Hälso- och sjukvårdens organisation

Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. För att säkerställa en god och jämlik vård som bygger på behovsprincipen och att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt, arbetar en parlamentariskt sammansatt kommitté, Vårdansvarskommittén, med att ta fram beslutsunderlag som gör det möjligt att stegvis och långsiktigt införa ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Kommitténs beslutsunderlag ska omfatta huvudmannaskapets samtliga delar, t.ex. frågor om hur hälso- och sjukvårdsverksamhet ska planeras, organiseras och finansieras.

Utskottet konstaterar att utöver kommitténs arbete har åtgärder även vidtagits för att skapa en ökad tydlighet och förutsägbarhet i hur staten riktar och tillför medel till hälso- och sjukvården. Åtgärder har även vidtagits för att stärka ett ändamålsenligt resursutnyttjande och kostnadseffektivitet.

Med hänsyn till det pågående arbetet ser utskottet inte skäl att vidta åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:99 (KD), 2024/25:291 (KD), 2024/25:874 (S), 2024/25:1066 (KD) yrkande 2, 2024/25:1069 (KD), 2024/25:1134 (KD), 2024/25:1594 (KD), 2024/25:1923 (V) yrkandena 1, 8 och 10, 2024/25:2564 (M) och 2024/25:3055 (MP) yrkande 44. Motionerna föreslås därför avslås.

I den nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention lyfter man fram behovet av att utveckla en effektiv samverkan mellan aktörer och att sätta patienters och brukares behov i centrum. Enligt regeringen bör ett fokus för det framtida arbetet vara att förbättra arbetet med SIP så att patienten eller brukaren involveras i planeringen av vård och stödinsatser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har vidare fått ett uppdrag om tillämpningen av bestämmelserna om individuell plan.

Utskottet noterar vidare att Socialstyrelsen har tagit fram ett stödmaterial till hälso- och sjukvården för att underlätta arbetet med fast läkarkontakt. Det pågår för närvarande också en utredning som bl.a. har till uppgift att analysera hur funktionerna fast vårdkontakt och fast läkarkontakt förhåller sig till varandra. Mot bakgrund av det ser utskottet inte något skäl att föreslå att riksdagen ska besluta om tillkännagivanden med anledning av motionerna 2024/25:1923 yrkande 9 och 2024/25:3055 (MP) yrkandena 39, 51–53 och 55. Utskottet avstyrker således motionerna.

I dag framgår det av hälso- och sjukvårdslagen att såväl förebyggande insatser som rehabiliterande insatser ingår i primärvårdens grunduppdrag. I överenskommelsen med SKR om god och nära vård 2024 har ett ökat fokus lagts på preventiva insatser i primärvården, och flera satsningar har gjorts för att stödja förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt. Flera myndigheter har fått i uppdrag att på olika sätt analysera eller föreslå åtgärder för ett bättre hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbete. Frågan om att införa ett krav på funktionen medicinskt ansvarig för rehabilitering har övervägts och föreslagits av Utredningen om en äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner. Utredningens förslag i den delen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet ser inte något behov av att vidta några åtgärder med anledning av motion 2024/25:3055 (MP) yrkandena 43, 54, 56 och 57. Motionen avstyrks.

Utskottet anser inte heller att det behövs något tillkännagivande med anledning av motionerna 2024/25:1095 (M) och 2024/25:2890 (SD) yrkande 12.

Ur avsnittet "Hälso- och sjukvårdens organisation och styrning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4 och 15. Läs betänkandet

Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. För att säkerställa en god och jämlik vård som bygger på behovsprincipen och att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt, arbetar en parlamentariskt sammansatt kommitté, Vårdansvarskommittén, med att ta fram beslutsunderlag som gör det möjligt att stegvis och långsiktigt införa ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Kommitténs beslutsunderlag ska omfatta huvudmannaskapets samtliga delar, t.ex. frågor om hur hälso- och sjukvårdsverksamhet ska planeras, organiseras och finansieras.

Utskottet konstaterar att utöver kommitténs arbete har åtgärder även vidtagits för att skapa en ökad tydlighet och förutsägbarhet i hur staten riktar och tillför medel till hälso- och sjukvården. Åtgärder har även vidtagits för att stärka ett ändamålsenligt resursutnyttjande och kostnadseffektivitet.

Med hänsyn till det pågående arbetet ser utskottet inte skäl att vidta åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:99 (KD), 2024/25:291 (KD), 2024/25:874 (S), 2024/25:1066 (KD) yrkande 2, 2024/25:1069 (KD), 2024/25:1134 (KD), 2024/25:1594 (KD), 2024/25:1923 (V) yrkandena 1, 8 och 10, 2024/25:2564 (M) och 2024/25:3055 (MP) yrkande 44. Motionerna föreslås därför avslås.

I den nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention lyfter man fram behovet av att utveckla en effektiv samverkan mellan aktörer och att sätta patienters och brukares behov i centrum. Enligt regeringen bör ett fokus för det framtida arbetet vara att förbättra arbetet med SIP så att patienten eller brukaren involveras i planeringen av vård och stödinsatser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har vidare fått ett uppdrag om tillämpningen av bestämmelserna om individuell plan.

Utskottet noterar vidare att Socialstyrelsen har tagit fram ett stödmaterial till hälso- och sjukvården för att underlätta arbetet med fast läkarkontakt. Det pågår för närvarande också en utredning som bl.a. har till uppgift att analysera hur funktionerna fast vårdkontakt och fast läkarkontakt förhåller sig till varandra. Mot bakgrund av det ser utskottet inte något skäl att föreslå att riksdagen ska besluta om tillkännagivanden med anledning av motionerna 2024/25:1923 yrkande 9 och 2024/25:3055 (MP) yrkandena 39, 51–53 och 55. Utskottet avstyrker således motionerna.

I dag framgår det av hälso- och sjukvårdslagen att såväl förebyggande insatser som rehabiliterande insatser ingår i primärvårdens grunduppdrag. I överenskommelsen med SKR om god och nära vård 2024 har ett ökat fokus lagts på preventiva insatser i primärvården, och flera satsningar har gjorts för att stödja förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt. Flera myndigheter har fått i uppdrag att på olika sätt analysera eller föreslå åtgärder för ett bättre hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbete. Frågan om att införa ett krav på funktionen medicinskt ansvarig för rehabilitering har övervägts och föreslagits av Utredningen om en äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner. Utredningens förslag i den delen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet ser inte något behov av att vidta några åtgärder med anledning av motion 2024/25:3055 (MP) yrkandena 43, 54, 56 och 57. Motionen avstyrks.

Utskottet anser inte heller att det behövs något tillkännagivande med anledning av motionerna 2024/25:1095 (M) och 2024/25:2890 (SD) yrkande 12.

Ur avsnittet "Hälso- och sjukvårdens organisation och styrning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4 och 15. Läs betänkandet

Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. För att säkerställa en god och jämlik vård som bygger på behovsprincipen och att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt, arbetar en parlamentariskt sammansatt kommitté, Vårdansvarskommittén, med att ta fram beslutsunderlag som gör det möjligt att stegvis och långsiktigt införa ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Kommitténs beslutsunderlag ska omfatta huvudmannaskapets samtliga delar, t.ex. frågor om hur hälso- och sjukvårdsverksamhet ska planeras, organiseras och finansieras.

Utskottet konstaterar att utöver kommitténs arbete har åtgärder även vidtagits för att skapa en ökad tydlighet och förutsägbarhet i hur staten riktar och tillför medel till hälso- och sjukvården. Åtgärder har även vidtagits för att stärka ett ändamålsenligt resursutnyttjande och kostnadseffektivitet.

Med hänsyn till det pågående arbetet ser utskottet inte skäl att vidta åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:99 (KD), 2024/25:291 (KD), 2024/25:874 (S), 2024/25:1066 (KD) yrkande 2, 2024/25:1069 (KD), 2024/25:1134 (KD), 2024/25:1594 (KD), 2024/25:1923 (V) yrkandena 1, 8 och 10, 2024/25:2564 (M) och 2024/25:3055 (MP) yrkande 44. Motionerna föreslås därför avslås.

I den nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention lyfter man fram behovet av att utveckla en effektiv samverkan mellan aktörer och att sätta patienters och brukares behov i centrum. Enligt regeringen bör ett fokus för det framtida arbetet vara att förbättra arbetet med SIP så att patienten eller brukaren involveras i planeringen av vård och stödinsatser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har vidare fått ett uppdrag om tillämpningen av bestämmelserna om individuell plan.

Utskottet noterar vidare att Socialstyrelsen har tagit fram ett stödmaterial till hälso- och sjukvården för att underlätta arbetet med fast läkarkontakt. Det pågår för närvarande också en utredning som bl.a. har till uppgift att analysera hur funktionerna fast vårdkontakt och fast läkarkontakt förhåller sig till varandra. Mot bakgrund av det ser utskottet inte något skäl att föreslå att riksdagen ska besluta om tillkännagivanden med anledning av motionerna 2024/25:1923 yrkande 9 och 2024/25:3055 (MP) yrkandena 39, 51–53 och 55. Utskottet avstyrker således motionerna.

I dag framgår det av hälso- och sjukvårdslagen att såväl förebyggande insatser som rehabiliterande insatser ingår i primärvårdens grunduppdrag. I överenskommelsen med SKR om god och nära vård 2024 har ett ökat fokus lagts på preventiva insatser i primärvården, och flera satsningar har gjorts för att stödja förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt. Flera myndigheter har fått i uppdrag att på olika sätt analysera eller föreslå åtgärder för ett bättre hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbete. Frågan om att införa ett krav på funktionen medicinskt ansvarig för rehabilitering har övervägts och föreslagits av Utredningen om en äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner. Utredningens förslag i den delen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet ser inte något behov av att vidta några åtgärder med anledning av motion 2024/25:3055 (MP) yrkandena 43, 54, 56 och 57. Motionen avstyrks.

Utskottet anser inte heller att det behövs något tillkännagivande med anledning av motionerna 2024/25:1095 (M) och 2024/25:2890 (SD) yrkande 12.

Ur avsnittet "Hälso- och sjukvårdens organisation och styrning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4 och 15. Läs betänkandet

Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. För att säkerställa en god och jämlik vård som bygger på behovsprincipen och att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt, arbetar en parlamentariskt sammansatt kommitté, Vårdansvarskommittén, med att ta fram beslutsunderlag som gör det möjligt att stegvis och långsiktigt införa ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Kommitténs beslutsunderlag ska omfatta huvudmannaskapets samtliga delar, t.ex. frågor om hur hälso- och sjukvårdsverksamhet ska planeras, organiseras och finansieras.

Utskottet konstaterar att utöver kommitténs arbete har åtgärder även vidtagits för att skapa en ökad tydlighet och förutsägbarhet i hur staten riktar och tillför medel till hälso- och sjukvården. Åtgärder har även vidtagits för att stärka ett ändamålsenligt resursutnyttjande och kostnadseffektivitet.

Med hänsyn till det pågående arbetet ser utskottet inte skäl att vidta åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:99 (KD), 2024/25:291 (KD), 2024/25:874 (S), 2024/25:1066 (KD) yrkande 2, 2024/25:1069 (KD), 2024/25:1134 (KD), 2024/25:1594 (KD), 2024/25:1923 (V) yrkandena 1, 8 och 10, 2024/25:2564 (M) och 2024/25:3055 (MP) yrkande 44. Motionerna föreslås därför avslås.

I den nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention lyfter man fram behovet av att utveckla en effektiv samverkan mellan aktörer och att sätta patienters och brukares behov i centrum. Enligt regeringen bör ett fokus för det framtida arbetet vara att förbättra arbetet med SIP så att patienten eller brukaren involveras i planeringen av vård och stödinsatser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har vidare fått ett uppdrag om tillämpningen av bestämmelserna om individuell plan.

Utskottet noterar vidare att Socialstyrelsen har tagit fram ett stödmaterial till hälso- och sjukvården för att underlätta arbetet med fast läkarkontakt. Det pågår för närvarande också en utredning som bl.a. har till uppgift att analysera hur funktionerna fast vårdkontakt och fast läkarkontakt förhåller sig till varandra. Mot bakgrund av det ser utskottet inte något skäl att föreslå att riksdagen ska besluta om tillkännagivanden med anledning av motionerna 2024/25:1923 yrkande 9 och 2024/25:3055 (MP) yrkandena 39, 51–53 och 55. Utskottet avstyrker således motionerna.

I dag framgår det av hälso- och sjukvårdslagen att såväl förebyggande insatser som rehabiliterande insatser ingår i primärvårdens grunduppdrag. I överenskommelsen med SKR om god och nära vård 2024 har ett ökat fokus lagts på preventiva insatser i primärvården, och flera satsningar har gjorts för att stödja förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt. Flera myndigheter har fått i uppdrag att på olika sätt analysera eller föreslå åtgärder för ett bättre hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbete. Frågan om att införa ett krav på funktionen medicinskt ansvarig för rehabilitering har övervägts och föreslagits av Utredningen om en äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner. Utredningens förslag i den delen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet ser inte något behov av att vidta några åtgärder med anledning av motion 2024/25:3055 (MP) yrkandena 43, 54, 56 och 57. Motionen avstyrks.

Utskottet anser inte heller att det behövs något tillkännagivande med anledning av motionerna 2024/25:1095 (M) och 2024/25:2890 (SD) yrkande 12.

Ur avsnittet "Hälso- och sjukvårdens organisation och styrning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 15. Läs betänkandet

Målet för hälso- och sjukvårdspolitiken är att alla ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. Hälso- och sjukvården ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig och den ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.

Det pågår för närvarande ett arbete för att öka tillgängligheten och jämlikheten i hälso- och sjukvården. Inledningsvis vill utskottet påminna om Vårdansvarskommitténs arbete, som i förlängningen syftar till att säkerställa en god och jämlik vård som bygger på behovsprincipen. Parallellt med kommitténs arbete pågår omställningen till en god och nära vård med primärvården i fokus och arbetet för att inrätta en nationell vårdförmedling. Ett antal åtgärder har även vidtagits för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård över hela landet och för kvinnor, män och personer som tillhör socioekonomiskt utsatta grupper. Dessutom fick en särskild utredare i maj 2024 i uppdrag att föreslå en ny stärkt vårdgaranti samt lämna förslag som ökar kontinuiteten inom den specialiserade vården. Vidare planerar regeringen preliminärt att lämna en proposition om nästa steg för en god och nära vård till riksdagen under september 2025. Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits och det arbete som pågår ser utskottet inte skäl att vidta åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:547 (S), 2024/25:869 (V) yrkande 2, 2024/25:1066 (KD) yrkande 3, 2024/25:1412 (SD) yrkande 17, 2024/25:1922 (V) yrkande 8 och 2024/25:1923 (V) yrkande 7. Motionerna föreslås därför avslås.

När det gäller en jämlik cancervård vill utskottet, utöver det arbete och de åtgärder som nyss nämnts, även särskilt nämna arbetet med att ta fram en ny nationell cancerstrategi och överenskommelsen med SKR om en jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider. Utskottet anser mot den bakgrunden att det inte behövs något tillkännagivande med anledning av motionerna 2024/25:1923 (V) yrkande 35 och 2024/25:3022 (S) yrkande 55.

Av samma skäl som nämnts ovan föreslår utskottet även att riksdagen avslår motion 2024/25:1360 (SD) yrkandena 13 och 15.

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för hjärtsjukvård som bl.a. ger regioner och kommuner tydliga, mätbara mål att arbeta mot och som kan användas för att styra och följa upp resultat av vården. Det pågår också ett arbete för att utveckla kunskapsstyrningen inom hälso- och sjukvården. Av de skälen ser utskottet inte heller skäl att vidta åtgärder med anledning av motion 2024/25:1363 (SD) yrkandena 15–17. Motionen föreslås därför avslås.

Ur avsnittet "Tillgänglig och jämlik vård" i betänkandet, som även gäller punkterna 8 och 9. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har berört arbetar Vårdansvarskommittén med att ta fram beslutsunderlag som gör det möjligt att stegvis och långsiktigt införa ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Kommitténs arbete omfattar huvudmannaskapets samtliga delar, t.ex. frågor om hur hälso- och sjukvårdens verksamhet ska organiseras och finansieras.

Utskottet noterar även att det har tagits fram ett kunskapsunderlag om kommuners och regioners kostnader för valfrihetssystem och att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har i uppdrag att kartlägga och analysera konsekvenserna med viss privat finansierad vård och fortsatta utvecklingsbehov inom området, vilket bl.a. inkluderar att bedöma eventuella behov av reglering eller andra insatser.

Det pågår även en utredning om insatser för att stärka patientsäkerheten och motverka välfärdsbrottslighet inom hälso- och sjukvården som bl.a. inkluderar att ta ställning till om det bör införas en uppgiftsskyldighet för privata vårdgivare till regionerna.

Slutligen vill utskottet även lyfta fram att det inom ramen för utredningen om att se över möjligheterna att utveckla registret nationell läkemedelslista ingår att analysera och ta ställning till om och hur uppgifter om ordination och administrering av bl.a. vacciner kan läggas till i nationell läkemedelslista. Det skulle i förlängningen kunna innebära att uppgifterna om vaccinering kan förmedlas vidare till bl.a. det nationella vaccinationsregistret.

Med hänsyn till det pågående arbetet avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1275 (S), 2024/25:1578 (S), 2024/25:1801 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1923 (V) yrkande 32, 2024/25:2375 (M), 2024/25:2376 (M), 2024/25:3022 (S) yrkandena 32, 38 och 78 samt 2024/25:3111 (S) yrkande 59 i denna del.

Ur avsnittet "Frågor om privatisering och LOV" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 17. Läs betänkandet

Målet för hälso- och sjukvårdspolitiken är att alla ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. Hälso- och sjukvården ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig och den ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.

Det pågår för närvarande ett arbete för att öka tillgängligheten och jämlikheten i hälso- och sjukvården. Inledningsvis vill utskottet påminna om Vårdansvarskommitténs arbete, som i förlängningen syftar till att säkerställa en god och jämlik vård som bygger på behovsprincipen. Parallellt med kommitténs arbete pågår omställningen till en god och nära vård med primärvården i fokus och arbetet för att inrätta en nationell vårdförmedling. Ett antal åtgärder har även vidtagits för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård över hela landet och för kvinnor, män och personer som tillhör socioekonomiskt utsatta grupper. Dessutom fick en särskild utredare i maj 2024 i uppdrag att föreslå en ny stärkt vårdgaranti samt lämna förslag som ökar kontinuiteten inom den specialiserade vården. Vidare planerar regeringen preliminärt att lämna en proposition om nästa steg för en god och nära vård till riksdagen under september 2025. Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits och det arbete som pågår ser utskottet inte skäl att vidta åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:547 (S), 2024/25:869 (V) yrkande 2, 2024/25:1066 (KD) yrkande 3, 2024/25:1412 (SD) yrkande 17, 2024/25:1922 (V) yrkande 8 och 2024/25:1923 (V) yrkande 7. Motionerna föreslås därför avslås.

När det gäller en jämlik cancervård vill utskottet, utöver det arbete och de åtgärder som nyss nämnts, även särskilt nämna arbetet med att ta fram en ny nationell cancerstrategi och överenskommelsen med SKR om en jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider. Utskottet anser mot den bakgrunden att det inte behövs något tillkännagivande med anledning av motionerna 2024/25:1923 (V) yrkande 35 och 2024/25:3022 (S) yrkande 55.

Av samma skäl som nämnts ovan föreslår utskottet även att riksdagen avslår motion 2024/25:1360 (SD) yrkandena 13 och 15.

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för hjärtsjukvård som bl.a. ger regioner och kommuner tydliga, mätbara mål att arbeta mot och som kan användas för att styra och följa upp resultat av vården. Det pågår också ett arbete för att utveckla kunskapsstyrningen inom hälso- och sjukvården. Av de skälen ser utskottet inte heller skäl att vidta åtgärder med anledning av motion 2024/25:1363 (SD) yrkandena 15–17. Motionen föreslås därför avslås.

Ur avsnittet "Tillgänglig och jämlik vård" i betänkandet, som även gäller punkterna 6 och 9. Läs betänkandet

Målet för hälso- och sjukvårdspolitiken är att alla ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. Hälso- och sjukvården ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig och den ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.

Det pågår för närvarande ett arbete för att öka tillgängligheten och jämlikheten i hälso- och sjukvården. Inledningsvis vill utskottet påminna om Vårdansvarskommitténs arbete, som i förlängningen syftar till att säkerställa en god och jämlik vård som bygger på behovsprincipen. Parallellt med kommitténs arbete pågår omställningen till en god och nära vård med primärvården i fokus och arbetet för att inrätta en nationell vårdförmedling. Ett antal åtgärder har även vidtagits för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård över hela landet och för kvinnor, män och personer som tillhör socioekonomiskt utsatta grupper. Dessutom fick en särskild utredare i maj 2024 i uppdrag att föreslå en ny stärkt vårdgaranti samt lämna förslag som ökar kontinuiteten inom den specialiserade vården. Vidare planerar regeringen preliminärt att lämna en proposition om nästa steg för en god och nära vård till riksdagen under september 2025. Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits och det arbete som pågår ser utskottet inte skäl att vidta åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:547 (S), 2024/25:869 (V) yrkande 2, 2024/25:1066 (KD) yrkande 3, 2024/25:1412 (SD) yrkande 17, 2024/25:1922 (V) yrkande 8 och 2024/25:1923 (V) yrkande 7. Motionerna föreslås därför avslås.

När det gäller en jämlik cancervård vill utskottet, utöver det arbete och de åtgärder som nyss nämnts, även särskilt nämna arbetet med att ta fram en ny nationell cancerstrategi och överenskommelsen med SKR om en jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider. Utskottet anser mot den bakgrunden att det inte behövs något tillkännagivande med anledning av motionerna 2024/25:1923 (V) yrkande 35 och 2024/25:3022 (S) yrkande 55.

Av samma skäl som nämnts ovan föreslår utskottet även att riksdagen avslår motion 2024/25:1360 (SD) yrkandena 13 och 15.

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för hjärtsjukvård som bl.a. ger regioner och kommuner tydliga, mätbara mål att arbeta mot och som kan användas för att styra och följa upp resultat av vården. Det pågår också ett arbete för att utveckla kunskapsstyrningen inom hälso- och sjukvården. Av de skälen ser utskottet inte heller skäl att vidta åtgärder med anledning av motion 2024/25:1363 (SD) yrkandena 15–17. Motionen föreslås därför avslås.

Ur avsnittet "Tillgänglig och jämlik vård" i betänkandet, som även gäller punkterna 6 och 8. Läs betänkandet

Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga har bedömt att regionerna behöver systematiskt integrera barns och ungas rättigheter och behov i planeringen och organiseringen av hälso- och sjukvården. Utredningen har lämnat förslag för att förbättra stödet till barn och unga med psykisk ohälsa, bl.a. föreslår utredningen att primärvården ska få bättre kunskap och resurser för att möta barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer. Utredningens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet. Socialstyrelsen arbetar vidare med uppdraget att genomföra insatser för att främja, stödja och följa upp omställningen till en god och nära vård. I uppdraget ingår bl.a. att stödja regionerna i omställningsarbetet och i att nå målen med reformen, bl.a. en mer delaktig patient och en personcentrerad vård. Utskottet föreslår mot den bakgrunden att riksdagen avslår motion 2024/25:1362 (SD) yrkande 9.

Enligt patientlagen ska patienten få möjlighet att välja behandlingsalternativ när det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det nationella systemet för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården och arbetet med att utveckla systemet syftar till att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har vidare fått i uppdrag att följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa. Utskottet ser i dagsläget därför inte skäl för riksdagen att besluta om ett tillkännagivande med anledning av motionerna 2024/25:622 (MP) yrkandena 1–3, 2024/25:1362 (SD) yrkandena 19, 22 och 23 samt 2024/25:1923 (V) yrkande 30. Motionerna avstyrks.

Utskottet noterar att regeringen har tillsatt en delegation för att genomföra en reform för mer samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet. Utskottet ser därför inte någon anledning att föreslå att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande med anledning av motionerna 2024/25:1905 (V) yrkandena 9 och 10, 2024/25:3022 (S) yrkande 24, 2024/25:3055 (MP) yrkande 40 och 2024/25:3166 (C) yrkande 35. Motionerna bör avslås.

I Narkotikautredningens slutbetänkande bedömer utredningen bl.a. att bup bör ta ökat ansvar för utredning och behandling av barns och ungas skadliga bruk eller beroende. Med hänsyn till att utredningens förslag bereds i Regeringskansliet och med hänsyn till arbetet i delegationen för att genomföra en reform för mer samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet, anser utskottet att det saknas anledning att vidta åtgärder med anledning av motion 2024/25:1905 (V) yrkande 19. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionen.

Inte heller när det gäller motion 2024/25:1905 (V) yrkande 36 ser utskottet skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen. Motionen avstyrks därför.

Flera åtgärder har vidtagits för att ge stöd till personer med missbruk och beroende och för att förebygga skadligt bruk. Regeringen har bl.a. beslutat om en ANDTS-strategi. När det gäller stöd till barn och unga till föräldrar med missbruksproblematik vill utskottet särskilt peka på Socialstyrelsens uppdrag att under perioden 2021–2025 stärka och utveckla stödet till barn i familjer med bl.a. skadligt bruk, missbruk eller beroende. Med hänvisning till det pågående arbetet avstyrker utskottet motion 2024/25:3055 (MP) yrkande 96.

Den tidigare nämnda utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga har lämnat förslag om sex steg för ett bättre stöd till barn och unga med psykisk ohälsa. De föreslagna stegen innefattar ett tydligt fokus på behovet av samverkan mellan olika aktörer, bl.a. betonas behovet av att den specialiserade vården, socialtjänsten, förskolan och skolan behöver samarbeta kring barn och unga med psykisk ohälsa som behöver mycket hjälp under lång tid. Med hänsyn till att utredningens förslag bereds i Regeringskansliet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2024/25:443 (S), 2024/25:822 (S) yrkandena 1–5, 2024/25:842 (S), 2024/25:1717 (-) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1842 (S) och 2024/25:1973 (M) yrkande 5.

Ur avsnittet "Psykisk hälsa" i betänkandet, som även gäller punkterna 11, 12, 13, 14 och 16. Läs betänkandet

Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga har bedömt att regionerna behöver systematiskt integrera barns och ungas rättigheter och behov i planeringen och organiseringen av hälso- och sjukvården. Utredningen har lämnat förslag för att förbättra stödet till barn och unga med psykisk ohälsa, bl.a. föreslår utredningen att primärvården ska få bättre kunskap och resurser för att möta barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer. Utredningens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet. Socialstyrelsen arbetar vidare med uppdraget att genomföra insatser för att främja, stödja och följa upp omställningen till en god och nära vård. I uppdraget ingår bl.a. att stödja regionerna i omställningsarbetet och i att nå målen med reformen, bl.a. en mer delaktig patient och en personcentrerad vård. Utskottet föreslår mot den bakgrunden att riksdagen avslår motion 2024/25:1362 (SD) yrkande 9.

Enligt patientlagen ska patienten få möjlighet att välja behandlingsalternativ när det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det nationella systemet för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården och arbetet med att utveckla systemet syftar till att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har vidare fått i uppdrag att följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa. Utskottet ser i dagsläget därför inte skäl för riksdagen att besluta om ett tillkännagivande med anledning av motionerna 2024/25:622 (MP) yrkandena 1–3, 2024/25:1362 (SD) yrkandena 19, 22 och 23 samt 2024/25:1923 (V) yrkande 30. Motionerna avstyrks.

Utskottet noterar att regeringen har tillsatt en delegation för att genomföra en reform för mer samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet. Utskottet ser därför inte någon anledning att föreslå att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande med anledning av motionerna 2024/25:1905 (V) yrkandena 9 och 10, 2024/25:3022 (S) yrkande 24, 2024/25:3055 (MP) yrkande 40 och 2024/25:3166 (C) yrkande 35. Motionerna bör avslås.

I Narkotikautredningens slutbetänkande bedömer utredningen bl.a. att bup bör ta ökat ansvar för utredning och behandling av barns och ungas skadliga bruk eller beroende. Med hänsyn till att utredningens förslag bereds i Regeringskansliet och med hänsyn till arbetet i delegationen för att genomföra en reform för mer samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet, anser utskottet att det saknas anledning att vidta åtgärder med anledning av motion 2024/25:1905 (V) yrkande 19. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionen.

Inte heller när det gäller motion 2024/25:1905 (V) yrkande 36 ser utskottet skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen. Motionen avstyrks därför.

Flera åtgärder har vidtagits för att ge stöd till personer med missbruk och beroende och för att förebygga skadligt bruk. Regeringen har bl.a. beslutat om en ANDTS-strategi. När det gäller stöd till barn och unga till föräldrar med missbruksproblematik vill utskottet särskilt peka på Socialstyrelsens uppdrag att under perioden 2021–2025 stärka och utveckla stödet till barn i familjer med bl.a. skadligt bruk, missbruk eller beroende. Med hänvisning till det pågående arbetet avstyrker utskottet motion 2024/25:3055 (MP) yrkande 96.

Den tidigare nämnda utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga har lämnat förslag om sex steg för ett bättre stöd till barn och unga med psykisk ohälsa. De föreslagna stegen innefattar ett tydligt fokus på behovet av samverkan mellan olika aktörer, bl.a. betonas behovet av att den specialiserade vården, socialtjänsten, förskolan och skolan behöver samarbeta kring barn och unga med psykisk ohälsa som behöver mycket hjälp under lång tid. Med hänsyn till att utredningens förslag bereds i Regeringskansliet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2024/25:443 (S), 2024/25:822 (S) yrkandena 1–5, 2024/25:842 (S), 2024/25:1717 (-) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1842 (S) och 2024/25:1973 (M) yrkande 5.

Ur avsnittet "Psykisk hälsa" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 11, 12, 14 och 16. Läs betänkandet

Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga har bedömt att regionerna behöver systematiskt integrera barns och ungas rättigheter och behov i planeringen och organiseringen av hälso- och sjukvården. Utredningen har lämnat förslag för att förbättra stödet till barn och unga med psykisk ohälsa, bl.a. föreslår utredningen att primärvården ska få bättre kunskap och resurser för att möta barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer. Utredningens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet. Socialstyrelsen arbetar vidare med uppdraget att genomföra insatser för att främja, stödja och följa upp omställningen till en god och nära vård. I uppdraget ingår bl.a. att stödja regionerna i omställningsarbetet och i att nå målen med reformen, bl.a. en mer delaktig patient och en personcentrerad vård. Utskottet föreslår mot den bakgrunden att riksdagen avslår motion 2024/25:1362 (SD) yrkande 9.

Enligt patientlagen ska patienten få möjlighet att välja behandlingsalternativ när det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det nationella systemet för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården och arbetet med att utveckla systemet syftar till att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har vidare fått i uppdrag att följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa. Utskottet ser i dagsläget därför inte skäl för riksdagen att besluta om ett tillkännagivande med anledning av motionerna 2024/25:622 (MP) yrkandena 1–3, 2024/25:1362 (SD) yrkandena 19, 22 och 23 samt 2024/25:1923 (V) yrkande 30. Motionerna avstyrks.

Utskottet noterar att regeringen har tillsatt en delegation för att genomföra en reform för mer samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet. Utskottet ser därför inte någon anledning att föreslå att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande med anledning av motionerna 2024/25:1905 (V) yrkandena 9 och 10, 2024/25:3022 (S) yrkande 24, 2024/25:3055 (MP) yrkande 40 och 2024/25:3166 (C) yrkande 35. Motionerna bör avslås.

I Narkotikautredningens slutbetänkande bedömer utredningen bl.a. att bup bör ta ökat ansvar för utredning och behandling av barns och ungas skadliga bruk eller beroende. Med hänsyn till att utredningens förslag bereds i Regeringskansliet och med hänsyn till arbetet i delegationen för att genomföra en reform för mer samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet, anser utskottet att det saknas anledning att vidta åtgärder med anledning av motion 2024/25:1905 (V) yrkande 19. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionen.

Inte heller när det gäller motion 2024/25:1905 (V) yrkande 36 ser utskottet skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen. Motionen avstyrks därför.

Flera åtgärder har vidtagits för att ge stöd till personer med missbruk och beroende och för att förebygga skadligt bruk. Regeringen har bl.a. beslutat om en ANDTS-strategi. När det gäller stöd till barn och unga till föräldrar med missbruksproblematik vill utskottet särskilt peka på Socialstyrelsens uppdrag att under perioden 2021–2025 stärka och utveckla stödet till barn i familjer med bl.a. skadligt bruk, missbruk eller beroende. Med hänvisning till det pågående arbetet avstyrker utskottet motion 2024/25:3055 (MP) yrkande 96.

Den tidigare nämnda utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga har lämnat förslag om sex steg för ett bättre stöd till barn och unga med psykisk ohälsa. De föreslagna stegen innefattar ett tydligt fokus på behovet av samverkan mellan olika aktörer, bl.a. betonas behovet av att den specialiserade vården, socialtjänsten, förskolan och skolan behöver samarbeta kring barn och unga med psykisk ohälsa som behöver mycket hjälp under lång tid. Med hänsyn till att utredningens förslag bereds i Regeringskansliet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2024/25:443 (S), 2024/25:822 (S) yrkandena 1–5, 2024/25:842 (S), 2024/25:1717 (-) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1842 (S) och 2024/25:1973 (M) yrkande 5.

Ur avsnittet "Psykisk hälsa" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 11, 12, 13 och 16. Läs betänkandet

Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. För att säkerställa en god och jämlik vård som bygger på behovsprincipen och att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt, arbetar en parlamentariskt sammansatt kommitté, Vårdansvarskommittén, med att ta fram beslutsunderlag som gör det möjligt att stegvis och långsiktigt införa ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Kommitténs beslutsunderlag ska omfatta huvudmannaskapets samtliga delar, t.ex. frågor om hur hälso- och sjukvårdsverksamhet ska planeras, organiseras och finansieras.

Utskottet konstaterar att utöver kommitténs arbete har åtgärder även vidtagits för att skapa en ökad tydlighet och förutsägbarhet i hur staten riktar och tillför medel till hälso- och sjukvården. Åtgärder har även vidtagits för att stärka ett ändamålsenligt resursutnyttjande och kostnadseffektivitet.

Med hänsyn till det pågående arbetet ser utskottet inte skäl att vidta åtgärder med anledning av motionerna 2024/25:99 (KD), 2024/25:291 (KD), 2024/25:874 (S), 2024/25:1066 (KD) yrkande 2, 2024/25:1069 (KD), 2024/25:1134 (KD), 2024/25:1594 (KD), 2024/25:1923 (V) yrkandena 1, 8 och 10, 2024/25:2564 (M) och 2024/25:3055 (MP) yrkande 44. Motionerna föreslås därför avslås.

I den nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention lyfter man fram behovet av att utveckla en effektiv samverkan mellan aktörer och att sätta patienters och brukares behov i centrum. Enligt regeringen bör ett fokus för det framtida arbetet vara att förbättra arbetet med SIP så att patienten eller brukaren involveras i planeringen av vård och stödinsatser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har vidare fått ett uppdrag om tillämpningen av bestämmelserna om individuell plan.

Utskottet noterar vidare att Socialstyrelsen har tagit fram ett stödmaterial till hälso- och sjukvården för att underlätta arbetet med fast läkarkontakt. Det pågår för närvarande också en utredning som bl.a. har till uppgift att analysera hur funktionerna fast vårdkontakt och fast läkarkontakt förhåller sig till varandra. Mot bakgrund av det ser utskottet inte något skäl att föreslå att riksdagen ska besluta om tillkännagivanden med anledning av motionerna 2024/25:1923 yrkande 9 och 2024/25:3055 (MP) yrkandena 39, 51–53 och 55. Utskottet avstyrker således motionerna.

I dag framgår det av hälso- och sjukvårdslagen att såväl förebyggande insatser som rehabiliterande insatser ingår i primärvårdens grunduppdrag. I överenskommelsen med SKR om god och nära vård 2024 har ett ökat fokus lagts på preventiva insatser i primärvården, och flera satsningar har gjorts för att stödja förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt. Flera myndigheter har fått i uppdrag att på olika sätt analysera eller föreslå åtgärder för ett bättre hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbete. Frågan om att införa ett krav på funktionen medicinskt ansvarig för rehabilitering har övervägts och föreslagits av Utredningen om en äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner. Utredningens förslag i den delen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet ser inte något behov av att vidta några åtgärder med anledning av motion 2024/25:3055 (MP) yrkandena 43, 54, 56 och 57. Motionen avstyrks.

Utskottet anser inte heller att det behövs något tillkännagivande med anledning av motionerna 2024/25:1095 (M) och 2024/25:2890 (SD) yrkande 12.

Ur avsnittet "Hälso- och sjukvårdens organisation och styrning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 4. Läs betänkandet

Utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga har bedömt att regionerna behöver systematiskt integrera barns och ungas rättigheter och behov i planeringen och organiseringen av hälso- och sjukvården. Utredningen har lämnat förslag för att förbättra stödet till barn och unga med psykisk ohälsa, bl.a. föreslår utredningen att primärvården ska få bättre kunskap och resurser för att möta barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer. Utredningens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet. Socialstyrelsen arbetar vidare med uppdraget att genomföra insatser för att främja, stödja och följa upp omställningen till en god och nära vård. I uppdraget ingår bl.a. att stödja regionerna i omställningsarbetet och i att nå målen med reformen, bl.a. en mer delaktig patient och en personcentrerad vård. Utskottet föreslår mot den bakgrunden att riksdagen avslår motion 2024/25:1362 (SD) yrkande 9.

Enligt patientlagen ska patienten få möjlighet att välja behandlingsalternativ när det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det nationella systemet för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården och arbetet med att utveckla systemet syftar till att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har vidare fått i uppdrag att följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa. Utskottet ser i dagsläget därför inte skäl för riksdagen att besluta om ett tillkännagivande med anledning av motionerna 2024/25:622 (MP) yrkandena 1–3, 2024/25:1362 (SD) yrkandena 19, 22 och 23 samt 2024/25:1923 (V) yrkande 30. Motionerna avstyrks.

Utskottet noterar att regeringen har tillsatt en delegation för att genomföra en reform för mer samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet. Utskottet ser därför inte någon anledning att föreslå att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande med anledning av motionerna 2024/25:1905 (V) yrkandena 9 och 10, 2024/25:3022 (S) yrkande 24, 2024/25:3055 (MP) yrkande 40 och 2024/25:3166 (C) yrkande 35. Motionerna bör avslås.

I Narkotikautredningens slutbetänkande bedömer utredningen bl.a. att bup bör ta ökat ansvar för utredning och behandling av barns och ungas skadliga bruk eller beroende. Med hänsyn till att utredningens förslag bereds i Regeringskansliet och med hänsyn till arbetet i delegationen för att genomföra en reform för mer samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet, anser utskottet att det saknas anledning att vidta åtgärder med anledning av motion 2024/25:1905 (V) yrkande 19. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionen.

Inte heller när det gäller motion 2024/25:1905 (V) yrkande 36 ser utskottet skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen. Motionen avstyrks därför.

Flera åtgärder har vidtagits för att ge stöd till personer med missbruk och beroende och för att förebygga skadligt bruk. Regeringen har bl.a. beslutat om en ANDTS-strategi. När det gäller stöd till barn och unga till föräldrar med missbruksproblematik vill utskottet särskilt peka på Socialstyrelsens uppdrag att under perioden 2021–2025 stärka och utveckla stödet till barn i familjer med bl.a. skadligt bruk, missbruk eller beroende. Med hänvisning till det pågående arbetet avstyrker utskottet motion 2024/25:3055 (MP) yrkande 96.

Den tidigare nämnda utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga har lämnat förslag om sex steg för ett bättre stöd till barn och unga med psykisk ohälsa. De föreslagna stegen innefattar ett tydligt fokus på behovet av samverkan mellan olika aktörer, bl.a. betonas behovet av att den specialiserade vården, socialtjänsten, förskolan och skolan behöver samarbeta kring barn och unga med psykisk ohälsa som behöver mycket hjälp under lång tid. Med hänsyn till att utredningens förslag bereds i Regeringskansliet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2024/25:443 (S), 2024/25:822 (S) yrkandena 1–5, 2024/25:842 (S), 2024/25:1717 (-) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1842 (S) och 2024/25:1973 (M) yrkande 5.

Ur avsnittet "Psykisk hälsa" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 11, 12, 13 och 14. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har berört arbetar Vårdansvarskommittén med att ta fram beslutsunderlag som gör det möjligt att stegvis och långsiktigt införa ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Kommitténs arbete omfattar huvudmannaskapets samtliga delar, t.ex. frågor om hur hälso- och sjukvårdens verksamhet ska organiseras och finansieras.

Utskottet noterar även att det har tagits fram ett kunskapsunderlag om kommuners och regioners kostnader för valfrihetssystem och att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har i uppdrag att kartlägga och analysera konsekvenserna med viss privat finansierad vård och fortsatta utvecklingsbehov inom området, vilket bl.a. inkluderar att bedöma eventuella behov av reglering eller andra insatser.

Det pågår även en utredning om insatser för att stärka patientsäkerheten och motverka välfärdsbrottslighet inom hälso- och sjukvården som bl.a. inkluderar att ta ställning till om det bör införas en uppgiftsskyldighet för privata vårdgivare till regionerna.

Slutligen vill utskottet även lyfta fram att det inom ramen för utredningen om att se över möjligheterna att utveckla registret nationell läkemedelslista ingår att analysera och ta ställning till om och hur uppgifter om ordination och administrering av bl.a. vacciner kan läggas till i nationell läkemedelslista. Det skulle i förlängningen kunna innebära att uppgifterna om vaccinering kan förmedlas vidare till bl.a. det nationella vaccinationsregistret.

Med hänsyn till det pågående arbetet avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1275 (S), 2024/25:1578 (S), 2024/25:1801 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1923 (V) yrkande 32, 2024/25:2375 (M), 2024/25:2376 (M), 2024/25:3022 (S) yrkandena 32, 38 och 78 samt 2024/25:3111 (S) yrkande 59 i denna del.

Ur avsnittet "Frågor om privatisering och LOV" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 7. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se bl.a. betänkande 2023/24:SoU14.

Reservationer

1.

Organisation och finansiering, punkt 1 (V)

av Karin Rågsjö (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1923 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1, 8 och 10 samt

avslår motionerna

2024/25:99 av Torsten Elofsson och Ingemar Kihlström (båda KD),

2024/25:291 av Kjell-Arne Ottosson (KD),

2024/25:874 av Magnus Manhammar (S),

2024/25:1066 av Gudrun Brunegård (KD) yrkande 2,

2024/25:1069 av Magnus Berntsson (KD),

2024/25:1134 av Christian Carlsson (KD),

2024/25:1594 av Dan Hovskär (KD),

2024/25:2564 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 44.

Ställningstagande

Förutsättningarna för en jämlik vård skiljer sig åt beroende på var i landet vi är bosatta. Jag anser att regeringen bör åtgärda platsbristen genom att återkomma med förslag baserat på Socialstyrelsens rekommendationer och säkerställa att regionernas finansiering är långsiktig och stabil. Regeringen bör också återkomma med förslag för att säkerställa att de ekonomiska villkoren för en god vård och jämlik hälsa speglar de behov som finns i olika delar av landet. Vidare anser jag att regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att öka transparensen inom uppdragen med nationell högspecialiserad vård samt för att följa upp och utvärdera arbetet.

2.

Organisation och finansiering, punkt 1 (MP)

av Nils Seye Larsen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 44 och

avslår motionerna

2024/25:99 av Torsten Elofsson och Ingemar Kihlström (båda KD),

2024/25:291 av Kjell-Arne Ottosson (KD),

2024/25:874 av Magnus Manhammar (S),

2024/25:1066 av Gudrun Brunegård (KD) yrkande 2,

2024/25:1069 av Magnus Berntsson (KD),

2024/25:1134 av Christian Carlsson (KD),

2024/25:1594 av Dan Hovskär (KD),

2024/25:1923 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1, 8 och 10 samt

2024/25:2564 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).

Ställningstagande

Primärvårdsreformen behöver bli verklighet och det krävs resurser för att ett skifte ska kunna ske. Regionerna har svårt att med begränsade resurser göra denna omstrukturering själva. Mot den bakgrunden bör regeringen se över ersättningssystemen för att styrningen av hälso- och sjukvården ska gynna en långsiktig hälsa.

3.

Delaktighet och kontinuitet, punkt 2 (V)

av Karin Rågsjö (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1923 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 9 och

avslår motion

2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 39, 51–53 och 55.

Ställningstagande

Jag anser att frågan om fast läkarkontakt måste prioriteras högre. Tydliga uppföljningar behöver också göras för att kunna mäta uppfyllelsen av målen om fast läkarkontakt. Regeringen bör därför återkomma med förslag om att tydligare sträva mot det fastslagna målet om fast läkarkontakt.

4.

Delaktighet och kontinuitet, punkt 2 (MP)

av Nils Seye Larsen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 39, 51–53 och 55 samt

avslår motion

2024/25:1923 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 9.

Ställningstagande

Patientlagen som infördes 2015 kom till för att stärka patientens ställning. Lagen har dock inte fått det genomslag som är tänkt. För att stärka patientens ställning och göra vården mer patientcentrerad bör regeringen vidta åtgärder för att den enskilde, eller dennes anhöriga om den enskilde inte har något emot detta, ska ha rätt att ta initiativ till en samordnad individuell plan. Vidare bör bestämmelserna om samordnad individuell plan även utvidgas till att omfatta fler aktörer än i dag, t.ex. skolan.

Jag anser vidare att regeringen bör skapa ett ökat tryck i frågan om fast vårdkontakt, och anhöriga måste ha rätt att ställa krav på att en person ska få en fast vårdkontakt. Regeringen bör även omhänderta slutsatserna om patientlagen som gjorts av Vårdanalys i rapporten En lag som kräver omtag, och en nationell patientombudsman bör införas.

5.

Förebyggande arbete och rehabilitering, punkt 3 (MP)

av Nils Seye Larsen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 43, 54, 56 och 57.

Ställningstagande

Enligt min mening behöver staten ta ett ökat ansvar för att stödja omställningen mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård där man upptäcker sjukdomstillstånd tidigt och förebygger andra ohälsotillstånd, inte minst psykisk ohälsa. Regeringen bör därför arbeta för ett långsiktigt förebyggande lyft i hälso- och sjukvården.

Enligt 7 § patientlagen ska patienten få sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som är av god kvalitet och som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den hälsofrämjande potentialen i patientlagen behöver tas till vara. Regeringen bör enligt min mening se till att det följs upp om patienter får tillräcklig information om betydelsen för hälsan av t.ex. förändrade matvanor och ökad rörelse.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet