ska ha rätt till arbetsbaserad föräldrapenning på sjukpenningnivå eller grundnivå och tillfällig föräldrapenning för vård av barn som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd, något som tidigare inte varit möjligt.

I fråga om rätten till insatser som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och rätten till statligt tandvårdsstöd instämmer socialförsäkringsutskottet i det som socialutskottet har anfört i sitt yttrande.

Utskottet ställer sig även i övrigt bakom regeringens lagförslag. Därmed tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motion 2023/24:2920 (MP) yrkandena 1–4.

Lagstiftningens framtida utformning

Ett par motionsyrkanden gäller frågan om vilka bosättningsbaserade förmåner utlänningar med tillfälligt skydd bör ha rätt till när de bott i Sverige under en längre tid och efter det att skyddet enligt massflyktsdirektivet upphör. Som tidigare angetts har regeringen tillsatt en utredning för att bl.a. analysera på vilket sätt personer som kommer till Sverige ska kvalificera sig till förmåner enligt socialförsäkringsbalken, särskilt de bosättningsbaserade förmånerna. Utskottet anser att utredningens analyser och ställningstaganden bör avvaktas och är i nuläget inte berett att ta något initiativ i frågan. Med hänvisning till vad socialutskottet yttrat och utskottets ställningstagande ovan tar utskottet inte heller något initiativ med anledning av motionsyrkanden som berör insatser som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt rätten till statligt tandvårdsstöd.

I några motionsyrkanden lyfts även frågan om kompensation till kommuner och regioner. Utskottet konstaterar att regeringens förslag innebär att kommuner och regioner inte längre ersätts för kostnader för asylsökande men i stället får ersättningar som avser nyanlända. I propositionens konsekvensanalys bedöms förslagen inte innebära nya åtaganden för kommuner och regioner som innebär att den kommunala finansieringsprincipen ska tillämpas. Utskottet gör ingen annan bedömning och utgår från att regeringen kommer att följa frågan.

Som framgått lämnas i den aktuella propositionen förslag för att förbättra levnadsvillkoren för utlänningar med tillfälligt skydd. Genom förslagen kommer dessa att kunna folkbokföras tidigare och därmed få rätt till bl.a. hälso- och sjukvård och vissa förmåner samt möjlighet att delta i arbetsmarknadspolitiska program. Utskottet är inte berett att inom ramen för detta betänkande gå vidare med förslag om att höja dagersättningen enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Detsamma gäller motionsyrkandena om studiestöd och om åtgärder som förbättrar levnadsstandarden för utlänningar med tillfälligt skydd som är under 20 år och över 66 år.

När det gäller den berörda gruppens försäkringsskydd vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program saknar utskottet skäl att ifrågasätta regeringens bedömning att målgruppen för etableringsprogrammet omfattas av förordningen (1998:1785) om ersättning vid skada till deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program m.m.

Det aktuella förslaget innebär att en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd inte ska folkbokföras under de första tolv månaderna av uppehållstillståndens sammanlagda giltighetstid, främst eftersom utgångspunkten är att skyddet enligt massflyktsdirektivet ska vara av tillfällig natur. Med hänsyn till att det även finns möjligheter för utlänningar som omfattas av massflyktsdirektivets och rådets genomförandebeslut att söka skydd i andra medlemsstater anser utskottet att tolvmånadersregeln framstår som rimlig och väl avvägd.

I några motionsyrkanden lyfts frågor om hur ansvarsfördelningen mellan kommuner och myndigheter ska se ut och om hur försörjning, sociala insatser och boende för utlänningar med tillfälligt skydd ska säkerställas och organiseras efter folkbokföringen. Utskottet kan konstatera att propositionen innehåller en redogörelse för Migrationsverkets, kommunernas och Arbetsförmedlingens ansvarsområden utifrån gällande rätt samt en analys av förslagets konsekvenser. Av propositionen framgår även hur frågor som gäller försörjning m.m. påverkas av att en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd folkbokförs. Utskottet finner i dagsläget inte skäl att ta några initiativ i frågorna.

Ur avsnittet "Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8. Läs betänkandet

Regeringens lagförslag

Massflyktsdirektivet aktiverades för första gången genom rådets genomförandebeslut den 4 mars 2022 med anledning av Rysslands militära invasion av Ukraina. Skyddet har förlängts och gäller enligt det senast fattade beslutet till den 4 mars 2026.

I likhet med regeringen anser utskottet att levnadsvillkoren för utlänningar som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd bör förbättras och att de bör ges större möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det aktuella förslaget innebär att gruppen kan folkbokföras tidigare än vad som för närvarande är fallet, vilket i sin tur medför att de kan erbjudas etableringsinsatser och få etableringsersättning. Folkbokföringen medför även att de kommer att kunna omfattas av reglerna om regionernas ansvar för att erbjuda hälso- och sjukvård samt tandvård.

I likhet med skatteutskottet delar socialförsäkringsutskottet regeringens bedömning av behovet av att tidigarelägga möjligheten till folkbokföring för utlänningar som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

Utskottet konstaterar att utgångspunkten är att skyddet enligt massflyktsdirektivet ska vara av tillfällig natur och instämmer i regeringens bedömning att det inte är motiverat att de utlänningar som föreslås kunna folkbokföras tidigare än i dag också ska kunna ha rätt till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. I detta sammanhang bör det även framhållas att regeringen har tillsatt en utredning om en ny modell för kvalificering till socialförsäkringsförmånerna (dir. 2023:149). Utredningen ska bl.a. analysera och ta ställning till på vilket sätt personer som kommer till Sverige ska kvalificera sig till förmåner enligt socialförsäkringsbalken, särskilt de bosättningsbaserade förmånerna.

När det gäller föräldrapenningförmåner konstaterar utskottet att regeringen föreslår att en förälder ska ha rätt till arbetsbaserad föräldrapenning på sjukpenningnivå eller grundnivå och tillfällig föräldrapenning för vård av barn som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd, något som tidigare inte varit möjligt.

I fråga om rätten till insatser som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och rätten till statligt tandvårdsstöd instämmer socialförsäkringsutskottet i det som socialutskottet har anfört i sitt yttrande.

Utskottet ställer sig även i övrigt bakom regeringens lagförslag. Därmed tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motion 2023/24:2920 (MP) yrkandena 1–4.

Lagstiftningens framtida utformning

Ett par motionsyrkanden gäller frågan om vilka bosättningsbaserade förmåner utlänningar med tillfälligt skydd bör ha rätt till när de bott i Sverige under en längre tid och efter det att skyddet enligt massflyktsdirektivet upphör. Som tidigare angetts har regeringen tillsatt en utredning för att bl.a. analysera på vilket sätt personer som kommer till Sverige ska kvalificera sig till förmåner enligt socialförsäkringsbalken, särskilt de bosättningsbaserade förmånerna. Utskottet anser att utredningens analyser och ställningstaganden bör avvaktas och är i nuläget inte berett att ta något initiativ i frågan. Med hänvisning till vad socialutskottet yttrat och utskottets ställningstagande ovan tar utskottet inte heller något initiativ med anledning av motionsyrkanden som berör insatser som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt rätten till statligt tandvårdsstöd.

I några motionsyrkanden lyfts även frågan om kompensation till kommuner och regioner. Utskottet konstaterar att regeringens förslag innebär att kommuner och regioner inte längre ersätts för kostnader för asylsökande men i stället får ersättningar som avser nyanlända. I propositionens konsekvensanalys bedöms förslagen inte innebära nya åtaganden för kommuner och regioner som innebär att den kommunala finansieringsprincipen ska tillämpas. Utskottet gör ingen annan bedömning och utgår från att regeringen kommer att följa frågan.

Som framgått lämnas i den aktuella propositionen förslag för att förbättra levnadsvillkoren för utlänningar med tillfälligt skydd. Genom förslagen kommer dessa att kunna folkbokföras tidigare och därmed få rätt till bl.a. hälso- och sjukvård och vissa förmåner samt möjlighet att delta i arbetsmarknadspolitiska program. Utskottet är inte berett att inom ramen för detta betänkande gå vidare med förslag om att höja dagersättningen enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Detsamma gäller motionsyrkandena om studiestöd och om åtgärder som förbättrar levnadsstandarden för utlänningar med tillfälligt skydd som är under 20 år och över 66 år.

När det gäller den berörda gruppens försäkringsskydd vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program saknar utskottet skäl att ifrågasätta regeringens bedömning att målgruppen för etableringsprogrammet omfattas av förordningen (1998:1785) om ersättning vid skada till deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program m.m.

Det aktuella förslaget innebär att en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd inte ska folkbokföras under de första tolv månaderna av uppehållstillståndens sammanlagda giltighetstid, främst eftersom utgångspunkten är att skyddet enligt massflyktsdirektivet ska vara av tillfällig natur. Med hänsyn till att det även finns möjligheter för utlänningar som omfattas av massflyktsdirektivets och rådets genomförandebeslut att söka skydd i andra medlemsstater anser utskottet att tolvmånadersregeln framstår som rimlig och väl avvägd.

I några motionsyrkanden lyfts frågor om hur ansvarsfördelningen mellan kommuner och myndigheter ska se ut och om hur försörjning, sociala insatser och boende för utlänningar med tillfälligt skydd ska säkerställas och organiseras efter folkbokföringen. Utskottet kan konstatera att propositionen innehåller en redogörelse för Migrationsverkets, kommunernas och Arbetsförmedlingens ansvarsområden utifrån gällande rätt samt en analys av förslagets konsekvenser. Av propositionen framgår även hur frågor som gäller försörjning m.m. påverkas av att en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd folkbokförs. Utskottet finner i dagsläget inte skäl att ta några initiativ i frågorna.

Ur avsnittet "Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7 och 8. Läs betänkandet

Regeringens lagförslag

Massflyktsdirektivet aktiverades för första gången genom rådets genomförandebeslut den 4 mars 2022 med anledning av Rysslands militära invasion av Ukraina. Skyddet har förlängts och gäller enligt det senast fattade beslutet till den 4 mars 2026.

I likhet med regeringen anser utskottet att levnadsvillkoren för utlänningar som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd bör förbättras och att de bör ges större möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det aktuella förslaget innebär att gruppen kan folkbokföras tidigare än vad som för närvarande är fallet, vilket i sin tur medför att de kan erbjudas etableringsinsatser och få etableringsersättning. Folkbokföringen medför även att de kommer att kunna omfattas av reglerna om regionernas ansvar för att erbjuda hälso- och sjukvård samt tandvård.

I likhet med skatteutskottet delar socialförsäkringsutskottet regeringens bedömning av behovet av att tidigarelägga möjligheten till folkbokföring för utlänningar som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

Utskottet konstaterar att utgångspunkten är att skyddet enligt massflyktsdirektivet ska vara av tillfällig natur och instämmer i regeringens bedömning att det inte är motiverat att de utlänningar som föreslås kunna folkbokföras tidigare än i dag också ska kunna ha rätt till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. I detta sammanhang bör det även framhållas att regeringen har tillsatt en utredning om en ny modell för kvalificering till socialförsäkringsförmånerna (dir. 2023:149). Utredningen ska bl.a. analysera och ta ställning till på vilket sätt personer som kommer till Sverige ska kvalificera sig till förmåner enligt socialförsäkringsbalken, särskilt de bosättningsbaserade förmånerna.

När det gäller föräldrapenningförmåner konstaterar utskottet att regeringen föreslår att en förälder ska ha rätt till arbetsbaserad föräldrapenning på sjukpenningnivå eller grundnivå och tillfällig föräldrapenning för vård av barn som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd, något som tidigare inte varit möjligt.

