Inkomstskatt

Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m.

Utskottet noterar att regeringen fortsätter med sitt reformarbete för att införa lägre skatt på arbete för framför allt låg- och medelinkomsttagare bl.a. genom skatteförslag trädde i kraft den 1 januari 2025 allt inom ramen för hållbara offentliga finanser. Utskottet finner därmed inte skäl att ställa sig bakom tillkännagivanden om ytterligare skattesänkningar, om slopande av den statliga inkomstskatten eller om ändringar i SINK-lagstiftningen utöver de som är tänkta att införas den 1 juli 2025. Inte heller ställer sig utskottet bakom förslagen om höjningar av inkomstskatter och införandet av nya skatter eller andra förändringar av skattesystemet. Utskottet avstyrker därmed motionerna, 2024/25:1783 (M), 2024/25:1921 (V) yrkande 5, 2024/25:2000 (M), 2024/25:2288 (M), 2024/25:2643 (MP) yrkande 22, 2024/25:2838 (M) och 2024/25:3190 (S) yrkande 5.

Utskottet har i tidigare ställningstaganden ansett att skattesänkningar ska utformas för att öka sysselsättningen och tillväxten i hela landet och inte utifrån en geografisk grund. Sådana särlösningar leder till en asymmetri i skattesystemet och står i strid med principen om ett likabehandlande skattesystem. Utskottet ser ingen anledning att ändra sitt ställningstagande och avstyrker motionerna 2024/25:159 (SD) och 2024/25:2468 (C) yrkande 12.

Utskottet noterar att regeringen nu nått en förhandlingsöverenskommelse med Danmark om ett nytt Öresundsavtal som trädde i kraft den 1 januari 2025. Regelverket har därmed ändrats och regeringen har aviserat ytterligare ändringar. Utskottet anser att man bör avvakta tillämpningen av dessa nya regler och aviserade kommande ändringar innan man ställer sig bakom ytterligare tillkännagivanden i denna riktning. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:1200 (C) yrkande 4.

I fråga om expertskattereglerna föreslår Utredningen om skatteregler som gynnar forskning och utveckling i sitt betänkande Skatteincitament för forskning och utveckling (SOU 2025:3), som lämnades den 15 januari 2025 bl.a. att den skattefria andelen av ersättningen ska höjas och att kraven för att bevilja skattelättnader till personer med lön under den s.k. ersättningsnivån ska sänkas och förenklas. Syftet med detta är att öka reglernas internationella konkurrenskraft och göra dem mer lättillämpade. Utskottet ser därmed inte behov av ytterligare tillkännagivanden på expertskatteområdet och avstyrker motion 2024/25:2292 (M) yrkande 10.

Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte skäl att se över förutsättningarna för att införa ett system för skatte- och avgiftsfri arvodering av nattvandrare och liknande funktioner i kommunerna eller en höjd gräns för skattefrihet för ungdomars sommarjobbsföretagande Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:629 (SD) och 2024/25:1455 (SD) yrkande 4.

Utskottet instämmer i den bedömning som regeringen tidigare har gjort att höjningen av pensionsåldern borde ha hanterats på ett bättre sätt så att de problem som uppstod för personer födda 1957 inte hade skett. Den orättvisa och problematik som uppstod har följts upp och rättats till genom en justering av lagstiftningen och kompensation i särskild ordning. Vidare korrigerades lagstiftningen så att samma problem inte ska uppkomma för personer födda 1959. I samband med dessa ändringar tydliggjordes även, när det gäller frågan om framtida höjningar av åldersgränserna i skattelagstiftningen, att det inte kommer att ske någon automatisk ytterligare höjning av åldersgränserna vid en framtida höjning av riktåldern Ett särskilt förslag kommer då istället att behöva lämnas till riksdagen för att denna situation inte ska uppkomma igen. Utskottet anser att motionsyrkandet är tillgodosett och avstyrker motion 2024/25:2886 (M).

Skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning

Skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning förstärktes den 1 januari 2022. Förstärkningen utformades så att reduktionen så långt som möjligt skulle motsvara jobbskatteavdraget och ta bort skillnaden i beskattning mellan en sådan ersättning och arbetsinkomster.

Utskottet noterar att t.ex. garantipensionen, sjuk- och aktivitetsersättningen och andra delar av ersättningssystemen indexeras. Det är fortfarande så att den som har sjuk- och aktivitetsersättning har en lägre inkomst, men man har ändå kompenserats i viss grad för inflationen. Utskottet noterar också att regeringen fortsätter att arbeta för att dämpa inflationen och för att stötta hushåll som har det svårt särskilt under den nuvarande lågkonjunkturen.

Utskottet finner därmed inte skäl att i nuläget ställa sig bakom några förändringar och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1921 (V) yrkande 4 och 2024/25:3190 (S) yrkande 7.

Medlemsavgifter

Utskottet konstaterar att en person inte får göra avdrag för sina privata levnadskostnader och att man till sådana räknar bl.a. medlemsavgifter. Utskottet har i tidigare ställningstaganden avstyrkt förslag om att införa skattereduktion för fackföreningsavgiften. Utskottet ser ingen anledning att ändra sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionerna 2024/25:143 (S), 2024/25:795 (-), 2024/25:2182 (S), 2024/25:1921 (V) yrkande 7 och 3190 (S) yrkande 11.

Ur avsnittet "Allmänna inkomstskattefrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 20. Läs betänkandet

Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m.

Utskottet noterar att regeringen fortsätter med sitt reformarbete för att införa lägre skatt på arbete för framför allt låg- och medelinkomsttagare bl.a. genom skatteförslag trädde i kraft den 1 januari 2025 allt inom ramen för hållbara offentliga finanser. Utskottet finner därmed inte skäl att ställa sig bakom tillkännagivanden om ytterligare skattesänkningar, om slopande av den statliga inkomstskatten eller om ändringar i SINK-lagstiftningen utöver de som är tänkta att införas den 1 juli 2025. Inte heller ställer sig utskottet bakom förslagen om höjningar av inkomstskatter och införandet av nya skatter eller andra förändringar av skattesystemet. Utskottet avstyrker därmed motionerna, 2024/25:1783 (M), 2024/25:1921 (V) yrkande 5, 2024/25:2000 (M), 2024/25:2288 (M), 2024/25:2643 (MP) yrkande 22, 2024/25:2838 (M) och 2024/25:3190 (S) yrkande 5.

Utskottet har i tidigare ställningstaganden ansett att skattesänkningar ska utformas för att öka sysselsättningen och tillväxten i hela landet och inte utifrån en geografisk grund. Sådana särlösningar leder till en asymmetri i skattesystemet och står i strid med principen om ett likabehandlande skattesystem. Utskottet ser ingen anledning att ändra sitt ställningstagande och avstyrker motionerna 2024/25:159 (SD) och 2024/25:2468 (C) yrkande 12.

Utskottet noterar att regeringen nu nått en förhandlingsöverenskommelse med Danmark om ett nytt Öresundsavtal som trädde i kraft den 1 januari 2025. Regelverket har därmed ändrats och regeringen har aviserat ytterligare ändringar. Utskottet anser att man bör avvakta tillämpningen av dessa nya regler och aviserade kommande ändringar innan man ställer sig bakom ytterligare tillkännagivanden i denna riktning. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:1200 (C) yrkande 4.

I fråga om expertskattereglerna föreslår Utredningen om skatteregler som gynnar forskning och utveckling i sitt betänkande Skatteincitament för forskning och utveckling (SOU 2025:3), som lämnades den 15 januari 2025 bl.a. att den skattefria andelen av ersättningen ska höjas och att kraven för att bevilja skattelättnader till personer med lön under den s.k. ersättningsnivån ska sänkas och förenklas. Syftet med detta är att öka reglernas internationella konkurrenskraft och göra dem mer lättillämpade. Utskottet ser därmed inte behov av ytterligare tillkännagivanden på expertskatteområdet och avstyrker motion 2024/25:2292 (M) yrkande 10.

Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte skäl att se över förutsättningarna för att införa ett system för skatte- och avgiftsfri arvodering av nattvandrare och liknande funktioner i kommunerna eller en höjd gräns för skattefrihet för ungdomars sommarjobbsföretagande Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:629 (SD) och 2024/25:1455 (SD) yrkande 4.

Utskottet instämmer i den bedömning som regeringen tidigare har gjort att höjningen av pensionsåldern borde ha hanterats på ett bättre sätt så att de problem som uppstod för personer födda 1957 inte hade skett. Den orättvisa och problematik som uppstod har följts upp och rättats till genom en justering av lagstiftningen och kompensation i särskild ordning. Vidare korrigerades lagstiftningen så att samma problem inte ska uppkomma för personer födda 1959. I samband med dessa ändringar tydliggjordes även, när det gäller frågan om framtida höjningar av åldersgränserna i skattelagstiftningen, att det inte kommer att ske någon automatisk ytterligare höjning av åldersgränserna vid en framtida höjning av riktåldern Ett särskilt förslag kommer då istället att behöva lämnas till riksdagen för att denna situation inte ska uppkomma igen. Utskottet anser att motionsyrkandet är tillgodosett och avstyrker motion 2024/25:2886 (M).

Skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning

Skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning förstärktes den 1 januari 2022. Förstärkningen utformades så att reduktionen så långt som möjligt skulle motsvara jobbskatteavdraget och ta bort skillnaden i beskattning mellan en sådan ersättning och arbetsinkomster.

Utskottet noterar att t.ex. garantipensionen, sjuk- och aktivitetsersättningen och andra delar av ersättningssystemen indexeras. Det är fortfarande så att den som har sjuk- och aktivitetsersättning har en lägre inkomst, men man har ändå kompenserats i viss grad för inflationen. Utskottet noterar också att regeringen fortsätter att arbeta för att dämpa inflationen och för att stötta hushåll som har det svårt särskilt under den nuvarande lågkonjunkturen.

Utskottet finner därmed inte skäl att i nuläget ställa sig bakom några förändringar och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1921 (V) yrkande 4 och 2024/25:3190 (S) yrkande 7.

Medlemsavgifter

Utskottet konstaterar att en person inte får göra avdrag för sina privata levnadskostnader och att man till sådana räknar bl.a. medlemsavgifter. Utskottet har i tidigare ställningstaganden avstyrkt förslag om att införa skattereduktion för fackföreningsavgiften. Utskottet ser ingen anledning att ändra sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionerna 2024/25:143 (S), 2024/25:795 (-), 2024/25:2182 (S), 2024/25:1921 (V) yrkande 7 och 3190 (S) yrkande 11.

Ur avsnittet "Allmänna inkomstskattefrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 20. Läs betänkandet

Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m.

Utskottet noterar att regeringen fortsätter med sitt reformarbete för att införa lägre skatt på arbete för framför allt låg- och medelinkomsttagare bl.a. genom skatteförslag trädde i kraft den 1 januari 2025 allt inom ramen för hållbara offentliga finanser. Utskottet finner därmed inte skäl att ställa sig bakom tillkännagivanden om ytterligare skattesänkningar, om slopande av den statliga inkomstskatten eller om ändringar i SINK-lagstiftningen utöver de som är tänkta att införas den 1 juli 2025. Inte heller ställer sig utskottet bakom förslagen om höjningar av inkomstskatter och införandet av nya skatter eller andra förändringar av skattesystemet. Utskottet avstyrker därmed motionerna, 2024/25:1783 (M), 2024/25:1921 (V) yrkande 5, 2024/25:2000 (M), 2024/25:2288 (M), 2024/25:2643 (MP) yrkande 22, 2024/25:2838 (M) och 2024/25:3190 (S) yrkande 5.

Utskottet har i tidigare ställningstaganden ansett att skattesänkningar ska utformas för att öka sysselsättningen och tillväxten i hela landet och inte utifrån en geografisk grund. Sådana särlösningar leder till en asymmetri i skattesystemet och står i strid med principen om ett likabehandlande skattesystem. Utskottet ser ingen anledning att ändra sitt ställningstagande och avstyrker motionerna 2024/25:159 (SD) och 2024/25:2468 (C) yrkande 12.

