Läkemedel och tandvård

I patientsäkerhetslagen finns bestämmelser om tillsyn över hälso- och sjukvården och återkallelse av legitimation m.m. I lagen finns bl.a. bestämmelser om att dra in eller begränsa en läkares behörighet att förskriva läkemedel om den har missbrukats (8 kap. 10 och 11 §§). När det gäller frågan om att begränsa läkares förskrivningsrätt uppmärksammar utskottet att regeringen i september 2024 beslutade om att låta utreda vissa frågor om dokumentation, begränsningar och tillsyn som avser läkemedelsförskrivningar (dir. 2024:82). Utredningens arbete ska redovisas senast den 12 mars 2026. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:3022 (S) yrkande 80.

När det härefter gäller frågor om tillgänglighet till läkemedel konstaterar utskottet att ett omfattande arbete pågår på området. I den här delen noteras att regeringen i budgetpropositionen för 2025 har gjort satsningar på kostnadsdämpande åtgärder, en ny struktur för kliniska prövningar och implementering av precisionshälsa. När det närmare gäller frågan om statsbidrag för regionernas läkemedelskostnader vill utskottet peka på den överenskommelse som staten och SKR ingått för 2025 om kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. och vad som i den uttalas om arbetet med att förbättra tillgången till nya effektiva läkemedel och ett långsiktigt hållbart system som säkerställer en god och jämlik tillgång till läkemedel. Utskottet noterar även att Läkemedelsutredningen genom sitt slutbetänkande Tydligare ansvar och regler för läkemedel (SOU 2018:89) har lämnat förslag om statens bidrag för läkemedelskostnader. Utredningen föreslår bl.a. specifika bidrag när det gäller kostnader för introduktion och användning av vissa behandlingsformer och för höga kostnader för läkemedel vid sällsynta sjukdomar. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserar tillsättandet av en utredning som bl.a. ska lämna förslag på att inordna läkemedelsbidraget i det generella statsbidraget till kommuner och regioner. När det närmare gäller frågan om tillgänglighet till nya läkemedel och läkemedel som är extra kostsamma uppmärksammar utskottet det som nämnts ovan om arbetet med Läkemedelsutredningens förslag samt de förslag som TLV lämnade i september 2023 genom en rapport om betalningsmodeller för avancerade läkemedelsbehandlingar och myndighetens uppdrag (S2024/00481) att fortsätta utveckla förutsättningar och verktyg för att stärka tillgången till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd inom nuvarande system och den rapport som myndigheten publicerat om detta i januari 2025. Utskottet noterar också arbetet på EU-nivå med det s.k. läkemedelspaketet och att detta arbete omfattar bl.a. frågor om förbättrad tillgänglighet till läkemedel och sällsynta sjukdomar. Utskottet konstaterar även att riksdagen redan har beslutat om ett tillkännagivande om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder och ett tillkännagivande om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser, vilka inte har slutbehandlats av regeringen.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om läkemedelssubvention av läkemedel vid behandling av sjukdomen endometrios. Utskottet konstaterar i den delen att det är TLV som enligt lagen om läkemedelsförmåner m.m. beslutar om ett läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna eller inte och att myndigheten i april 2024 beslutade att läkemedlet Ryeqo ska ingå i läkemedelsförmånerna utan den förmånsbegränsning som gällt tidigare. Enligt information från myndigheten innebär det att läkemedlet subventioneras också vid symtomatisk behandling av endometrios.

Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:554 (V) yrkande 14, 2024/25:1923 (V) yrkande 39, 2024/25:3022 (S) yrkande 75, 2024/25:3053 (MP) yrkande 1 och 2024/25:3166 (C) yrkande 30.

Ett motionsyrkande handlar om läkemedelsbrist och tillgången till läkemedel mot diabetes. Utskottet noterar här att arbetet med en nationell lägesbild pågår och att de förslag om en förstudie som lämnades av Läkemedelsverket i februari 2023 bereds i Regeringskansliet. Utskottet noterar även arbetet med Läkemedelsverkets uppdrag att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder för att förebygga och hantera rest- och bristsituationer när det gäller läkemedel (S2023/01609). Vidare välkomnar utskottet att regeringen beslutat om Nationell läkemedelsstrategi 2024–2026 och uppmärksammar att strategin omfattar bl.a. fokusområdena Tillgänglighet till nya och gamla läkemedel och Utveckling av nya läkemedel och kliniska prövningar. Vidare konstaterar utskottet att Läkemedelsverket enligt sina föreskrifter (HSLF-FS 2017:74) kan besluta om utlämnandebegränsning och att TLV med stöd av lagen om läkemedelsförmåner m.m. i mars 2023 beslutade om en subventionsbegränsning för läkemedlet Ozempic på så sätt att det subventioneras endast till patienter med typ 2-diabetes. Utskottet noterar också att Läkemedelsverket på sin webbplats och i artiklar i Läkartidningen i december 2023 och september 2024 uppmanat läkare att tills vidare förskriva specifikt avsedda diabetesläkemedel endast till diabetespatienter. I sammanhanget vill utskottet även peka på den utredning om läkares förskrivningsrätt som nämnts ovan och noterar här särskilt det som uttalas i direktivet till utredningen om begränsning av läkares förskrivningsrätt i samband med en bristsituation (dir. 2024:82). Med hänsyn till detta anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att besluta om något initiativ med anledning av motion 2024/25:1359 (SD) yrkande 4. Motionsyrkandet bör avslås.

Liksom tidigare bedömer utskottet att den nationella läkemedelslistan kommer att bidra till en förbättrad patientsäkerhet och ökad effektivitet i arbetet med förskrivning av läkemedel. Utskottet välkomnar att regeringen i september 2023 och december 2024 gett uppdrag om fortsatt utveckling av den nationella läkemedelslistan (dir. 2023:133 och 2024:124) och noterar att arbetet ska redovisas senast den 15 augusti 2025. I Nationell läkemedelsstrategi 2024–2026 uttalas under fokusområdet Läkemedelsbehandling och läkemedelshantering bl.a. att kunskap om läkemedel behöver finnas i alla led. Detta gäller i allmänhet men aktualiseras enligt utskottets mening inte minst vid behandling med läkemedel vid depression och andra psykiatriska tillstånd. Vidare noterar utskottet att Socialstyrelsen har meddelat föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården. Enligt föreskrifterna gäller att den som ordinerar ett läkemedel ska säkerställa att ordinationen är lämplig med utgångspunkt i patientens behov (6 kap. 2 § första stycket) och vidare att vårdgivaren ska säkerställa att den som ordinerar läkemedel till ett barn ges förutsättningar att göra detta med utgångspunkt i barnets behov (6 kap. 3 §). Utskottet noterar också att Läkemedelsverket tillhandahåller behandlingsrekommendationen Läkemedelsbehandling av depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna, som bl.a. omfattar utsättning av läkemedel. Utskottet konstaterar att det således finns föreskrifter, allmänna råd och behandlingsrekommendationer som avser behandling med läkemedel vid psykiatriska tillstånd hos barn och vuxna. Mot bakgrund av det som anförts ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:1362 (SD) yrkandena 10, 20 och 21, 2024/25:1691 (S), 2024/25:1905 (V) yrkande 14 och 2024/25:1923 (V) yrkandena 25–29.

Ur avsnittet "Läkemedel" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7, 12 och 13. Läs betänkandet

I patientsäkerhetslagen finns bestämmelser om tillsyn över hälso- och sjukvården och återkallelse av legitimation m.m. I lagen finns bl.a. bestämmelser om att dra in eller begränsa en läkares behörighet att förskriva läkemedel om den har missbrukats (8 kap. 10 och 11 §§). När det gäller frågan om att begränsa läkares förskrivningsrätt uppmärksammar utskottet att regeringen i september 2024 beslutade om att låta utreda vissa frågor om dokumentation, begränsningar och tillsyn som avser läkemedelsförskrivningar (dir. 2024:82). Utredningens arbete ska redovisas senast den 12 mars 2026. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:3022 (S) yrkande 80.

När det härefter gäller frågor om tillgänglighet till läkemedel konstaterar utskottet att ett omfattande arbete pågår på området. I den här delen noteras att regeringen i budgetpropositionen för 2025 har gjort satsningar på kostnadsdämpande åtgärder, en ny struktur för kliniska prövningar och implementering av precisionshälsa. När det närmare gäller frågan om statsbidrag för regionernas läkemedelskostnader vill utskottet peka på den överenskommelse som staten och SKR ingått för 2025 om kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. och vad som i den uttalas om arbetet med att förbättra tillgången till nya effektiva läkemedel och ett långsiktigt hållbart system som säkerställer en god och jämlik tillgång till läkemedel. Utskottet noterar även att Läkemedelsutredningen genom sitt slutbetänkande Tydligare ansvar och regler för läkemedel (SOU 2018:89) har lämnat förslag om statens bidrag för läkemedelskostnader. Utredningen föreslår bl.a. specifika bidrag när det gäller kostnader för introduktion och användning av vissa behandlingsformer och för höga kostnader för läkemedel vid sällsynta sjukdomar. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserar tillsättandet av en utredning som bl.a. ska lämna förslag på att inordna läkemedelsbidraget i det generella statsbidraget till kommuner och regioner. När det närmare gäller frågan om tillgänglighet till nya läkemedel och läkemedel som är extra kostsamma uppmärksammar utskottet det som nämnts ovan om arbetet med Läkemedelsutredningens förslag samt de förslag som TLV lämnade i september 2023 genom en rapport om betalningsmodeller för avancerade läkemedelsbehandlingar och myndighetens uppdrag (S2024/00481) att fortsätta utveckla förutsättningar och verktyg för att stärka tillgången till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd inom nuvarande system och den rapport som myndigheten publicerat om detta i januari 2025. Utskottet noterar också arbetet på EU-nivå med det s.k. läkemedelspaketet och att detta arbete omfattar bl.a. frågor om förbättrad tillgänglighet till läkemedel och sällsynta sjukdomar. Utskottet konstaterar även att riksdagen redan har beslutat om ett tillkännagivande om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder och ett tillkännagivande om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser, vilka inte har slutbehandlats av regeringen.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om läkemedelssubvention av läkemedel vid behandling av sjukdomen endometrios. Utskottet konstaterar i den delen att det är TLV som enligt lagen om läkemedelsförmåner m.m. beslutar om ett läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna eller inte och att myndigheten i april 2024 beslutade att läkemedlet Ryeqo ska ingå i läkemedelsförmånerna utan den förmånsbegränsning som gällt tidigare. Enligt information från myndigheten innebär det att läkemedlet subventioneras också vid symtomatisk behandling av endometrios.

Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:554 (V) yrkande 14, 2024/25:1923 (V) yrkande 39, 2024/25:3022 (S) yrkande 75, 2024/25:3053 (MP) yrkande 1 och 2024/25:3166 (C) yrkande 30.

Ett motionsyrkande handlar om läkemedelsbrist och tillgången till läkemedel mot diabetes. Utskottet noterar här att arbetet med en nationell lägesbild pågår och att de förslag om en förstudie som lämnades av Läkemedelsverket i februari 2023 bereds i Regeringskansliet. Utskottet noterar även arbetet med Läkemedelsverkets uppdrag att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder för att förebygga och hantera rest- och bristsituationer när det gäller läkemedel (S2023/01609). Vidare välkomnar utskottet att regeringen beslutat om Nationell läkemedelsstrategi 2024–2026 och uppmärksammar att strategin omfattar bl.a. fokusområdena Tillgänglighet till nya och gamla läkemedel och Utveckling av nya läkemedel och kliniska prövningar. Vidare konstaterar utskottet att Läkemedelsverket enligt sina föreskrifter (HSLF-FS 2017:74) kan besluta om utlämnandebegränsning och att TLV med stöd av lagen om läkemedelsförmåner m.m. i mars 2023 beslutade om en subventionsbegränsning för läkemedlet Ozempic på så sätt att det subventioneras endast till patienter med typ 2-diabetes. Utskottet noterar också att Läkemedelsverket på sin webbplats och i artiklar i Läkartidningen i december 2023 och september 2024 uppmanat läkare att tills vidare förskriva specifikt avsedda diabetesläkemedel endast till diabetespatienter. I sammanhanget vill utskottet även peka på den utredning om läkares förskrivningsrätt som nämnts ovan och noterar här särskilt det som uttalas i direktivet till utredningen om begränsning av läkares förskrivningsrätt i samband med en bristsituation (dir. 2024:82). Med hänsyn till detta anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att besluta om något initiativ med anledning av motion 2024/25:1359 (SD) yrkande 4. Motionsyrkandet bör avslås.

Liksom tidigare bedömer utskottet att den nationella läkemedelslistan kommer att bidra till en förbättrad patientsäkerhet och ökad effektivitet i arbetet med förskrivning av läkemedel. Utskottet välkomnar att regeringen i september 2023 och december 2024 gett uppdrag om fortsatt utveckling av den nationella läkemedelslistan (dir. 2023:133 och 2024:124) och noterar att arbetet ska redovisas senast den 15 augusti 2025. I Nationell läkemedelsstrategi 2024–2026 uttalas under fokusområdet Läkemedelsbehandling och läkemedelshantering bl.a. att kunskap om läkemedel behöver finnas i alla led. Detta gäller i allmänhet men aktualiseras enligt utskottets mening inte minst vid behandling med läkemedel vid depression och andra psykiatriska tillstånd. Vidare noterar utskottet att Socialstyrelsen har meddelat föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården. Enligt föreskrifterna gäller att den som ordinerar ett läkemedel ska säkerställa att ordinationen är lämplig med utgångspunkt i patientens behov (6 kap. 2 § första stycket) och vidare att vårdgivaren ska säkerställa att den som ordinerar läkemedel till ett barn ges förutsättningar att göra detta med utgångspunkt i barnets behov (6 kap. 3 §). Utskottet noterar också att Läkemedelsverket tillhandahåller behandlingsrekommendationen Läkemedelsbehandling av depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna, som bl.a. omfattar utsättning av läkemedel. Utskottet konstaterar att det således finns föreskrifter, allmänna råd och behandlingsrekommendationer som avser behandling med läkemedel vid psykiatriska tillstånd hos barn och vuxna. Mot bakgrund av det som anförts ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:1362 (SD) yrkandena 10, 20 och 21, 2024/25:1691 (S), 2024/25:1905 (V) yrkande 14 och 2024/25:1923 (V) yrkandena 25–29.

Ur avsnittet "Läkemedel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7, 12 och 13. Läs betänkandet

I patientsäkerhetslagen finns bestämmelser om tillsyn över hälso- och sjukvården och återkallelse av legitimation m.m. I lagen finns bl.a. bestämmelser om att dra in eller begränsa en läkares behörighet att förskriva läkemedel om den har missbrukats (8 kap. 10 och 11 §§). När det gäller frågan om att begränsa läkares förskrivningsrätt uppmärksammar utskottet att regeringen i september 2024 beslutade om att låta utreda vissa frågor om dokumentation, begränsningar och tillsyn som avser läkemedelsförskrivningar (dir. 2024:82). Utredningens arbete ska redovisas senast den 12 mars 2026. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:3022 (S) yrkande 80.

