Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Svensk hälso- och sjukvård håller hög kvalitet och uppvisar goda medicinska resultat. Utskottet delar samtidigt regeringens bedömning att hälso- och sjukvården står inför utmaningar i form av bl.a. långa vårdköer och bristande tillgänglighet liksom ojämlik vård mellan olika grupper i samhället och mellan olika delar av landet. En ytterligare utmaning är ökad välfärdsbrottslighet, och organiserad brottslighet inom hälso- och sjukvården utgör ytterligare en utmaning. Den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde och Sveriges medlemskap i Nato ställer ytterligare krav på att intensifiera arbetet med att höja förmågan inom hälso- och sjukvården.

Mot bakgrund av hälso- och sjukvårdens ökade ekonomiska behov välkomnar utskottet regeringens förslag till fortsatt stöd till regionerna. Bland annat föreslår regeringen ett fortsatt stöd till regionerna genom ett riktat sektorsbidrag till hälso- och sjukvården. Huvudmännen kan fördela dessa resurser dit nyttan är som störst. Även de prestationsbundna medlen knutna till insatser för att för att stärka tillgängligheten och öka vårdkapaciteten föreslås öka. För att korta vårdköerna är det enligt utskottet även positivt att regeringen fortsätter arbetet med nationell vårdförmedling som bl.a. innehåller information om vårdgivare och ledig kapacitet.

Utskottet delar regeringens mål att Sverige ska vara ett föregångsland vad gäller införande av precisionsmedicin i hälso- och sjukvården. Därför ser utskottet positivt på regeringens långsiktiga satsning på jämlikt införande av precisionshälsa. Vidare välkomnar utskottet att det viktiga arbetet för att alla barn och vuxna med cancer ska få en personcentrerad vård fortsätter.

Härutöver är det enligt utskottet positivt att regeringen föreslår fortsatta förstärkningar av det civila försvaret och hälso- och sjukvårdens beredskap. Totalförsvaret behöver stärkas och återuppbyggnaden av det civila försvaret intensifieras. Liksom regeringen ser utskottet allvarligt på den ökade välfärdsbrottsligheten och noterar regeringens satsningar för att motverka denna utveckling.

Liksom regeringen anser utskottet att psykisk ohälsa och suicid är allvarliga folkhälsoproblem med stora konsekvenser för såväl den enskilde och närstående som samhället i stort. Utskottet ser därför positivt på att regeringen under 2025 avser att fortsätta att vidta kraftfulla insatser för att utveckla arbetet inom detta område. Regeringen avser bl.a. att genomföra en riktad satsning på primärvårdens och första linjens arbete med psykisk hälsa i syfte att skapa förutsättningar för att primärvårdsnivån ska vara första ingången vid psykisk ohälsa för såväl barn och unga som vuxna. Även förutsättningarna för ett ändamålsenligt och strategiskt arbete för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid kommer enligt regeringen att prioriteras.

Utskottet noterar även att regeringen under 2025 kommer att fortsätta med insatser som fokuserar på att motverka ensamhet och stärka gemenskapen i samhället och fortsätta att arbeta med insatser för att främja och utveckla möjligheterna till ökad fysisk aktivitet och rörelse i vardagen. Det är positivt att regeringen bl.a. föreslår att medel avsätts för att stärka Folkhälsomyndighetens strategiska arbete för att främja fysisk aktivitet i befolkningen genom att ett nationellt kompetenscentrum för fysisk aktivitet inrättas. Medel föreslås även avsättas för arbetet med att främja hälsosamma levnadsvanor, framför allt i fråga om livsmedelskonsumtion.

Vidare ser utskottet positivt på att regeringen har för avsikt att öka statsbidraget till funktionshinderorganisationerna enligt förordningen (2000:7) om statsbidrag till handikapporganisationer. Genom att öka statsbidraget skapas bättre förutsättningar för organisationerna att fortsätta arbeta för full delaktighet och jämlikhet i samhället för personer med funktionsnedsättning.