Utskottet noterar att regeringen nu nått en förhandlingsöverenskommelse med Danmark om ett nytt Öresundsavtal som trädde i kraft den 1 januari 2025. Regelverket har därmed ändrats och regeringen har aviserat ytterligare ändringar. Utskottet anser att man bör avvakta tillämpningen av dessa nya regler och aviserade kommande ändringar innan man ställer sig bakom ytterligare tillkännagivanden i denna riktning. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:1200 (C) yrkande 4.

I fråga om expertskattereglerna föreslår Utredningen om skatteregler som gynnar forskning och utveckling i sitt betänkande Skatteincitament för forskning och utveckling (SOU 2025:3), som lämnades den 15 januari 2025 bl.a. att den skattefria andelen av ersättningen ska höjas och att kraven för att bevilja skattelättnader till personer med lön under den s.k. ersättningsnivån ska sänkas och förenklas. Syftet med detta är att öka reglernas internationella konkurrenskraft och göra dem mer lättillämpade. Utskottet ser därmed inte behov av ytterligare tillkännagivanden på expertskatteområdet och avstyrker motion 2024/25:2292 (M) yrkande 10.

Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte skäl att se över förutsättningarna för att införa ett system för skatte- och avgiftsfri arvodering av nattvandrare och liknande funktioner i kommunerna eller en höjd gräns för skattefrihet för ungdomars sommarjobbsföretagande Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:629 (SD) och 2024/25:1455 (SD) yrkande 4.

Utskottet instämmer i den bedömning som regeringen tidigare har gjort att höjningen av pensionsåldern borde ha hanterats på ett bättre sätt så att de problem som uppstod för personer födda 1957 inte hade skett. Den orättvisa och problematik som uppstod har följts upp och rättats till genom en justering av lagstiftningen och kompensation i särskild ordning. Vidare korrigerades lagstiftningen så att samma problem inte ska uppkomma för personer födda 1959. I samband med dessa ändringar tydliggjordes även, när det gäller frågan om framtida höjningar av åldersgränserna i skattelagstiftningen, att det inte kommer att ske någon automatisk ytterligare höjning av åldersgränserna vid en framtida höjning av riktåldern Ett särskilt förslag kommer då istället att behöva lämnas till riksdagen för att denna situation inte ska uppkomma igen. Utskottet anser att motionsyrkandet är tillgodosett och avstyrker motion 2024/25:2886 (M).

Skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning

Skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning förstärktes den 1 januari 2022. Förstärkningen utformades så att reduktionen så långt som möjligt skulle motsvara jobbskatteavdraget och ta bort skillnaden i beskattning mellan en sådan ersättning och arbetsinkomster.

Utskottet noterar att t.ex. garantipensionen, sjuk- och aktivitetsersättningen och andra delar av ersättningssystemen indexeras. Det är fortfarande så att den som har sjuk- och aktivitetsersättning har en lägre inkomst, men man har ändå kompenserats i viss grad för inflationen. Utskottet noterar också att regeringen fortsätter att arbeta för att dämpa inflationen och för att stötta hushåll som har det svårt särskilt under den nuvarande lågkonjunkturen.

Utskottet finner därmed inte skäl att i nuläget ställa sig bakom några förändringar och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1921 (V) yrkande 4 och 2024/25:3190 (S) yrkande 7.

Medlemsavgifter

Utskottet konstaterar att en person inte får göra avdrag för sina privata levnadskostnader och att man till sådana räknar bl.a. medlemsavgifter. Utskottet har i tidigare ställningstaganden avstyrkt förslag om att införa skattereduktion för fackföreningsavgiften. Utskottet ser ingen anledning att ändra sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionerna 2024/25:143 (S), 2024/25:795 (-), 2024/25:2182 (S), 2024/25:1921 (V) yrkande 7 och 3190 (S) yrkande 11.

Ur avsnittet "Allmänna inkomstskattefrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 20. Läs betänkandet

Det huvudsakliga syftet med rotavdraget är att minska svartarbetet och öka arbetsutbudet. För att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn höjdes taket för rotavdraget tillfälligt under 2024.

Skattereduktionen för rotarbete ska riktas till den som har det egentliga underhållsansvaret för sin bostad. I linje med detta avses därför med rotarbete reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt som ägs respektive innehas av den som ansöker om skattereduktion. Utskottet ser inte något skäl att ändra omfattningen av husavdraget i denna del.

Rutavdraget ska utformas på ett sådant sätt att efterfrågan ökar på tjänster som bidrar till ökad sysselsättning för personer med svagare anknytning till arbetsmarknaden. Utskottet konstaterar även att rutavdraget som utgångspunkt inte ska omfatta tjänster som kräver särskild utbildning eller avancerad teknisk utrustning. Rutavdraget har utökats med nya tjänster i omgångar sedan det infördes den 1 juli 2007. Avdraget breddades så sent som den 1 januari 2021 med flera nya rut-tjänster som tvätt-, flytt-, hämtnings- och trygghetstjänster.

Utskottet konstaterar att husavdraget är utformat för att uppfylla EU:s regler om fri rörlighet och därför inte kan begränsas till arbete som utförs i Sverige.

Utskottet anser att det är viktigt att bejaka klimatomställningen och energieffektiviseringar i allmänhet och även energieffektiviseringar för vattenbesparing. Utskottet anser dock inte att det finns skäl att göra ett tillkännagivande till regeringen om att lämna ytterligare stöd för föreslagna klimatåtgärder inom ramen för husavdraget.

Utskottet finner inte heller i övrigt, med hänsyn till det som anförs ovan något skäl att rikta tillkännagivanden till regeringen om ytterligare förändringar av omfattningen av eller att på andra sätt slopa eller förstärka rut- och rotavdraget.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om att förändra systemet för husavdrag. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Ur avsnittet "Husavdrag" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 6. Läs betänkandet

Det huvudsakliga syftet med rotavdraget är att minska svartarbetet och öka arbetsutbudet. För att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn höjdes taket för rotavdraget tillfälligt under 2024.

Skattereduktionen för rotarbete ska riktas till den som har det egentliga underhållsansvaret för sin bostad. I linje med detta avses därför med rotarbete reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt som ägs respektive innehas av den som ansöker om skattereduktion. Utskottet ser inte något skäl att ändra omfattningen av husavdraget i denna del.

Rutavdraget ska utformas på ett sådant sätt att efterfrågan ökar på tjänster som bidrar till ökad sysselsättning för personer med svagare anknytning till arbetsmarknaden. Utskottet konstaterar även att rutavdraget som utgångspunkt inte ska omfatta tjänster som kräver särskild utbildning eller avancerad teknisk utrustning. Rutavdraget har utökats med nya tjänster i omgångar sedan det infördes den 1 juli 2007. Avdraget breddades så sent som den 1 januari 2021 med flera nya rut-tjänster som tvätt-, flytt-, hämtnings- och trygghetstjänster.

Utskottet konstaterar att husavdraget är utformat för att uppfylla EU:s regler om fri rörlighet och därför inte kan begränsas till arbete som utförs i Sverige.

Utskottet anser att det är viktigt att bejaka klimatomställningen och energieffektiviseringar i allmänhet och även energieffektiviseringar för vattenbesparing. Utskottet anser dock inte att det finns skäl att göra ett tillkännagivande till regeringen om att lämna ytterligare stöd för föreslagna klimatåtgärder inom ramen för husavdraget.

Utskottet finner inte heller i övrigt, med hänsyn till det som anförs ovan något skäl att rikta tillkännagivanden till regeringen om ytterligare förändringar av omfattningen av eller att på andra sätt slopa eller förstärka rut- och rotavdraget.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om att förändra systemet för husavdrag. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Ur avsnittet "Husavdrag" i betänkandet, som även gäller punkterna 4 och 6. Läs betänkandet

Det huvudsakliga syftet med rotavdraget är att minska svartarbetet och öka arbetsutbudet. För att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn höjdes taket för rotavdraget tillfälligt under 2024.

Skattereduktionen för rotarbete ska riktas till den som har det egentliga underhållsansvaret för sin bostad. I linje med detta avses därför med rotarbete reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt som ägs respektive innehas av den som ansöker om skattereduktion. Utskottet ser inte något skäl att ändra omfattningen av husavdraget i denna del.

Rutavdraget ska utformas på ett sådant sätt att efterfrågan ökar på tjänster som bidrar till ökad sysselsättning för personer med svagare anknytning till arbetsmarknaden. Utskottet konstaterar även att rutavdraget som utgångspunkt inte ska omfatta tjänster som kräver särskild utbildning eller avancerad teknisk utrustning. Rutavdraget har utökats med nya tjänster i omgångar sedan det infördes den 1 juli 2007. Avdraget breddades så sent som den 1 januari 2021 med flera nya rut-tjänster som tvätt-, flytt-, hämtnings- och trygghetstjänster.

Utskottet konstaterar att husavdraget är utformat för att uppfylla EU:s regler om fri rörlighet och därför inte kan begränsas till arbete som utförs i Sverige.

Utskottet anser att det är viktigt att bejaka klimatomställningen och energieffektiviseringar i allmänhet och även energieffektiviseringar för vattenbesparing. Utskottet anser dock inte att det finns skäl att göra ett tillkännagivande till regeringen om att lämna ytterligare stöd för föreslagna klimatåtgärder inom ramen för husavdraget.

Utskottet finner inte heller i övrigt, med hänsyn till det som anförs ovan något skäl att rikta tillkännagivanden till regeringen om ytterligare förändringar av omfattningen av eller att på andra sätt slopa eller förstärka rut- och rotavdraget.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om att förändra systemet för husavdrag. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Ur avsnittet "Husavdrag" i betänkandet, som även gäller punkterna 4 och 5. Läs betänkandet

Utskottet anser att det arbete som civilsamhällets organisationer utför är viktigt, inte minst i kristider. Utskottet konstaterar att avdragsrätten för gåvor utökades den 1 januari 2022.

Vid införandet av skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet anfördes att risken för fusk och missbruk var påtaglig men att den kunde begränsas något genom att beloppen liksom antalet mottagare och ändamål hölls nere. Det är därför viktigt att eventuella utvidgningar balanseras mot risken för missbruk.

Regeringen tillsatte 2023 en utredning om juridiska personers gåvor till ideell verksamhet. Utredningen lämnade ett delbetänkande i slutet av 2024. I delbetänkandet föreslår utredningen bl.a. att det införs ett skatteincitament för juridiska personers gåvor till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning.

Utskottet är positivt till att frågor om utvidgning av gåvor till ideell verksamhet har utretts men vill inte föregripa det pågående arbetet.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om ytterligare förändringar av systemet för gåvoskatteavdrag och avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Ur avsnittet "Gåvoskatteavdrag" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet instämde i regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2023 att den nya modellen för skattelättnad för arbetsresor som skulle ha införts den 1 januari 2023 hade brister i flera avseenden som innebar att det var bättre att behålla reseavdraget i dess dåvarande form. Utskottet tillstyrkte att den nya avståndsbaserade modellen för skattelättnad för arbetsresor inte skulle införas (yttr. 2022/23:SkU1y). Utskottet gör ingen annan bedömning i nuläget.

Samtidigt med beslutet om ett bibehållet reseavdrag trädde också nya bestämmelser i kraft som innebär att arbetsplatsens adress ska anges i arbetsgivardeklarationen. Skatteverket får därmed tillgång till arbetsplatsens adress vilket medför att rimligheten i reseavdragen kan bedömas när det gäller både sträcka och tidsvinst. Genom de nya bestämmelserna förbättrades Skatteverkets kontrollmöjligheter vilket medför ökade förutsättningar att minska risken för fel och fusk i reseavdragssystemet.

Utredningen om moderniserade skatteregler för ett flexibelt arbetsliv lämnade den 15 januari 2025 sitt betänkande Moderna och enklare skatteregler för arbetslivet (SOU 2025:4) till regeringen. Utredningen har bl.a. tittat på frågor om tjänsteställets placering, vilket i sin tur kan ha bäring på möjligheterna till reseavdrag till och från arbetet. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår inom Regeringskansliet.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om förändringar och avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Ur avsnittet "Reseavdrag" i betänkandet. Läs betänkandet

För att förbättra möjligheten till etablering på arbetsmarknaden infördes den 1 september 2018 ett statligt lån för körkortsutbildning, s.k. körkortslån, för vissa arbetssökande. Den 1 december 2021 utvidgades målgruppen för lånet till att omfatta även 19–20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning.

Det är också av stor vikt med bra förutsättningar för vidareutbildning av redan yrkesverksamma personer. Den 1 oktober 2022 infördes ett nytt offentligt omställningsstudiestöd i syfte att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Omställningsstudiestödet, som är en följd av Tidöpartiernas överenskommelse, ska förvaltas på så sätt att det används till utbildningar med hög efterfrågan på arbetsmarknaden och därmed motverkar kompetensbrist och stärker näringslivets konkurrenskraft.

Utskottet konstaterar att man kan göra avdrag för utgifter för att förvärva eller behålla inkomster och inte för kostnader för genomgång av skolor eller universitet eller för annan utbildning som syftar till att kvalificera sig till en anställning eller tjänst. En utbildning eller annan åtgärd kan vara skattefri om den skattskyldige är eller riskerar att bli arbetslös inom fem år på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet. Av Tidöavtalet framgår att lärosätenas omställningsuppdrag ska stärkas. Utskottet finner att ändringar har gjorts i närtid i de frågor som motionärerna tagit upp.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om förändringar och avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Ur avsnittet "Omställningsavdrag" i betänkandet. Läs betänkandet

Det är viktigt att hålla inkomstbeskattningen av löner och förmåner likformig och neutral och att så lång som möjligt undvika avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra.

En väsentlig inskränkning i avdragsrätten för utgifter i inkomstslaget tjänst är t.ex. att en person inte får göra avdrag för sina privata levnadskostnader. Kläder som inte är särskilt anpassade för arbetet anses utgöra privata levnadskostnader. Avdrag för arbetsrum i hemmet kan göras under vissa särskilda förutsättningar. Om inte samtliga förutsättningar är uppfyllda anses kostnader för arbetsrum utgöra privata levnadskostnader. Utskottet är inte berett att förändra eller föreslå några särregler när det gäller möjligheten till avdrag för övriga utgifter såsom arbetskläder och arbetsrum i bostaden utöver de möjligheter till avdrag som redan finns. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1805 (S) och 2024/25:2896 (M).

Utskottet anser att det är viktigt att frivilligarbetare inom t.ex. fjällräddningen tillförsäkras goda villkor. Att skapa undantagsregler för en viss grupp på skatteområdet leder dock till krav på att andra grupper också ska särbehandlas vilket leder till ett alltför komplicerat skattesystem. Utskottet är därför inte berett att förändra eller föreslå några särregler när det gäller fjällräddares möjlighet till avdrag för övriga utgifter. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1645 (C) yrkande 1 och 2024/25:2424 (M) yrkande 1.

Utskottet anser att det är viktigt att fler hushåll uppmuntras till att spara långsiktigt i finansiella tillgångar. Den som har ett sparande kan lättare parera oförutsedda ekonomiska händelser och har större möjlighet att t.ex. skaffa ett boende. Sedan investeringssparkontot infördes 2012 har det blivit en attraktiv sparform för privatpersoner bl.a. som alternativ till annat pensionssparande och sparande till boende. Sedan den 1 januari 2025 har det införts en skattefri grundnivå om 150 000 kronor för sparande på investeringssparkonto. Regeringen ansåg i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) att den skattefria nivån bör uppgå till 300 000 kronor vilket bedöms vara en lämplig nivå för att öka privatpersoners incitament till ett framtida sparande. Av offentligfinansiella skäl genomförs reformen dock i två steg. Den skattefria grundnivån uppgår därför till 150 000 kronor fr.o.m. den 1 januari 2025 och till 300 000 kronor fr.o.m. den 1 januari 2026.

Utskottet noterar att förändringar för att stimulera privatpersoners sparande har gjorts och att fler förändringar kan komma att göras framgent. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår inom Regeringskansliet och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1387 (SD) yrkande 3, 2024/25:1949 (M), 2024/25:2653 (M) yrkande 3 och 2024/25:3083 (SD) yrkande 3.

Utskottet ser inte heller i övrigt några möjligheter att förorda förändringar av de särskilda reglerna om avdrag för pensionssparande för personer utan pensionsrätt i anställningen. Utskottet avstyrker därmed motion 2024/25:1002 (C).

Ur avsnittet "Övriga avdrag" i betänkandet, som även gäller punkt 14. Läs betänkandet

Det är viktigt att hålla inkomstbeskattningen av löner och förmåner likformig och neutral och att så lång som möjligt undvika avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra.

En väsentlig inskränkning i avdragsrätten för utgifter i inkomstslaget tjänst är t.ex. att en person inte får göra avdrag för sina privata levnadskostnader. Kläder som inte är särskilt anpassade för arbetet anses utgöra privata levnadskostnader. Avdrag för arbetsrum i hemmet kan göras under vissa särskilda förutsättningar. Om inte samtliga förutsättningar är uppfyllda anses kostnader för arbetsrum utgöra privata levnadskostnader. Utskottet är inte berett att förändra eller föreslå några särregler när det gäller möjligheten till avdrag för övriga utgifter såsom arbetskläder och arbetsrum i bostaden utöver de möjligheter till avdrag som redan finns. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1805 (S) och 2024/25:2896 (M).

Utskottet anser att det är viktigt att frivilligarbetare inom t.ex. fjällräddningen tillförsäkras goda villkor. Att skapa undantagsregler för en viss grupp på skatteområdet leder dock till krav på att andra grupper också ska särbehandlas vilket leder till ett alltför komplicerat skattesystem. Utskottet är därför inte berett att förändra eller föreslå några särregler när det gäller fjällräddares möjlighet till avdrag för övriga utgifter. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1645 (C) yrkande 1 och 2024/25:2424 (M) yrkande 1.

Utskottet anser att det är viktigt att fler hushåll uppmuntras till att spara långsiktigt i finansiella tillgångar. Den som har ett sparande kan lättare parera oförutsedda ekonomiska händelser och har större möjlighet att t.ex. skaffa ett boende. Sedan investeringssparkontot infördes 2012 har det blivit en attraktiv sparform för privatpersoner bl.a. som alternativ till annat pensionssparande och sparande till boende. Sedan den 1 januari 2025 har det införts en skattefri grundnivå om 150 000 kronor för sparande på investeringssparkonto. Regeringen ansåg i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) att den skattefria nivån bör uppgå till 300 000 kronor vilket bedöms vara en lämplig nivå för att öka privatpersoners incitament till ett framtida sparande. Av offentligfinansiella skäl genomförs reformen dock i två steg. Den skattefria grundnivån uppgår därför till 150 000 kronor fr.o.m. den 1 januari 2025 och till 300 000 kronor fr.o.m. den 1 januari 2026.

Utskottet noterar att förändringar för att stimulera privatpersoners sparande har gjorts och att fler förändringar kan komma att göras framgent. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår inom Regeringskansliet och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1387 (SD) yrkande 3, 2024/25:1949 (M), 2024/25:2653 (M) yrkande 3 och 2024/25:3083 (SD) yrkande 3.

Utskottet ser inte heller i övrigt några möjligheter att förorda förändringar av de särskilda reglerna om avdrag för pensionssparande för personer utan pensionsrätt i anställningen. Utskottet avstyrker därmed motion 2024/25:1002 (C).

Ur avsnittet "Övriga avdrag" i betänkandet, som även gäller punkt 13. Läs betänkandet

Enligt huvudregeln är alla inkomster skattepliktiga. Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om det inte är särskilt reglerat att de är skattefria. I de flesta fall är det inga svårigheter att bedöma om en inkomst kommer från en anställning eller ett uppdrag. Men i vissa fall är det inte så tydligt om ett visst arbete utförs åt en arbetsgivare eller uppdragsgivare, eller om det är en självständig verksamhet. Med ”annan inkomstgivande verksamhet” menas att även självständig verksamhet utan vinstsyfte, som hobbyverksamhet, beskattas i inkomstslaget tjänst.

Inkomstslaget tjänst fungerar även som uppsamlingspost för annan inkomstgivande verksamhet som inte hör till kapital eller näringsverksamhet. Annan inkomstgivande verksamhet i tjänst är sådan inkomst som inte är inkomst från vare sig anställning, uppdrag, hobby, kapital eller näringsverksamhet. Lagstiftningen innehåller inte något undantag i fråga om skyldighet att redovisa, och betala skatt, på inkomster från försäljning av sexuella tjänster.

Utskottet anser, precis som motionärerna, att arbetet med att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål är viktigt. Arbetet mot prostitution och människohandel är också en del av regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. En av regeringens centrala prioriteringar är att förebygga och bekämpa utnyttjande i prostitution och människohandel och ge stöd till dem som utsätts. När det gäller att skattebefria inkomster från prostitution har regeringen uttalat att den noga analyserat för- och nackdelarna med en sådan åtgärd, med utgångspunkten att målet är att minska utnyttjandet av personer som befinner sig i prostitution och att underlätta för dem. I det arbetet framkom att det finns en risk att en skattebefrielse ökar utnyttjandet av personer som befinner sig i prostitution. I ljuset av dessa risker har regeringen därför valt att inte gå vidare med frågan om skattebefrielse men fortsätter att arbeta intensivt med flera andra åtgärder som syftar till att motverka prostitution och ge stöd till dem som utsätts. Utskottet ser därmed inte skäl att förorda ett tillkännagivande och avstyrker motionerna, 2024/25:1921 (V) yrkande 17, 2024/25:3157 (C) yrkande 28 och 2024/25:3190 (S) yrkande 26.

När det gäller uppdrag som styrelseledamot följer det av praxis att styrelsearvoden i regel ska beskattas hos ledamoten och i inkomstslaget tjänst. Detta har motiverats med att ett sådant uppdrag ska utövas av en fysisk person och är av personlig natur. Det gäller även om styrelseledamoten bedriver verksamhet i ett bolag och arvodet har betalats ut till detta bolag. Utskottet finner att frågan är noga utredd i praxis och är inte berett att föreslå en förändring av beskattningen av styrelsearvoden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:973 (L), 2024/25:1149 (M) och 2024/25:2468 (C) yrkande 5.

Ur avsnittet "Övrig beskattning" i betänkandet, som även gäller punkt 16. Läs betänkandet

Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om det inte är särskilt reglerat att de är skattefria. Det grundläggande syftet med reglerna om beskattning av förmåner är att upprätthålla neutraliteten gentemot andra ersättningsformer så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. En förmån innebär alltså en privat nytta för den anställda och en inbesparing av privata levnadskostnader.

Utskottet anser att det är viktigt att neutraliteten gentemot andra ersättningsformer upprätthålls och ser inget behov av ytterligare förändringar. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:2085 (M), 2024/25:2361 (M), 2024/25:2468 (C) yrkande 6, 2024/25:2613 (MP) yrkande 92, och 2024/25:2895 (M).

Utredningen om moderniserade skatteregler för ett flexibelt arbetsliv lämnade den 15 januari 2025 sitt betänkande SOU 2025:4 Moderna och enklare skatteregler för arbetslivet till regeringen. Betänkandet bereds fortfarande inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och avstyrker därmed motion 2024/25:2948 (C) yrkande 15.

Ur avsnittet "Förmånsbeskattning m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det har skett ett stort antal förändringar på skatteområdet sedan den stora skattereformen genomfördes i början av 1990‑talet. Även omvärlden och synen på den internationella skattepolitiken har förändrats sedan dess.

Sverige har i grunden ett väl fungerande skattesystem, varför det i dagsläget inte finns behov av någon ny stor skattereform. Utskottet ser dock ett behov av att ständigt arbeta med att förändra och förbättra skattesystemet, vilket regeringen också gör. Det kan komma att behövas olika mindre reformer som, inom ramen för en ansvarsfull finanspolitik, ökar drivkrafterna för arbete, utbildning, företagande, investeringar och entreprenörskap. Sänkta skattekilar på arbete och investeringar bidrar till ökad långsiktig tillväxt som kommer alla till del.

I fråga om den gröna skatteväxlingen måste den, för att kunna vara effektiv och genomförbar över tid, vara transparent och möjlig att följa. För att uppnå detta krävs en genomarbetad helhetstanke om hur den gröna skatteväxlingen ska gå till. Regeringen arbetar med att genom sin politik främja elektrifiering och användandet av fossilfria bränslen. Regeringen har också uppgett att även andra styrmedel för att minska utsläppen från transportsektorn ska utredas. Detta arbete sker inom det s.k. Klimatklivet, som är regeringens bredaste investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder för att minska koldioxidutsläpp och andra gaser som påverkar klimatet och som kan användas till marknadsintroduktionen av ny klimatsmart teknik.

Utvecklingen och den omvärld som vårt skattesystem ska verka i har blivit alltmer komplicerad. De internationella inslagen och den internationella påverkan på skattesystemet har blivit mer omfattande. Ett stort antal nya regler har också införts genom det arbete som sker i EU och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, där Sverige har varit en mycket aktiv deltagare och arbetat för att påverka lagstiftningsarbetet

Utskottet noterar att regeringen kontinuerligt arbetar med att reformera och förbättra skattesystemet och att arbetet med den gröna skatteväxlingen fortsätter. Så sent som i december 2024 uttalade finansministern vid en interpellationsdebatt (ip. 2024/25:155) att regeringen har formulerat ett antal riktlinjer för de kommande årens skattepolitik. Det handlar om ett legitimt och rättvist skattesystem, goda förutsättningar för hög sysselsättning och tillväxt, effektiva ekonomiska styrmedel samt en generell och rättvist fördelad välfärd. Skattepolitiken bör utformas enligt vägledande principer som handlar om hållbara offentliga finanser, generella, tydliga och enkla regler, ett regelverk som är förenligt med EU-rätten samt beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen om olika översyner och reformer av skattesystemet eller nya reformer i fråga om grön skatteväxling. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Reservationer

1.

Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m., punkt 1 (S)

av Niklas Karlsson (S), Kalle Olsson (S), Mathias Tegnér (S), Blåvitt Elofsson (S) och Marcus Andersson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 5 och

avslår motionerna

2024/25:159 av Nima Gholam Ali Pour (SD),

2024/25:629 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2024/25:1200 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4,

2024/25:1455 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4,

2024/25:1783 av Carl Nordblom (M),

2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 5,

2024/25:2000 av John E Weinerhall (M),

2024/25:2288 av Louise Meijer (M),

2024/25:2292 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10,

2024/25:2468 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 12,

2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 22,

2024/25:2838 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2024/25:2886 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Sverige står inför stora prövningar. Den ekonomiska nedgången och kostnadskrisen har slagit med full kraft mot hushållen, välfärden och sysselsättningen. Bostadsbyggandet har tvärbromsat, arbetslösheten är rekordhög och lågkonjunkturen förväntas fortsätta.

Skatt ska betalas efter förmåga och välfärd fördelas efter behov. Progressiviteten ska värnas så att den som har högre inkomster bidrar mer än den som har lägre inkomster, men alla får ta del av den gemensamma välfärden. Så ser den svenska välfärdsmodellen ut. Det svåra ekonomiska läget har gröpt ur hushållens ekonomiska marginaler. Tio års reallöneökningar har ätits upp av inflationen. Sammantaget har kostnadsökningarna skapat en press på svenska hushåll som saknar motstycke på flera decennier.

De många avstegen från en neutral och likformig beskattning har skapat smalare och mer instabila skattebaser. De stora skattesänkningarna har också försämrat skattesystemets förmåga att finansiera den offentliga sektorn. Dessutom leder en brist på likformig beskattning till stora samhällsekonomiska kostnader genom att snedvrida hushållens och företagens ekonomiska beslut.

I budgeten för 2025 valde regeringen också att genomföra en exklusiv skattesänkning för höginkomsttagare och de allra rikaste.

Vi förespråkar en aktiv politik för att lindra hushållens ekonomiska bördor. Vi anser att det fortfarande är angeläget att stötta de hushåll som drabbats hårt av det höga kostnadsläget. Det behövs därför en rättvis skattesänkning för vanligt folk som inkluderar fler förvärvsinkomster än det jobbskatteavdrag som regeringen införde den 1 januari 2025.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

2.

Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m., punkt 1 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Ur avsnittet "Skattereform m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 21 och 22. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att underlätta för unga företag som saknar tillräcklig tillgång till kapital att rekrytera och behålla personer som är viktiga för att företaget ska kunna växa. Samtidigt innebär de särskilda reglerna om personaloptioner ett avsteg från hur inkomst av tjänst typiskt sett beskattas. Mot denna bakgrund anser utskottet att det är viktigt att reglerna är träffsäkra och riktar sig mot de företag som har brist på kapital och svårt att rekrytera.

Av regeringspartiernas och samarbetspartiet Sverigedemokraternas överenskommelse Tidöavtalet framgår att det ska ske ett reformarbete för företagande och produktivitet. Reformer som ska genomföras bör inriktas bl.a. mot att ge företagen bättre möjlighet att attrahera och behålla nyckelkompetens, exempelvis genom förbättrade villkor för personaloptioner.

Lagstiftningen om personaloptioner ändrades och tillämpningsområdet utvidgades den 1 januari 2022 till att omfatta både fler och större företag. Reglerna utvidgades också genom att personkretsen utökades till att omfatta styrelseledamöter och styrelsesuppleanter.

Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag lämnade sitt betänkande Förenkla och förbättra SOU 2024:36 den 3 juni 2024. I betänkandet lämnas förslag till lagändringar som kan komma att förändra och förbättra reglerna för sådana personaloptioner som om fattas av de särskilda bestämmelserna om lättnader i beskattningen av personaloptioner.

Utskottet konstaterar att det nu pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att behandla de förslag som kommittén lämnat om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag och som också kan komma att påverka förutsättningarna för personaloptioner. Utskottet vill inte föregripa detta arbete. Utskottet avstyrker därmed motionerna.

Ur avsnittet "Personaloptioner" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det har skett ett stort antal förändringar på skatteområdet sedan den stora skattereformen genomfördes i början av 1990‑talet. Även omvärlden och synen på den internationella skattepolitiken har förändrats sedan dess.

Sverige har i grunden ett väl fungerande skattesystem, varför det i dagsläget inte finns behov av någon ny stor skattereform. Utskottet ser dock ett behov av att ständigt arbeta med att förändra och förbättra skattesystemet, vilket regeringen också gör. Det kan komma att behövas olika mindre reformer som, inom ramen för en ansvarsfull finanspolitik, ökar drivkrafterna för arbete, utbildning, företagande, investeringar och entreprenörskap. Sänkta skattekilar på arbete och investeringar bidrar till ökad långsiktig tillväxt som kommer alla till del.

I fråga om den gröna skatteväxlingen måste den, för att kunna vara effektiv och genomförbar över tid, vara transparent och möjlig att följa. För att uppnå detta krävs en genomarbetad helhetstanke om hur den gröna skatteväxlingen ska gå till. Regeringen arbetar med att genom sin politik främja elektrifiering och användandet av fossilfria bränslen. Regeringen har också uppgett att även andra styrmedel för att minska utsläppen från transportsektorn ska utredas. Detta arbete sker inom det s.k. Klimatklivet, som är regeringens bredaste investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder för att minska koldioxidutsläpp och andra gaser som påverkar klimatet och som kan användas till marknadsintroduktionen av ny klimatsmart teknik.

Utvecklingen och den omvärld som vårt skattesystem ska verka i har blivit alltmer komplicerad. De internationella inslagen och den internationella påverkan på skattesystemet har blivit mer omfattande. Ett stort antal nya regler har också införts genom det arbete som sker i EU och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, där Sverige har varit en mycket aktiv deltagare och arbetat för att påverka lagstiftningsarbetet

Utskottet noterar att regeringen kontinuerligt arbetar med att reformera och förbättra skattesystemet och att arbetet med den gröna skatteväxlingen fortsätter. Så sent som i december 2024 uttalade finansministern vid en interpellationsdebatt (ip. 2024/25:155) att regeringen har formulerat ett antal riktlinjer för de kommande årens skattepolitik. Det handlar om ett legitimt och rättvist skattesystem, goda förutsättningar för hög sysselsättning och tillväxt, effektiva ekonomiska styrmedel samt en generell och rättvist fördelad välfärd. Skattepolitiken bör utformas enligt vägledande principer som handlar om hållbara offentliga finanser, generella, tydliga och enkla regler, ett regelverk som är förenligt med EU-rätten samt beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen om olika översyner och reformer av skattesystemet eller nya reformer i fråga om grön skatteväxling. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Reservationer

1.

Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m., punkt 1 (S)

av Niklas Karlsson (S), Kalle Olsson (S), Mathias Tegnér (S), Blåvitt Elofsson (S) och Marcus Andersson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 5 och

avslår motionerna

2024/25:159 av Nima Gholam Ali Pour (SD),

2024/25:629 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2024/25:1200 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4,

2024/25:1455 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4,

2024/25:1783 av Carl Nordblom (M),

2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 5,

2024/25:2000 av John E Weinerhall (M),

2024/25:2288 av Louise Meijer (M),

2024/25:2292 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10,

2024/25:2468 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 12,

2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 22,

2024/25:2838 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2024/25:2886 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Sverige står inför stora prövningar. Den ekonomiska nedgången och kostnadskrisen har slagit med full kraft mot hushållen, välfärden och sysselsättningen. Bostadsbyggandet har tvärbromsat, arbetslösheten är rekordhög och lågkonjunkturen förväntas fortsätta.

Skatt ska betalas efter förmåga och välfärd fördelas efter behov. Progressiviteten ska värnas så att den som har högre inkomster bidrar mer än den som har lägre inkomster, men alla får ta del av den gemensamma välfärden. Så ser den svenska välfärdsmodellen ut. Det svåra ekonomiska läget har gröpt ur hushållens ekonomiska marginaler. Tio års reallöneökningar har ätits upp av inflationen. Sammantaget har kostnadsökningarna skapat en press på svenska hushåll som saknar motstycke på flera decennier.

De många avstegen från en neutral och likformig beskattning har skapat smalare och mer instabila skattebaser. De stora skattesänkningarna har också försämrat skattesystemets förmåga att finansiera den offentliga sektorn. Dessutom leder en brist på likformig beskattning till stora samhällsekonomiska kostnader genom att snedvrida hushållens och företagens ekonomiska beslut.

I budgeten för 2025 valde regeringen också att genomföra en exklusiv skattesänkning för höginkomsttagare och de allra rikaste.

Vi förespråkar en aktiv politik för att lindra hushållens ekonomiska bördor. Vi anser att det fortfarande är angeläget att stötta de hushåll som drabbats hårt av det höga kostnadsläget. Det behövs därför en rättvis skattesänkning för vanligt folk som inkluderar fler förvärvsinkomster än det jobbskatteavdrag som regeringen införde den 1 januari 2025.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

2.

Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m., punkt 1 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Ur avsnittet "Skattereform m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 18 och 21. Läs betänkandet