I fråga om rätten till insatser som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och rätten till statligt tandvårdsstöd instämmer socialförsäkringsutskottet i det som socialutskottet har anfört i sitt yttrande.

Utskottet ställer sig även i övrigt bakom regeringens lagförslag. Därmed tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motion 2023/24:2920 (MP) yrkandena 1–4.

Lagstiftningens framtida utformning

Ett par motionsyrkanden gäller frågan om vilka bosättningsbaserade förmåner utlänningar med tillfälligt skydd bör ha rätt till när de bott i Sverige under en längre tid och efter det att skyddet enligt massflyktsdirektivet upphör. Som tidigare angetts har regeringen tillsatt en utredning för att bl.a. analysera på vilket sätt personer som kommer till Sverige ska kvalificera sig till förmåner enligt socialförsäkringsbalken, särskilt de bosättningsbaserade förmånerna. Utskottet anser att utredningens analyser och ställningstaganden bör avvaktas och är i nuläget inte berett att ta något initiativ i frågan. Med hänvisning till vad socialutskottet yttrat och utskottets ställningstagande ovan tar utskottet inte heller något initiativ med anledning av motionsyrkanden som berör insatser som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt rätten till statligt tandvårdsstöd.

I några motionsyrkanden lyfts även frågan om kompensation till kommuner och regioner. Utskottet konstaterar att regeringens förslag innebär att kommuner och regioner inte längre ersätts för kostnader för asylsökande men i stället får ersättningar som avser nyanlända. I propositionens konsekvensanalys bedöms förslagen inte innebära nya åtaganden för kommuner och regioner som innebär att den kommunala finansieringsprincipen ska tillämpas. Utskottet gör ingen annan bedömning och utgår från att regeringen kommer att följa frågan.

Som framgått lämnas i den aktuella propositionen förslag för att förbättra levnadsvillkoren för utlänningar med tillfälligt skydd. Genom förslagen kommer dessa att kunna folkbokföras tidigare och därmed få rätt till bl.a. hälso- och sjukvård och vissa förmåner samt möjlighet att delta i arbetsmarknadspolitiska program. Utskottet är inte berett att inom ramen för detta betänkande gå vidare med förslag om att höja dagersättningen enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Detsamma gäller motionsyrkandena om studiestöd och om åtgärder som förbättrar levnadsstandarden för utlänningar med tillfälligt skydd som är under 20 år och över 66 år.

När det gäller den berörda gruppens försäkringsskydd vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program saknar utskottet skäl att ifrågasätta regeringens bedömning att målgruppen för etableringsprogrammet omfattas av förordningen (1998:1785) om ersättning vid skada till deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program m.m.

Det aktuella förslaget innebär att en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd inte ska folkbokföras under de första tolv månaderna av uppehållstillståndens sammanlagda giltighetstid, främst eftersom utgångspunkten är att skyddet enligt massflyktsdirektivet ska vara av tillfällig natur. Med hänsyn till att det även finns möjligheter för utlänningar som omfattas av massflyktsdirektivets och rådets genomförandebeslut att söka skydd i andra medlemsstater anser utskottet att tolvmånadersregeln framstår som rimlig och väl avvägd.

I några motionsyrkanden lyfts frågor om hur ansvarsfördelningen mellan kommuner och myndigheter ska se ut och om hur försörjning, sociala insatser och boende för utlänningar med tillfälligt skydd ska säkerställas och organiseras efter folkbokföringen. Utskottet kan konstatera att propositionen innehåller en redogörelse för Migrationsverkets, kommunernas och Arbetsförmedlingens ansvarsområden utifrån gällande rätt samt en analys av förslagets konsekvenser. Av propositionen framgår även hur frågor som gäller försörjning m.m. påverkas av att en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd folkbokförs. Utskottet finner i dagsläget inte skäl att ta några initiativ i frågorna.

Ur avsnittet "Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7 och 8. Läs betänkandet

Regeringens lagförslag

Massflyktsdirektivet aktiverades för första gången genom rådets genomförandebeslut den 4 mars 2022 med anledning av Rysslands militära invasion av Ukraina. Skyddet har förlängts och gäller enligt det senast fattade beslutet till den 4 mars 2026.

I likhet med regeringen anser utskottet att levnadsvillkoren för utlänningar som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd bör förbättras och att de bör ges större möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det aktuella förslaget innebär att gruppen kan folkbokföras tidigare än vad som för närvarande är fallet, vilket i sin tur medför att de kan erbjudas etableringsinsatser och få etableringsersättning. Folkbokföringen medför även att de kommer att kunna omfattas av reglerna om regionernas ansvar för att erbjuda hälso- och sjukvård samt tandvård.

I likhet med skatteutskottet delar socialförsäkringsutskottet regeringens bedömning av behovet av att tidigarelägga möjligheten till folkbokföring för utlänningar som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

Utskottet konstaterar att utgångspunkten är att skyddet enligt massflyktsdirektivet ska vara av tillfällig natur och instämmer i regeringens bedömning att det inte är motiverat att de utlänningar som föreslås kunna folkbokföras tidigare än i dag också ska kunna ha rätt till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. I detta sammanhang bör det även framhållas att regeringen har tillsatt en utredning om en ny modell för kvalificering till socialförsäkringsförmånerna (dir. 2023:149). Utredningen ska bl.a. analysera och ta ställning till på vilket sätt personer som kommer till Sverige ska kvalificera sig till förmåner enligt socialförsäkringsbalken, särskilt de bosättningsbaserade förmånerna.

När det gäller föräldrapenningförmåner konstaterar utskottet att regeringen föreslår att en förälder ska ha rätt till arbetsbaserad föräldrapenning på sjukpenningnivå eller grundnivå och tillfällig föräldrapenning för vård av barn som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd, något som tidigare inte varit möjligt.

I fråga om rätten till insatser som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och rätten till statligt tandvårdsstöd instämmer socialförsäkringsutskottet i det som socialutskottet har anfört i sitt yttrande.

Utskottet ställer sig även i övrigt bakom regeringens lagförslag. Därmed tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motion 2023/24:2920 (MP) yrkandena 1–4.

Lagstiftningens framtida utformning

Ett par motionsyrkanden gäller frågan om vilka bosättningsbaserade förmåner utlänningar med tillfälligt skydd bör ha rätt till när de bott i Sverige under en längre tid och efter det att skyddet enligt massflyktsdirektivet upphör. Som tidigare angetts har regeringen tillsatt en utredning för att bl.a. analysera på vilket sätt personer som kommer till Sverige ska kvalificera sig till förmåner enligt socialförsäkringsbalken, särskilt de bosättningsbaserade förmånerna. Utskottet anser att utredningens analyser och ställningstaganden bör avvaktas och är i nuläget inte berett att ta något initiativ i frågan. Med hänvisning till vad socialutskottet yttrat och utskottets ställningstagande ovan tar utskottet inte heller något initiativ med anledning av motionsyrkanden som berör insatser som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt rätten till statligt tandvårdsstöd.

I några motionsyrkanden lyfts även frågan om kompensation till kommuner och regioner. Utskottet konstaterar att regeringens förslag innebär att kommuner och regioner inte längre ersätts för kostnader för asylsökande men i stället får ersättningar som avser nyanlända. I propositionens konsekvensanalys bedöms förslagen inte innebära nya åtaganden för kommuner och regioner som innebär att den kommunala finansieringsprincipen ska tillämpas. Utskottet gör ingen annan bedömning och utgår från att regeringen kommer att följa frågan.

Som framgått lämnas i den aktuella propositionen förslag för att förbättra levnadsvillkoren för utlänningar med tillfälligt skydd. Genom förslagen kommer dessa att kunna folkbokföras tidigare och därmed få rätt till bl.a. hälso- och sjukvård och vissa förmåner samt möjlighet att delta i arbetsmarknadspolitiska program. Utskottet är inte berett att inom ramen för detta betänkande gå vidare med förslag om att höja dagersättningen enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Detsamma gäller motionsyrkandena om studiestöd och om åtgärder som förbättrar levnadsstandarden för utlänningar med tillfälligt skydd som är under 20 år och över 66 år.

När det gäller den berörda gruppens försäkringsskydd vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program saknar utskottet skäl att ifrågasätta regeringens bedömning att målgruppen för etableringsprogrammet omfattas av förordningen (1998:1785) om ersättning vid skada till deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program m.m.

Det aktuella förslaget innebär att en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd inte ska folkbokföras under de första tolv månaderna av uppehållstillståndens sammanlagda giltighetstid, främst eftersom utgångspunkten är att skyddet enligt massflyktsdirektivet ska vara av tillfällig natur. Med hänsyn till att det även finns möjligheter för utlänningar som omfattas av massflyktsdirektivets och rådets genomförandebeslut att söka skydd i andra medlemsstater anser utskottet att tolvmånadersregeln framstår som rimlig och väl avvägd.

I några motionsyrkanden lyfts frågor om hur ansvarsfördelningen mellan kommuner och myndigheter ska se ut och om hur försörjning, sociala insatser och boende för utlänningar med tillfälligt skydd ska säkerställas och organiseras efter folkbokföringen. Utskottet kan konstatera att propositionen innehåller en redogörelse för Migrationsverkets, kommunernas och Arbetsförmedlingens ansvarsområden utifrån gällande rätt samt en analys av förslagets konsekvenser. Av propositionen framgår även hur frågor som gäller försörjning m.m. påverkas av att en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd folkbokförs. Utskottet finner i dagsläget inte skäl att ta några initiativ i frågorna.

Ur avsnittet "Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7 och 8. Läs betänkandet

Regeringens lagförslag

Massflyktsdirektivet aktiverades för första gången genom rådets genomförandebeslut den 4 mars 2022 med anledning av Rysslands militära invasion av Ukraina. Skyddet har förlängts och gäller enligt det senast fattade beslutet till den 4 mars 2026.

I likhet med regeringen anser utskottet att levnadsvillkoren för utlänningar som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd bör förbättras och att de bör ges större möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det aktuella förslaget innebär att gruppen kan folkbokföras tidigare än vad som för närvarande är fallet, vilket i sin tur medför att de kan erbjudas etableringsinsatser och få etableringsersättning. Folkbokföringen medför även att de kommer att kunna omfattas av reglerna om regionernas ansvar för att erbjuda hälso- och sjukvård samt tandvård.

I likhet med skatteutskottet delar socialförsäkringsutskottet regeringens bedömning av behovet av att tidigarelägga möjligheten till folkbokföring för utlänningar som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

Utskottet konstaterar att utgångspunkten är att skyddet enligt massflyktsdirektivet ska vara av tillfällig natur och instämmer i regeringens bedömning att det inte är motiverat att de utlänningar som föreslås kunna folkbokföras tidigare än i dag också ska kunna ha rätt till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. I detta sammanhang bör det även framhållas att regeringen har tillsatt en utredning om en ny modell för kvalificering till socialförsäkringsförmånerna (dir. 2023:149). Utredningen ska bl.a. analysera och ta ställning till på vilket sätt personer som kommer till Sverige ska kvalificera sig till förmåner enligt socialförsäkringsbalken, särskilt de bosättningsbaserade förmånerna.

När det gäller föräldrapenningförmåner konstaterar utskottet att regeringen föreslår att en förälder ska ha rätt till arbetsbaserad föräldrapenning på sjukpenningnivå eller grundnivå och tillfällig föräldrapenning för vård av barn som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd, något som tidigare inte varit möjligt.

I fråga om rätten till insatser som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och rätten till statligt tandvårdsstöd instämmer socialförsäkringsutskottet i det som socialutskottet har anfört i sitt yttrande.

Utskottet ställer sig även i övrigt bakom regeringens lagförslag. Därmed tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motion 2023/24:2920 (MP) yrkandena 1–4.

Lagstiftningens framtida utformning

Ett par motionsyrkanden gäller frågan om vilka bosättningsbaserade förmåner utlänningar med tillfälligt skydd bör ha rätt till när de bott i Sverige under en längre tid och efter det att skyddet enligt massflyktsdirektivet upphör. Som tidigare angetts har regeringen tillsatt en utredning för att bl.a. analysera på vilket sätt personer som kommer till Sverige ska kvalificera sig till förmåner enligt socialförsäkringsbalken, särskilt de bosättningsbaserade förmånerna. Utskottet anser att utredningens analyser och ställningstaganden bör avvaktas och är i nuläget inte berett att ta något initiativ i frågan. Med hänvisning till vad socialutskottet yttrat och utskottets ställningstagande ovan tar utskottet inte heller något initiativ med anledning av motionsyrkanden som berör insatser som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt rätten till statligt tandvårdsstöd.

I några motionsyrkanden lyfts även frågan om kompensation till kommuner och regioner. Utskottet konstaterar att regeringens förslag innebär att kommuner och regioner inte längre ersätts för kostnader för asylsökande men i stället får ersättningar som avser nyanlända. I propositionens konsekvensanalys bedöms förslagen inte innebära nya åtaganden för kommuner och regioner som innebär att den kommunala finansieringsprincipen ska tillämpas. Utskottet gör ingen annan bedömning och utgår från att regeringen kommer att följa frågan.

Som framgått lämnas i den aktuella propositionen förslag för att förbättra levnadsvillkoren för utlänningar med tillfälligt skydd. Genom förslagen kommer dessa att kunna folkbokföras tidigare och därmed få rätt till bl.a. hälso- och sjukvård och vissa förmåner samt möjlighet att delta i arbetsmarknadspolitiska program. Utskottet är inte berett att inom ramen för detta betänkande gå vidare med förslag om att höja dagersättningen enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Detsamma gäller motionsyrkandena om studiestöd och om åtgärder som förbättrar levnadsstandarden för utlänningar med tillfälligt skydd som är under 20 år och över 66 år.

När det gäller den berörda gruppens försäkringsskydd vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program saknar utskottet skäl att ifrågasätta regeringens bedömning att målgruppen för etableringsprogrammet omfattas av förordningen (1998:1785) om ersättning vid skada till deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program m.m.

Det aktuella förslaget innebär att en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd inte ska folkbokföras under de första tolv månaderna av uppehållstillståndens sammanlagda giltighetstid, främst eftersom utgångspunkten är att skyddet enligt massflyktsdirektivet ska vara av tillfällig natur. Med hänsyn till att det även finns möjligheter för utlänningar som omfattas av massflyktsdirektivets och rådets genomförandebeslut att söka skydd i andra medlemsstater anser utskottet att tolvmånadersregeln framstår som rimlig och väl avvägd.

I några motionsyrkanden lyfts frågor om hur ansvarsfördelningen mellan kommuner och myndigheter ska se ut och om hur försörjning, sociala insatser och boende för utlänningar med tillfälligt skydd ska säkerställas och organiseras efter folkbokföringen. Utskottet kan konstatera att propositionen innehåller en redogörelse för Migrationsverkets, kommunernas och Arbetsförmedlingens ansvarsområden utifrån gällande rätt samt en analys av förslagets konsekvenser. Av propositionen framgår även hur frågor som gäller försörjning m.m. påverkas av att en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd folkbokförs. Utskottet finner i dagsläget inte skäl att ta några initiativ i frågorna.

Ur avsnittet "Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7 och 8. Läs betänkandet