Företag, kapital och fastighet

Utskottet anser att goda skattemässiga villkor för företagande är en förutsättning för att hela landet ska växa och en viktig del i politiken för stärkt konkurrenskraft. Ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv skapar fler jobb och säkrar välfärdens finansiering i hela landet.

Sedan den 1 januari 2019 gäller nya skatteregler för företagssektorn. Reglerna innefattar bl.a. en generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn och ett avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer. En förenklingsregel infördes också som innebär att ett negativt räntenetto får dras av upp till 5 miljoner kronor. Reglerna förväntades leda till en minskning både av riskerna som är förknippade med lånefinansiering och av aggressiv skatteplanering med ränteavdrag. Vidare infördes ett primäravdrag genom en ändring i reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus, och vissa förändringar genomfördes också i reglerna för periodiseringsfonder och säkerhetsreserv. Bolagsskattens storlek har stor betydelse för tillväxt och investeringar i landet. För att förbättra ramvillkoren och stärka konkurrenskraften för företagen i Sverige sänktes bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent (prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398). Bolagsskatten var dock under de två första åren (2019 och 2020) av offentligfinansiella skäl 21,4 procent.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu förorda förändringar av bolagsskatten.

Sedan den 1 januari 2023 gäller en skyldighet för plattformsoperatörer att bl.a. lämna uppgifter om säljares inkomster från försäljning via digitala plattformar till Skatteverket. Ett automatiskt utbyte av dessa uppgifter ska sedan ske mellan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.

Utskottet är inte berett att förorda ytterligare ändringar i regelverket om plattformsoperatörer.

När det gäller frågan om att verka för en internationell skatt på finansiella transaktioner för att finansiera internationella klimatinsatser konstaterar utskottet att det finns en mängd mekanismer och samarbeten inom såväl EU som OECD för att effektivt finansiera och stödja internationella klimatinsatser, med fokus på att mobilisera resurser och främja hållbara lösningar globalt. Sverige har också aktivt bidragit till att stärka och utveckla EU:s klimatpolitik genom flera insatser och åtaganden. Regeringen tillsatte vidare i november 2024 en utredning för att utveckla och stärka det svenska internationella klimatarbetet (dir. 2024:108).

Utskottet är därmed inte berett att förorda en internationell skatt på finansiella transaktioner på det sätt som föreslagits.

Sverige har inte något formellt system för återföring av förluster, s.k. carry back. Reglerna om avsättning till periodiseringsfond fyller dock redan en sådan funktion. Syftet med periodiseringsfonderna är att underlätta företagets finansiering av investeringar med eget kapital och att förstärka likviditeten. Genom att en periodiseringsfond kan upplösas när företaget går med förlust erbjuder systemet också en möjlighet till utjämning av en förlust mot tidigare års vinster. Eftersom periodiseringsfonderna erbjuder en möjlighet till förlustutjämning bakåt i tiden ansågs det inte nödvändigt vid införandet av dessa regler att också införa särskilda regler för förlustutjämning mot tidigare års vinster. Av systematiska och principiella skäl ansågs det viktigt att undvika två skilda system för förlustutjämning bakåt i tiden (prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningen).

Utskottet finner därför inte något skäl att förorda en utredning om möjligheten att kvitta förluster mot vinster inom bolagsskattesystemet.

När det gäller frågan om att sänka bolagsskatten för FoU-företag för att förstärka incitamenten till investeringar i Sverige konstaterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 angett att den avser att fortsätta att förbättra skattevillkoren som understödjer företagens möjligheter att bedriva forskning och utveckling, bl.a. genom att utreda ett nytt skatteincitament på området. Regeringen beslutade därefter i november 2024 om ett tilläggsdirektiv till utredningen om skatteregler som gynnar forskning och utveckling – en översyn av FoU-avdraget och expertskattereglerna (dir. 2024:104), som bl.a. innebär att förekomsten av olika typer av skatteincitament för forskning och utveckling ska kartläggas. Uppdraget ska redovisas senast den 19 januari 2026.

Utskottet är inte berett att föregripa den pågående utredningen.

Utskottet är heller inte berett att förorda en beredskapsskatt på det sätt som föreslagits.

Skatteundandragande, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet har blivit ett allt större samhällsproblem. Långa entreprenörskedjor och bristande reglering när det gäller systemet för arbetskraftsinvandring har lett till att det finns aktörer inom flera branscher som har satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft och kringgå skattelagstiftningen. Regeringen har under de senaste åren vidtagit ett antal åtgärder för att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Polisen har fått större befogenheter att kontrollera arbetsgivare i vissa branscher och sanktionsavgifterna för arbetsgivare som utnyttjar arbetskraft har fördubblats. Regeringen tillsatte vidare i september 2021 en nationell delegation för att motverka arbetslivskriminalitet, som fick i uppdrag att verka samlande och stödjande i förhållande till aktörer som motverkar arbetslivskriminalitet och främja samverkan och erfarenhetsutbyte dem emellan. Regeringen har sedan dess gett flera tilläggsdirektiv (bl.a. i februari 2022, augusti 2022 och maj 2023) för att bredda och fördjupa uppdraget. Delegationen har fått i uppdrag att analysera specifika kriminella upplägg inom utvalda näringsgrenar (såsom bygg, restaurang, transport, kroppsvård, städ och säsongsarbete inom gröna näringar) och i ett antal reglerade yrken, med målet att identifiera risker och föreslå effektiva åtgärder. Delegationen mot arbetslivskriminalitet har de senaste åren överlämnat flera betänkanden och överlämnade i mars 2025 sitt slutbetänkande Arbetslivskriminalitet – upplägg, verktyg och åtgärder – fortsatt arbete (SOU 2025:25). Delegationen föreslår bl.a. att Skatteverkets tillsyn över skattelagstiftningens reglering om fast driftställe bör intensifieras.

Ur avsnittet "Allmänna företagsskattefrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet

Utskottet anser att goda skattemässiga villkor för företagande är en förutsättning för att hela landet ska växa och en viktig del i politiken för stärkt konkurrenskraft. Ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv skapar fler jobb och säkrar välfärdens finansiering i hela landet.

Sedan den 1 januari 2019 gäller nya skatteregler för företagssektorn. Reglerna innefattar bl.a. en generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn och ett avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer. En förenklingsregel infördes också som innebär att ett negativt räntenetto får dras av upp till 5 miljoner kronor. Reglerna förväntades leda till en minskning både av riskerna som är förknippade med lånefinansiering och av aggressiv skatteplanering med ränteavdrag. Vidare infördes ett primäravdrag genom en ändring i reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus, och vissa förändringar genomfördes också i reglerna för periodiseringsfonder och säkerhetsreserv. Bolagsskattens storlek har stor betydelse för tillväxt och investeringar i landet. För att förbättra ramvillkoren och stärka konkurrenskraften för företagen i Sverige sänktes bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent (prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398). Bolagsskatten var dock under de två första åren (2019 och 2020) av offentligfinansiella skäl 21,4 procent.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu förorda förändringar av bolagsskatten.

Sedan den 1 januari 2023 gäller en skyldighet för plattformsoperatörer att bl.a. lämna uppgifter om säljares inkomster från försäljning via digitala plattformar till Skatteverket. Ett automatiskt utbyte av dessa uppgifter ska sedan ske mellan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.

Utskottet är inte berett att förorda ytterligare ändringar i regelverket om plattformsoperatörer.

När det gäller frågan om att verka för en internationell skatt på finansiella transaktioner för att finansiera internationella klimatinsatser konstaterar utskottet att det finns en mängd mekanismer och samarbeten inom såväl EU som OECD för att effektivt finansiera och stödja internationella klimatinsatser, med fokus på att mobilisera resurser och främja hållbara lösningar globalt. Sverige har också aktivt bidragit till att stärka och utveckla EU:s klimatpolitik genom flera insatser och åtaganden. Regeringen tillsatte vidare i november 2024 en utredning för att utveckla och stärka det svenska internationella klimatarbetet (dir. 2024:108).

Utskottet är därmed inte berett att förorda en internationell skatt på finansiella transaktioner på det sätt som föreslagits.

Sverige har inte något formellt system för återföring av förluster, s.k. carry back. Reglerna om avsättning till periodiseringsfond fyller dock redan en sådan funktion. Syftet med periodiseringsfonderna är att underlätta företagets finansiering av investeringar med eget kapital och att förstärka likviditeten. Genom att en periodiseringsfond kan upplösas när företaget går med förlust erbjuder systemet också en möjlighet till utjämning av en förlust mot tidigare års vinster. Eftersom periodiseringsfonderna erbjuder en möjlighet till förlustutjämning bakåt i tiden ansågs det inte nödvändigt vid införandet av dessa regler att också införa särskilda regler för förlustutjämning mot tidigare års vinster. Av systematiska och principiella skäl ansågs det viktigt att undvika två skilda system för förlustutjämning bakåt i tiden (prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningen).

Utskottet finner därför inte något skäl att förorda en utredning om möjligheten att kvitta förluster mot vinster inom bolagsskattesystemet.

När det gäller frågan om att sänka bolagsskatten för FoU-företag för att förstärka incitamenten till investeringar i Sverige konstaterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 angett att den avser att fortsätta att förbättra skattevillkoren som understödjer företagens möjligheter att bedriva forskning och utveckling, bl.a. genom att utreda ett nytt skatteincitament på området. Regeringen beslutade därefter i november 2024 om ett tilläggsdirektiv till utredningen om skatteregler som gynnar forskning och utveckling – en översyn av FoU-avdraget och expertskattereglerna (dir. 2024:104), som bl.a. innebär att förekomsten av olika typer av skatteincitament för forskning och utveckling ska kartläggas. Uppdraget ska redovisas senast den 19 januari 2026.

Utskottet är inte berett att föregripa den pågående utredningen.

Utskottet är heller inte berett att förorda en beredskapsskatt på det sätt som föreslagits.

Skatteundandragande, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet har blivit ett allt större samhällsproblem. Långa entreprenörskedjor och bristande reglering när det gäller systemet för arbetskraftsinvandring har lett till att det finns aktörer inom flera branscher som har satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft och kringgå skattelagstiftningen. Regeringen har under de senaste åren vidtagit ett antal åtgärder för att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Polisen har fått större befogenheter att kontrollera arbetsgivare i vissa branscher och sanktionsavgifterna för arbetsgivare som utnyttjar arbetskraft har fördubblats. Regeringen tillsatte vidare i september 2021 en nationell delegation för att motverka arbetslivskriminalitet, som fick i uppdrag att verka samlande och stödjande i förhållande till aktörer som motverkar arbetslivskriminalitet och främja samverkan och erfarenhetsutbyte dem emellan. Regeringen har sedan dess gett flera tilläggsdirektiv (bl.a. i februari 2022, augusti 2022 och maj 2023) för att bredda och fördjupa uppdraget. Delegationen har fått i uppdrag att analysera specifika kriminella upplägg inom utvalda näringsgrenar (såsom bygg, restaurang, transport, kroppsvård, städ och säsongsarbete inom gröna näringar) och i ett antal reglerade yrken, med målet att identifiera risker och föreslå effektiva åtgärder. Delegationen mot arbetslivskriminalitet har de senaste åren överlämnat flera betänkanden och överlämnade i mars 2025 sitt slutbetänkande Arbetslivskriminalitet – upplägg, verktyg och åtgärder – fortsatt arbete (SOU 2025:25). Delegationen föreslår bl.a. att Skatteverkets tillsyn över skattelagstiftningens reglering om fast driftställe bör intensifieras.

Ur avsnittet "Allmänna företagsskattefrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet

De särskilda reglerna för beskattning av utdelning från ett fåmansföretag och kapitalvinst vid avyttring av andelar i ett sådant företag tillkom vid 1990 års skattereform. Syftet är primärt att förhindra att arbetsinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst (prop. 1989/90:110 s. 467). Utgångspunkten var att inkomster som härrör från ägarens egna arbetsinsatser i företaget ska beskattas på ungefär samma nivå som anställdas löneinkomster.

De särskilda skattereglerna, som kallas 3:12-reglerna, har reviderats i flera omgångar under senare år. För att säkerställa att det inte är möjligt att kringgå de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag gäller sedan den 1 januari 2022 en utvidgad fåmansföretagsdefinition. Vidare kompletterades den s.k. utomståenderegeln. Bestämmelserna har likaså tillkommit för att säkerställa att det inte är möjligt att kringgå de särskilda reglerna.

Den senaste utredningen överlämnade sitt slutbetänkande om en översyn av 3:12-reglerna i juni 2024 (SOU 2024:36). Kommitténs huvuduppdrag var att analysera på vilket sätt och i vilken omfattning de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag kan förenklas. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet är inte berett att föregripa den pågående beredningen och avstyrker därför motionsförslagen.

Ur avsnittet "Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har vid ett flertal tillfällen avstyrkt förslag om att återinföra arvs- och gåvoskatten. Utskottet har bl.a. hänvisat till de förslag som regeringen lagt fram i syfte att öka den ekonomiska jämlikheten och till att skatten ansetts godtycklig, orättvis, ineffektiv och svåradministrerad.

Därmed är utskottet inte berett att nu tillstyrka förslaget om att återinföra en arvs- och gåvoskatt.

När det gäller förändringar på kapitalbeskattningens område konstaterar utskottet att sådana förändringar berör många människor och att det därför är viktigt att de görs varsamt och över tid.

Utskottet är därför inte berett att nu tillstyrka förslagen om en förändrad kapitalbeskattning.

När det gäller frågan om en s.k. exitskatt eller en utflyttningsskatt finns i dag den s.k. tioårsregeln för att säkerställa beskattning i Sverige av kapitalvinster som har upparbetats i Sverige. Det har dock visat sig att det finns ett behov av att reformera tioårsregeln på ett sätt som säkerställer bl.a. konkurrenskraftiga och likformiga skatteregler. Frågan om reformering av tioårsregeln bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet är inte berett att föregripa den pågående beredningen.

Samtliga motionsförslag avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Kapitalbeskattning m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Sparformen investeringsparkonto infördes 2012 för att ge möjlighet för människor att på ett enkelt sätt spara i finansiella instrument. Av offentligfinansiella och fördelningspolitiska skäl höjdes schablonavkastningen från statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter till statslåneräntan ökad med 1 procentenhet den 1 januari 2018. I samband med förslaget gjorde regeringen bedömningen att sparande på investeringssparkonto också fortsättningsvis kommer att vara skattemässigt gynnat i förhållande till konventionell kapitalbeskattning och att den skattemässiga neutraliteten mellan olika sparformer kommer att öka. Utskottet hade ingen invändning mot höjningen av beskattningen och tillstyrkte förslaget (prop. 2017/18:1, yttr. 2017/18:SkU1y, bet. 2017/18:FiU1).

Den 1 januari 2025 infördes en skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonton, i kapitalförsäkringar och i PEPP-produkter. Den skattefria grundnivån uppgår till 150 000 kronor och höjs till 300 000 kronor fr.o.m. den 1 januari 2026. Förslaget innebär att fysiska personer som har ett investeringssparkonto, en kapitalförsäkring eller ett avtal om sparande i en PEPP-produkt får göra ett avdrag i inkomstslaget kapital som motsvarar skatten på det sammanlagda sparandet i dessa produkter.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu förorda ytterligare ändringar av beskattningen av sparande på investeringssparkonto. Motionsförslaget avstyrks därför.

Ur avsnittet "Investeringssparkonto" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare prövat frågan om ändrade skatteregler för idrottsrörelsen och avslog då ett motsvarande motionsyrkande (bet. 2023/24:SkU12). Utskottet anförde bl.a. att riksdagen i september 2017 antog regeringens förslag till ett förtydligande av inkomstskattelagen som bl.a. innebär att ideella föreningar ska vara undantagna från skattskyldighet som uppkommit genom främjandet av allmännyttiga ändamål (prop. 2016/17:192, bet. 2017/18:SkU2, rskr. 2017/18:8). Undantaget från skattskyldighet gäller om en förening eller ett trossamfund i övrigt uppfyller de krav som ställs för inskränkt skattskyldighet.

Utskottet vidhåller sitt ställningstagande. Motionsförslaget avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Skatteregler för ideell sektor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att Sverige ska ha en långsiktig och hållbar bostadspolitik för alla. En väl fungerande bostadsmarknad i hela landet är en viktig förutsättning för människors trygghet och livskvalitet och för en konkurrenskraftig ekonomi och tillväxt.

Utskottet har vid tidigare behandlingar av olika motionsförslag om utbyggda skattefria reserveringsmöjligheter avstyrkt förslag om att reservera obeskattade medel till underhållsfonder i hyreshus med hänvisning till principerna bakom 1990 års skattereform.

Utskottet finner inte skäl att frångå sitt ställningstagande.

Utredningen om ägarlägenheter och hyrköp överlämnade i december 2024 sitt betänkande Fler vägar till att äga sitt boende (SOU 2024:83). Uppdraget omfattade att överväga en utvidgning av systemet med ägarlägenheter och införandet av en lagreglerad modell för hyrköp av bostäder för att göra det möjligt för fler människor att äga sitt boende och att öka mångfalden av boendeformer i Sverige.

Regeringen tillsatte i juni 2023 en utredning om enklare privatuthyrning och ändring av presumtionshyror (dir. 2023:92), som bl.a. fått i uppdrag att föreslå hur reglerna om privatpersoners uthyrning av bostäder kan ändras för att underlätta sådan uthyrning och se över reglerna om ändring av presumtionshyror. I augusti 2024 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv som innebär att uppdraget utvidgades till att omfatta förslag om hur de hyresrättsliga reglerna kan ändras för att underlätta uthyrning av företagsbostäder (dir. 2024:73). Uppdraget ska redovisas senast den 2 maj 2025.

Utskottet konstaterar vidare att det sedan den 1 oktober gäller skärpta regler för att förhindra otillåten andrahandsuthyrning till överhyra.

Boverket överlämnade i april 2024 sin slutrapport om lättnader i byggkraven för studentbostäder för att få ett ökat och mer differentierat utbud av bostäder (rapport 2024:9).

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Ur avsnittet "Boendebeskattning m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Fastighetsskatten avskaffades 2008 och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. I samband med avskaffandet anförde utskottet bl.a. att skatten uppfattades som orättvis och saknade legitimitet. Vidare anförde utskottet att skatten genom sin utformning inte i tillräcklig grad beaktade principen om att skatt betalas efter bärkraft och att den i vissa fall gav upphov till likviditetsproblem (bet. 2007/08:SkU10).

Utskottet anser att dessa skäl fortfarande gör sig gällande och är därmed inte berett att tillstyrka förslag om att införa en statlig fastighetsskatt.

Utskottet är heller inte berett att tillstyrka förslag om en översyn av fastighetsavgiften eller förändrad fastighetsavgift på de sätt som föreslagits.

Utskottet har vid flera tillfällen avslagit motsvarande yrkanden om att fastighetsavgiften för studentbostäder ska avskaffas (bet. 2020/21:SkU19). Som framgår av tidigare behandling har utskottet därvid anfört att den kommunala fastighetsavgiften för hyresenheter ändrades den 1 januari 2013 genom att både taket och procentsatsen sänktes samt att den generellt sänkta beskattningen av bostäder i hyreshus på detta sätt har fått ett genomslag även för hyreshus med studentbostäder.

Utskottet vidhåller sitt ställningstagande och är inte heller nu berett att tillstyrka motionsförslag om ändrad eller slopad fastighetsavgift.

Utskottet är heller inte berett att förorda en översyn av systemet med skatteuttaget för lagfart och pantbrev.

Samtliga motionsförslag i motsvarande delar avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Fastighetsskatt och fastighetsavgift m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att reglerna om kapitalvinst vid fastighetsförsäljning har genomgått flera förändringar de senaste åren.

För att skapa ett effektivare utnyttjande av bostadsbeståndet ändrades den 1 januari 2017 metoden för beräkning av uppskovsbeloppet vid förvärv av en billigare ersättningsbostad.

För att öka rörligheten på bostadsmarknaden höjdes taket för uppskovsbeloppet för avyttringar som har skett efter den 30 juni 2020 från 1,45 miljoner kronor till 3 miljoner kronor den 1 juli 2020. Vidare är schablonintäkten på uppskovsbeloppet slopad sedan den 1 januari 2021 eftersom den antogs kunna leda till inlåsningseffekter i oönskade boendesituationer och minskad ekonomisk möjlighet att köpa en ny bostad.

Utskottet konstaterar också att Skatteverket på regeringens uppdrag har redovisat flera förslag på ändringar av kapitalvinstbeskattningen av privatbostäder i promemorian Förenklad beskattning och förbättrad service vid försäljning av privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att förorda en översyn av kapitalvinstbeskattningen vid fastighetsförsäljning. Utskottet avstyrker därför motionsförslagen.

Ur avsnittet "Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att med sponsring brukar förstås att företag lämnar ekonomiskt stöd till verksamheter av idrottslig, kulturell eller annars allmännyttig natur. Sponsring är ett vanligt inslag i företags marknadsföring, men även andra arter av motprestationer än reklam kan förekomma.

Som grundregel vid beskattningen gäller att utgifter för att förvärva inkomster ska dras av som kostnad, medan avdrag för gåvor inte medges. Sponsring kan betraktas som en avdragsgill kostnad, om värdet av motprestationen står i rimlig proportion till stödet.

Utskottet konstaterar vidare att det är en viktig del i ett fungerande skattesystem att reglerna om avdrag för sponsring är generella och tydliga. Det är också en av de bärande principerna bakom skattepolitiken.

I samband med riksdagens behandling av kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2021/22 om beskattningen av företag, kapital och fastighet riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk.

Regeringen beslutade i november 2024 om ett tilläggsdirektiv till Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet (dir 2024:103). Utredaren ska bl.a. analysera om det finns behov av särskilda bestämmelser om avdrag eller någon annan skattelättnad för utgifter för sponsring och göra en bedömning av om det finns behov av lagändringar för att göra sponsring mer jämställd. Uppdraget ska redovisas senast den 19 januari 2026.

Utskottet är inte berett att föregripa den pågående utredningen och avstyrker därför motionsförslagen om en översyn av regelverket för sponsring.

Ur avsnittet "Avdrag för sponsring av idrott" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att med sponsring brukar förstås att företag lämnar ekonomiskt stöd till verksamheter av idrottslig, kulturell eller annars allmännyttig natur. Sponsring är ett vanligt inslag i företags marknadsföring, men även andra arter av motprestationer än reklam kan förekomma.

Som grundregel vid beskattningen gäller att utgifter för att förvärva inkomster ska dras av som kostnad, medan avdrag för gåvor inte medges. Sponsring kan betraktas som en avdragsgill kostnad, om värdet av motprestationen står i rimlig proportion till stödet.

Utskottet konstaterar vidare att det är en viktig del i ett fungerande skattesystem att reglerna om avdrag för sponsring är generella och tydliga. Det är också en av de bärande principerna bakom skattepolitiken. Frågan om sponsring av kulturen bör därför enligt utskottets mening inte lösas genom undantag i skattereglerna.

Utskottet är därför inte berett att nu rikta ett tillkännagivande till regeringen om en förändring av reglerna om sponsring av kultur. Motionsförslagen avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Avdrag för sponsring av kultur" i betänkandet. Läs betänkandet