När det härefter gäller frågor om tillgänglighet till läkemedel konstaterar utskottet att ett omfattande arbete pågår på området. I den här delen noteras att regeringen i budgetpropositionen för 2025 har gjort satsningar på kostnadsdämpande åtgärder, en ny struktur för kliniska prövningar och implementering av precisionshälsa. När det närmare gäller frågan om statsbidrag för regionernas läkemedelskostnader vill utskottet peka på den överenskommelse som staten och SKR ingått för 2025 om kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. och vad som i den uttalas om arbetet med att förbättra tillgången till nya effektiva läkemedel och ett långsiktigt hållbart system som säkerställer en god och jämlik tillgång till läkemedel. Utskottet noterar även att Läkemedelsutredningen genom sitt slutbetänkande Tydligare ansvar och regler för läkemedel (SOU 2018:89) har lämnat förslag om statens bidrag för läkemedelskostnader. Utredningen föreslår bl.a. specifika bidrag när det gäller kostnader för introduktion och användning av vissa behandlingsformer och för höga kostnader för läkemedel vid sällsynta sjukdomar. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserar tillsättandet av en utredning som bl.a. ska lämna förslag på att inordna läkemedelsbidraget i det generella statsbidraget till kommuner och regioner. När det närmare gäller frågan om tillgänglighet till nya läkemedel och läkemedel som är extra kostsamma uppmärksammar utskottet det som nämnts ovan om arbetet med Läkemedelsutredningens förslag samt de förslag som TLV lämnade i september 2023 genom en rapport om betalningsmodeller för avancerade läkemedelsbehandlingar och myndighetens uppdrag (S2024/00481) att fortsätta utveckla förutsättningar och verktyg för att stärka tillgången till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd inom nuvarande system och den rapport som myndigheten publicerat om detta i januari 2025. Utskottet noterar också arbetet på EU-nivå med det s.k. läkemedelspaketet och att detta arbete omfattar bl.a. frågor om förbättrad tillgänglighet till läkemedel och sällsynta sjukdomar. Utskottet konstaterar även att riksdagen redan har beslutat om ett tillkännagivande om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder och ett tillkännagivande om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser, vilka inte har slutbehandlats av regeringen.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om läkemedelssubvention av läkemedel vid behandling av sjukdomen endometrios. Utskottet konstaterar i den delen att det är TLV som enligt lagen om läkemedelsförmåner m.m. beslutar om ett läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna eller inte och att myndigheten i april 2024 beslutade att läkemedlet Ryeqo ska ingå i läkemedelsförmånerna utan den förmånsbegränsning som gällt tidigare. Enligt information från myndigheten innebär det att läkemedlet subventioneras också vid symtomatisk behandling av endometrios.

Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:554 (V) yrkande 14, 2024/25:1923 (V) yrkande 39, 2024/25:3022 (S) yrkande 75, 2024/25:3053 (MP) yrkande 1 och 2024/25:3166 (C) yrkande 30.

Ett motionsyrkande handlar om läkemedelsbrist och tillgången till läkemedel mot diabetes. Utskottet noterar här att arbetet med en nationell lägesbild pågår och att de förslag om en förstudie som lämnades av Läkemedelsverket i februari 2023 bereds i Regeringskansliet. Utskottet noterar även arbetet med Läkemedelsverkets uppdrag att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder för att förebygga och hantera rest- och bristsituationer när det gäller läkemedel (S2023/01609). Vidare välkomnar utskottet att regeringen beslutat om Nationell läkemedelsstrategi 2024–2026 och uppmärksammar att strategin omfattar bl.a. fokusområdena Tillgänglighet till nya och gamla läkemedel och Utveckling av nya läkemedel och kliniska prövningar. Vidare konstaterar utskottet att Läkemedelsverket enligt sina föreskrifter (HSLF-FS 2017:74) kan besluta om utlämnandebegränsning och att TLV med stöd av lagen om läkemedelsförmåner m.m. i mars 2023 beslutade om en subventionsbegränsning för läkemedlet Ozempic på så sätt att det subventioneras endast till patienter med typ 2-diabetes. Utskottet noterar också att Läkemedelsverket på sin webbplats och i artiklar i Läkartidningen i december 2023 och september 2024 uppmanat läkare att tills vidare förskriva specifikt avsedda diabetesläkemedel endast till diabetespatienter. I sammanhanget vill utskottet även peka på den utredning om läkares förskrivningsrätt som nämnts ovan och noterar här särskilt det som uttalas i direktivet till utredningen om begränsning av läkares förskrivningsrätt i samband med en bristsituation (dir. 2024:82). Med hänsyn till detta anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att besluta om något initiativ med anledning av motion 2024/25:1359 (SD) yrkande 4. Motionsyrkandet bör avslås.

Liksom tidigare bedömer utskottet att den nationella läkemedelslistan kommer att bidra till en förbättrad patientsäkerhet och ökad effektivitet i arbetet med förskrivning av läkemedel. Utskottet välkomnar att regeringen i september 2023 och december 2024 gett uppdrag om fortsatt utveckling av den nationella läkemedelslistan (dir. 2023:133 och 2024:124) och noterar att arbetet ska redovisas senast den 15 augusti 2025. I Nationell läkemedelsstrategi 2024–2026 uttalas under fokusområdet Läkemedelsbehandling och läkemedelshantering bl.a. att kunskap om läkemedel behöver finnas i alla led. Detta gäller i allmänhet men aktualiseras enligt utskottets mening inte minst vid behandling med läkemedel vid depression och andra psykiatriska tillstånd. Vidare noterar utskottet att Socialstyrelsen har meddelat föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården. Enligt föreskrifterna gäller att den som ordinerar ett läkemedel ska säkerställa att ordinationen är lämplig med utgångspunkt i patientens behov (6 kap. 2 § första stycket) och vidare att vårdgivaren ska säkerställa att den som ordinerar läkemedel till ett barn ges förutsättningar att göra detta med utgångspunkt i barnets behov (6 kap. 3 §). Utskottet noterar också att Läkemedelsverket tillhandahåller behandlingsrekommendationen Läkemedelsbehandling av depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna, som bl.a. omfattar utsättning av läkemedel. Utskottet konstaterar att det således finns föreskrifter, allmänna råd och behandlingsrekommendationer som avser behandling med läkemedel vid psykiatriska tillstånd hos barn och vuxna. Mot bakgrund av det som anförts ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:1362 (SD) yrkandena 10, 20 och 21, 2024/25:1691 (S), 2024/25:1905 (V) yrkande 14 och 2024/25:1923 (V) yrkandena 25–29.

Ur avsnittet "Läkemedel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 12 och 13. Läs betänkandet

I patientsäkerhetslagen finns bestämmelser om tillsyn över hälso- och sjukvården och återkallelse av legitimation m.m. I lagen finns bl.a. bestämmelser om att dra in eller begränsa en läkares behörighet att förskriva läkemedel om den har missbrukats (8 kap. 10 och 11 §§). När det gäller frågan om att begränsa läkares förskrivningsrätt uppmärksammar utskottet att regeringen i september 2024 beslutade om att låta utreda vissa frågor om dokumentation, begränsningar och tillsyn som avser läkemedelsförskrivningar (dir. 2024:82). Utredningens arbete ska redovisas senast den 12 mars 2026. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:3022 (S) yrkande 80.

När det härefter gäller frågor om tillgänglighet till läkemedel konstaterar utskottet att ett omfattande arbete pågår på området. I den här delen noteras att regeringen i budgetpropositionen för 2025 har gjort satsningar på kostnadsdämpande åtgärder, en ny struktur för kliniska prövningar och implementering av precisionshälsa. När det närmare gäller frågan om statsbidrag för regionernas läkemedelskostnader vill utskottet peka på den överenskommelse som staten och SKR ingått för 2025 om kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. och vad som i den uttalas om arbetet med att förbättra tillgången till nya effektiva läkemedel och ett långsiktigt hållbart system som säkerställer en god och jämlik tillgång till läkemedel. Utskottet noterar även att Läkemedelsutredningen genom sitt slutbetänkande Tydligare ansvar och regler för läkemedel (SOU 2018:89) har lämnat förslag om statens bidrag för läkemedelskostnader. Utredningen föreslår bl.a. specifika bidrag när det gäller kostnader för introduktion och användning av vissa behandlingsformer och för höga kostnader för läkemedel vid sällsynta sjukdomar. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserar tillsättandet av en utredning som bl.a. ska lämna förslag på att inordna läkemedelsbidraget i det generella statsbidraget till kommuner och regioner. När det närmare gäller frågan om tillgänglighet till nya läkemedel och läkemedel som är extra kostsamma uppmärksammar utskottet det som nämnts ovan om arbetet med Läkemedelsutredningens förslag samt de förslag som TLV lämnade i september 2023 genom en rapport om betalningsmodeller för avancerade läkemedelsbehandlingar och myndighetens uppdrag (S2024/00481) att fortsätta utveckla förutsättningar och verktyg för att stärka tillgången till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd inom nuvarande system och den rapport som myndigheten publicerat om detta i januari 2025. Utskottet noterar också arbetet på EU-nivå med det s.k. läkemedelspaketet och att detta arbete omfattar bl.a. frågor om förbättrad tillgänglighet till läkemedel och sällsynta sjukdomar. Utskottet konstaterar även att riksdagen redan har beslutat om ett tillkännagivande om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder och ett tillkännagivande om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser, vilka inte har slutbehandlats av regeringen.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om läkemedelssubvention av läkemedel vid behandling av sjukdomen endometrios. Utskottet konstaterar i den delen att det är TLV som enligt lagen om läkemedelsförmåner m.m. beslutar om ett läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna eller inte och att myndigheten i april 2024 beslutade att läkemedlet Ryeqo ska ingå i läkemedelsförmånerna utan den förmånsbegränsning som gällt tidigare. Enligt information från myndigheten innebär det att läkemedlet subventioneras också vid symtomatisk behandling av endometrios.

Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:554 (V) yrkande 14, 2024/25:1923 (V) yrkande 39, 2024/25:3022 (S) yrkande 75, 2024/25:3053 (MP) yrkande 1 och 2024/25:3166 (C) yrkande 30.

Ett motionsyrkande handlar om läkemedelsbrist och tillgången till läkemedel mot diabetes. Utskottet noterar här att arbetet med en nationell lägesbild pågår och att de förslag om en förstudie som lämnades av Läkemedelsverket i februari 2023 bereds i Regeringskansliet. Utskottet noterar även arbetet med Läkemedelsverkets uppdrag att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder för att förebygga och hantera rest- och bristsituationer när det gäller läkemedel (S2023/01609). Vidare välkomnar utskottet att regeringen beslutat om Nationell läkemedelsstrategi 2024–2026 och uppmärksammar att strategin omfattar bl.a. fokusområdena Tillgänglighet till nya och gamla läkemedel och Utveckling av nya läkemedel och kliniska prövningar. Vidare konstaterar utskottet att Läkemedelsverket enligt sina föreskrifter (HSLF-FS 2017:74) kan besluta om utlämnandebegränsning och att TLV med stöd av lagen om läkemedelsförmåner m.m. i mars 2023 beslutade om en subventionsbegränsning för läkemedlet Ozempic på så sätt att det subventioneras endast till patienter med typ 2-diabetes. Utskottet noterar också att Läkemedelsverket på sin webbplats och i artiklar i Läkartidningen i december 2023 och september 2024 uppmanat läkare att tills vidare förskriva specifikt avsedda diabetesläkemedel endast till diabetespatienter. I sammanhanget vill utskottet även peka på den utredning om läkares förskrivningsrätt som nämnts ovan och noterar här särskilt det som uttalas i direktivet till utredningen om begränsning av läkares förskrivningsrätt i samband med en bristsituation (dir. 2024:82). Med hänsyn till detta anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att besluta om något initiativ med anledning av motion 2024/25:1359 (SD) yrkande 4. Motionsyrkandet bör avslås.

Liksom tidigare bedömer utskottet att den nationella läkemedelslistan kommer att bidra till en förbättrad patientsäkerhet och ökad effektivitet i arbetet med förskrivning av läkemedel. Utskottet välkomnar att regeringen i september 2023 och december 2024 gett uppdrag om fortsatt utveckling av den nationella läkemedelslistan (dir. 2023:133 och 2024:124) och noterar att arbetet ska redovisas senast den 15 augusti 2025. I Nationell läkemedelsstrategi 2024–2026 uttalas under fokusområdet Läkemedelsbehandling och läkemedelshantering bl.a. att kunskap om läkemedel behöver finnas i alla led. Detta gäller i allmänhet men aktualiseras enligt utskottets mening inte minst vid behandling med läkemedel vid depression och andra psykiatriska tillstånd. Vidare noterar utskottet att Socialstyrelsen har meddelat föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården. Enligt föreskrifterna gäller att den som ordinerar ett läkemedel ska säkerställa att ordinationen är lämplig med utgångspunkt i patientens behov (6 kap. 2 § första stycket) och vidare att vårdgivaren ska säkerställa att den som ordinerar läkemedel till ett barn ges förutsättningar att göra detta med utgångspunkt i barnets behov (6 kap. 3 §). Utskottet noterar också att Läkemedelsverket tillhandahåller behandlingsrekommendationen Läkemedelsbehandling av depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna, som bl.a. omfattar utsättning av läkemedel. Utskottet konstaterar att det således finns föreskrifter, allmänna råd och behandlingsrekommendationer som avser behandling med läkemedel vid psykiatriska tillstånd hos barn och vuxna. Mot bakgrund av det som anförts ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:1362 (SD) yrkandena 10, 20 och 21, 2024/25:1691 (S), 2024/25:1905 (V) yrkande 14 och 2024/25:1923 (V) yrkandena 25–29.

Ur avsnittet "Läkemedel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 12 och 13. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att TLV följer utvecklingen på apoteksmarknaden och att det i förordningen om bidrag till öppenvårdsapoteksservice av allmänt ekonomiskt intresse finns föreskrifter om statsbidrag, det s.k. glesbygdsbidraget, med syftet att upprätthålla en god läkemedelsförsörjning i hela landet. Utskottet vill peka på de rapporter som TLV lämnat under 2023 och 2024 om glesbygdsbidraget samt apoteksmarknadens utveckling och noterar att TLV under 2023 inledde en förstudie för att undersöka behovet av ett förändrat regelverk och bedömde att det finns behov av ett regeringsuppdrag för att utreda vidare och föreslå åtgärder för att säkerställa att bidraget är ändamålsenligt på lång sikt. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserat en utredning som bl.a. ska se över apotekens handelsmarginal. Med beaktande av detta avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1520 (S), 2024/25:1683 (S) yrkande 4, 2024/25:2296 (S) och 2024/25:3022 (S) yrkande 71.

När det gäller frågor om farmaceuter noterar utskottet att Tidöavtalet omfattar att utveckla apotekens roll i vårdkedjan och att apotek bör kunna erbjuda vissa tjänster som hälsoundersökningar enligt avtalet. Vidare noterar utskottet att Läkemedelsverket har ett pågående uppdrag att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder som syftar till att förebygga och hantera rest- och bristsituationer när det gäller läkemedel (S2023/01609) och att det i uppdraget ingår att utreda hur farmaceuter ska kunna hantera utlämnande av läkemedel om det läkemedel som ska expedieras inte finns tillgängligt och ett utbyte inte kan göras utan att förskrivaren först kontaktas. Uppdraget ska i denna del redovisas senast den 15 februari 2026. Utskottet uppmärksammar även den rapport som Läkemedelsverket lämnat i maj 2024 med förslag som rör ett farmaceutsortiment och noterar att ärendet bereds i Regeringskansliet. Utöver detta vill utskottet även peka på att det pågår ett arbete med en försöksverksamhet med en farmaceutisk tjänst och utskottet noterar här de förslag som TLV lämnat om detta genom rapporter under 2024. Även detta ärende bereds i Regeringskansliet. Sammanfattningsvis anser utskottet att det arbete som redan pågår på området inte bör föregripas. Motionerna 2024/25:864 (S), 2024/25:1923 (V) yrkande 40, 2024/25:2592 (M), 2024/25:2955 (C) yrkande 17, 2024/25:3022 (S) yrkandena 72–74, 2024/25:3055 (MP) yrkandena 62–65 och 2024/25:3166 (C) yrkande 29 bör därför avslås.

Vidare noterar utskottet att Treklöverutredningen genom betänkande SOU 2022:27 har lämnat förslag om begränsningar i möjligheten för vissa aktörer att få tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek. Ärendet bereds i Regeringskansliet. När det sedan gäller apoteksombud konstaterar utskottet att det finns bestämmelser om sådana ombud i lagen om handel med läkemedel. Det finns även närmare bestämmelser om detta i förordningen om handel med läkemedel och föreskrifter från Läkemedelsverket. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna 2024/25:554 (V) yrkande 15, 2024/25:2090 (M), 2024/25:2314 (S) och 2024/25:3022 (S) yrkande 35.

Ur avsnittet "Apotek" i betänkandet, som även gäller punkterna 8 och 10. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att TLV följer utvecklingen på apoteksmarknaden och att det i förordningen om bidrag till öppenvårdsapoteksservice av allmänt ekonomiskt intresse finns föreskrifter om statsbidrag, det s.k. glesbygdsbidraget, med syftet att upprätthålla en god läkemedelsförsörjning i hela landet. Utskottet vill peka på de rapporter som TLV lämnat under 2023 och 2024 om glesbygdsbidraget samt apoteksmarknadens utveckling och noterar att TLV under 2023 inledde en förstudie för att undersöka behovet av ett förändrat regelverk och bedömde att det finns behov av ett regeringsuppdrag för att utreda vidare och föreslå åtgärder för att säkerställa att bidraget är ändamålsenligt på lång sikt. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserat en utredning som bl.a. ska se över apotekens handelsmarginal. Med beaktande av detta avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1520 (S), 2024/25:1683 (S) yrkande 4, 2024/25:2296 (S) och 2024/25:3022 (S) yrkande 71.

När det gäller frågor om farmaceuter noterar utskottet att Tidöavtalet omfattar att utveckla apotekens roll i vårdkedjan och att apotek bör kunna erbjuda vissa tjänster som hälsoundersökningar enligt avtalet. Vidare noterar utskottet att Läkemedelsverket har ett pågående uppdrag att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder som syftar till att förebygga och hantera rest- och bristsituationer när det gäller läkemedel (S2023/01609) och att det i uppdraget ingår att utreda hur farmaceuter ska kunna hantera utlämnande av läkemedel om det läkemedel som ska expedieras inte finns tillgängligt och ett utbyte inte kan göras utan att förskrivaren först kontaktas. Uppdraget ska i denna del redovisas senast den 15 februari 2026. Utskottet uppmärksammar även den rapport som Läkemedelsverket lämnat i maj 2024 med förslag som rör ett farmaceutsortiment och noterar att ärendet bereds i Regeringskansliet. Utöver detta vill utskottet även peka på att det pågår ett arbete med en försöksverksamhet med en farmaceutisk tjänst och utskottet noterar här de förslag som TLV lämnat om detta genom rapporter under 2024. Även detta ärende bereds i Regeringskansliet. Sammanfattningsvis anser utskottet att det arbete som redan pågår på området inte bör föregripas. Motionerna 2024/25:864 (S), 2024/25:1923 (V) yrkande 40, 2024/25:2592 (M), 2024/25:2955 (C) yrkande 17, 2024/25:3022 (S) yrkandena 72–74, 2024/25:3055 (MP) yrkandena 62–65 och 2024/25:3166 (C) yrkande 29 bör därför avslås.

Vidare noterar utskottet att Treklöverutredningen genom betänkande SOU 2022:27 har lämnat förslag om begränsningar i möjligheten för vissa aktörer att få tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek. Ärendet bereds i Regeringskansliet. När det sedan gäller apoteksombud konstaterar utskottet att det finns bestämmelser om sådana ombud i lagen om handel med läkemedel. Det finns även närmare bestämmelser om detta i förordningen om handel med läkemedel och föreskrifter från Läkemedelsverket. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna 2024/25:554 (V) yrkande 15, 2024/25:2090 (M), 2024/25:2314 (S) och 2024/25:3022 (S) yrkande 35.

Ur avsnittet "Apotek" i betänkandet, som även gäller punkterna 8 och 9. Läs betänkandet

När det inledningsvis gäller motionsyrkanden om högkostnadsskydd för tandvård noterar utskottet att Utredningen om stärkt stöd till tandvård för våldsutsatta och ökad kontroll över tandvårdssektorn i oktober 2024 genom betänkande SOU 2024:70 lämnade förslag om en förstärkning av tandvårdsersättningen till patienten, en reform benämnd tiotandvård. Av betänkandet framgår att utredningen bedömer att reformen bör införas stegvis. I denna del noterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 uttalar att den första etappen av en tandvårdsreform kommer att omfatta personer som är 67 år eller äldre, med införande den 1 januari 2026, och att regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2026 med övriga delar av reformen. Utskottet är därför inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:720 (S), 2024/25:888 (S), 2024/25:1666 (S), 2024/25:1672 (S), 2024/25:2125 (S), 2024/25:2475 (S) och 2024/25:3022 (S) yrkande 119.

När det gäller motionsyrkandet om tandvård för placerade ungdomar noterar utskottet att utredningen Barn och unga i samhällets vård genom betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66) i oktober 2023 lämnade förslag om ändringar i tandvårdslagen om regionens ansvar att erbjuda god tandvård också till barn och unga under 21 år som vistas inom regionen och som vårdas utanför det egna hemmet med stöd av socialtjänstlagen eller lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga. I sammanhanget uppmärksammar utskottet även att utredningen lämnat ett lagförslag om överenskommelser mellan regioner och kommuner om ett samarbete när det gäller barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Utskottet noterar även att regeringen i februari 2024 gav ett uppdrag till en särskild utredare att göra en översyn av den statliga barn- och ungdomsvårdens uppdrag och organisation (dir. 2024:13) och att det i detta uppdrag bl.a. ingår att med utgångspunkt i de förslag som lämnats i SOU 2023:66 analysera och föreslå hur tillgången och rätten till hälso- och sjukvård och tandvård för barn och unga placerade i den statliga barn- och ungdomsvården kan säkerställas samt hur samverkan mellan den statliga barn- och ungdomsvården och andra berörda aktörer kan stärkas. Uppdraget ska redovisas senast den 25 april 2025. Enligt utskottets mening bör det arbete som pågår inte föregripas. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:3022 (S) yrkande 121.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om tillståndsplikt i tandvården. I denna del noterar utskottet att Utredningen om stärkt stöd till tandvård för våldsutsatta och ökad kontroll över tandvårdssektorn har lämnat förslag om detta genom betänkande SOU 2023:82 och att utredningens förslag bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser att inte heller det arbetet bör föregripas och avstyrker därför motion 2024/25:3022 (S) yrkande 122.

Vidare noterar utskottet att Socialstyrelsen i april 2024 redovisade sitt arbete med uppdraget om införande av en nationell modell för riskbedömning inom tandvården (S2023/01524) och att myndigheten då bedömde att en nationell modell för riskbedömning kan stärka tandvårdens förmåga att arbeta mer orsaksinriktat och förebyggande. Vidare noterar utskottet att regeringen i juni 2024 gav Socialstyrelsen ett uppdrag att utveckla en nationell modell för riskbedömning inom tandvården (S2024/01260) och att detta uppdrag ska slutredovisas senast den 31 mars 2025. Utskottet uppmärksammar även Socialstyrelsens nationella riktlinjer för tandvård och konstaterar att dessa innehåller olika centrala rekommendationer om att främja hälsa och förebygga sjukdomar. Ett exempel är rekommendationen Främja munhälsan hos alla som besöker tandvården, som innehåller hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande återkoppling. När det gäller tandvårdens kompetensförsörjning anser utskottet liksom tidigare att Nationella vårdkompetensrådet har en viktig roll att fylla. Utskottet vill i sammanhanget särskilt peka på rådets arbete med en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning och noterar att detta arbete fortfarande pågår. Utskottet noterar även de rapporter som lämnats som nationellt planeringsstöd 2024. Den tredje delrapporten omfattar tandvårdens resurser och kapaciteter utifrån ett geografiskt och regionalt perspektiv och innefattar en bedömning av det fortsatta behovet av dialog och utveckling av underlag av relevanta aktörer inom flera områden, bl.a. när det gäller vårdbehov och innehåll i utbildningar. Med hänsyn till detta anser utskottet vid en samlad bedömning att något initiativ från riksdagens sida inte behövs med anledning av motion 2024/25:1355 (SD) yrkandena 2 och 3. Motionsyrkandena bör avslås.

Ett motionsyrkande tar upp möjligheten att få bl.a. tandvård utomlands och ersättning för sådan vård. Utskottet noterar här att det finns särskilda bestämmelser om administrationen av detta i lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004. Det är Försäkringskassan som gör prövningen av bestämmelserna. För prövningen enligt lagen gäller att beslut om ersättning eller förhandsbesked ska fattas så snart det är möjligt och senast 90 dagar från det att en fullständig ansökan har kommit in till Försäkringskassan (15 §). Med hänsyn till bl.a. detta är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:423 (S), 2024/25:1668 (S), 2024/25:2238 (S) och 2024/25:2779 (M). Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Tandvård" i betänkandet, som även gäller punkterna 14 och 15. Läs betänkandet

I patientsäkerhetslagen finns bestämmelser om tillsyn över hälso- och sjukvården och återkallelse av legitimation m.m. I lagen finns bl.a. bestämmelser om att dra in eller begränsa en läkares behörighet att förskriva läkemedel om den har missbrukats (8 kap. 10 och 11 §§). När det gäller frågan om att begränsa läkares förskrivningsrätt uppmärksammar utskottet att regeringen i september 2024 beslutade om att låta utreda vissa frågor om dokumentation, begränsningar och tillsyn som avser läkemedelsförskrivningar (dir. 2024:82). Utredningens arbete ska redovisas senast den 12 mars 2026. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:3022 (S) yrkande 80.

När det härefter gäller frågor om tillgänglighet till läkemedel konstaterar utskottet att ett omfattande arbete pågår på området. I den här delen noteras att regeringen i budgetpropositionen för 2025 har gjort satsningar på kostnadsdämpande åtgärder, en ny struktur för kliniska prövningar och implementering av precisionshälsa. När det närmare gäller frågan om statsbidrag för regionernas läkemedelskostnader vill utskottet peka på den överenskommelse som staten och SKR ingått för 2025 om kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. och vad som i den uttalas om arbetet med att förbättra tillgången till nya effektiva läkemedel och ett långsiktigt hållbart system som säkerställer en god och jämlik tillgång till läkemedel. Utskottet noterar även att Läkemedelsutredningen genom sitt slutbetänkande Tydligare ansvar och regler för läkemedel (SOU 2018:89) har lämnat förslag om statens bidrag för läkemedelskostnader. Utredningen föreslår bl.a. specifika bidrag när det gäller kostnader för introduktion och användning av vissa behandlingsformer och för höga kostnader för läkemedel vid sällsynta sjukdomar. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserar tillsättandet av en utredning som bl.a. ska lämna förslag på att inordna läkemedelsbidraget i det generella statsbidraget till kommuner och regioner. När det närmare gäller frågan om tillgänglighet till nya läkemedel och läkemedel som är extra kostsamma uppmärksammar utskottet det som nämnts ovan om arbetet med Läkemedelsutredningens förslag samt de förslag som TLV lämnade i september 2023 genom en rapport om betalningsmodeller för avancerade läkemedelsbehandlingar och myndighetens uppdrag (S2024/00481) att fortsätta utveckla förutsättningar och verktyg för att stärka tillgången till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd inom nuvarande system och den rapport som myndigheten publicerat om detta i januari 2025. Utskottet noterar också arbetet på EU-nivå med det s.k. läkemedelspaketet och att detta arbete omfattar bl.a. frågor om förbättrad tillgänglighet till läkemedel och sällsynta sjukdomar. Utskottet konstaterar även att riksdagen redan har beslutat om ett tillkännagivande om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder och ett tillkännagivande om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser, vilka inte har slutbehandlats av regeringen.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om läkemedelssubvention av läkemedel vid behandling av sjukdomen endometrios. Utskottet konstaterar i den delen att det är TLV som enligt lagen om läkemedelsförmåner m.m. beslutar om ett läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna eller inte och att myndigheten i april 2024 beslutade att läkemedlet Ryeqo ska ingå i läkemedelsförmånerna utan den förmånsbegränsning som gällt tidigare. Enligt information från myndigheten innebär det att läkemedlet subventioneras också vid symtomatisk behandling av endometrios.

Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:554 (V) yrkande 14, 2024/25:1923 (V) yrkande 39, 2024/25:3022 (S) yrkande 75, 2024/25:3053 (MP) yrkande 1 och 2024/25:3166 (C) yrkande 30.

Ett motionsyrkande handlar om läkemedelsbrist och tillgången till läkemedel mot diabetes. Utskottet noterar här att arbetet med en nationell lägesbild pågår och att de förslag om en förstudie som lämnades av Läkemedelsverket i februari 2023 bereds i Regeringskansliet. Utskottet noterar även arbetet med Läkemedelsverkets uppdrag att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder för att förebygga och hantera rest- och bristsituationer när det gäller läkemedel (S2023/01609). Vidare välkomnar utskottet att regeringen beslutat om Nationell läkemedelsstrategi 2024–2026 och uppmärksammar att strategin omfattar bl.a. fokusområdena Tillgänglighet till nya och gamla läkemedel och Utveckling av nya läkemedel och kliniska prövningar. Vidare konstaterar utskottet att Läkemedelsverket enligt sina föreskrifter (HSLF-FS 2017:74) kan besluta om utlämnandebegränsning och att TLV med stöd av lagen om läkemedelsförmåner m.m. i mars 2023 beslutade om en subventionsbegränsning för läkemedlet Ozempic på så sätt att det subventioneras endast till patienter med typ 2-diabetes. Utskottet noterar också att Läkemedelsverket på sin webbplats och i artiklar i Läkartidningen i december 2023 och september 2024 uppmanat läkare att tills vidare förskriva specifikt avsedda diabetesläkemedel endast till diabetespatienter. I sammanhanget vill utskottet även peka på den utredning om läkares förskrivningsrätt som nämnts ovan och noterar här särskilt det som uttalas i direktivet till utredningen om begränsning av läkares förskrivningsrätt i samband med en bristsituation (dir. 2024:82). Med hänsyn till detta anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att besluta om något initiativ med anledning av motion 2024/25:1359 (SD) yrkande 4. Motionsyrkandet bör avslås.

Liksom tidigare bedömer utskottet att den nationella läkemedelslistan kommer att bidra till en förbättrad patientsäkerhet och ökad effektivitet i arbetet med förskrivning av läkemedel. Utskottet välkomnar att regeringen i september 2023 och december 2024 gett uppdrag om fortsatt utveckling av den nationella läkemedelslistan (dir. 2023:133 och 2024:124) och noterar att arbetet ska redovisas senast den 15 augusti 2025. I Nationell läkemedelsstrategi 2024–2026 uttalas under fokusområdet Läkemedelsbehandling och läkemedelshantering bl.a. att kunskap om läkemedel behöver finnas i alla led. Detta gäller i allmänhet men aktualiseras enligt utskottets mening inte minst vid behandling med läkemedel vid depression och andra psykiatriska tillstånd. Vidare noterar utskottet att Socialstyrelsen har meddelat föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården. Enligt föreskrifterna gäller att den som ordinerar ett läkemedel ska säkerställa att ordinationen är lämplig med utgångspunkt i patientens behov (6 kap. 2 § första stycket) och vidare att vårdgivaren ska säkerställa att den som ordinerar läkemedel till ett barn ges förutsättningar att göra detta med utgångspunkt i barnets behov (6 kap. 3 §). Utskottet noterar också att Läkemedelsverket tillhandahåller behandlingsrekommendationen Läkemedelsbehandling av depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna, som bl.a. omfattar utsättning av läkemedel. Utskottet konstaterar att det således finns föreskrifter, allmänna råd och behandlingsrekommendationer som avser behandling med läkemedel vid psykiatriska tillstånd hos barn och vuxna. Mot bakgrund av det som anförts ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:1362 (SD) yrkandena 10, 20 och 21, 2024/25:1691 (S), 2024/25:1905 (V) yrkande 14 och 2024/25:1923 (V) yrkandena 25–29.

Ur avsnittet "Läkemedel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 13. Läs betänkandet

I patientsäkerhetslagen finns bestämmelser om tillsyn över hälso- och sjukvården och återkallelse av legitimation m.m. I lagen finns bl.a. bestämmelser om att dra in eller begränsa en läkares behörighet att förskriva läkemedel om den har missbrukats (8 kap. 10 och 11 §§). När det gäller frågan om att begränsa läkares förskrivningsrätt uppmärksammar utskottet att regeringen i september 2024 beslutade om att låta utreda vissa frågor om dokumentation, begränsningar och tillsyn som avser läkemedelsförskrivningar (dir. 2024:82). Utredningens arbete ska redovisas senast den 12 mars 2026. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:3022 (S) yrkande 80.

När det härefter gäller frågor om tillgänglighet till läkemedel konstaterar utskottet att ett omfattande arbete pågår på området. I den här delen noteras att regeringen i budgetpropositionen för 2025 har gjort satsningar på kostnadsdämpande åtgärder, en ny struktur för kliniska prövningar och implementering av precisionshälsa. När det närmare gäller frågan om statsbidrag för regionernas läkemedelskostnader vill utskottet peka på den överenskommelse som staten och SKR ingått för 2025 om kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. och vad som i den uttalas om arbetet med att förbättra tillgången till nya effektiva läkemedel och ett långsiktigt hållbart system som säkerställer en god och jämlik tillgång till läkemedel. Utskottet noterar även att Läkemedelsutredningen genom sitt slutbetänkande Tydligare ansvar och regler för läkemedel (SOU 2018:89) har lämnat förslag om statens bidrag för läkemedelskostnader. Utredningen föreslår bl.a. specifika bidrag när det gäller kostnader för introduktion och användning av vissa behandlingsformer och för höga kostnader för läkemedel vid sällsynta sjukdomar. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserar tillsättandet av en utredning som bl.a. ska lämna förslag på att inordna läkemedelsbidraget i det generella statsbidraget till kommuner och regioner. När det närmare gäller frågan om tillgänglighet till nya läkemedel och läkemedel som är extra kostsamma uppmärksammar utskottet det som nämnts ovan om arbetet med Läkemedelsutredningens förslag samt de förslag som TLV lämnade i september 2023 genom en rapport om betalningsmodeller för avancerade läkemedelsbehandlingar och myndighetens uppdrag (S2024/00481) att fortsätta utveckla förutsättningar och verktyg för att stärka tillgången till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd inom nuvarande system och den rapport som myndigheten publicerat om detta i januari 2025. Utskottet noterar också arbetet på EU-nivå med det s.k. läkemedelspaketet och att detta arbete omfattar bl.a. frågor om förbättrad tillgänglighet till läkemedel och sällsynta sjukdomar. Utskottet konstaterar även att riksdagen redan har beslutat om ett tillkännagivande om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder och ett tillkännagivande om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser, vilka inte har slutbehandlats av regeringen.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om läkemedelssubvention av läkemedel vid behandling av sjukdomen endometrios. Utskottet konstaterar i den delen att det är TLV som enligt lagen om läkemedelsförmåner m.m. beslutar om ett läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna eller inte och att myndigheten i april 2024 beslutade att läkemedlet Ryeqo ska ingå i läkemedelsförmånerna utan den förmånsbegränsning som gällt tidigare. Enligt information från myndigheten innebär det att läkemedlet subventioneras också vid symtomatisk behandling av endometrios.

Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:554 (V) yrkande 14, 2024/25:1923 (V) yrkande 39, 2024/25:3022 (S) yrkande 75, 2024/25:3053 (MP) yrkande 1 och 2024/25:3166 (C) yrkande 30.

Ett motionsyrkande handlar om läkemedelsbrist och tillgången till läkemedel mot diabetes. Utskottet noterar här att arbetet med en nationell lägesbild pågår och att de förslag om en förstudie som lämnades av Läkemedelsverket i februari 2023 bereds i Regeringskansliet. Utskottet noterar även arbetet med Läkemedelsverkets uppdrag att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder för att förebygga och hantera rest- och bristsituationer när det gäller läkemedel (S2023/01609). Vidare välkomnar utskottet att regeringen beslutat om Nationell läkemedelsstrategi 2024–2026 och uppmärksammar att strategin omfattar bl.a. fokusområdena Tillgänglighet till nya och gamla läkemedel och Utveckling av nya läkemedel och kliniska prövningar. Vidare konstaterar utskottet att Läkemedelsverket enligt sina föreskrifter (HSLF-FS 2017:74) kan besluta om utlämnandebegränsning och att TLV med stöd av lagen om läkemedelsförmåner m.m. i mars 2023 beslutade om en subventionsbegränsning för läkemedlet Ozempic på så sätt att det subventioneras endast till patienter med typ 2-diabetes. Utskottet noterar också att Läkemedelsverket på sin webbplats och i artiklar i Läkartidningen i december 2023 och september 2024 uppmanat läkare att tills vidare förskriva specifikt avsedda diabetesläkemedel endast till diabetespatienter. I sammanhanget vill utskottet även peka på den utredning om läkares förskrivningsrätt som nämnts ovan och noterar här särskilt det som uttalas i direktivet till utredningen om begränsning av läkares förskrivningsrätt i samband med en bristsituation (dir. 2024:82). Med hänsyn till detta anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att besluta om något initiativ med anledning av motion 2024/25:1359 (SD) yrkande 4. Motionsyrkandet bör avslås.

Liksom tidigare bedömer utskottet att den nationella läkemedelslistan kommer att bidra till en förbättrad patientsäkerhet och ökad effektivitet i arbetet med förskrivning av läkemedel. Utskottet välkomnar att regeringen i september 2023 och december 2024 gett uppdrag om fortsatt utveckling av den nationella läkemedelslistan (dir. 2023:133 och 2024:124) och noterar att arbetet ska redovisas senast den 15 augusti 2025. I Nationell läkemedelsstrategi 2024–2026 uttalas under fokusområdet Läkemedelsbehandling och läkemedelshantering bl.a. att kunskap om läkemedel behöver finnas i alla led. Detta gäller i allmänhet men aktualiseras enligt utskottets mening inte minst vid behandling med läkemedel vid depression och andra psykiatriska tillstånd. Vidare noterar utskottet att Socialstyrelsen har meddelat föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården. Enligt föreskrifterna gäller att den som ordinerar ett läkemedel ska säkerställa att ordinationen är lämplig med utgångspunkt i patientens behov (6 kap. 2 § första stycket) och vidare att vårdgivaren ska säkerställa att den som ordinerar läkemedel till ett barn ges förutsättningar att göra detta med utgångspunkt i barnets behov (6 kap. 3 §). Utskottet noterar också att Läkemedelsverket tillhandahåller behandlingsrekommendationen Läkemedelsbehandling av depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna, som bl.a. omfattar utsättning av läkemedel. Utskottet konstaterar att det således finns föreskrifter, allmänna råd och behandlingsrekommendationer som avser behandling med läkemedel vid psykiatriska tillstånd hos barn och vuxna. Mot bakgrund av det som anförts ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:1362 (SD) yrkandena 10, 20 och 21, 2024/25:1691 (S), 2024/25:1905 (V) yrkande 14 och 2024/25:1923 (V) yrkandena 25–29.

Ur avsnittet "Läkemedel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 12. Läs betänkandet

När det inledningsvis gäller motionsyrkanden om högkostnadsskydd för tandvård noterar utskottet att Utredningen om stärkt stöd till tandvård för våldsutsatta och ökad kontroll över tandvårdssektorn i oktober 2024 genom betänkande SOU 2024:70 lämnade förslag om en förstärkning av tandvårdsersättningen till patienten, en reform benämnd tiotandvård. Av betänkandet framgår att utredningen bedömer att reformen bör införas stegvis. I denna del noterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 uttalar att den första etappen av en tandvårdsreform kommer att omfatta personer som är 67 år eller äldre, med införande den 1 januari 2026, och att regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2026 med övriga delar av reformen. Utskottet är därför inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:720 (S), 2024/25:888 (S), 2024/25:1666 (S), 2024/25:1672 (S), 2024/25:2125 (S), 2024/25:2475 (S) och 2024/25:3022 (S) yrkande 119.

När det gäller motionsyrkandet om tandvård för placerade ungdomar noterar utskottet att utredningen Barn och unga i samhällets vård genom betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66) i oktober 2023 lämnade förslag om ändringar i tandvårdslagen om regionens ansvar att erbjuda god tandvård också till barn och unga under 21 år som vistas inom regionen och som vårdas utanför det egna hemmet med stöd av socialtjänstlagen eller lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga. I sammanhanget uppmärksammar utskottet även att utredningen lämnat ett lagförslag om överenskommelser mellan regioner och kommuner om ett samarbete när det gäller barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Utskottet noterar även att regeringen i februari 2024 gav ett uppdrag till en särskild utredare att göra en översyn av den statliga barn- och ungdomsvårdens uppdrag och organisation (dir. 2024:13) och att det i detta uppdrag bl.a. ingår att med utgångspunkt i de förslag som lämnats i SOU 2023:66 analysera och föreslå hur tillgången och rätten till hälso- och sjukvård och tandvård för barn och unga placerade i den statliga barn- och ungdomsvården kan säkerställas samt hur samverkan mellan den statliga barn- och ungdomsvården och andra berörda aktörer kan stärkas. Uppdraget ska redovisas senast den 25 april 2025. Enligt utskottets mening bör det arbete som pågår inte föregripas. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:3022 (S) yrkande 121.

Ett motionsyrkande tar upp frågan om tillståndsplikt i tandvården. I denna del noterar utskottet att Utredningen om stärkt stöd till tandvård för våldsutsatta och ökad kontroll över tandvårdssektorn har lämnat förslag om detta genom betänkande SOU 2023:82 och att utredningens förslag bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser att inte heller det arbetet bör föregripas och avstyrker därför motion 2024/25:3022 (S) yrkande 122.

Vidare noterar utskottet att Socialstyrelsen i april 2024 redovisade sitt arbete med uppdraget om införande av en nationell modell för riskbedömning inom tandvården (S2023/01524) och att myndigheten då bedömde att en nationell modell för riskbedömning kan stärka tandvårdens förmåga att arbeta mer orsaksinriktat och förebyggande. Vidare noterar utskottet att regeringen i juni 2024 gav Socialstyrelsen ett uppdrag att utveckla en nationell modell för riskbedömning inom tandvården (S2024/01260) och att detta uppdrag ska slutredovisas senast den 31 mars 2025. Utskottet uppmärksammar även Socialstyrelsens nationella riktlinjer för tandvård och konstaterar att dessa innehåller olika centrala rekommendationer om att främja hälsa och förebygga sjukdomar. Ett exempel är rekommendationen Främja munhälsan hos alla som besöker tandvården, som innehåller hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande återkoppling. När det gäller tandvårdens kompetensförsörjning anser utskottet liksom tidigare att Nationella vårdkompetensrådet har en viktig roll att fylla. Utskottet vill i sammanhanget särskilt peka på rådets arbete med en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning och noterar att detta arbete fortfarande pågår. Utskottet noterar även de rapporter som lämnats som nationellt planeringsstöd 2024. Den tredje delrapporten omfattar tandvårdens resurser och kapaciteter utifrån ett geografiskt och regionalt perspektiv och innefattar en bedömning av det fortsatta behovet av dialog och utveckling av underlag av relevanta aktörer inom flera områden, bl.a. när det gäller vårdbehov och innehåll i utbildningar. Med hänsyn till detta anser utskottet vid en samlad bedömning att något initiativ från riksdagens sida inte behövs med anledning av motion 2024/25:1355 (SD) yrkandena 2 och 3. Motionsyrkandena bör avslås.

Ett motionsyrkande tar upp möjligheten att få bl.a. tandvård utomlands och ersättning för sådan vård. Utskottet noterar här att det finns särskilda bestämmelser om administrationen av detta i lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004. Det är Försäkringskassan som gör prövningen av bestämmelserna. För prövningen enligt lagen gäller att beslut om ersättning eller förhandsbesked ska fattas så snart det är möjligt och senast 90 dagar från det att en fullständig ansökan har kommit in till Försäkringskassan (15 §). Med hänsyn till bl.a. detta är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:423 (S), 2024/25:1668 (S), 2024/25:2238 (S) och 2024/25:2779 (M). Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Tandvård" i betänkandet, som även gäller punkterna 11 och 14. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se bl.a. betänkande 2023/24:SoU12 Läkemedel och tandvård. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av det nämnda betänkandet.

Reservationer

1.

Förskrivning, punkt 1 (S, V, MP)

av Yasmine Bladelius (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Ulrika Westerlund (MP), Karin Sundin (S), Dzenan Cisija (S) och Maj Karlsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 80.

Ställningstagande

Det finns fall där läkare använt dagens system för förskrivning av läkemedel till att ge sig själva eller närstående en ”gräddfil” till receptbelagda läkemedel. Detta anser vi är oacceptabelt. Vidare anser vi att läkare inte bör kunna skriva ut narkotikaklassade läkemedel till sig själva. Regeringen bör därför se över läkares förskrivningsrätt.

2.

Tillgänglighet till läkemedel, punkt 2 (S)

av Yasmine Bladelius (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Karin Sundin (S) och Dzenan Cisija (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 14 och

2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 75 och

avslår motionerna

2024/25:1923 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 39,

2024/25:3053 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 och

2024/25:3166 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 30.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen skyndsamt bör ta fram förslag för att garantera hela landets befolkning tillgång till läkemedel.

Vi anser också att det behövs en ny läkemedelsutredning med uppdrag att bl.a. se över statsbidraget för läkemedelsförmånerna. En sådan utredning behöver ta ett brett grepp kring hur läkemedel tillhandahålls till patienter, vårdgivare och apotek, liksom vilket kostnadsansvar som bör falla på staten och hur prisförhandlingar och rekommendation kan effektiviseras och förbättras. Målet bör vara en kostnadseffektiv modell med jämlik tillgång till läkemedel i hela landet där läkemedlens potential till förbättrad hälsa i hela befolkningen framtidssäkras.

Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

3.

Tillgänglighet till läkemedel, punkt 2 (V)

av Maj Karlsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 14 och

2024/25:1923 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 39 och

avslår motionerna

2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 75,

2024/25:3053 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 och

2024/25:3166 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 30.

Ställningstagande

Jag anser att regeringen skyndsamt bör ta fram förslag för att garantera hela landets befolkning tillgång till läkemedel.

Vidare anser jag att allas rätt till en jämlik och bra sjukvård är viktig. Den grundläggande principen bör vara att vården ska ges utifrån människors behov. I dag saknas fungerande kostnadsmodeller för dyra och specialdesignade läkemedel och långvariga behandlingar riktade mot små patientgrupper. Därmed riskerar människor med svår och allvarlig sjukdom att bli utan behandling då behandlingarna inte anses vara tillräckligt kostnadseffektiva. Regeringen bör därför utreda förutsättningarna för att staten ska ha ett särskilt stöd till regionerna för de behandlingsmetoder och mediciner som är extra kostsamma.

4.

Tillgänglighet till läkemedel, punkt 2 (C)

av Martina Johansson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3166 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 30 och

avslår motionerna

2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 14,

2024/25:1923 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 39,

2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 75 och

2024/25:3053 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Utvecklingen av nya läkemedel har aldrig rört sig framåt lika fort som nu, men det är inte tillräckligt att läkemedel utvecklas – de måste också nå hela vägen fram till de patienter som behöver dem. Det svenska läkemedelssystemet är inte anpassat till en situation där det utvecklas läkemedel mot sjukdomar och tillstånd som tidigare helt saknat behandlingsmöjligheter. Jag anser att regeringen därför bör ta initiativ till en utredning av det svenska läkemedelssystemet i syfte att bidra till att fler patienter snabbt får tillgång till anpassade läkemedel efter behov. Systemet behöver vara såväl transparent, effektivt och ekonomiskt hållbart. Ett sådant system kan bara utvecklas i dialog med läkemedelsbranschen och bör innehålla ett tydligare statligt samordningsansvar. Regeringen bör se över frågan.

5.

Tillgänglighet till läkemedel, punkt 2 (MP)

av Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1923 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 39,

2024/25:3053 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 och

2024/25:3166 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 30 och

avslår motionerna

2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 14 och

2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 75.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet