Skatteförfarande, folkbokföring och tull

Det är viktigt med ett transparent skattesystem både ur ett demokratiskt perspektiv och för legitimiteten i systemet. Skatter och avgifter som en arbetsgivare betalar in för en arbetstagare bör redovisas på ett samlat, tydligt och öppet sätt. Utskottet noterar att det finns möjlighet att i de flesta lönesystem redovisa arbetsgivaravgifterna som betalas på lönen. Utskottet noterar vidare att ett förslag har lämnats till Finansdepartementet och att man i Regeringskansliet har remitterat promemorian En skyldighet att informera anställda vid myndigheter under regeringen om arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift (Fi2025/00388), som innehåller förslag om att det ska införas en skyldighet för myndigheter under regeringen att lämna uppgifter till sina anställda om de arbetsgivaravgifter och den allmänna löneavgift som myndigheterna enligt lag är skyldiga att betala med anledning av ersättning för arbete.

Utskottet konstaterar att steg nu tas i riktning mot ökad transparens i skatter och avgifter och finner därför inte skäl att ställa sig bakom tillkännagivanden med den inriktning som anges av motionärerna. Utskottet avstyrker samtliga motionsförslag.

Ur avsnittet "Synliga skatter och avgifter" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Det är viktigt med ett konkurrenskraftigt och dynamiskt företagsklimat. Samtidigt måste möjligheterna till skattefusk och skatteundandragande motverkas. Utskottet konstaterar att den preliminära skatt som betalas in ska ligga så nära den slutliga skatten som möjligt och att det finns möjlighet att jämka skatten under beskattningsåret. Utskottet avstyrker motion 2024/25:2468 (C) yrkande 1.

Vidare anser utskottet att det är viktigt att i inkomstskattehänseende skilja hobbyverksamhet från näringsverksamhet. Utskottet konstaterar att vinstsyftet är gränsdragningen mellan hobbyverksamhet och näringsverksamhet och att utgifter för hobbyverksamhet är personliga levnadskostnader som inte är avdragsgilla. Utskottet anser därför inte att det behövs ändringar i regelverket om vad som avses med näringsverksamhet. Utskottet avstyrker motion 2024/25:1127 (M).

Det är viktigt att motverka skattefusk och skatteundandragande och att företag används som brottsverktyg. I takt med att förutsättningarna för att bedriva verksamhet förändras måste även reglerna för godkännande för F-skatt förändras. Utskottet ser positivt på de förändringar som har gjorts på F- skattens område den senaste tiden och de som aviseras i närtid. Utskottet anser att förändringarna bidrar till att minska risken att företag används som brottsverktyg och leder till ett mer rättvist företagsklimat. Utskottet vill inte föregå regeringens arbete i frågan. Utskottet avstyrker motionerna 2024/25:62 (V) yrkandena 7–9 och 33, 2024/25:1787 (S), 2024/25:2123 (S) och 2024/25:3190 (S) yrkande 18.

Ur avsnittet "F-skatt" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Det är viktigt att motverka skattefusk och skatteundandragande samtidigt som företagsklimatet behöver vara konkurrenskraftigt och dynamiskt. Det är även viktigt att värna goda arbetsvillkor. Regelverken bör vara utformade så att man kan förebygga och motverka att kriminella använder företag som brottsverktyg. Utskottet noterar att regeringen har gett Skatteverket i uppdrag att fortsätta förenklingsarbetet för att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader. Utskottet noterar vidare att betänkandet Effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare (SOU 2024:61) överlämnades till regeringen den 30 augusti 2024. I uppdraget som gäller regelverket för personalliggare ingick bl.a. att analysera om regelverket fungerar på ett effektivt sätt och att föreslå eventuella åtgärder för att öka effektiviteten samt motverka skatteundandragande. Vidare ingick att ta ställning till om fler alternativt färre branscher bör omfattas av reglerna och om ändringar bör göras i regelverket för att effektivisera myndighetssamverkan mot fusk, regelöverträdelser och arbetslivskriminalitet. Utskottet vill inte föregripa den beredning av utredningens arbete som görs i Regeringskansliet och avstyrker samtliga motionsförslag.

Ur avsnittet "Personalliggare" i betänkandet. Läs betänkandet

Det är viktigt att värna goda arbetsvillkor samtidigt som regelverken bör vara utformade så att man kan förebygga och motverka att kriminella använder företag som brottsverktyg.

Utskottet konstaterar att regleringen i skatteförfarandelagen ger möjligheter till undantag från skyldigheter som gäller kassaregister i situationer då skyldigheterna inte är möjliga att uppfylla.

Utskottet noterar att en viktig slutsats från analyserna i Skatteverkets utvärderingsrapport från 2022 är att kravet på kassaregister är svårt att utvärdera. Analysen har bl.a. visat hur dataskyddsreglerna begränsar möjligheterna att göra dataanalyser med hjälp av Skatteverkets register. Utskottet ser därför positivt på regeringens beredning av betänkandet om framtidens dataskydd (SOU 2023:100) som överlämnades till regeringen den 22 december 2023. Utredningen lämnar förslag för att effektivisera kontrollverksamheten hos bl.a. Skatteverket för att ge bättre möjligheter att göra dataanalyser och urval för att förebygga, förhindra och upptäcka fel.

Utskottet vill inte föregripa detta arbete och avstyrker motionsförslagen.

Ur avsnittet "Certifierade kassaregister" i betänkandet. Läs betänkandet

Skatteverkets arbete med att förhindra att företag används som brottsverktyg, arbete mot penningtvätt och arbetslivskriminalitet, för ökad skattekontroll mot risker kopplade till den kriminella ekonomin samt för utveckling av digitala verktyg för att motverka brott är viktiga insatser.

Utskottet konstaterar att Skatteverkets deltagande i myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet nästan fördubblades under 2023 jämfört med 2022 och att anslaget till Skatteverket ökades med 14 miljoner kronor för 2025 för att förstärka det arbetet.

Utskottet noterar vidare att en ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet trädde i kraft den 1 juli 2024 (prop. 2023/24:85).

Utskottet kan vidare konstatera att regeringen påbörjat ett stort antal åtgärder för att motverka identitetsmissbruk, och utskottet ser positivt på regeringens arbete med att få till stånd en mer sammanhållen identitetsförvaltning med ökad användning av biometriska uppgifter.

Det är viktigt att upprätthålla förtroendet för skattesystemet och motverka missbruk i form av skatteundandragande och felaktiga utbetalningar. Samtidigt är det viktigt att undvika betungande regelverk.

Utskottet noterar att en ny dataskyddsreglering för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten trädde i kraft den 15 februari 2024 som ger båda myndigheterna förbättrade möjligheter att använda personuppgifter vid kontroller och ett utökat stöd för att lämna ut personuppgifter digitalt vid informationsutbyten (prop. 2023/24:29).

Utskottet anser att det är viktigt att förbättra möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter och ser positivt på det förslag som regeringen har aviserat att den kommer att lämna i juni: Förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse och beredningen av utredningsbetänkandet Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag (SOU 2024:24).

Utskottet konstaterar vidare att riksdagen har beslutat om nya regler med anledning av propositionen Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen den 26 februari 2025 (prop. 2024/25:65, bet. 2024/25:JuU9, rskr. 2024/25:148) och att de nya reglerna träder i kraft den 1 april 2025. Vidare beslutades propositionen Utökade skyldigheter att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten den 29 januari 2025 (prop. 2024/25:45, bet. 2024/25:FiU19, rskr. 2024/25:133).

Utskottet finner därmed inte skäl att rikta några tillkännagivanden till regeringen på detta område och avstyrker motionerna 2024/25:2056 (C) yrkande 6, 2024/25:2827 (M) yrkande 1, 2024/25:3190 (S) yrkande 23 och 2024/25:3191 (S) yrkandena 1 och 2.

Utskottet finner inte skäl att förorda förändringar av systemet för kontrolluppgifter för föreningar och inte heller av bestämmelserna om skönsmässig beskattning och avstyrker motionerna 2024/25:504 (C) och 2024/25:2546 (M).

Ur avsnittet "Skatte- och avgiftskontroll" i betänkandet. Läs betänkandet

Av Skatteverkets regleringsbrev framgår att verket har ett pågående uppdrag att fortsätta förenklingsarbetet för att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader. Myndigheten ska senast den 13 mars 2026 redovisa de förenklingsåtgärder för företag som har vidtagits och planeras samt vilka hinder och möjligheter som finns i förenklingsarbetet. Redovisningen ska också innehålla en beskrivning av vilka effekter förenklingsåtgärderna bedöms få för företag. Utskottet avstyrker därför motionerna 2024/25:1350 (SD) yrkande 9 och 2024/25:3084 (SD) yrkandena 1–3.

Utskottet konstaterar att nya bestämmelser i konsumentkreditlagen trädde i kraft den 1 mars 2025 i syfte att stärka konsumentskyddet mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning. Utskottet är därför inte berett att se över reglerna och avstyrker motion 2024/25:1958 (KD). Utskottet konstaterar vidare att resultatutvecklingen när det gäller handläggningstiden för bouppteckningar var positiv under 2023 och att Skatteverket vidtagit åtgärder som ledde till att ärendebalansen sjunkit. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:2722 (M).

Utskottet ser inga skäl att ändra på regelverket för skattekonton på det sätt som föreslås. Utskottet avstyrker motionerna 2024/25:2865 (M), 2024/25:2880 (M) och 2024/25:2881 (M).

Utskottet konstaterar vidare att Skatteverket beslutade om nya allmänna råd för kostnadsersättning till dagbarnvårdare så sent som 2023 och avstyrker därför motion 2024/25:1659 (KD).

Ur avsnittet "Deklaration m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Det är viktigt att avgifter är ett effektivt påtryckningsmedel för att förmå individer och företag att lämna deklarationen och andra uppgifter till Skatteverket. Utskottet vill även framhålla att Skatteverket har möjlighet att helt eller delvis befria någon från förseningsavgiften om det är oskäligt att ta ut en förseningsavgift med ett fullt belopp. Utskottet ser inga skäl att förändra regelverket för förseningsavgifter eller tilläggsavgifter på de sätt som föreslås. Utskottet avstyrker motionsförslagen.

Ur avsnittet "Förseningsavgifter" i betänkandet. Läs betänkandet

Det är viktigt med ett transparent skattesystem både ur ett demokratiskt perspektiv och för legitimiteten i systemet. Skatter och avgifter som en arbetsgivare betalar in för en arbetstagare bör redovisas på ett samlat, tydligt och öppet sätt. Utskottet noterar att det finns möjlighet att i de flesta lönesystem redovisa arbetsgivaravgifterna som betalas på lönen. Utskottet noterar vidare att ett förslag har lämnats till Finansdepartementet och att man i Regeringskansliet har remitterat promemorian En skyldighet att informera anställda vid myndigheter under regeringen om arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift (Fi2025/00388), som innehåller förslag om att det ska införas en skyldighet för myndigheter under regeringen att lämna uppgifter till sina anställda om de arbetsgivaravgifter och den allmänna löneavgift som myndigheterna enligt lag är skyldiga att betala med anledning av ersättning för arbete.

Utskottet konstaterar att steg nu tas i riktning mot ökad transparens i skatter och avgifter och finner därför inte skäl att ställa sig bakom tillkännagivanden med den inriktning som anges av motionärerna. Utskottet avstyrker samtliga motionsförslag.

Ur avsnittet "Synliga skatter och avgifter" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt med en gemensam välfungerande nordisk arbetsmarknad och är positiv till att det reviderade avtalet mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor nu är på plats. Utskottet noterar även att det under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet slöts andra viktiga bilaterala överenskommelser mellan de nordiska länderna. Utskottet anser därför att riksdagen inte behöver rikta något tillkännagivande till regeringen med det innehåll som motionärerna föreslår och avstyrker motionerna 2024/25:554 (V) yrkande 16, 2024/25:59 (KD) och 2024/25:1200 (C) yrkande 8.

Utskottet konstaterar att ett skatteavtal är ett viktigt medel för att förhindra dubbelbeskattning genom att de avtalsslutande staterna ömsesidigt avstår från sina skatteanspråk. Utskottet konstaterar att avtalens tillämpning ses över kontinuerligt. När det gäller Portugal står utskottet fortfarande bakom de skäl som motiverade att avtalet med Portugal sades upp. Det är viktigt att förhindra dubbel icke-beskattning dvs. att en inkomst inte beskattas i något av de avtalsslutande länderna. Utskottet har tidigare ställt sig bakom ett flertal förslag från regeringen om att uppdatera befintliga och förhandla nya skatteavtal för att säkerställa att de är i linje med aktuella standarder om informationsutbyte och innehåller bestämmelser för att motverka skatteflykt och skatteundandragande. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1350 (SD) yrkande 14 och 2024/25:744 (S).

För att genomföra rådets direktiv (EU) 2022/2523 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga koncerner i unionen och därigenom förhindra skatteflykt och aggressiv skatteplanering ställde sig utskottet nyligen bakom regeringens förslag om tilläggsskatt som ska säkerställa att stora multinationella koncerners vinster beskattas med en effektiv skattesats om minst 15 procent.

Utskottet konstaterar vidare att kommissionen har lämnat ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning som är nära kopplat till minimibeskattningsdirektivet och som ska förhandlas mellan medlemsländerna i EU. Förslaget innebär bl.a. att skattemyndigheter ska kunna utbyta information om tilläggsskatterapporter och att det införs regler om samarbete och krav på nationella sanktioner vid brister i uppgiftslämnandet och informationsinhämtningen. Förslaget är att bestämmelserna ska träda i kraft den 31 december 2025.

Vidare har utskottet tidigare ställt sig bakom ett flertal förslag från regeringen om att stärka det internationella ramverket mot skatteflykt och skatteundandragande. Utskottet anser därför att riksdagen inte behöver rikta något tillkännagivande till regeringen med det innehåll som motionären föreslår och avstyrker motion 2024/25:446 (S).

Land-för-land-rapporteringen har sitt ursprung i en global respons på utmaningarna med skatteflykt och vinstförflyttning. Rapporteringen bygger på standarder, riktlinjer och ett multilateralt avtal framtagna av OECD, som ett stort antal länder har ställt sig bakom. För att genomföra OECD:s standard för land-för-land-rapportering i EU-rätten antog EU ett direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning (rådets direktiv (EU) 2016/881 av den 25 maj 2016 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning, DAC 4).

EU:s arbete med offentlig land-för-land-rapportering syftar inte bara till att stärka transparensen inom unionen utan fungerar också som ett verktyg för att sätta press på länder utanför EU att höja sina standarder. Genom att inkludera jurisdiktioner som EU bedömer som icke-samarbetsvilliga skapas incitament för dessa länder att anpassa sig och förbättra sina skattesystem. Dessutom sker samarbeten via internationella forum, t.ex. OECD, för att främja en global standard för skatteinformation och därigenom få andra länder att gå med på liknande transparenskrav.

När det gäller frågan om beloppsgränsen för rapporteringsskyldighet gjorde OECD i samband med utarbetandet av standarder för rapporteringsskyldighet bedömningen att en majoritet av multinationella koncerner (ca 85–90 procent) kommer att undantas från rapporteringsskyldighet, medan de rapporteringsskyldiga koncernerna kommer att stå för omkring 90 procent av intäkterna (punkt 53 i OECD:s slutrapport, s. 21). Utskottet konstaterar också att beloppsgränsen för när en koncern ska lämna en land-för-land rapportering är utformad i enlighet med OECD:s internationella standard och i linje med övriga gränsvärden/beloppsgränser för rapporteringsskyldighet inom EU.

I samband med utskottets yttrande till civilutskottet om proposition 2022/23:88 Ökad transparens för stora företags skattebetalningar delade utskottet regeringens bedömning att en avsaknad av möjligheten att utelämna uppgifter i rapporten skulle kunna innebära att företag som är rapporteringsskyldiga i Sverige behöver offentliggöra konkurrenskänslig information och att de på så sätt kan lida en konkurrensnackdel i förhållande till företag i länder som har möjlighet att utelämna uppgifter. Skälen för att företag bör ha möjlighet att tillfälligt få utelämna uppgifter i inkomstskatterapporten ansågs därför väga tyngre än skälen emot (yttr. 2022/23:SkU7y).

Därmed finner inte utskottet skäl att ställa sig bakom tillkännagivanden med den inriktning som motionärerna anger i motion 2024/25:1921 (V) yrkandena 18–20. Utskottet avstyrker samtliga yrkanden i motionen.

Utskottet konstaterar att regeringen på regeringens hemsida använder benämningen Taiwan. Vidare konstaterar utskottet att Skatteverkets registrering av uppgifter i folkbokföringen följer svensk namnstandard och att det är Skatteverket och inte regeringen som i sin tillämpning avgör hur länders och områdens namn anges i folkbokföringen. Utskottet avstyrker motion 2024/25:1125 (M).

Ur avsnittet "Skatteavtal m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Svensk identitetsförvaltning ska vara tillförlitlig och solid, och inte kunna utnyttjas för olika former av missbruk och brottslighet. Utskottet har tidigare ställt sig bakom flera regelförändringar för att skapa ordning och reda i folkbokföringsverksamheten. Utskottet har även ställt sig bakom regelförändringar som avser att förhindra identitetsmissbruk bl.a. ett stärkt system för samordningsnummer, bestämmelser om biometri vid identitetskontroll och skyldighet för den som är föremål för en identitetskontroll att på begäran låta Skatteverket ta fingeravtryck och en ansiktsbild. Utskottet konstaterar att ca 900 000 samordningsnummer har vilandeförklarats sedan regleringen av vilandeförklaring av samordningsnummer infördes.

Utskottet noterar att de brottsbekämpande myndigheterna från den 1 juli 2025 kommer att få utökade möjligheter att använda biometri i brottsbekämpningen (prop. 2024/25:37, bet. 2024/25:JuU18, rskr. 2024/25:147). Utskottet konstaterar vidare att regeringen har gett flera myndigheter i uppdrag att utveckla sitt samarbete och informationsutbyte om identitetsförvaltning och identitetsmissbruk. Vidare ser utskottet positivt på att Skatteverket har tillförts medel under 2023–2026 för att förbättra folkbokföringen och fått uppdraget att årligen ta fram en nationell lägesbild över befolkningen. Utskottet anser därmed att riksdagen inte behöver rikta något tillkännagivande till regeringen med det innehåll som motionärerna föreslår och avstyrker motionerna 2024/25:263 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:788 (S), 2024/25:1350 (SD) yrkandena 3 och 4, 2024/25:1960 (M), 2024/25:2139 (SD) yrkandena 1–7, 2024/25:2514 (S) yrkande 9 och 2024/25:2869 (M).

Utskottet konstaterar att det sedan den 1 november 2024 under vissa förutsättningar är möjligt för en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd att folkbokföras i Sverige. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1930 (V) yrkande 28 och 2024/25:3052 (MP) yrkande 19.

Utskottet anser inte att det finns några skäl att ändra på bestämmelsen om att fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga ska betala kommunal inkomstskatt till hemortskommunen och avstyrker därför motionerna 2024/25:1483 (L), 2024/25:2468 (C) yrkande 11 och 2024/25:3057 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 8.

Utskottet har behandlat motionsyrkanden om att införa en möjlighet att folkbokföra ett barn på två ställen och om hur utskick till vårdnadshavare görs vid flera tillfällen senast i betänkande 2023/24:SkU15. Utskottet står fast vid den uppfattning som det tidigare gett uttryck för, och avstyrker därför motion 2024/25:2951 (C) yrkande 17.

Utskottet anser inte att det är svårt att ta del av den statistik som Skatteverket redovisar över de populäraste namnen på nyfödda barn, och därför avstyrker utskottet motion 2024/25:363 (SD). Utskottet anser inte heller att det finns ett behov av att dela ut identitetsbrickor till barn i samband med födsel. Utskottet avstyrker motion 2024/25:2260 (SD) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Folkbokföring" i betänkandet, som även gäller punkterna 12 och 13. Läs betänkandet

Offentlighetsprincipen är en grundsten i Sveriges demokratiska statsskick. För att skydda enskilda personer eller tjänstemän kan det dock vara motiverat med inskränkningar i denna princip. Utskottet anser att det är viktigt att lagstiftningen följer med i den digitala utvecklingen och undanröjer rättsliga hinder som försvårar eller hindrar utvecklingen av digitala tjänster till privatpersoner. Samtidigt måste integritetsskyddet för privatpersoner bibehållas.

Utskottet konstaterar att regeringen har aviserat en proposition till sommaren 2025 med lagändringar som föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Den behandlar utredningsbetänkandet Framtidens dataskydd – Vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogden (SOU 2023:100). I betänkandet föreslår utredningen en modern och mer flexibel dataskyddsreglering. Syftet med förslagen är att ge myndigheterna möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Utskottet noterar att ett förslag om att utvidga det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter till att omfatta samtliga personuppgifter har överlämnats till regeringen (SOU 2024:75). Vidare noterar utskottet att det föreslås att undantaget ändras så att det blir tillämpligt endast när offentliggörandet innebär särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet. Utredningens förslag innebär också att lagstiftaren får möjlighet att i lag reglera de söktjänster som omfattas av grundlagsundantaget.

Utskottet konstaterar vidare att regeringen den 13 mars 2025 fattade beslut om propositionen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer (prop. 2024/25:123). Regeringen föreslår bl. a. att otillbörlig övervakning ska införas som en ny grund för kontaktförbud, att kontaktförbud ska få meddelas för att skydda målsägande och vittnen i en rättsprocess och att rätten till rättsligt biträde för barn ska utökas. Straffen för grovt barnfridsbrott och vissa överträdelser av kontaktförbud ska skärpas.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:321 (SD), 2024/25:486 (C), 2024/25:854 (S) yrkande 7, 2024/25:2062 (M) yrkande 2, 2024/25:2467 (C) yrkande 34, 2024/25:2534 (M), 2024/25:2611 (M), 2024/25:3078 (SD), 2024/25:3130 (M), 2024/25:3157 (C) yrkandena 13 och 50 och 2024/25:3190 (S) yrkande 27.

Vidare noterar utskottet att Utredningen om åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (SOU 2024:1) överlämnade sitt betänkande den 11 januari 2024. Den 21 januari 2025 lämnade regeringen propositionen Stärkt skydd för vissa förtroendevalda och en tydligare intern kontroll i kommuner och regioner (prop. 2024/25:80). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Den 13 mars 2025 beslutade regeringen om propositionen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (prop. 2024/25:141).

Utskottet konstaterar vidare att lagändringar har genomförts som innebär att anställda vid Polismyndigheten som arbetar mot den organiserade brottsligheten i vissa fall ska kunna använda en annan uppgift än namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1503 (M), 2024/25:2702 (M) och 2024/25:1350 (SD) yrkande 6.

Utskottet finner inte skäl att förorda ändringar i systemet för organisationsnummer för enskilda firmor. Utskottet avstyrker motion 2024/25:1350 (SD) yrkande 8.

Ur avsnittet "Skyddade personuppgifter m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 15. Läs betänkandet

Offentlighetsprincipen är en grundsten i Sveriges demokratiska statsskick. För att skydda enskilda personer eller tjänstemän kan det dock vara motiverat med inskränkningar i denna princip. Utskottet anser att det är viktigt att lagstiftningen följer med i den digitala utvecklingen och undanröjer rättsliga hinder som försvårar eller hindrar utvecklingen av digitala tjänster till privatpersoner. Samtidigt måste integritetsskyddet för privatpersoner bibehållas.

Utskottet konstaterar att regeringen har aviserat en proposition till sommaren 2025 med lagändringar som föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Den behandlar utredningsbetänkandet Framtidens dataskydd – Vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogden (SOU 2023:100). I betänkandet föreslår utredningen en modern och mer flexibel dataskyddsreglering. Syftet med förslagen är att ge myndigheterna möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.

Utskottet noterar att ett förslag om att utvidga det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter till att omfatta samtliga personuppgifter har överlämnats till regeringen (SOU 2024:75). Vidare noterar utskottet att det föreslås att undantaget ändras så att det blir tillämpligt endast när offentliggörandet innebär särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet. Utredningens förslag innebär också att lagstiftaren får möjlighet att i lag reglera de söktjänster som omfattas av grundlagsundantaget.

Utskottet konstaterar vidare att regeringen den 13 mars 2025 fattade beslut om propositionen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer (prop. 2024/25:123). Regeringen föreslår bl. a. att otillbörlig övervakning ska införas som en ny grund för kontaktförbud, att kontaktförbud ska få meddelas för att skydda målsägande och vittnen i en rättsprocess och att rätten till rättsligt biträde för barn ska utökas. Straffen för grovt barnfridsbrott och vissa överträdelser av kontaktförbud ska skärpas.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:321 (SD), 2024/25:486 (C), 2024/25:854 (S) yrkande 7, 2024/25:2062 (M) yrkande 2, 2024/25:2467 (C) yrkande 34, 2024/25:2534 (M), 2024/25:2611 (M), 2024/25:3078 (SD), 2024/25:3130 (M), 2024/25:3157 (C) yrkandena 13 och 50 och 2024/25:3190 (S) yrkande 27.

Vidare noterar utskottet att Utredningen om åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (SOU 2024:1) överlämnade sitt betänkande den 11 januari 2024. Den 21 januari 2025 lämnade regeringen propositionen Stärkt skydd för vissa förtroendevalda och en tydligare intern kontroll i kommuner och regioner (prop. 2024/25:80). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Den 13 mars 2025 beslutade regeringen om propositionen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (prop. 2024/25:141).

Utskottet konstaterar vidare att lagändringar har genomförts som innebär att anställda vid Polismyndigheten som arbetar mot den organiserade brottsligheten i vissa fall ska kunna använda en annan uppgift än namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1503 (M), 2024/25:2702 (M) och 2024/25:1350 (SD) yrkande 6.

Utskottet finner inte skäl att förorda ändringar i systemet för organisationsnummer för enskilda firmor. Utskottet avstyrker motion 2024/25:1350 (SD) yrkande 8.

Ur avsnittet "Skyddade personuppgifter m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 14. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att ett omfattande förslag om en reform av tullunionen förhandlas i EU och att detta bl.a. innebär att tullfrihetsgränsen för lågvärdeförsändelser från tredjeland tas bort samt att det införs ett förenklat tullförfarande med en enhetlig tullsats för vissa varukategorier som säljs via distansförsäljning (e-handel). Vidare antogs den 24 oktober 2022 en förordning om inrättande av en enda kontaktpunkt för tullen. Det övergripande syftet med förordningen är att förbättra samarbetet och samordningen mellan tullmyndigheterna och de partnermyndigheter som ansvarar för olika icke tullrelaterade unionsformaliteter, och samtidigt underlätta för handeln. Utskottet ser positivt på de förändringar som detta kan komma att innebära för att förenkla tullförfarandet. Utskottet noterar att Ukraina sedan den 1 oktober 2022 är anslutet till konventionen om gemensamt transiteringsförfarande och konventionen om förenkling av formaliteterna vid handel med varor (87/267/EEG). Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:25 (KD) yrkande 1, 2024/25:1350 (SD) yrkande 12, 2024/25:1354 (SD) yrkandena 1 och 2.

Det är viktigt att lagstiftningen om befogenheter mot enskilda är tydlig, konsekvent och lättillämplig. Det är vidare viktigt att Tullverket och tulltjänstemän kan utöva sin verksamhet på ett effektivt och rättssäkert sätt. Utskottet konstaterar att Tullverkets och tulltjänstemäns befogenheter har samlats i en ny lag, tullbefogenhetslagen. Den nya lagen innebär att tulltjänstemän har fått nya och utvidgade befogenheter bl.a. rätt att använda våld i fler situationer, stoppa fordon och avlägsna ordningsstörande personer, ökade möjligheter att skyddsvisitera i kontrollverksamheten och stänga av områden vid den inre gränsen samt ökad tillgång till bokningsuppgifter.

Tullbefogenhetslagen innebär också att tulltjänstemän får större möjligheter att leda förundersökningar och möjligheter att biträda åklagare och andra brottsbekämpande myndigheter samt att tullåklagare får föra talan om fler brott.

Utskottet konstaterar att Tullverket redovisat uppdraget om att se över behovet av utrustning för tulltjänstemän till regeringen och under 2024 fattade verket beslut om att beväpna uniformerad personal i yttre tjänst med tjänstepistol. Vidare konstaterar utskottet att Tullverket har utökat sin kapacitet och prioriterat om så att vapenutbildade uniformerade medarbetare kunde göra sin första arbetsdag beväpnade med tjänstepistol i slutet av 2024.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) ökades anslaget till Tullverket för 2025 sammantaget med drygt 299 miljoner kronor i förhållande till anvisade medel i statens budget för 2024.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:754 (S), 2024/25:819 (S) yrkande 2, 2024/25:1354 (SD) yrkandena 3 och 4, 2024/25:2791 (M), 2024/25:3164 (C) yrkande 15 och 2024/25:3192 (S) yrkande 2.

Utskottet konstaterar att det av Tullverkets regleringsbrev för 2025 bl.a. framgår att myndigheten har i uppdrag att redovisa hur den har stärkt arbetet med att förebygga brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Tullverket ska också redovisa effekterna av sina utökade möjligheter att ingripa mot brott, t.ex. när det gäller stöldgods som är på väg att föras ut ur landet. Vidare konstaterar utskottet att regeringen har beslutat om propositionen Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods, med lagändringar som föreslås träda i kraft den 1 september 2025. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1498 (M), 2024/25:1833 (M) och 2024/25:3192 (S) yrkande 1.

Utskottet konstaterar att Europeiska kommissionens förslag om en reform av tullunionen bl.a. består av ett förslag om en ny unionstullkodex och inrättandet av en europeisk tullbyrå. Utskottet noterar vidare att Tullverket deltar i flera internationella samarbeten bl.a. Empact och det nordiska polis- och tullsamarbetet. Utskottet avstyrker motionerna 2024/25:819 (S) yrkande 1 och 2024/25:3111 (S) yrkande 65.

Utskottet noterar att Tullverkets resurser för fysiska kontroller är fördelade över landet, bl.a. i förhållande till de olika transportflödena. Enligt Tullverkets egna uppgifter ska kontroller primärt vara baserade på underrättelse- och riskinformation och för kontroll av transportmedel som lastbilar och containrar är underrättelser ett avgörande verktyg eftersom flödet är så stort. Utskottet är positivt till att Tullverket samarbetat med operatörer i Sveriges hamnar med brottsförebyggande åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:73 (SD) yrkande 1, 2024/25:1191 (C) yrkande 11, 2024/25:1194 (C) yrkande 3 och 2024/25:1686 av (S).

Reservationer

1.

Synliga skatter och avgifter, punkt 1 (SD)

av Eric Westroth (SD), Bo Broman (SD), Jimmy Ståhl (SD) och Erik Hellsborn (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1350 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 1 och

avslår motionerna

2024/25:332 av Nima Gholam Ali Pour (SD) yrkandena 2 och 3,

2024/25:1099 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M),

2024/25:1741 av Cecilia Rönn (L),

2024/25:1948 av Margareta Cederfelt (M),

2024/25:2044 av Anna af Sillén och Jesper Skalberg Karlsson (båda M) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2460 av Hans Eklind (KD),

2024/25:2468 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 3,

2024/25:2669 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2755 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2868 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2923 av Sten Bergheden (M),

2024/25:3077 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1–5,

2024/25:3144 av Marie-Louise Hänel Sandström (M) och

2024/25:3155 av Josefin Malmqvist (M) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

I en årligen återkommande skrivelse redogör regeringen för skatteutgifterna, dvs. de effekter på skatteintäkterna som uppstår till följd av särregler i skattelagstiftningen. Redovisningen syftar till att ge ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Det är vår uppfattning att redovisningen av skatteutgifterna även ska lämna utrymme för analyser av skatteutgifternas effekter och ändamål. Vi menar att redovisningen kan förbättras när det gäller samhällsekonomiska effekter, exempelvis av skattesubventionerade anställningar men även av inkomst- och mervärdesskatt. Sammanfattningsvis vill vi att redovisningen av skatteutgifter utvecklas så att den kompletteras med fullständiga uppgifter om arbetsmarknadsåtgärder och inkomst- och mervärdesskatt i syfte att skapa maximal transparens. De allra flesta skattebetalare saknar tillräcklig kunskap om vilka skatter de betalar, dvs. vilka offentliga resurser som de är med och bidrar till. Vi ser därför ett behov av att öka medvetenheten om skatter genom ökad transparens på de månatliga lönebeskeden, av vilka också de sociala avgifter som tas ut på lönen ska framgå. På samma sätt ska det på det årliga slutskattebeskedet göras en total sammanställning av de skatter och sociala avgifter som varje individ betalat in under året. Varje medborgare ska löpande kunna kontrollera hur mycket som betalats in och hur pengarna årligen har fördelats på kommunen, regionen och staten. Det handlar om att ge ökad information som en del i att öka transparensen. På samma sätt behöver kassakvitton bli mer transparenta när det gäller punktskatters del av slutpriset.

Ur avsnittet "Tull" i betänkandet, som även gäller punkterna 17 och 18. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att ett omfattande förslag om en reform av tullunionen förhandlas i EU och att detta bl.a. innebär att tullfrihetsgränsen för lågvärdeförsändelser från tredjeland tas bort samt att det införs ett förenklat tullförfarande med en enhetlig tullsats för vissa varukategorier som säljs via distansförsäljning (e-handel). Vidare antogs den 24 oktober 2022 en förordning om inrättande av en enda kontaktpunkt för tullen. Det övergripande syftet med förordningen är att förbättra samarbetet och samordningen mellan tullmyndigheterna och de partnermyndigheter som ansvarar för olika icke tullrelaterade unionsformaliteter, och samtidigt underlätta för handeln. Utskottet ser positivt på de förändringar som detta kan komma att innebära för att förenkla tullförfarandet. Utskottet noterar att Ukraina sedan den 1 oktober 2022 är anslutet till konventionen om gemensamt transiteringsförfarande och konventionen om förenkling av formaliteterna vid handel med varor (87/267/EEG). Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:25 (KD) yrkande 1, 2024/25:1350 (SD) yrkande 12, 2024/25:1354 (SD) yrkandena 1 och 2.

Det är viktigt att lagstiftningen om befogenheter mot enskilda är tydlig, konsekvent och lättillämplig. Det är vidare viktigt att Tullverket och tulltjänstemän kan utöva sin verksamhet på ett effektivt och rättssäkert sätt. Utskottet konstaterar att Tullverkets och tulltjänstemäns befogenheter har samlats i en ny lag, tullbefogenhetslagen. Den nya lagen innebär att tulltjänstemän har fått nya och utvidgade befogenheter bl.a. rätt att använda våld i fler situationer, stoppa fordon och avlägsna ordningsstörande personer, ökade möjligheter att skyddsvisitera i kontrollverksamheten och stänga av områden vid den inre gränsen samt ökad tillgång till bokningsuppgifter.

Tullbefogenhetslagen innebär också att tulltjänstemän får större möjligheter att leda förundersökningar och möjligheter att biträda åklagare och andra brottsbekämpande myndigheter samt att tullåklagare får föra talan om fler brott.

Utskottet konstaterar att Tullverket redovisat uppdraget om att se över behovet av utrustning för tulltjänstemän till regeringen och under 2024 fattade verket beslut om att beväpna uniformerad personal i yttre tjänst med tjänstepistol. Vidare konstaterar utskottet att Tullverket har utökat sin kapacitet och prioriterat om så att vapenutbildade uniformerade medarbetare kunde göra sin första arbetsdag beväpnade med tjänstepistol i slutet av 2024.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) ökades anslaget till Tullverket för 2025 sammantaget med drygt 299 miljoner kronor i förhållande till anvisade medel i statens budget för 2024.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:754 (S), 2024/25:819 (S) yrkande 2, 2024/25:1354 (SD) yrkandena 3 och 4, 2024/25:2791 (M), 2024/25:3164 (C) yrkande 15 och 2024/25:3192 (S) yrkande 2.

Utskottet konstaterar att det av Tullverkets regleringsbrev för 2025 bl.a. framgår att myndigheten har i uppdrag att redovisa hur den har stärkt arbetet med att förebygga brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Tullverket ska också redovisa effekterna av sina utökade möjligheter att ingripa mot brott, t.ex. när det gäller stöldgods som är på väg att föras ut ur landet. Vidare konstaterar utskottet att regeringen har beslutat om propositionen Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods, med lagändringar som föreslås träda i kraft den 1 september 2025. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1498 (M), 2024/25:1833 (M) och 2024/25:3192 (S) yrkande 1.

Utskottet konstaterar att Europeiska kommissionens förslag om en reform av tullunionen bl.a. består av ett förslag om en ny unionstullkodex och inrättandet av en europeisk tullbyrå. Utskottet noterar vidare att Tullverket deltar i flera internationella samarbeten bl.a. Empact och det nordiska polis- och tullsamarbetet. Utskottet avstyrker motionerna 2024/25:819 (S) yrkande 1 och 2024/25:3111 (S) yrkande 65.

Utskottet noterar att Tullverkets resurser för fysiska kontroller är fördelade över landet, bl.a. i förhållande till de olika transportflödena. Enligt Tullverkets egna uppgifter ska kontroller primärt vara baserade på underrättelse- och riskinformation och för kontroll av transportmedel som lastbilar och containrar är underrättelser ett avgörande verktyg eftersom flödet är så stort. Utskottet är positivt till att Tullverket samarbetat med operatörer i Sveriges hamnar med brottsförebyggande åtgärder. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:73 (SD) yrkande 1, 2024/25:1191 (C) yrkande 11, 2024/25:1194 (C) yrkande 3 och 2024/25:1686 av (S).

Reservationer

1.

Synliga skatter och avgifter, punkt 1 (SD)

av Eric Westroth (SD), Bo Broman (SD), Jimmy Ståhl (SD) och Erik Hellsborn (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1350 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 1 och

avslår motionerna

2024/25:332 av Nima Gholam Ali Pour (SD) yrkandena 2 och 3,

2024/25:1099 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M),

2024/25:1741 av Cecilia Rönn (L),

2024/25:1948 av Margareta Cederfelt (M),

2024/25:2044 av Anna af Sillén och Jesper Skalberg Karlsson (båda M) yrkandena 1 och 2,

2024/25:2460 av Hans Eklind (KD),

2024/25:2468 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 3,

2024/25:2669 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2755 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2868 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2923 av Sten Bergheden (M),

2024/25:3077 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1–5,

2024/25:3144 av Marie-Louise Hänel Sandström (M) och

2024/25:3155 av Josefin Malmqvist (M) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

I en årligen återkommande skrivelse redogör regeringen för skatteutgifterna, dvs. de effekter på skatteintäkterna som uppstår till följd av särregler i skattelagstiftningen. Redovisningen syftar till att ge ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Det är vår uppfattning att redovisningen av skatteutgifterna även ska lämna utrymme för analyser av skatteutgifternas effekter och ändamål. Vi menar att redovisningen kan förbättras när det gäller samhällsekonomiska effekter, exempelvis av skattesubventionerade anställningar men även av inkomst- och mervärdesskatt. Sammanfattningsvis vill vi att redovisningen av skatteutgifter utvecklas så att den kompletteras med fullständiga uppgifter om arbetsmarknadsåtgärder och inkomst- och mervärdesskatt i syfte att skapa maximal transparens. De allra flesta skattebetalare saknar tillräcklig kunskap om vilka skatter de betalar, dvs. vilka offentliga resurser som de är med och bidrar till. Vi ser därför ett behov av att öka medvetenheten om skatter genom ökad transparens på de månatliga lönebeskeden, av vilka också de sociala avgifter som tas ut på lönen ska framgå. På samma sätt ska det på det årliga slutskattebeskedet göras en total sammanställning av de skatter och sociala avgifter som varje individ betalat in under året. Varje medborgare ska löpande kunna kontrollera hur mycket som betalats in och hur pengarna årligen har fördelats på kommunen, regionen och staten. Det handlar om att ge ökad information som en del i att öka transparensen. På samma sätt behöver kassakvitton bli mer transparenta när det gäller punktskatters del av slutpriset.

Ur avsnittet "Tull" i betänkandet, som även gäller punkterna 16 och 18. Läs betänkandet