Timbeloppet för assistansersättning, det s.k. schablonbeloppet, räknades upp med 2,5 procent för 2024. Utskottet noterar att regeringen avser att räkna upp timbeloppet med 3 procent för 2025. Utskottet välkomnar detta. Utskottet välkomnar även att regeringen avser att halvera schablonen för föräldraavdraget i syfte att fler barn ska få rätt till assistans.

Liksom regeringen anser utskottet att Sis är i behov av fortsatt resursförstärkning för att kunna ge barn, unga och vuxna som vårdas vid myndigheten bättre förutsättningar för ett socialt fungerande liv utan missbruk och kriminalitet. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag att öka anslaget till myndigheten. Resursförstärkningen är en förutsättning för att bl.a. klara uppdraget att anvisa plats omedelbart, differentiera och förbättra vården, förbättra boendemiljön, anpassa lokalerna och säkerställa trygghet och säkerhet.

Omställningen till en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst har påbörjats. Utskottet ser positivt på att regeringen har aviserat att medel under 2025 bl.a. ska avsättas till myndighetsuppdrag för genomförandet av reformen, stöd till kommunerna i omställningen, en tidsbegränsad bemanningssatsning och informationsinsatser till allmänheten. De brottsförebyggande insatserna behöver genomföras lika systematiskt som de brottsbekämpande insatserna. Utskottet välkomnar därför även att regeringen föreslår att medel tillförs till socialtjänstens brottsförebyggande arbete.

I arbetet med att barnets rättigheter ska få genomslag är det civila samhällets organisationer viktiga samarbetsparter. Det är därför positivt att regeringen avser att förlänga den tillfälliga satsningen och tillför medel i tre år till barnrättsorganisationer inom det sociala området.

Sammantaget anser utskottet att de anslagsnivåer som regeringen föreslår inom utgiftsområde 9 är väl avvägda. Utskottet föreslår därför att riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 9 enligt regeringens förslag. Utskottet föreslår även att riksdagen lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt och godkänner en investeringsplan. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Statens budget inom utgiftsområde 9" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Svensk hälso- och sjukvård håller hög kvalitet och uppvisar goda medicinska resultat. Utskottet delar samtidigt regeringens bedömning att hälso- och sjukvården står inför utmaningar i form av bl.a. långa vårdköer och bristande tillgänglighet liksom ojämlik vård mellan olika grupper i samhället och mellan olika delar av landet. En ytterligare utmaning är ökad välfärdsbrottslighet, och organiserad brottslighet inom hälso- och sjukvården utgör ytterligare en utmaning. Den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde och Sveriges medlemskap i Nato ställer ytterligare krav på att intensifiera arbetet med att höja förmågan inom hälso- och sjukvården.

Mot bakgrund av hälso- och sjukvårdens ökade ekonomiska behov välkomnar utskottet regeringens förslag till fortsatt stöd till regionerna. Bland annat föreslår regeringen ett fortsatt stöd till regionerna genom ett riktat sektorsbidrag till hälso- och sjukvården. Huvudmännen kan fördela dessa resurser dit nyttan är som störst. Även de prestationsbundna medlen knutna till insatser för att för att stärka tillgängligheten och öka vårdkapaciteten föreslås öka. För att korta vårdköerna är det enligt utskottet även positivt att regeringen fortsätter arbetet med nationell vårdförmedling som bl.a. innehåller information om vårdgivare och ledig kapacitet.

Utskottet delar regeringens mål att Sverige ska vara ett föregångsland vad gäller införande av precisionsmedicin i hälso- och sjukvården. Därför ser utskottet positivt på regeringens långsiktiga satsning på jämlikt införande av precisionshälsa. Vidare välkomnar utskottet att det viktiga arbetet för att alla barn och vuxna med cancer ska få en personcentrerad vård fortsätter.

Härutöver är det enligt utskottet positivt att regeringen föreslår fortsatta förstärkningar av det civila försvaret och hälso- och sjukvårdens beredskap. Totalförsvaret behöver stärkas och återuppbyggnaden av det civila försvaret intensifieras. Liksom regeringen ser utskottet allvarligt på den ökade välfärdsbrottsligheten och noterar regeringens satsningar för att motverka denna utveckling.

Liksom regeringen anser utskottet att psykisk ohälsa och suicid är allvarliga folkhälsoproblem med stora konsekvenser för såväl den enskilde och närstående som samhället i stort. Utskottet ser därför positivt på att regeringen under 2025 avser att fortsätta att vidta kraftfulla insatser för att utveckla arbetet inom detta område. Regeringen avser bl.a. att genomföra en riktad satsning på primärvårdens och första linjens arbete med psykisk hälsa i syfte att skapa förutsättningar för att primärvårdsnivån ska vara första ingången vid psykisk ohälsa för såväl barn och unga som vuxna. Även förutsättningarna för ett ändamålsenligt och strategiskt arbete för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid kommer enligt regeringen att prioriteras.

Utskottet noterar även att regeringen under 2025 kommer att fortsätta med insatser som fokuserar på att motverka ensamhet och stärka gemenskapen i samhället och fortsätta att arbeta med insatser för att främja och utveckla möjligheterna till ökad fysisk aktivitet och rörelse i vardagen. Det är positivt att regeringen bl.a. föreslår att medel avsätts för att stärka Folkhälsomyndighetens strategiska arbete för att främja fysisk aktivitet i befolkningen genom att ett nationellt kompetenscentrum för fysisk aktivitet inrättas. Medel föreslås även avsättas för arbetet med att främja hälsosamma levnadsvanor, framför allt i fråga om livsmedelskonsumtion.

Vidare ser utskottet positivt på att regeringen har för avsikt att öka statsbidraget till funktionshinderorganisationerna enligt förordningen (2000:7) om statsbidrag till handikapporganisationer. Genom att öka statsbidraget skapas bättre förutsättningar för organisationerna att fortsätta arbeta för full delaktighet och jämlikhet i samhället för personer med funktionsnedsättning.

Timbeloppet för assistansersättning, det s.k. schablonbeloppet, räknades upp med 2,5 procent för 2024. Utskottet noterar att regeringen avser att räkna upp timbeloppet med 3 procent för 2025. Utskottet välkomnar detta. Utskottet välkomnar även att regeringen avser att halvera schablonen för föräldraavdraget i syfte att fler barn ska få rätt till assistans.

Liksom regeringen anser utskottet att Sis är i behov av fortsatt resursförstärkning för att kunna ge barn, unga och vuxna som vårdas vid myndigheten bättre förutsättningar för ett socialt fungerande liv utan missbruk och kriminalitet. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag att öka anslaget till myndigheten. Resursförstärkningen är en förutsättning för att bl.a. klara uppdraget att anvisa plats omedelbart, differentiera och förbättra vården, förbättra boendemiljön, anpassa lokalerna och säkerställa trygghet och säkerhet.

Omställningen till en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst har påbörjats. Utskottet ser positivt på att regeringen har aviserat att medel under 2025 bl.a. ska avsättas till myndighetsuppdrag för genomförandet av reformen, stöd till kommunerna i omställningen, en tidsbegränsad bemanningssatsning och informationsinsatser till allmänheten. De brottsförebyggande insatserna behöver genomföras lika systematiskt som de brottsbekämpande insatserna. Utskottet välkomnar därför även att regeringen föreslår att medel tillförs till socialtjänstens brottsförebyggande arbete.

I arbetet med att barnets rättigheter ska få genomslag är det civila samhällets organisationer viktiga samarbetsparter. Det är därför positivt att regeringen avser att förlänga den tillfälliga satsningen och tillför medel i tre år till barnrättsorganisationer inom det sociala området.

Sammantaget anser utskottet att de anslagsnivåer som regeringen föreslår inom utgiftsområde 9 är väl avvägda. Utskottet föreslår därför att riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 9 enligt regeringens förslag. Utskottet föreslår även att riksdagen lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt och godkänner en investeringsplan. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Statens budget inom utgiftsområde 9" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet