Stöd till personer med funktionsnedsättning

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.

För uppföljning av det nationella målet för funktionshinderspolitiken finns en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken som gäller under perioden 2021–2031. Utskottet noterar att MFD har fått i uppdrag att med utgångspunkt från strategin ta fram och redovisa ett förslag till en nationell handlingsplan för funktionshinderspolitiken (S2024/02156 [delvis]). Redovisningen av uppdraget ska bl.a. inkludera en analys av de utmaningar som finns inom varje prioriterat område i strategin och förslag till åtgärder för att uppfylla det nationella målet för funktionshinderspolitiken. MFD ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet senast den 1 december 2025. Utskottet välkomnar detta uppdrag. Vidare ser utskottet även positivt på det uppdrag som Socialstyrelsen har att kartlägga förutsättningarna att erbjuda personer med funktionsnedsättning fysisk aktivitet och vilka möjligheter till fysisk aktivitet som erbjuds (S2024/02156 [delvis]). I uppdraget ingår även att belysa hur hälsosamma levnadsvanor med fokus på fysisk aktivitet kan främjas bl.a. genom att följa upp och vid behov utveckla det kunskaps- och inspirationsmaterial om hälsosamma levnadsvanor som myndigheten har tagit fram för målgruppen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 mars 2026.

Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:3055 (MP) yrkande 69. Motionsyrkandet bör avslås.

Utskottet välkomnar att statsbidraget till funktionshindersorganisationerna kommer att öka under 2025–2027. Genom ett ökat statsbidrag skapas bättre förutsättningar för organisationerna att fortsätta arbeta för full delaktighet och jämlikhet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Utskottet anser inte att det är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1922 (V) yrkande 2 och 2024/25:2631 (MP) yrkandena 1 och 2. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet kan konstatera att lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet träder i kraft i juni 2025. Lagen syftar till att undanröja hinder på den inre marknaden genom att öka tillgängligheten till produkter och tjänster, framför allt för personer med funktionsnedsättning. Vidare noterar utskottet att digitalisering är ett av de prioriterade samhällsområdena i Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken. På MFD:s webbplats finns bl.a. en samlingssida för digitalisering och på webbplatsen Digin finns information om digital inkludering och tillgänglighet. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1367 (SD) yrkande 4 och 2024/25:2951 (C) yrkande 58. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller våld mot personer med funktionsnedsättning noterar utskottet att MFD har haft i uppdrag att sammanställa kunskap från forskning och undersökningar om våldsutsatthet bland personer med funktionsnedsättning samt att identifiera kunskapsluckor inför framtida studier. Uppdraget slutredovisades i rapporten Våld mot personer med funktionsnedsättning – om utsatthet och förekomst av våld (2023:12). Myndigheten har därefter haft i uppdrag att bl.a. kartlägga och utveckla stödmaterial för att upptäcka och förebygga våldsutsatthet bland barn och unga med vissa funktionsnedsättningar (S2023/02178). Dessa uppdrag är viktiga för att öka kunskapen om våld mot personer med funktionsnedsättning. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1922 (V) yrkande 16 och 2024/25:3029 (SD) yrkande 3. Motionsyrkandena bör avslås.

Slutligen anser utskottet att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:562 (KD). Motionsyrkandet bör avslås. I sammanhanget noterar utskottet att Europeiska rådet i oktober 2024 antog ett direktiv om inrättande av EU-intyget om funktionsnedsättning.

Ur avsnittet "Rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 14 och 16. Läs betänkandet

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.

För uppföljning av det nationella målet för funktionshinderspolitiken finns en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken som gäller under perioden 2021–2031. Utskottet noterar att MFD har fått i uppdrag att med utgångspunkt från strategin ta fram och redovisa ett förslag till en nationell handlingsplan för funktionshinderspolitiken (S2024/02156 [delvis]). Redovisningen av uppdraget ska bl.a. inkludera en analys av de utmaningar som finns inom varje prioriterat område i strategin och förslag till åtgärder för att uppfylla det nationella målet för funktionshinderspolitiken. MFD ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet senast den 1 december 2025. Utskottet välkomnar detta uppdrag. Vidare ser utskottet även positivt på det uppdrag som Socialstyrelsen har att kartlägga förutsättningarna att erbjuda personer med funktionsnedsättning fysisk aktivitet och vilka möjligheter till fysisk aktivitet som erbjuds (S2024/02156 [delvis]). I uppdraget ingår även att belysa hur hälsosamma levnadsvanor med fokus på fysisk aktivitet kan främjas bl.a. genom att följa upp och vid behov utveckla det kunskaps- och inspirationsmaterial om hälsosamma levnadsvanor som myndigheten har tagit fram för målgruppen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 mars 2026.

Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:3055 (MP) yrkande 69. Motionsyrkandet bör avslås.

Utskottet välkomnar att statsbidraget till funktionshindersorganisationerna kommer att öka under 2025–2027. Genom ett ökat statsbidrag skapas bättre förutsättningar för organisationerna att fortsätta arbeta för full delaktighet och jämlikhet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Utskottet anser inte att det är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1922 (V) yrkande 2 och 2024/25:2631 (MP) yrkandena 1 och 2. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet kan konstatera att lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet träder i kraft i juni 2025. Lagen syftar till att undanröja hinder på den inre marknaden genom att öka tillgängligheten till produkter och tjänster, framför allt för personer med funktionsnedsättning. Vidare noterar utskottet att digitalisering är ett av de prioriterade samhällsområdena i Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken. På MFD:s webbplats finns bl.a. en samlingssida för digitalisering och på webbplatsen Digin finns information om digital inkludering och tillgänglighet. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1367 (SD) yrkande 4 och 2024/25:2951 (C) yrkande 58. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller våld mot personer med funktionsnedsättning noterar utskottet att MFD har haft i uppdrag att sammanställa kunskap från forskning och undersökningar om våldsutsatthet bland personer med funktionsnedsättning samt att identifiera kunskapsluckor inför framtida studier. Uppdraget slutredovisades i rapporten Våld mot personer med funktionsnedsättning – om utsatthet och förekomst av våld (2023:12). Myndigheten har därefter haft i uppdrag att bl.a. kartlägga och utveckla stödmaterial för att upptäcka och förebygga våldsutsatthet bland barn och unga med vissa funktionsnedsättningar (S2023/02178). Dessa uppdrag är viktiga för att öka kunskapen om våld mot personer med funktionsnedsättning. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1922 (V) yrkande 16 och 2024/25:3029 (SD) yrkande 3. Motionsyrkandena bör avslås.

Slutligen anser utskottet att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:562 (KD). Motionsyrkandet bör avslås. I sammanhanget noterar utskottet att Europeiska rådet i oktober 2024 antog ett direktiv om inrättande av EU-intyget om funktionsnedsättning.

Ur avsnittet "Rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 14 och 16. Läs betänkandet

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.

För uppföljning av det nationella målet för funktionshinderspolitiken finns en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken som gäller under perioden 2021–2031. Utskottet noterar att MFD har fått i uppdrag att med utgångspunkt från strategin ta fram och redovisa ett förslag till en nationell handlingsplan för funktionshinderspolitiken (S2024/02156 [delvis]). Redovisningen av uppdraget ska bl.a. inkludera en analys av de utmaningar som finns inom varje prioriterat område i strategin och förslag till åtgärder för att uppfylla det nationella målet för funktionshinderspolitiken. MFD ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet senast den 1 december 2025. Utskottet välkomnar detta uppdrag. Vidare ser utskottet även positivt på det uppdrag som Socialstyrelsen har att kartlägga förutsättningarna att erbjuda personer med funktionsnedsättning fysisk aktivitet och vilka möjligheter till fysisk aktivitet som erbjuds (S2024/02156 [delvis]). I uppdraget ingår även att belysa hur hälsosamma levnadsvanor med fokus på fysisk aktivitet kan främjas bl.a. genom att följa upp och vid behov utveckla det kunskaps- och inspirationsmaterial om hälsosamma levnadsvanor som myndigheten har tagit fram för målgruppen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 mars 2026.

Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:3055 (MP) yrkande 69. Motionsyrkandet bör avslås.

Utskottet välkomnar att statsbidraget till funktionshindersorganisationerna kommer att öka under 2025–2027. Genom ett ökat statsbidrag skapas bättre förutsättningar för organisationerna att fortsätta arbeta för full delaktighet och jämlikhet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Utskottet anser inte att det är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1922 (V) yrkande 2 och 2024/25:2631 (MP) yrkandena 1 och 2. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet kan konstatera att lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet träder i kraft i juni 2025. Lagen syftar till att undanröja hinder på den inre marknaden genom att öka tillgängligheten till produkter och tjänster, framför allt för personer med funktionsnedsättning. Vidare noterar utskottet att digitalisering är ett av de prioriterade samhällsområdena i Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken. På MFD:s webbplats finns bl.a. en samlingssida för digitalisering och på webbplatsen Digin finns information om digital inkludering och tillgänglighet. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1367 (SD) yrkande 4 och 2024/25:2951 (C) yrkande 58. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller våld mot personer med funktionsnedsättning noterar utskottet att MFD har haft i uppdrag att sammanställa kunskap från forskning och undersökningar om våldsutsatthet bland personer med funktionsnedsättning samt att identifiera kunskapsluckor inför framtida studier. Uppdraget slutredovisades i rapporten Våld mot personer med funktionsnedsättning – om utsatthet och förekomst av våld (2023:12). Myndigheten har därefter haft i uppdrag att bl.a. kartlägga och utveckla stödmaterial för att upptäcka och förebygga våldsutsatthet bland barn och unga med vissa funktionsnedsättningar (S2023/02178). Dessa uppdrag är viktiga för att öka kunskapen om våld mot personer med funktionsnedsättning. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1922 (V) yrkande 16 och 2024/25:3029 (SD) yrkande 3. Motionsyrkandena bör avslås.

Slutligen anser utskottet att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:562 (KD). Motionsyrkandet bör avslås. I sammanhanget noterar utskottet att Europeiska rådet i oktober 2024 antog ett direktiv om inrättande av EU-intyget om funktionsnedsättning.

Ur avsnittet "Rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 14 och 16. Läs betänkandet

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.

För uppföljning av det nationella målet för funktionshinderspolitiken finns en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken som gäller under perioden 2021–2031. Utskottet noterar att MFD har fått i uppdrag att med utgångspunkt från strategin ta fram och redovisa ett förslag till en nationell handlingsplan för funktionshinderspolitiken (S2024/02156 [delvis]). Redovisningen av uppdraget ska bl.a. inkludera en analys av de utmaningar som finns inom varje prioriterat område i strategin och förslag till åtgärder för att uppfylla det nationella målet för funktionshinderspolitiken. MFD ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet senast den 1 december 2025. Utskottet välkomnar detta uppdrag. Vidare ser utskottet även positivt på det uppdrag som Socialstyrelsen har att kartlägga förutsättningarna att erbjuda personer med funktionsnedsättning fysisk aktivitet och vilka möjligheter till fysisk aktivitet som erbjuds (S2024/02156 [delvis]). I uppdraget ingår även att belysa hur hälsosamma levnadsvanor med fokus på fysisk aktivitet kan främjas bl.a. genom att följa upp och vid behov utveckla det kunskaps- och inspirationsmaterial om hälsosamma levnadsvanor som myndigheten har tagit fram för målgruppen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 mars 2026.

Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:3055 (MP) yrkande 69. Motionsyrkandet bör avslås.

Utskottet välkomnar att statsbidraget till funktionshindersorganisationerna kommer att öka under 2025–2027. Genom ett ökat statsbidrag skapas bättre förutsättningar för organisationerna att fortsätta arbeta för full delaktighet och jämlikhet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Utskottet anser inte att det är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1922 (V) yrkande 2 och 2024/25:2631 (MP) yrkandena 1 och 2. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet kan konstatera att lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet träder i kraft i juni 2025. Lagen syftar till att undanröja hinder på den inre marknaden genom att öka tillgängligheten till produkter och tjänster, framför allt för personer med funktionsnedsättning. Vidare noterar utskottet att digitalisering är ett av de prioriterade samhällsområdena i Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken. På MFD:s webbplats finns bl.a. en samlingssida för digitalisering och på webbplatsen Digin finns information om digital inkludering och tillgänglighet. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1367 (SD) yrkande 4 och 2024/25:2951 (C) yrkande 58. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller våld mot personer med funktionsnedsättning noterar utskottet att MFD har haft i uppdrag att sammanställa kunskap från forskning och undersökningar om våldsutsatthet bland personer med funktionsnedsättning samt att identifiera kunskapsluckor inför framtida studier. Uppdraget slutredovisades i rapporten Våld mot personer med funktionsnedsättning – om utsatthet och förekomst av våld (2023:12). Myndigheten har därefter haft i uppdrag att bl.a. kartlägga och utveckla stödmaterial för att upptäcka och förebygga våldsutsatthet bland barn och unga med vissa funktionsnedsättningar (S2023/02178). Dessa uppdrag är viktiga för att öka kunskapen om våld mot personer med funktionsnedsättning. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1922 (V) yrkande 16 och 2024/25:3029 (SD) yrkande 3. Motionsyrkandena bör avslås.

Slutligen anser utskottet att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:562 (KD). Motionsyrkandet bör avslås. I sammanhanget noterar utskottet att Europeiska rådet i oktober 2024 antog ett direktiv om inrättande av EU-intyget om funktionsnedsättning.

Ur avsnittet "Rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 14 och 16. Läs betänkandet

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.

För uppföljning av det nationella målet för funktionshinderspolitiken finns en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken som gäller under perioden 2021–2031. Utskottet noterar att MFD har fått i uppdrag att med utgångspunkt från strategin ta fram och redovisa ett förslag till en nationell handlingsplan för funktionshinderspolitiken (S2024/02156 [delvis]). Redovisningen av uppdraget ska bl.a. inkludera en analys av de utmaningar som finns inom varje prioriterat område i strategin och förslag till åtgärder för att uppfylla det nationella målet för funktionshinderspolitiken. MFD ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet senast den 1 december 2025. Utskottet välkomnar detta uppdrag. Vidare ser utskottet även positivt på det uppdrag som Socialstyrelsen har att kartlägga förutsättningarna att erbjuda personer med funktionsnedsättning fysisk aktivitet och vilka möjligheter till fysisk aktivitet som erbjuds (S2024/02156 [delvis]). I uppdraget ingår även att belysa hur hälsosamma levnadsvanor med fokus på fysisk aktivitet kan främjas bl.a. genom att följa upp och vid behov utveckla det kunskaps- och inspirationsmaterial om hälsosamma levnadsvanor som myndigheten har tagit fram för målgruppen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 mars 2026.

Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:3055 (MP) yrkande 69. Motionsyrkandet bör avslås.

Utskottet välkomnar att statsbidraget till funktionshindersorganisationerna kommer att öka under 2025–2027. Genom ett ökat statsbidrag skapas bättre förutsättningar för organisationerna att fortsätta arbeta för full delaktighet och jämlikhet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Utskottet anser inte att det är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1922 (V) yrkande 2 och 2024/25:2631 (MP) yrkandena 1 och 2. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet kan konstatera att lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet träder i kraft i juni 2025. Lagen syftar till att undanröja hinder på den inre marknaden genom att öka tillgängligheten till produkter och tjänster, framför allt för personer med funktionsnedsättning. Vidare noterar utskottet att digitalisering är ett av de prioriterade samhällsområdena i Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken. På MFD:s webbplats finns bl.a. en samlingssida för digitalisering och på webbplatsen Digin finns information om digital inkludering och tillgänglighet. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1367 (SD) yrkande 4 och 2024/25:2951 (C) yrkande 58. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller våld mot personer med funktionsnedsättning noterar utskottet att MFD har haft i uppdrag att sammanställa kunskap från forskning och undersökningar om våldsutsatthet bland personer med funktionsnedsättning samt att identifiera kunskapsluckor inför framtida studier. Uppdraget slutredovisades i rapporten Våld mot personer med funktionsnedsättning – om utsatthet och förekomst av våld (2023:12). Myndigheten har därefter haft i uppdrag att bl.a. kartlägga och utveckla stödmaterial för att upptäcka och förebygga våldsutsatthet bland barn och unga med vissa funktionsnedsättningar (S2023/02178). Dessa uppdrag är viktiga för att öka kunskapen om våld mot personer med funktionsnedsättning. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1922 (V) yrkande 16 och 2024/25:3029 (SD) yrkande 3. Motionsyrkandena bör avslås.

Slutligen anser utskottet att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:562 (KD). Motionsyrkandet bör avslås. I sammanhanget noterar utskottet att Europeiska rådet i oktober 2024 antog ett direktiv om inrättande av EU-intyget om funktionsnedsättning.

Ur avsnittet "Rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 14 och 16. Läs betänkandet

Utskottet noterar att betänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9) bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 anförde regeringen att personlig assistans är en frihetsreform som ska värnas (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 s. 175). Regeringen avser att under mandatperioden introducera åtgärder med målsättningen om ett statligt huvudmannaskap för den personliga assistansen. Regeringen avser samtidigt att vidta åtgärder för att förhindra en oskälig kostnadsutveckling, välfärdsbrottslighet och felaktiga utbetalningar inom ersättningen. Den personliga assistansen behöver enligt regeringen vara utformad på ett sådant sätt att den motstår välfärdsbrottslighet, är förutsägbar för den assistansberättigade samt säkerställer att den assistansberättigade får sina behov tillgodosedda. Utskottet välkomnar detta. Det är inte nödvändigt för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:712 (SD) och 2024/25:3054 (MP) yrkande 5. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet är inte heller berett att föreslå att riksdagen tar några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:2951 (C) yrkande 51 i denna del, 2024/25:3029 (SD) yrkande 1 och 2024/25:3054 (MP) yrkande 7 i denna del om rätt till personlig assistans vid sjukhusvistelse. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar att regeringen har fattat beslut om att halvera schablonen för föräldraavdraget. Förändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025. Utskottet välkomnar denna förändring och noterar att regeringen avser att följa utvecklingen noga. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att lagstiftningen är tydlig. Utskottet utesluter därför inte att det kommer att behövas förtydliganden i lag om när föräldraavdrag ska göras. Motionerna 2024/25:1922 (V) yrkande 27, 2024/25:2006 (SD) yrkande 1, 2024/25:2951 (C) yrkande 50 och 2024/25:3022 (S) yrkande 143 bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om insatsen ledsagning (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen se över förutsättningarna dels för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning, dels för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att detta är en angelägen fråga och ser fram emot regeringens slutsatser när det gäller avgiftsfri ledsagning och att insatsen ledsagning regleras i en särskild lag, i syfte att förbättra insatsen. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta nya initiativ med anledning av motionerna 2024/25:801 (MP), 2024/25:1367 (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1922 (V) yrkande 24, 2024/25:2386 (SD) yrkande 15, 2024/25:2951 (C) yrkande 53, 2024/25:3022 (S) yrkande 150 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 70 i denna del. Motionsyrkandena bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen även ett tillkännagivande till regeringen om uppräkning av assistansersättningen (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen dels årligen redovisa hur schablonbeloppet har räknats fram, dels göra en översyn av modellen för uppräkning av assistansersättningen. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserade att regeringen avser att undersöka om en indexering av schablonbeloppet kan införas i syfte att öka förutsägbarheten för assistansmottagare och assistansanordnare (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 s. 175). Utskottet välkomnar detta arbete och utgår från att regeringen snarast återkommer i frågan. Motionerna 2024/25:1740 (SD) yrkande 2, 2024/25:2951 (C) yrkande 54, 2024/25:3022 (S) yrkande 145 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 70 i denna del bör avslås.

Mot bakgrund av det som redovisats ovan anser utskottet inte heller att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna om indexerad finansieringsmodell för assistansersättning. Motionerna 2024/25:1740 (SD) yrkande 3, 2024/25:1922 (V) yrkande 22 och 2024/25:3054 (MP) yrkande 1 i denna del bör avslås.

När det gäller personliga assistenter kan utskottet konstatera att betänkandet Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor (SOU 2020:1) bereds inom Regeringskansliet. Riksdagen behöver inte ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:102 (KD) och 2024/25:3022 (S) yrkande 146. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar att olika förslag om systemet med personligt ombud och hur det skulle kunna utvecklas bereds inom Regeringskansliet. Därmed anser utskottet att riksdagen inte bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1333 (MP) yrkande 2 och 2024/25:3055 (MP) yrkandena 31–38. Motionsyrkandena bör avslås. Även motion 2024/25:2713 (M) bör avslås.

Slutligen noterar utskottet att betänkandet Boende på (o)lika villkor – merkostnader i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS (SOU 2021:14) bereds inom Regeringskansliet. Det är inte nödvändigt för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1922 (V) yrkande 26. Motionsyrkandet bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 och 19. Läs betänkandet

Utskottet noterar att betänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9) bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 anförde regeringen att personlig assistans är en frihetsreform som ska värnas (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 s. 175). Regeringen avser att under mandatperioden introducera åtgärder med målsättningen om ett statligt huvudmannaskap för den personliga assistansen. Regeringen avser samtidigt att vidta åtgärder för att förhindra en oskälig kostnadsutveckling, välfärdsbrottslighet och felaktiga utbetalningar inom ersättningen. Den personliga assistansen behöver enligt regeringen vara utformad på ett sådant sätt att den motstår välfärdsbrottslighet, är förutsägbar för den assistansberättigade samt säkerställer att den assistansberättigade får sina behov tillgodosedda. Utskottet välkomnar detta. Det är inte nödvändigt för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:712 (SD) och 2024/25:3054 (MP) yrkande 5. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet är inte heller berett att föreslå att riksdagen tar några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:2951 (C) yrkande 51 i denna del, 2024/25:3029 (SD) yrkande 1 och 2024/25:3054 (MP) yrkande 7 i denna del om rätt till personlig assistans vid sjukhusvistelse. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar att regeringen har fattat beslut om att halvera schablonen för föräldraavdraget. Förändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025. Utskottet välkomnar denna förändring och noterar att regeringen avser att följa utvecklingen noga. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att lagstiftningen är tydlig. Utskottet utesluter därför inte att det kommer att behövas förtydliganden i lag om när föräldraavdrag ska göras. Motionerna 2024/25:1922 (V) yrkande 27, 2024/25:2006 (SD) yrkande 1, 2024/25:2951 (C) yrkande 50 och 2024/25:3022 (S) yrkande 143 bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om insatsen ledsagning (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen se över förutsättningarna dels för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning, dels för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att detta är en angelägen fråga och ser fram emot regeringens slutsatser när det gäller avgiftsfri ledsagning och att insatsen ledsagning regleras i en särskild lag, i syfte att förbättra insatsen. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta nya initiativ med anledning av motionerna 2024/25:801 (MP), 2024/25:1367 (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1922 (V) yrkande 24, 2024/25:2386 (SD) yrkande 15, 2024/25:2951 (C) yrkande 53, 2024/25:3022 (S) yrkande 150 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 70 i denna del. Motionsyrkandena bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen även ett tillkännagivande till regeringen om uppräkning av assistansersättningen (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen dels årligen redovisa hur schablonbeloppet har räknats fram, dels göra en översyn av modellen för uppräkning av assistansersättningen. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserade att regeringen avser att undersöka om en indexering av schablonbeloppet kan införas i syfte att öka förutsägbarheten för assistansmottagare och assistansanordnare (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 s. 175). Utskottet välkomnar detta arbete och utgår från att regeringen snarast återkommer i frågan. Motionerna 2024/25:1740 (SD) yrkande 2, 2024/25:2951 (C) yrkande 54, 2024/25:3022 (S) yrkande 145 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 70 i denna del bör avslås.

Mot bakgrund av det som redovisats ovan anser utskottet inte heller att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna om indexerad finansieringsmodell för assistansersättning. Motionerna 2024/25:1740 (SD) yrkande 3, 2024/25:1922 (V) yrkande 22 och 2024/25:3054 (MP) yrkande 1 i denna del bör avslås.

När det gäller personliga assistenter kan utskottet konstatera att betänkandet Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor (SOU 2020:1) bereds inom Regeringskansliet. Riksdagen behöver inte ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:102 (KD) och 2024/25:3022 (S) yrkande 146. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar att olika förslag om systemet med personligt ombud och hur det skulle kunna utvecklas bereds inom Regeringskansliet. Därmed anser utskottet att riksdagen inte bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1333 (MP) yrkande 2 och 2024/25:3055 (MP) yrkandena 31–38. Motionsyrkandena bör avslås. Även motion 2024/25:2713 (M) bör avslås.

Slutligen noterar utskottet att betänkandet Boende på (o)lika villkor – merkostnader i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS (SOU 2021:14) bereds inom Regeringskansliet. Det är inte nödvändigt för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1922 (V) yrkande 26. Motionsyrkandet bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 9, 10, 11, 12, 13 och 19. Läs betänkandet

Utskottet noterar att betänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9) bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 anförde regeringen att personlig assistans är en frihetsreform som ska värnas (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 s. 175). Regeringen avser att under mandatperioden introducera åtgärder med målsättningen om ett statligt huvudmannaskap för den personliga assistansen. Regeringen avser samtidigt att vidta åtgärder för att förhindra en oskälig kostnadsutveckling, välfärdsbrottslighet och felaktiga utbetalningar inom ersättningen. Den personliga assistansen behöver enligt regeringen vara utformad på ett sådant sätt att den motstår välfärdsbrottslighet, är förutsägbar för den assistansberättigade samt säkerställer att den assistansberättigade får sina behov tillgodosedda. Utskottet välkomnar detta. Det är inte nödvändigt för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:712 (SD) och 2024/25:3054 (MP) yrkande 5. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet är inte heller berett att föreslå att riksdagen tar några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:2951 (C) yrkande 51 i denna del, 2024/25:3029 (SD) yrkande 1 och 2024/25:3054 (MP) yrkande 7 i denna del om rätt till personlig assistans vid sjukhusvistelse. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar att regeringen har fattat beslut om att halvera schablonen för föräldraavdraget. Förändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025. Utskottet välkomnar denna förändring och noterar att regeringen avser att följa utvecklingen noga. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att lagstiftningen är tydlig. Utskottet utesluter därför inte att det kommer att behövas förtydliganden i lag om när föräldraavdrag ska göras. Motionerna 2024/25:1922 (V) yrkande 27, 2024/25:2006 (SD) yrkande 1, 2024/25:2951 (C) yrkande 50 och 2024/25:3022 (S) yrkande 143 bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om insatsen ledsagning (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen se över förutsättningarna dels för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning, dels för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att detta är en angelägen fråga och ser fram emot regeringens slutsatser när det gäller avgiftsfri ledsagning och att insatsen ledsagning regleras i en särskild lag, i syfte att förbättra insatsen. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta nya initiativ med anledning av motionerna 2024/25:801 (MP), 2024/25:1367 (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1922 (V) yrkande 24, 2024/25:2386 (SD) yrkande 15, 2024/25:2951 (C) yrkande 53, 2024/25:3022 (S) yrkande 150 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 70 i denna del. Motionsyrkandena bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen även ett tillkännagivande till regeringen om uppräkning av assistansersättningen (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen dels årligen redovisa hur schablonbeloppet har räknats fram, dels göra en översyn av modellen för uppräkning av assistansersättningen. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserade att regeringen avser att undersöka om en indexering av schablonbeloppet kan införas i syfte att öka förutsägbarheten för assistansmottagare och assistansanordnare (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 s. 175). Utskottet välkomnar detta arbete och utgår från att regeringen snarast återkommer i frågan. Motionerna 2024/25:1740 (SD) yrkande 2, 2024/25:2951 (C) yrkande 54, 2024/25:3022 (S) yrkande 145 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 70 i denna del bör avslås.

Mot bakgrund av det som redovisats ovan anser utskottet inte heller att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna om indexerad finansieringsmodell för assistansersättning. Motionerna 2024/25:1740 (SD) yrkande 3, 2024/25:1922 (V) yrkande 22 och 2024/25:3054 (MP) yrkande 1 i denna del bör avslås.

När det gäller personliga assistenter kan utskottet konstatera att betänkandet Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor (SOU 2020:1) bereds inom Regeringskansliet. Riksdagen behöver inte ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:102 (KD) och 2024/25:3022 (S) yrkande 146. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar att olika förslag om systemet med personligt ombud och hur det skulle kunna utvecklas bereds inom Regeringskansliet. Därmed anser utskottet att riksdagen inte bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1333 (MP) yrkande 2 och 2024/25:3055 (MP) yrkandena 31–38. Motionsyrkandena bör avslås. Även motion 2024/25:2713 (M) bör avslås.

Slutligen noterar utskottet att betänkandet Boende på (o)lika villkor – merkostnader i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS (SOU 2021:14) bereds inom Regeringskansliet. Det är inte nödvändigt för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1922 (V) yrkande 26. Motionsyrkandet bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13 och 19. Läs betänkandet

Utskottet noterar att betänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9) bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 anförde regeringen att personlig assistans är en frihetsreform som ska värnas (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 s. 175). Regeringen avser att under mandatperioden introducera åtgärder med målsättningen om ett statligt huvudmannaskap för den personliga assistansen. Regeringen avser samtidigt att vidta åtgärder för att förhindra en oskälig kostnadsutveckling, välfärdsbrottslighet och felaktiga utbetalningar inom ersättningen. Den personliga assistansen behöver enligt regeringen vara utformad på ett sådant sätt att den motstår välfärdsbrottslighet, är förutsägbar för den assistansberättigade samt säkerställer att den assistansberättigade får sina behov tillgodosedda. Utskottet välkomnar detta. Det är inte nödvändigt för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:712 (SD) och 2024/25:3054 (MP) yrkande 5. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet är inte heller berett att föreslå att riksdagen tar några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:2951 (C) yrkande 51 i denna del, 2024/25:3029 (SD) yrkande 1 och 2024/25:3054 (MP) yrkande 7 i denna del om rätt till personlig assistans vid sjukhusvistelse. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar att regeringen har fattat beslut om att halvera schablonen för föräldraavdraget. Förändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025. Utskottet välkomnar denna förändring och noterar att regeringen avser att följa utvecklingen noga. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att lagstiftningen är tydlig. Utskottet utesluter därför inte att det kommer att behövas förtydliganden i lag om när föräldraavdrag ska göras. Motionerna 2024/25:1922 (V) yrkande 27, 2024/25:2006 (SD) yrkande 1, 2024/25:2951 (C) yrkande 50 och 2024/25:3022 (S) yrkande 143 bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om insatsen ledsagning (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen se över förutsättningarna dels för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning, dels för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att detta är en angelägen fråga och ser fram emot regeringens slutsatser när det gäller avgiftsfri ledsagning och att insatsen ledsagning regleras i en särskild lag, i syfte att förbättra insatsen. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta nya initiativ med anledning av motionerna 2024/25:801 (MP), 2024/25:1367 (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1922 (V) yrkande 24, 2024/25:2386 (SD) yrkande 15, 2024/25:2951 (C) yrkande 53, 2024/25:3022 (S) yrkande 150 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 70 i denna del. Motionsyrkandena bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen även ett tillkännagivande till regeringen om uppräkning av assistansersättningen (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen dels årligen redovisa hur schablonbeloppet har räknats fram, dels göra en översyn av modellen för uppräkning av assistansersättningen. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserade att regeringen avser att undersöka om en indexering av schablonbeloppet kan införas i syfte att öka förutsägbarheten för assistansmottagare och assistansanordnare (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 s. 175). Utskottet välkomnar detta arbete och utgår från att regeringen snarast återkommer i frågan. Motionerna 2024/25:1740 (SD) yrkande 2, 2024/25:2951 (C) yrkande 54, 2024/25:3022 (S) yrkande 145 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 70 i denna del bör avslås.

Mot bakgrund av det som redovisats ovan anser utskottet inte heller att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna om indexerad finansieringsmodell för assistansersättning. Motionerna 2024/25:1740 (SD) yrkande 3, 2024/25:1922 (V) yrkande 22 och 2024/25:3054 (MP) yrkande 1 i denna del bör avslås.

När det gäller personliga assistenter kan utskottet konstatera att betänkandet Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor (SOU 2020:1) bereds inom Regeringskansliet. Riksdagen behöver inte ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:102 (KD) och 2024/25:3022 (S) yrkande 146. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar att olika förslag om systemet med personligt ombud och hur det skulle kunna utvecklas bereds inom Regeringskansliet. Därmed anser utskottet att riksdagen inte bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1333 (MP) yrkande 2 och 2024/25:3055 (MP) yrkandena 31–38. Motionsyrkandena bör avslås. Även motion 2024/25:2713 (M) bör avslås.

Slutligen noterar utskottet att betänkandet Boende på (o)lika villkor – merkostnader i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS (SOU 2021:14) bereds inom Regeringskansliet. Det är inte nödvändigt för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1922 (V) yrkande 26. Motionsyrkandet bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 9, 10, 12, 13 och 19. Läs betänkandet

Utskottet noterar att betänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9) bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 anförde regeringen att personlig assistans är en frihetsreform som ska värnas (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 s. 175). Regeringen avser att under mandatperioden introducera åtgärder med målsättningen om ett statligt huvudmannaskap för den personliga assistansen. Regeringen avser samtidigt att vidta åtgärder för att förhindra en oskälig kostnadsutveckling, välfärdsbrottslighet och felaktiga utbetalningar inom ersättningen. Den personliga assistansen behöver enligt regeringen vara utformad på ett sådant sätt att den motstår välfärdsbrottslighet, är förutsägbar för den assistansberättigade samt säkerställer att den assistansberättigade får sina behov tillgodosedda. Utskottet välkomnar detta. Det är inte nödvändigt för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:712 (SD) och 2024/25:3054 (MP) yrkande 5. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet är inte heller berett att föreslå att riksdagen tar några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:2951 (C) yrkande 51 i denna del, 2024/25:3029 (SD) yrkande 1 och 2024/25:3054 (MP) yrkande 7 i denna del om rätt till personlig assistans vid sjukhusvistelse. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar att regeringen har fattat beslut om att halvera schablonen för föräldraavdraget. Förändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025. Utskottet välkomnar denna förändring och noterar att regeringen avser att följa utvecklingen noga. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att lagstiftningen är tydlig. Utskottet utesluter därför inte att det kommer att behövas förtydliganden i lag om när föräldraavdrag ska göras. Motionerna 2024/25:1922 (V) yrkande 27, 2024/25:2006 (SD) yrkande 1, 2024/25:2951 (C) yrkande 50 och 2024/25:3022 (S) yrkande 143 bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om insatsen ledsagning (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen se över förutsättningarna dels för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning, dels för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att detta är en angelägen fråga och ser fram emot regeringens slutsatser när det gäller avgiftsfri ledsagning och att insatsen ledsagning regleras i en särskild lag, i syfte att förbättra insatsen. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta nya initiativ med anledning av motionerna 2024/25:801 (MP), 2024/25:1367 (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1922 (V) yrkande 24, 2024/25:2386 (SD) yrkande 15, 2024/25:2951 (C) yrkande 53, 2024/25:3022 (S) yrkande 150 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 70 i denna del. Motionsyrkandena bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen även ett tillkännagivande till regeringen om uppräkning av assistansersättningen (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen dels årligen redovisa hur schablonbeloppet har räknats fram, dels göra en översyn av modellen för uppräkning av assistansersättningen. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserade att regeringen avser att undersöka om en indexering av schablonbeloppet kan införas i syfte att öka förutsägbarheten för assistansmottagare och assistansanordnare (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 s. 175). Utskottet välkomnar detta arbete och utgår från att regeringen snarast återkommer i frågan. Motionerna 2024/25:1740 (SD) yrkande 2, 2024/25:2951 (C) yrkande 54, 2024/25:3022 (S) yrkande 145 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 70 i denna del bör avslås.

Mot bakgrund av det som redovisats ovan anser utskottet inte heller att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna om indexerad finansieringsmodell för assistansersättning. Motionerna 2024/25:1740 (SD) yrkande 3, 2024/25:1922 (V) yrkande 22 och 2024/25:3054 (MP) yrkande 1 i denna del bör avslås.

När det gäller personliga assistenter kan utskottet konstatera att betänkandet Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor (SOU 2020:1) bereds inom Regeringskansliet. Riksdagen behöver inte ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:102 (KD) och 2024/25:3022 (S) yrkande 146. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar att olika förslag om systemet med personligt ombud och hur det skulle kunna utvecklas bereds inom Regeringskansliet. Därmed anser utskottet att riksdagen inte bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1333 (MP) yrkande 2 och 2024/25:3055 (MP) yrkandena 31–38. Motionsyrkandena bör avslås. Även motion 2024/25:2713 (M) bör avslås.

Slutligen noterar utskottet att betänkandet Boende på (o)lika villkor – merkostnader i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS (SOU 2021:14) bereds inom Regeringskansliet. Det är inte nödvändigt för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1922 (V) yrkande 26. Motionsyrkandet bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13 och 19. Läs betänkandet

Utskottet noterar att betänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9) bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 anförde regeringen att personlig assistans är en frihetsreform som ska värnas (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 s. 175). Regeringen avser att under mandatperioden introducera åtgärder med målsättningen om ett statligt huvudmannaskap för den personliga assistansen. Regeringen avser samtidigt att vidta åtgärder för att förhindra en oskälig kostnadsutveckling, välfärdsbrottslighet och felaktiga utbetalningar inom ersättningen. Den personliga assistansen behöver enligt regeringen vara utformad på ett sådant sätt att den motstår välfärdsbrottslighet, är förutsägbar för den assistansberättigade samt säkerställer att den assistansberättigade får sina behov tillgodosedda. Utskottet välkomnar detta. Det är inte nödvändigt för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:712 (SD) och 2024/25:3054 (MP) yrkande 5. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet är inte heller berett att föreslå att riksdagen tar några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:2951 (C) yrkande 51 i denna del, 2024/25:3029 (SD) yrkande 1 och 2024/25:3054 (MP) yrkande 7 i denna del om rätt till personlig assistans vid sjukhusvistelse. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar att regeringen har fattat beslut om att halvera schablonen för föräldraavdraget. Förändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025. Utskottet välkomnar denna förändring och noterar att regeringen avser att följa utvecklingen noga. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att lagstiftningen är tydlig. Utskottet utesluter därför inte att det kommer att behövas förtydliganden i lag om när föräldraavdrag ska göras. Motionerna 2024/25:1922 (V) yrkande 27, 2024/25:2006 (SD) yrkande 1, 2024/25:2951 (C) yrkande 50 och 2024/25:3022 (S) yrkande 143 bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om insatsen ledsagning (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen se över förutsättningarna dels för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning, dels för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att detta är en angelägen fråga och ser fram emot regeringens slutsatser när det gäller avgiftsfri ledsagning och att insatsen ledsagning regleras i en särskild lag, i syfte att förbättra insatsen. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta nya initiativ med anledning av motionerna 2024/25:801 (MP), 2024/25:1367 (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1922 (V) yrkande 24, 2024/25:2386 (SD) yrkande 15, 2024/25:2951 (C) yrkande 53, 2024/25:3022 (S) yrkande 150 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 70 i denna del. Motionsyrkandena bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen även ett tillkännagivande till regeringen om uppräkning av assistansersättningen (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen dels årligen redovisa hur schablonbeloppet har räknats fram, dels göra en översyn av modellen för uppräkning av assistansersättningen. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserade att regeringen avser att undersöka om en indexering av schablonbeloppet kan införas i syfte att öka förutsägbarheten för assistansmottagare och assistansanordnare (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 s. 175). Utskottet välkomnar detta arbete och utgår från att regeringen snarast återkommer i frågan. Motionerna 2024/25:1740 (SD) yrkande 2, 2024/25:2951 (C) yrkande 54, 2024/25:3022 (S) yrkande 145 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 70 i denna del bör avslås.

Mot bakgrund av det som redovisats ovan anser utskottet inte heller att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna om indexerad finansieringsmodell för assistansersättning. Motionerna 2024/25:1740 (SD) yrkande 3, 2024/25:1922 (V) yrkande 22 och 2024/25:3054 (MP) yrkande 1 i denna del bör avslås.

När det gäller personliga assistenter kan utskottet konstatera att betänkandet Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor (SOU 2020:1) bereds inom Regeringskansliet. Riksdagen behöver inte ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:102 (KD) och 2024/25:3022 (S) yrkande 146. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar att olika förslag om systemet med personligt ombud och hur det skulle kunna utvecklas bereds inom Regeringskansliet. Därmed anser utskottet att riksdagen inte bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1333 (MP) yrkande 2 och 2024/25:3055 (MP) yrkandena 31–38. Motionsyrkandena bör avslås. Även motion 2024/25:2713 (M) bör avslås.

Slutligen noterar utskottet att betänkandet Boende på (o)lika villkor – merkostnader i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS (SOU 2021:14) bereds inom Regeringskansliet. Det är inte nödvändigt för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1922 (V) yrkande 26. Motionsyrkandet bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 och 19. Läs betänkandet

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.

För uppföljning av det nationella målet för funktionshinderspolitiken finns en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken som gäller under perioden 2021–2031. Utskottet noterar att MFD har fått i uppdrag att med utgångspunkt från strategin ta fram och redovisa ett förslag till en nationell handlingsplan för funktionshinderspolitiken (S2024/02156 [delvis]). Redovisningen av uppdraget ska bl.a. inkludera en analys av de utmaningar som finns inom varje prioriterat område i strategin och förslag till åtgärder för att uppfylla det nationella målet för funktionshinderspolitiken. MFD ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet senast den 1 december 2025. Utskottet välkomnar detta uppdrag. Vidare ser utskottet även positivt på det uppdrag som Socialstyrelsen har att kartlägga förutsättningarna att erbjuda personer med funktionsnedsättning fysisk aktivitet och vilka möjligheter till fysisk aktivitet som erbjuds (S2024/02156 [delvis]). I uppdraget ingår även att belysa hur hälsosamma levnadsvanor med fokus på fysisk aktivitet kan främjas bl.a. genom att följa upp och vid behov utveckla det kunskaps- och inspirationsmaterial om hälsosamma levnadsvanor som myndigheten har tagit fram för målgruppen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 mars 2026.

Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:3055 (MP) yrkande 69. Motionsyrkandet bör avslås.

Utskottet välkomnar att statsbidraget till funktionshindersorganisationerna kommer att öka under 2025–2027. Genom ett ökat statsbidrag skapas bättre förutsättningar för organisationerna att fortsätta arbeta för full delaktighet och jämlikhet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Utskottet anser inte att det är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1922 (V) yrkande 2 och 2024/25:2631 (MP) yrkandena 1 och 2. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet kan konstatera att lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet träder i kraft i juni 2025. Lagen syftar till att undanröja hinder på den inre marknaden genom att öka tillgängligheten till produkter och tjänster, framför allt för personer med funktionsnedsättning. Vidare noterar utskottet att digitalisering är ett av de prioriterade samhällsområdena i Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken. På MFD:s webbplats finns bl.a. en samlingssida för digitalisering och på webbplatsen Digin finns information om digital inkludering och tillgänglighet. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1367 (SD) yrkande 4 och 2024/25:2951 (C) yrkande 58. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller våld mot personer med funktionsnedsättning noterar utskottet att MFD har haft i uppdrag att sammanställa kunskap från forskning och undersökningar om våldsutsatthet bland personer med funktionsnedsättning samt att identifiera kunskapsluckor inför framtida studier. Uppdraget slutredovisades i rapporten Våld mot personer med funktionsnedsättning – om utsatthet och förekomst av våld (2023:12). Myndigheten har därefter haft i uppdrag att bl.a. kartlägga och utveckla stödmaterial för att upptäcka och förebygga våldsutsatthet bland barn och unga med vissa funktionsnedsättningar (S2023/02178). Dessa uppdrag är viktiga för att öka kunskapen om våld mot personer med funktionsnedsättning. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1922 (V) yrkande 16 och 2024/25:3029 (SD) yrkande 3. Motionsyrkandena bör avslås.

Slutligen anser utskottet att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:562 (KD). Motionsyrkandet bör avslås. I sammanhanget noterar utskottet att Europeiska rådet i oktober 2024 antog ett direktiv om inrättande av EU-intyget om funktionsnedsättning.

Ur avsnittet "Rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5 och 16. Läs betänkandet

Socialstyrelsen arbetar för en jämlik hjälpmedelsförsörjning bl.a. genom att tillhandahålla kunskapsstöd och utbildning om förskrivningsprocessen, öka kunskapen om skillnader i tillgång till och användning av hjälpmedel samt följa upp och utvärdera hjälpmedelsområdet på nationell nivå. Myndigheten tar även fram statistik om förskrivna hjälpmedel.

Utskottet noter att Socialstyrelsen nyligen har fått i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell strategi och tillhörande handlingsplan i syfte att säkerställa en effektiv och jämlik rehabilitering, habilitering och användning av åtgärden hjälpmedel i hela landet (S2025/00109 [delvis]). Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 maj 2026. Utskottet välkomnar detta uppdrag och anser att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:803 (MP), 2024/25:2951 (C) yrkande 59, 2024/25:3022 (S) yrkande 152 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 50 om att utreda en hjälpmedelslag. Motionsyrkandena bör avslås.

Mot bakgrund av det ovan nämnda uppdraget till Socialstyrelsen är det inte heller nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motion 2024/25:3055 (MP) yrkandena 46 och 47. Motionsyrkandena bör avslås.

Vidare är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen vidtar någon åtgärd med anledning av motion 2024/25:2309 (S) om bidrag för glasögon till vissa barn och unga.

Slutligen noterar utskottet att det på Kunskapsguiden finns samlad information och publikationer om hörselnedsättning och dövhet riktade till dem som arbetar nära personer med behov av insatser inom hälsa, vård och omsorg. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ när det gäller motion 2024/25:1252 (S) yrkande 1. Yrkandet bör avslås.

Ur avsnittet "Habilitering och hjälpmedel m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 17 och 18. Läs betänkandet

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.

För uppföljning av det nationella målet för funktionshinderspolitiken finns en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken som gäller under perioden 2021–2031. Utskottet noterar att MFD har fått i uppdrag att med utgångspunkt från strategin ta fram och redovisa ett förslag till en nationell handlingsplan för funktionshinderspolitiken (S2024/02156 [delvis]). Redovisningen av uppdraget ska bl.a. inkludera en analys av de utmaningar som finns inom varje prioriterat område i strategin och förslag till åtgärder för att uppfylla det nationella målet för funktionshinderspolitiken. MFD ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet senast den 1 december 2025. Utskottet välkomnar detta uppdrag. Vidare ser utskottet även positivt på det uppdrag som Socialstyrelsen har att kartlägga förutsättningarna att erbjuda personer med funktionsnedsättning fysisk aktivitet och vilka möjligheter till fysisk aktivitet som erbjuds (S2024/02156 [delvis]). I uppdraget ingår även att belysa hur hälsosamma levnadsvanor med fokus på fysisk aktivitet kan främjas bl.a. genom att följa upp och vid behov utveckla det kunskaps- och inspirationsmaterial om hälsosamma levnadsvanor som myndigheten har tagit fram för målgruppen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 mars 2026.

Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:3055 (MP) yrkande 69. Motionsyrkandet bör avslås.

Utskottet välkomnar att statsbidraget till funktionshindersorganisationerna kommer att öka under 2025–2027. Genom ett ökat statsbidrag skapas bättre förutsättningar för organisationerna att fortsätta arbeta för full delaktighet och jämlikhet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Utskottet anser inte att det är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1922 (V) yrkande 2 och 2024/25:2631 (MP) yrkandena 1 och 2. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet kan konstatera att lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet träder i kraft i juni 2025. Lagen syftar till att undanröja hinder på den inre marknaden genom att öka tillgängligheten till produkter och tjänster, framför allt för personer med funktionsnedsättning. Vidare noterar utskottet att digitalisering är ett av de prioriterade samhällsområdena i Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken. På MFD:s webbplats finns bl.a. en samlingssida för digitalisering och på webbplatsen Digin finns information om digital inkludering och tillgänglighet. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1367 (SD) yrkande 4 och 2024/25:2951 (C) yrkande 58. Motionsyrkandena bör avslås.

När det gäller våld mot personer med funktionsnedsättning noterar utskottet att MFD har haft i uppdrag att sammanställa kunskap från forskning och undersökningar om våldsutsatthet bland personer med funktionsnedsättning samt att identifiera kunskapsluckor inför framtida studier. Uppdraget slutredovisades i rapporten Våld mot personer med funktionsnedsättning – om utsatthet och förekomst av våld (2023:12). Myndigheten har därefter haft i uppdrag att bl.a. kartlägga och utveckla stödmaterial för att upptäcka och förebygga våldsutsatthet bland barn och unga med vissa funktionsnedsättningar (S2023/02178). Dessa uppdrag är viktiga för att öka kunskapen om våld mot personer med funktionsnedsättning. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1922 (V) yrkande 16 och 2024/25:3029 (SD) yrkande 3. Motionsyrkandena bör avslås.

Slutligen anser utskottet att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:562 (KD). Motionsyrkandet bör avslås. I sammanhanget noterar utskottet att Europeiska rådet i oktober 2024 antog ett direktiv om inrättande av EU-intyget om funktionsnedsättning.

Ur avsnittet "Rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5 och 14. Läs betänkandet

Socialstyrelsen arbetar för en jämlik hjälpmedelsförsörjning bl.a. genom att tillhandahålla kunskapsstöd och utbildning om förskrivningsprocessen, öka kunskapen om skillnader i tillgång till och användning av hjälpmedel samt följa upp och utvärdera hjälpmedelsområdet på nationell nivå. Myndigheten tar även fram statistik om förskrivna hjälpmedel.

Utskottet noter att Socialstyrelsen nyligen har fått i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell strategi och tillhörande handlingsplan i syfte att säkerställa en effektiv och jämlik rehabilitering, habilitering och användning av åtgärden hjälpmedel i hela landet (S2025/00109 [delvis]). Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 maj 2026. Utskottet välkomnar detta uppdrag och anser att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:803 (MP), 2024/25:2951 (C) yrkande 59, 2024/25:3022 (S) yrkande 152 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 50 om att utreda en hjälpmedelslag. Motionsyrkandena bör avslås.

Mot bakgrund av det ovan nämnda uppdraget till Socialstyrelsen är det inte heller nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motion 2024/25:3055 (MP) yrkandena 46 och 47. Motionsyrkandena bör avslås.

Vidare är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen vidtar någon åtgärd med anledning av motion 2024/25:2309 (S) om bidrag för glasögon till vissa barn och unga.

Slutligen noterar utskottet att det på Kunskapsguiden finns samlad information och publikationer om hörselnedsättning och dövhet riktade till dem som arbetar nära personer med behov av insatser inom hälsa, vård och omsorg. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ när det gäller motion 2024/25:1252 (S) yrkande 1. Yrkandet bör avslås.

Ur avsnittet "Habilitering och hjälpmedel m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 15 och 18. Läs betänkandet

Socialstyrelsen arbetar för en jämlik hjälpmedelsförsörjning bl.a. genom att tillhandahålla kunskapsstöd och utbildning om förskrivningsprocessen, öka kunskapen om skillnader i tillgång till och användning av hjälpmedel samt följa upp och utvärdera hjälpmedelsområdet på nationell nivå. Myndigheten tar även fram statistik om förskrivna hjälpmedel.

Utskottet noter att Socialstyrelsen nyligen har fått i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell strategi och tillhörande handlingsplan i syfte att säkerställa en effektiv och jämlik rehabilitering, habilitering och användning av åtgärden hjälpmedel i hela landet (S2025/00109 [delvis]). Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 maj 2026. Utskottet välkomnar detta uppdrag och anser att det inte är nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:803 (MP), 2024/25:2951 (C) yrkande 59, 2024/25:3022 (S) yrkande 152 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 50 om att utreda en hjälpmedelslag. Motionsyrkandena bör avslås.

Mot bakgrund av det ovan nämnda uppdraget till Socialstyrelsen är det inte heller nödvändigt för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motion 2024/25:3055 (MP) yrkandena 46 och 47. Motionsyrkandena bör avslås.

Vidare är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen vidtar någon åtgärd med anledning av motion 2024/25:2309 (S) om bidrag för glasögon till vissa barn och unga.

Slutligen noterar utskottet att det på Kunskapsguiden finns samlad information och publikationer om hörselnedsättning och dövhet riktade till dem som arbetar nära personer med behov av insatser inom hälsa, vård och omsorg. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ när det gäller motion 2024/25:1252 (S) yrkande 1. Yrkandet bör avslås.

Ur avsnittet "Habilitering och hjälpmedel m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 15 och 17. Läs betänkandet

Utskottet noterar att betänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9) bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 anförde regeringen att personlig assistans är en frihetsreform som ska värnas (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 s. 175). Regeringen avser att under mandatperioden introducera åtgärder med målsättningen om ett statligt huvudmannaskap för den personliga assistansen. Regeringen avser samtidigt att vidta åtgärder för att förhindra en oskälig kostnadsutveckling, välfärdsbrottslighet och felaktiga utbetalningar inom ersättningen. Den personliga assistansen behöver enligt regeringen vara utformad på ett sådant sätt att den motstår välfärdsbrottslighet, är förutsägbar för den assistansberättigade samt säkerställer att den assistansberättigade får sina behov tillgodosedda. Utskottet välkomnar detta. Det är inte nödvändigt för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:712 (SD) och 2024/25:3054 (MP) yrkande 5. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet är inte heller berett att föreslå att riksdagen tar några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:2951 (C) yrkande 51 i denna del, 2024/25:3029 (SD) yrkande 1 och 2024/25:3054 (MP) yrkande 7 i denna del om rätt till personlig assistans vid sjukhusvistelse. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar att regeringen har fattat beslut om att halvera schablonen för föräldraavdraget. Förändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025. Utskottet välkomnar denna förändring och noterar att regeringen avser att följa utvecklingen noga. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att lagstiftningen är tydlig. Utskottet utesluter därför inte att det kommer att behövas förtydliganden i lag om när föräldraavdrag ska göras. Motionerna 2024/25:1922 (V) yrkande 27, 2024/25:2006 (SD) yrkande 1, 2024/25:2951 (C) yrkande 50 och 2024/25:3022 (S) yrkande 143 bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om insatsen ledsagning (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen se över förutsättningarna dels för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning, dels för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att detta är en angelägen fråga och ser fram emot regeringens slutsatser när det gäller avgiftsfri ledsagning och att insatsen ledsagning regleras i en särskild lag, i syfte att förbättra insatsen. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta nya initiativ med anledning av motionerna 2024/25:801 (MP), 2024/25:1367 (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1922 (V) yrkande 24, 2024/25:2386 (SD) yrkande 15, 2024/25:2951 (C) yrkande 53, 2024/25:3022 (S) yrkande 150 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 70 i denna del. Motionsyrkandena bör avslås.

I juni 2024 riktade riksdagen även ett tillkännagivande till regeringen om uppräkning av assistansersättningen (bet. 2023/24:SoU13, rskr. 2023/24:256). Enligt tillkännagivandet bör regeringen dels årligen redovisa hur schablonbeloppet har räknats fram, dels göra en översyn av modellen för uppräkning av assistansersättningen. Tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserade att regeringen avser att undersöka om en indexering av schablonbeloppet kan införas i syfte att öka förutsägbarheten för assistansmottagare och assistansanordnare (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 s. 175). Utskottet välkomnar detta arbete och utgår från att regeringen snarast återkommer i frågan. Motionerna 2024/25:1740 (SD) yrkande 2, 2024/25:2951 (C) yrkande 54, 2024/25:3022 (S) yrkande 145 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 70 i denna del bör avslås.

Mot bakgrund av det som redovisats ovan anser utskottet inte heller att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionerna om indexerad finansieringsmodell för assistansersättning. Motionerna 2024/25:1740 (SD) yrkande 3, 2024/25:1922 (V) yrkande 22 och 2024/25:3054 (MP) yrkande 1 i denna del bör avslås.

När det gäller personliga assistenter kan utskottet konstatera att betänkandet Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor (SOU 2020:1) bereds inom Regeringskansliet. Riksdagen behöver inte ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:102 (KD) och 2024/25:3022 (S) yrkande 146. Motionsyrkandena bör avslås.

Utskottet noterar att olika förslag om systemet med personligt ombud och hur det skulle kunna utvecklas bereds inom Regeringskansliet. Därmed anser utskottet att riksdagen inte bör ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1333 (MP) yrkande 2 och 2024/25:3055 (MP) yrkandena 31–38. Motionsyrkandena bör avslås. Även motion 2024/25:2713 (M) bör avslås.

Slutligen noterar utskottet att betänkandet Boende på (o)lika villkor – merkostnader i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS (SOU 2021:14) bereds inom Regeringskansliet. Det är inte nödvändigt för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1922 (V) yrkande 26. Motionsyrkandet bör avslås.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 och 13. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se bl.a. betänkandena 2022/23:SoU21 och 2023/24:SoU13. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Livsvillkor för personer med funktionsnedsättning, punkt 1 (MP)

av Nils Seye Larsen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 69.

Ställningstagande

Samhället har trots FN-konventionen och stolta målsättningar fortfarande alltför dåliga stödsystem för personer med funktionsnedsättning. Enligt min mening är det viktigt att genomföra förändringar som sammantaget förbättrar livsvillkor och förutsättningar för självständigt liv och hälsa för personer med funktionsnedsättning. Allt som förbättrar livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning kan samtidigt sägas förbättra möjligheten till hälsa och förebygga ohälsa. Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att åstadkomma detta.

2.

Funktionsrättsorganisationer, punkt 2 (V)

av Maj Karlsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1922 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 2 och

avslår motion

2024/25:2631 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

För att funktionsrättsrörelsen och civilsamhället i stort ska kunna bedriva det avgörande arbete de gör behöver de goda, stabila och långsiktiga förutsättningar. Enligt min mening bör regeringen göra mer för att säkerställa goda och långsiktiga villkor för civilsamhället i allmänhet och funktionsrättsrörelsen i synnerhet.

3.

Funktionsrättsorganisationer, punkt 2 (MP)

av Nils Seye Larsen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2631 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motion

2024/25:1922 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 2.

Ställningstagande

Enligt min mening är det angeläget att se över det statliga anslaget till funktionsrättsorganisationer och utreda möjligheten att höja anslaget. I samband med översynen av nivån på anslaget bör också kriterierna ses över för att säkerställa att viktiga organisationer inte utesluts för att de t.ex. företräder för få personer. Både åtgärden att höja anslaget och åtgärden att se över kriterierna är angelägna. Detta bör göras samtidigt så att inte förändrade kriterier ökar antalet berättigade organisationer utan att anslaget höjs. Regeringen bör ta initiativ till en översyn enligt ovan.

4.

Tillgänglighet till digital teknik m.m., punkt 3 (SD)

av Carina Ståhl Herrstedt (SD), Carita Boulwén (SD), Leonid Yurkovskiy (SD) och Mona Olin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1367 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 4 och

avslår motion

2024/25:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 58.

Ställningstagande

För att stödja personer med synnedsättning, särskilt de som använder punktskrift, är det nödvändigt med specifik utbildning för att komma igång och hålla sig uppdaterad. Många platser i landet saknar dock de kunskaper och resurser som krävs för att erbjuda detta stöd. Regeringen bör därför ge lämplig instans i uppdrag att säkerställa förbättrade möjligheter till utbildning och support i användningen av digital teknik. Det är så vi skapar ökad självständighet och möjlighet för personer med synnedsättning att själva styra över sina liv.

5.

Tillgänglighet till digital teknik m.m., punkt 3 (V, C)

av Christofer Bergenblock (C) och Maj Karlsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 58 och

avslår motion

2024/25:1367 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 4.

Ställningstagande

Ett tillgängligt och inkluderande samhälle måste innebära att även personer med t.ex. nedsatt syn, nedsatt rörelseförmåga eller nedsatt kognitiv förmåga kan identifiera sig digitalt. Enligt vår mening bör regeringen låta utreda hur digitala tjänster, såsom banktjänster, digital signering och digital identifiering, kan tillgängliggöras på lika villkor även för personer som har funktionsnedsättningar som i dag försvårar eller omöjliggör tillgången till dessa tjänster.

6.

Våld mot personer med funktionsnedsättning, punkt 4 (SD)

av Carina Ståhl Herrstedt (SD), Carita Boulwén (SD), Leonid Yurkovskiy (SD) och Mona Olin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3029 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 3 och

avslår motion

2024/25:1922 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 16.

Ställningstagande

Personer med funktionsnedsättning är många gånger särskilt sårbara för att utsättas för våld. De riskerar inte bara att utsättas för våld och övergrepp av närstående personer utan även av dem som är anställda för att bistå med assistans och vård. Många kommuner saknar tyvärr rutiner inte bara för att upptäcka våldsutsatthet inom LSS-verksamheter utan även för hur de ska agera när det uppdagas. Enligt vår mening behövs det en nationell uppföljning för att säkerställa att kommunerna fullföljer sina skyldigheter med det förebyggande arbetet kring våld mot personer med funktionsnedsättning och att man vidtar de åtgärder som behövs när någon blir utsatt.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet