Prioriteringar inom hälso- och sjukvården

Utskottet konstaterar att riksdagen har ställt sig bakom de riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården som föreslogs i propositionen om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna är baserade på tre grundläggande principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner om vård och behandling av olika sjukdomar. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning, nämligen att utskottet inte ställer sig bakom motionsyrkanden om satsningar på enskilda sjukdomar eller att organisera vården av patienter med dessa sjukdomar på ett särskilt sätt. Att bedöma sådana frågor är enligt utskottet i första hand sjukvårdshuvudmännens ansvar. Riksdagen bör enligt utskottet inte ta något initiativ i frågan och därmed bör motionerna 2024/25:70 (SD) yrkande 1, 2024/25:131 (S), 2024/25:917 (S), 2024/25:1359 (SD) yrkande 1, 2024/25:1363 (SD) yrkande 14, 2024/25:1412 (SD) yrkande 21, 2024/25:1852 (S) yrkandena 1–4, 2024/25:1923 (V) yrkande 37, 2024/25:2574 (M) och 2024/25:3022 (S) yrkande 49 avslås.

Några motionsyrkanden tar upp frågan om nationella riktlinjer. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsens nationella riktlinjer stöder den som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. Det finns ingen anledning för riksdagen att ta något initiativ. Motionerna 2024/25:288 (KD), 2024/25:714 (SD) yrkande 1, 2024/25:1925 (V) yrkande 17 och 2024/25:2079 (KD) yrkande 2 bör avslås.

Några motionsyrkanden tar upp frågan om nationella screeningprogram. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram rekommendationer om nationella screeningprogram. Det är dock upp till varje region att bestämma om och när ett screeningprogram ska startas. Syftet med rekommendationerna är att nå nationell samordning av screening och skapa förutsättningar för en jämlik vård. Det finns ingen anledning för riksdagen att ta något initiativ. Motionerna 2024/25:74 (SD), 2024/25:1359 (SD) yrkande 3, 2024/25:1360 (SD) yrkandena 9–11, 2024/25:1923 (V) yrkande 36, 2024/25:3022 (S) yrkande 56 och 2024/25:3055 (MP) yrkandena 94 och 95 bör avslås.

Ur avsnittet "Prioriteringar" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 4. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att riksdagen har ställt sig bakom de riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården som föreslogs i propositionen om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna är baserade på tre grundläggande principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner om vård och behandling av olika sjukdomar. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning, nämligen att utskottet inte ställer sig bakom motionsyrkanden om satsningar på enskilda sjukdomar eller att organisera vården av patienter med dessa sjukdomar på ett särskilt sätt. Att bedöma sådana frågor är enligt utskottet i första hand sjukvårdshuvudmännens ansvar. Riksdagen bör enligt utskottet inte ta något initiativ i frågan och därmed bör motionerna 2024/25:70 (SD) yrkande 1, 2024/25:131 (S), 2024/25:917 (S), 2024/25:1359 (SD) yrkande 1, 2024/25:1363 (SD) yrkande 14, 2024/25:1412 (SD) yrkande 21, 2024/25:1852 (S) yrkandena 1–4, 2024/25:1923 (V) yrkande 37, 2024/25:2574 (M) och 2024/25:3022 (S) yrkande 49 avslås.

Några motionsyrkanden tar upp frågan om nationella riktlinjer. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsens nationella riktlinjer stöder den som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. Det finns ingen anledning för riksdagen att ta något initiativ. Motionerna 2024/25:288 (KD), 2024/25:714 (SD) yrkande 1, 2024/25:1925 (V) yrkande 17 och 2024/25:2079 (KD) yrkande 2 bör avslås.

Några motionsyrkanden tar upp frågan om nationella screeningprogram. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram rekommendationer om nationella screeningprogram. Det är dock upp till varje region att bestämma om och när ett screeningprogram ska startas. Syftet med rekommendationerna är att nå nationell samordning av screening och skapa förutsättningar för en jämlik vård. Det finns ingen anledning för riksdagen att ta något initiativ. Motionerna 2024/25:74 (SD), 2024/25:1359 (SD) yrkande 3, 2024/25:1360 (SD) yrkandena 9–11, 2024/25:1923 (V) yrkande 36, 2024/25:3022 (S) yrkande 56 och 2024/25:3055 (MP) yrkandena 94 och 95 bör avslås.

Ur avsnittet "Prioriteringar" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 3. Läs betänkandet

Ett motionsyrkande tar upp frågan om blodgivning. Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen har fått två uppdrag av regeringen att betala ut medel för arbete med säkrare screening av blodgivare och att dessa ska slutredovisas senast den1 september 2025 respektive den 15 juni 2026. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ i denna fråga, och därmed bör motion 2024/25:3022 (S) yrkande 65 avslås.

Riksdagen bör enligt utskottet inte heller ta något initiativ i fråga om assisterad befruktning, och därför bör motionerna 2024/25:379 (KD), 2024/25:1593 (KD) yrkandena 1 och 3, 2024/25:1806 (S) yrkandena 1, 2, 4 och 5 samt 2024/25:2079 (KD) yrkande 3 avslås.

Ur avsnittet "Blodgivning och assisterad befruktning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att riksdagen har riktat ett tillkännagivande till regeringen om könsstympning. Av regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 (skr. 2024/25:75) framgår att regeringen har vidtagit flera åtgärder när det gäller könsstympning, inte minst inom ramen för regeringens satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa, bl.a. genom att avsätta medel för att stimulera stärkt och långsiktigt hållbar kompetens samt likvärdig vård över hela landet för personer som blivit utsatta för sexuellt våld eller könsstympning. Vidare konstaterar utskottet att regeringen har beslutat om ett åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel 2024–2026. Utskottet konstaterar också att Jämställdhetsmyndigheten samordnar och stöder utveckling och genomförande av myndigheters arbete för att förebygga och bekämpa könsstympning av flickor och kvinnor. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2026. Avslutningsvis konstaterar utskottet att ett mål i överenskommelsen om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa och inriktning för vård och behandling av sällsynta hälsotillstånd 2025 är att vården för flickor och kvinnor som utsatts för sexuellt våld och könsstympning ska vara tillgänglig, jämlik och kunskapsbaserad. Resultatet av detta arbete bör enligt utskottets uppfattning inte föregripas, och motionerna bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Könsstympning" i betänkandet. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se bl.a. betänkande 2023/24:SoU16. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Vård och behandling av olika sjukdomar, punkt 1 (S, MP)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Nils Seye Larsen (MP) och Dzenan Cisija (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 49 och

avslår motionerna

2024/25:70 av Johnny Svedin (SD) yrkande 1,

2024/25:131 av Arber Gashi (S),

2024/25:917 av Magnus Manhammar och Heléne Björklund (båda S),

2024/25:1359 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 1,

2024/25:1363 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 14,

2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 21,

2024/25:1852 av Jessica Rodén och Petter Löberg (båda S) yrkandena 1–4,

2024/25:1923 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 37 och

2024/25:2574 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).

Ställningstagande

Vi anser att ett nationellt kunskapsstöd för klimakterievård enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör tas fram för att säkerställa enhetlig och högkvalitativ klimakterievård i hela landet. Regeringen bör ta lämpligt initiativ i frågan.

2.

Vård och behandling av olika sjukdomar, punkt 1 (SD)

av Jessica Stegrud (SD), Carita Boulwén (SD), Leonid Yurkovskiy (SD) och Mona Olin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1359 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 1,

2024/25:1363 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 14 och

2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 21 och

avslår motionerna

2024/25:70 av Johnny Svedin (SD) yrkande 1,

2024/25:131 av Arber Gashi (S),

2024/25:917 av Magnus Manhammar och Heléne Björklund (båda S),

2024/25:1852 av Jessica Rodén och Petter Löberg (båda S) yrkandena 1–4,

2024/25:1923 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 37,

2024/25:2574 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 49.

Ställningstagande

Inledningsvis anser vi att regeringen bör verka för att ta fram en nationell strategi för diabetesvård som syftar till att minska regionala skillnader i behandling samt tillgång till hjälpmedel och vård. Vidare bör regeringen verka för att regionerna skyndsamt fullt ut genomför det nationella vårdprogrammet för palliativ vård av barn. Avslutningsvis anser vi att regeringen ska säkerställa en lagstadgad rätt för båda föräldrarna att närvara vid förlossningen och den efterföljande vården.

3.

Vård och behandling av olika sjukdomar, punkt 1 (V)

av Karin Rågsjö (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1923 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 37 och

avslår motionerna

2024/25:70 av Johnny Svedin (SD) yrkande 1,

2024/25:131 av Arber Gashi (S),

2024/25:917 av Magnus Manhammar och Heléne Björklund (båda S),

2024/25:1359 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 1,

2024/25:1363 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 14,

2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 21,

2024/25:1852 av Jessica Rodén och Petter Löberg (båda S) yrkandena 1–4,

2024/25:2574 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 49.

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka vården för gynekologisk cancer och göra den jämlik över hela landet. I dag finns det stora skillnader mellan regionerna i hur vården ser ut.

4.

Nationella riktlinjer, punkt 2 (V)

av Karin Rågsjö (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1925 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 17 och

avslår motionerna

2024/25:288 av Dan Hovskär (KD),

2024/25:714 av Daniel Persson (SD) yrkande 1 och

2024/25:2079 av Camilla Brodin och Christian Carlsson (båda KD) yrkande 2.

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör ge i uppdrag åt lämplig myndighet att ta fram nationella riktlinjer för en tillgänglig vård i hela landet för flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning. Socialstyrelsen har tagit fram handledningsmaterial riktat till olika delar av vården om hur de kan upptäcka och motverka könsstympning. Ur ett jämlikhetsperspektiv är det enligt min mening mycket viktigt att tillgången till vård är jämlik runt om i Sverige.

5.

Nationella screeningprogram, punkt 3 (S)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S) och Dzenan Cisija (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 56,

bifaller delvis motion

2024/25:1923 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 36 och

avslår motionerna

2024/25:74 av Johnny Svedin (SD),

2024/25:1359 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 3,

2024/25:1360 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkandena 9–11 och

2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 94 och 95.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör se över frågan om att utrota livmoderhalscancer. Regeringen bör enligt vår mening ta initiativ till en samordnad informationsinsats för att nå ut till kvinnor med lägre screeningmedverkan.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet