Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap

Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 rapporten Förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning inom ramen för ett regeringsuppdrag (S2023/00256) att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I februari 2025 slutredovisade Nationella vårdkompetensrådet arbetet med den nationella planen. Förslagen i planen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar också att riksdagen sedan tidigare har beslutat om ett tillkännagivande om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (rskr. 2020/21:349). Tillkännagivandet är inte slutbehandlat än. Därmed anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:927 (S) och 2024/25:3022 (S) yrkande 9, som bör avslås.

Några motionsyrkanden handlar om fortbildning och karriärvägar i hälso- och sjukvården. Här vill utskottet peka på att den rapport som Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning bl.a. innehåller förslag om att se över möjligheterna till nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt kompetensutveckling och karriärvägar för respektive profession. Planen omfattar även förslag i syfte att öka förutsättningarna för att seniora medarbetare ska vilja arbeta kvar i hälso- och sjukvården. Som nämnts ovan bereds förslagen i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även att regeringen beslutat om en utredning (dir. 2023:148) som bl.a. ska analysera vilka förändringar som behövs i regelverk och strukturer när det gäller reglerade yrken, specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården. Det ingår också i utredningens uppdrag att kartlägga befintliga möjligheter och vägar till vidareutbildning för reglerade yrkesgrupper, analysera behovet av förändringar i hur kvaliteten i vidareutbildningar säkerställs och överväga hur övrig vårdpersonals behov av fortbildning kan tillgodoses. Utredningens arbete ska redovisas senast den 30 maj 2025. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och föreslår därför att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:2797 (M), 2024/25:3022 (S) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3166 (C) yrkandena 3 och 4.

Ett motionsyrkande handlar om ledarskapsprogram. Utskottet noterar att Nationella vårdkompetensrådet lämnade ett förslag om att ta fram ett nationellt ledarskapsprogram för chefer inom hälso- och sjukvård och tandvård genom sin rapport om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Arbetet med detta pågår. Av samma skäl som ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 2024/25:3022 (S) yrkande 10.

Ett annat motionsyrkande handlar om kontinuerlig kompetensutveckling för vårdpersonal som arbetar med diabetesvård. Inledningsvis noterar utskottet arbetet med Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård samt att Socialstyrelsen sedan oktober 2018 publicerar nationella riktlinjer för diabetesvård. Syftet med riktlinjerna är att stimulera användningen av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder samt att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Vidare noterar utskottet att Nationella vårdkompetensrådet genom den rapport som nämnts ovan lämnat förslag om bl.a. nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt tid och resurser för systematisk och kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling för professionerna inom hälso- och sjukvården. Slutligen uppmärksammar utskottet arbetet med utredningen (dir. 2023:148) och noterar här att utredningens uppdrag, utöver vad som redan nämnts ovan, bl.a. omfattar att bedöma om det är lämpligt att införa krav på att möjliggöra kontinuerlig fortbildning för de professioner inom hälso- och sjukvården och tandvården som omfattas av yrkeskvalifikationsdirektivets regler. Utskottet anser därför att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1359 (SD) yrkande 2, som bör avslås.

När det gäller motionsyrkanden om krav på ledare och verksamhetsföreståndare konstaterar utskottet att det finns allmänna bestämmelser om hur hälso- och sjukvård ska organiseras och bedrivas i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt lagen ska hälso- och sjukvård bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård (5 kap. 1 §). Även i patientsäkerhetslagen finns bestämmelser av betydelse för hur verksamheten ska bedrivas. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i bl.a. hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls (3 kap. 1 §). Dessa bestämmelser gäller för samtliga vårdgivare, såväl privata som offentliga. Vidare gäller att Ivo prövar nödvändiga tillstånd i vissa särskilda verksamheter. Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:75 (SD) och 2024/25:3166 m.fl. (C) yrkande 12.

Några motionsyrkanden handlar om KAM-utredningens förslag. Här kan nämnas att det finns bestämmelser om begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder i patientsäkerhetslagen (5 kap.). Vidare noterar utskottet att KAM-utredningen har lämnat förslag om bl.a. att förbättra allmänhetens tillgång till obunden information om komplementär och alternativ vård (SOU 2019:15) och att bestämmelser om utövande av komplementär och alternativ vård ska samlas i en ny lag och att det ska införas ett generellt förbud mot att behandla allvarlig sjukdom för andra än hälso- och sjukvårdspersonal (SOU 2019:28). Förslagen bereds i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2024/25:3022 (S) yrkande 61 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 67.

När det sedan gäller andra frågor om behörighet konstaterar utskottet att behörighetsfrågor regleras i patientsäkerhetslagen och att det i lagen finns bestämmelser om legitimation, skyddad yrkestitel och specialistkompetens (4 kap.) samt prövotid och återkallelse av legitimation m.m. (8 kap.). Enligt lagen gäller bl.a. att det är Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som prövar frågor om prövotid och återkallelse av legitimation (8 kap. 13 §). Socialstyrelsen prövar bl.a. frågor om legitimation och särskilt förordnande att utöva yrke och tillhandahåller via sin webbplats (socialstyrelsen.se) närmare information om vad som gäller för dessa prövningar. Vidare noterar utskottet att det ingår i arbetet med den utredning (dir. 2023:148) som nämnts ovan att bl.a. bedöma hälso- och sjukvårdens och tandvårdens eventuella behov av yrkesreglering för nya yrkesgrupper. Utredningen ska även bl.a. analysera vilka förutsättningar som ska gälla för legitimation om utredningen lämnar förslag på legitimation för nya yrkesgrupper. Utredningens arbete pågår. Därutöver finns ett arbete i Regeringskansliet med förslag som syftar till att stärka patientsäkerheten och bidra till en mer effektiv prövning av behörighetsärenden, som lämnats genom promemorian Åtgärder för en stärkt patientsäkerhet och en effektivare hantering av behörighetsärenden inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:21). Vidare har riksdagen tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om bl.a. tillfällig återkallelse av legitimation. Detta tillkännagivande är inte slutbehandlat. Vid en samlad bedömning anser utskottet därför att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3022 (S) yrkandena 69 och 70 samt 2024/25:3055 (MP) yrkande 68.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 19, 20 och 23. Läs betänkandet

Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 rapporten Förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning inom ramen för ett regeringsuppdrag (S2023/00256) att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I februari 2025 slutredovisade Nationella vårdkompetensrådet arbetet med den nationella planen. Förslagen i planen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar också att riksdagen sedan tidigare har beslutat om ett tillkännagivande om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (rskr. 2020/21:349). Tillkännagivandet är inte slutbehandlat än. Därmed anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:927 (S) och 2024/25:3022 (S) yrkande 9, som bör avslås.

Några motionsyrkanden handlar om fortbildning och karriärvägar i hälso- och sjukvården. Här vill utskottet peka på att den rapport som Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning bl.a. innehåller förslag om att se över möjligheterna till nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt kompetensutveckling och karriärvägar för respektive profession. Planen omfattar även förslag i syfte att öka förutsättningarna för att seniora medarbetare ska vilja arbeta kvar i hälso- och sjukvården. Som nämnts ovan bereds förslagen i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även att regeringen beslutat om en utredning (dir. 2023:148) som bl.a. ska analysera vilka förändringar som behövs i regelverk och strukturer när det gäller reglerade yrken, specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården. Det ingår också i utredningens uppdrag att kartlägga befintliga möjligheter och vägar till vidareutbildning för reglerade yrkesgrupper, analysera behovet av förändringar i hur kvaliteten i vidareutbildningar säkerställs och överväga hur övrig vårdpersonals behov av fortbildning kan tillgodoses. Utredningens arbete ska redovisas senast den 30 maj 2025. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och föreslår därför att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:2797 (M), 2024/25:3022 (S) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3166 (C) yrkandena 3 och 4.

Ett motionsyrkande handlar om ledarskapsprogram. Utskottet noterar att Nationella vårdkompetensrådet lämnade ett förslag om att ta fram ett nationellt ledarskapsprogram för chefer inom hälso- och sjukvård och tandvård genom sin rapport om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Arbetet med detta pågår. Av samma skäl som ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 2024/25:3022 (S) yrkande 10.

Ett annat motionsyrkande handlar om kontinuerlig kompetensutveckling för vårdpersonal som arbetar med diabetesvård. Inledningsvis noterar utskottet arbetet med Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård samt att Socialstyrelsen sedan oktober 2018 publicerar nationella riktlinjer för diabetesvård. Syftet med riktlinjerna är att stimulera användningen av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder samt att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Vidare noterar utskottet att Nationella vårdkompetensrådet genom den rapport som nämnts ovan lämnat förslag om bl.a. nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt tid och resurser för systematisk och kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling för professionerna inom hälso- och sjukvården. Slutligen uppmärksammar utskottet arbetet med utredningen (dir. 2023:148) och noterar här att utredningens uppdrag, utöver vad som redan nämnts ovan, bl.a. omfattar att bedöma om det är lämpligt att införa krav på att möjliggöra kontinuerlig fortbildning för de professioner inom hälso- och sjukvården och tandvården som omfattas av yrkeskvalifikationsdirektivets regler. Utskottet anser därför att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1359 (SD) yrkande 2, som bör avslås.

När det gäller motionsyrkanden om krav på ledare och verksamhetsföreståndare konstaterar utskottet att det finns allmänna bestämmelser om hur hälso- och sjukvård ska organiseras och bedrivas i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt lagen ska hälso- och sjukvård bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård (5 kap. 1 §). Även i patientsäkerhetslagen finns bestämmelser av betydelse för hur verksamheten ska bedrivas. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i bl.a. hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls (3 kap. 1 §). Dessa bestämmelser gäller för samtliga vårdgivare, såväl privata som offentliga. Vidare gäller att Ivo prövar nödvändiga tillstånd i vissa särskilda verksamheter. Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:75 (SD) och 2024/25:3166 m.fl. (C) yrkande 12.

Några motionsyrkanden handlar om KAM-utredningens förslag. Här kan nämnas att det finns bestämmelser om begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder i patientsäkerhetslagen (5 kap.). Vidare noterar utskottet att KAM-utredningen har lämnat förslag om bl.a. att förbättra allmänhetens tillgång till obunden information om komplementär och alternativ vård (SOU 2019:15) och att bestämmelser om utövande av komplementär och alternativ vård ska samlas i en ny lag och att det ska införas ett generellt förbud mot att behandla allvarlig sjukdom för andra än hälso- och sjukvårdspersonal (SOU 2019:28). Förslagen bereds i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2024/25:3022 (S) yrkande 61 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 67.

När det sedan gäller andra frågor om behörighet konstaterar utskottet att behörighetsfrågor regleras i patientsäkerhetslagen och att det i lagen finns bestämmelser om legitimation, skyddad yrkestitel och specialistkompetens (4 kap.) samt prövotid och återkallelse av legitimation m.m. (8 kap.). Enligt lagen gäller bl.a. att det är Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som prövar frågor om prövotid och återkallelse av legitimation (8 kap. 13 §). Socialstyrelsen prövar bl.a. frågor om legitimation och särskilt förordnande att utöva yrke och tillhandahåller via sin webbplats (socialstyrelsen.se) närmare information om vad som gäller för dessa prövningar. Vidare noterar utskottet att det ingår i arbetet med den utredning (dir. 2023:148) som nämnts ovan att bl.a. bedöma hälso- och sjukvårdens och tandvårdens eventuella behov av yrkesreglering för nya yrkesgrupper. Utredningen ska även bl.a. analysera vilka förutsättningar som ska gälla för legitimation om utredningen lämnar förslag på legitimation för nya yrkesgrupper. Utredningens arbete pågår. Därutöver finns ett arbete i Regeringskansliet med förslag som syftar till att stärka patientsäkerheten och bidra till en mer effektiv prövning av behörighetsärenden, som lämnats genom promemorian Åtgärder för en stärkt patientsäkerhet och en effektivare hantering av behörighetsärenden inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:21). Vidare har riksdagen tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om bl.a. tillfällig återkallelse av legitimation. Detta tillkännagivande är inte slutbehandlat. Vid en samlad bedömning anser utskottet därför att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3022 (S) yrkandena 69 och 70 samt 2024/25:3055 (MP) yrkande 68.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 19, 20 och 23. Läs betänkandet

Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 rapporten Förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning inom ramen för ett regeringsuppdrag (S2023/00256) att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I februari 2025 slutredovisade Nationella vårdkompetensrådet arbetet med den nationella planen. Förslagen i planen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar också att riksdagen sedan tidigare har beslutat om ett tillkännagivande om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (rskr. 2020/21:349). Tillkännagivandet är inte slutbehandlat än. Därmed anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:927 (S) och 2024/25:3022 (S) yrkande 9, som bör avslås.

Några motionsyrkanden handlar om fortbildning och karriärvägar i hälso- och sjukvården. Här vill utskottet peka på att den rapport som Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning bl.a. innehåller förslag om att se över möjligheterna till nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt kompetensutveckling och karriärvägar för respektive profession. Planen omfattar även förslag i syfte att öka förutsättningarna för att seniora medarbetare ska vilja arbeta kvar i hälso- och sjukvården. Som nämnts ovan bereds förslagen i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även att regeringen beslutat om en utredning (dir. 2023:148) som bl.a. ska analysera vilka förändringar som behövs i regelverk och strukturer när det gäller reglerade yrken, specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården. Det ingår också i utredningens uppdrag att kartlägga befintliga möjligheter och vägar till vidareutbildning för reglerade yrkesgrupper, analysera behovet av förändringar i hur kvaliteten i vidareutbildningar säkerställs och överväga hur övrig vårdpersonals behov av fortbildning kan tillgodoses. Utredningens arbete ska redovisas senast den 30 maj 2025. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och föreslår därför att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:2797 (M), 2024/25:3022 (S) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3166 (C) yrkandena 3 och 4.

Ett motionsyrkande handlar om ledarskapsprogram. Utskottet noterar att Nationella vårdkompetensrådet lämnade ett förslag om att ta fram ett nationellt ledarskapsprogram för chefer inom hälso- och sjukvård och tandvård genom sin rapport om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Arbetet med detta pågår. Av samma skäl som ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 2024/25:3022 (S) yrkande 10.

Ett annat motionsyrkande handlar om kontinuerlig kompetensutveckling för vårdpersonal som arbetar med diabetesvård. Inledningsvis noterar utskottet arbetet med Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård samt att Socialstyrelsen sedan oktober 2018 publicerar nationella riktlinjer för diabetesvård. Syftet med riktlinjerna är att stimulera användningen av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder samt att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Vidare noterar utskottet att Nationella vårdkompetensrådet genom den rapport som nämnts ovan lämnat förslag om bl.a. nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt tid och resurser för systematisk och kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling för professionerna inom hälso- och sjukvården. Slutligen uppmärksammar utskottet arbetet med utredningen (dir. 2023:148) och noterar här att utredningens uppdrag, utöver vad som redan nämnts ovan, bl.a. omfattar att bedöma om det är lämpligt att införa krav på att möjliggöra kontinuerlig fortbildning för de professioner inom hälso- och sjukvården och tandvården som omfattas av yrkeskvalifikationsdirektivets regler. Utskottet anser därför att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1359 (SD) yrkande 2, som bör avslås.

När det gäller motionsyrkanden om krav på ledare och verksamhetsföreståndare konstaterar utskottet att det finns allmänna bestämmelser om hur hälso- och sjukvård ska organiseras och bedrivas i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt lagen ska hälso- och sjukvård bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård (5 kap. 1 §). Även i patientsäkerhetslagen finns bestämmelser av betydelse för hur verksamheten ska bedrivas. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i bl.a. hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls (3 kap. 1 §). Dessa bestämmelser gäller för samtliga vårdgivare, såväl privata som offentliga. Vidare gäller att Ivo prövar nödvändiga tillstånd i vissa särskilda verksamheter. Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:75 (SD) och 2024/25:3166 m.fl. (C) yrkande 12.

Några motionsyrkanden handlar om KAM-utredningens förslag. Här kan nämnas att det finns bestämmelser om begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder i patientsäkerhetslagen (5 kap.). Vidare noterar utskottet att KAM-utredningen har lämnat förslag om bl.a. att förbättra allmänhetens tillgång till obunden information om komplementär och alternativ vård (SOU 2019:15) och att bestämmelser om utövande av komplementär och alternativ vård ska samlas i en ny lag och att det ska införas ett generellt förbud mot att behandla allvarlig sjukdom för andra än hälso- och sjukvårdspersonal (SOU 2019:28). Förslagen bereds i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2024/25:3022 (S) yrkande 61 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 67.

När det sedan gäller andra frågor om behörighet konstaterar utskottet att behörighetsfrågor regleras i patientsäkerhetslagen och att det i lagen finns bestämmelser om legitimation, skyddad yrkestitel och specialistkompetens (4 kap.) samt prövotid och återkallelse av legitimation m.m. (8 kap.). Enligt lagen gäller bl.a. att det är Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som prövar frågor om prövotid och återkallelse av legitimation (8 kap. 13 §). Socialstyrelsen prövar bl.a. frågor om legitimation och särskilt förordnande att utöva yrke och tillhandahåller via sin webbplats (socialstyrelsen.se) närmare information om vad som gäller för dessa prövningar. Vidare noterar utskottet att det ingår i arbetet med den utredning (dir. 2023:148) som nämnts ovan att bl.a. bedöma hälso- och sjukvårdens och tandvårdens eventuella behov av yrkesreglering för nya yrkesgrupper. Utredningen ska även bl.a. analysera vilka förutsättningar som ska gälla för legitimation om utredningen lämnar förslag på legitimation för nya yrkesgrupper. Utredningens arbete pågår. Därutöver finns ett arbete i Regeringskansliet med förslag som syftar till att stärka patientsäkerheten och bidra till en mer effektiv prövning av behörighetsärenden, som lämnats genom promemorian Åtgärder för en stärkt patientsäkerhet och en effektivare hantering av behörighetsärenden inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:21). Vidare har riksdagen tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om bl.a. tillfällig återkallelse av legitimation. Detta tillkännagivande är inte slutbehandlat. Vid en samlad bedömning anser utskottet därför att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3022 (S) yrkandena 69 och 70 samt 2024/25:3055 (MP) yrkande 68.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 19, 20 och 23. Läs betänkandet

Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 rapporten Förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning inom ramen för ett regeringsuppdrag (S2023/00256) att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I februari 2025 slutredovisade Nationella vårdkompetensrådet arbetet med den nationella planen. Förslagen i planen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar också att riksdagen sedan tidigare har beslutat om ett tillkännagivande om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (rskr. 2020/21:349). Tillkännagivandet är inte slutbehandlat än. Därmed anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:927 (S) och 2024/25:3022 (S) yrkande 9, som bör avslås.

Några motionsyrkanden handlar om fortbildning och karriärvägar i hälso- och sjukvården. Här vill utskottet peka på att den rapport som Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning bl.a. innehåller förslag om att se över möjligheterna till nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt kompetensutveckling och karriärvägar för respektive profession. Planen omfattar även förslag i syfte att öka förutsättningarna för att seniora medarbetare ska vilja arbeta kvar i hälso- och sjukvården. Som nämnts ovan bereds förslagen i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även att regeringen beslutat om en utredning (dir. 2023:148) som bl.a. ska analysera vilka förändringar som behövs i regelverk och strukturer när det gäller reglerade yrken, specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården. Det ingår också i utredningens uppdrag att kartlägga befintliga möjligheter och vägar till vidareutbildning för reglerade yrkesgrupper, analysera behovet av förändringar i hur kvaliteten i vidareutbildningar säkerställs och överväga hur övrig vårdpersonals behov av fortbildning kan tillgodoses. Utredningens arbete ska redovisas senast den 30 maj 2025. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och föreslår därför att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:2797 (M), 2024/25:3022 (S) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3166 (C) yrkandena 3 och 4.

Ett motionsyrkande handlar om ledarskapsprogram. Utskottet noterar att Nationella vårdkompetensrådet lämnade ett förslag om att ta fram ett nationellt ledarskapsprogram för chefer inom hälso- och sjukvård och tandvård genom sin rapport om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Arbetet med detta pågår. Av samma skäl som ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 2024/25:3022 (S) yrkande 10.

Ett annat motionsyrkande handlar om kontinuerlig kompetensutveckling för vårdpersonal som arbetar med diabetesvård. Inledningsvis noterar utskottet arbetet med Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård samt att Socialstyrelsen sedan oktober 2018 publicerar nationella riktlinjer för diabetesvård. Syftet med riktlinjerna är att stimulera användningen av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder samt att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Vidare noterar utskottet att Nationella vårdkompetensrådet genom den rapport som nämnts ovan lämnat förslag om bl.a. nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt tid och resurser för systematisk och kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling för professionerna inom hälso- och sjukvården. Slutligen uppmärksammar utskottet arbetet med utredningen (dir. 2023:148) och noterar här att utredningens uppdrag, utöver vad som redan nämnts ovan, bl.a. omfattar att bedöma om det är lämpligt att införa krav på att möjliggöra kontinuerlig fortbildning för de professioner inom hälso- och sjukvården och tandvården som omfattas av yrkeskvalifikationsdirektivets regler. Utskottet anser därför att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1359 (SD) yrkande 2, som bör avslås.

När det gäller motionsyrkanden om krav på ledare och verksamhetsföreståndare konstaterar utskottet att det finns allmänna bestämmelser om hur hälso- och sjukvård ska organiseras och bedrivas i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt lagen ska hälso- och sjukvård bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård (5 kap. 1 §). Även i patientsäkerhetslagen finns bestämmelser av betydelse för hur verksamheten ska bedrivas. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i bl.a. hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls (3 kap. 1 §). Dessa bestämmelser gäller för samtliga vårdgivare, såväl privata som offentliga. Vidare gäller att Ivo prövar nödvändiga tillstånd i vissa särskilda verksamheter. Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:75 (SD) och 2024/25:3166 m.fl. (C) yrkande 12.

Några motionsyrkanden handlar om KAM-utredningens förslag. Här kan nämnas att det finns bestämmelser om begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder i patientsäkerhetslagen (5 kap.). Vidare noterar utskottet att KAM-utredningen har lämnat förslag om bl.a. att förbättra allmänhetens tillgång till obunden information om komplementär och alternativ vård (SOU 2019:15) och att bestämmelser om utövande av komplementär och alternativ vård ska samlas i en ny lag och att det ska införas ett generellt förbud mot att behandla allvarlig sjukdom för andra än hälso- och sjukvårdspersonal (SOU 2019:28). Förslagen bereds i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2024/25:3022 (S) yrkande 61 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 67.

När det sedan gäller andra frågor om behörighet konstaterar utskottet att behörighetsfrågor regleras i patientsäkerhetslagen och att det i lagen finns bestämmelser om legitimation, skyddad yrkestitel och specialistkompetens (4 kap.) samt prövotid och återkallelse av legitimation m.m. (8 kap.). Enligt lagen gäller bl.a. att det är Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som prövar frågor om prövotid och återkallelse av legitimation (8 kap. 13 §). Socialstyrelsen prövar bl.a. frågor om legitimation och särskilt förordnande att utöva yrke och tillhandahåller via sin webbplats (socialstyrelsen.se) närmare information om vad som gäller för dessa prövningar. Vidare noterar utskottet att det ingår i arbetet med den utredning (dir. 2023:148) som nämnts ovan att bl.a. bedöma hälso- och sjukvårdens och tandvårdens eventuella behov av yrkesreglering för nya yrkesgrupper. Utredningen ska även bl.a. analysera vilka förutsättningar som ska gälla för legitimation om utredningen lämnar förslag på legitimation för nya yrkesgrupper. Utredningens arbete pågår. Därutöver finns ett arbete i Regeringskansliet med förslag som syftar till att stärka patientsäkerheten och bidra till en mer effektiv prövning av behörighetsärenden, som lämnats genom promemorian Åtgärder för en stärkt patientsäkerhet och en effektivare hantering av behörighetsärenden inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:21). Vidare har riksdagen tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om bl.a. tillfällig återkallelse av legitimation. Detta tillkännagivande är inte slutbehandlat. Vid en samlad bedömning anser utskottet därför att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3022 (S) yrkandena 69 och 70 samt 2024/25:3055 (MP) yrkande 68.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 19, 20 och 23. Läs betänkandet

Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 rapporten Förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning inom ramen för ett regeringsuppdrag (S2023/00256) att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I februari 2025 slutredovisade Nationella vårdkompetensrådet arbetet med den nationella planen. Förslagen i planen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar också att riksdagen sedan tidigare har beslutat om ett tillkännagivande om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (rskr. 2020/21:349). Tillkännagivandet är inte slutbehandlat än. Därmed anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:927 (S) och 2024/25:3022 (S) yrkande 9, som bör avslås.

Några motionsyrkanden handlar om fortbildning och karriärvägar i hälso- och sjukvården. Här vill utskottet peka på att den rapport som Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning bl.a. innehåller förslag om att se över möjligheterna till nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt kompetensutveckling och karriärvägar för respektive profession. Planen omfattar även förslag i syfte att öka förutsättningarna för att seniora medarbetare ska vilja arbeta kvar i hälso- och sjukvården. Som nämnts ovan bereds förslagen i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även att regeringen beslutat om en utredning (dir. 2023:148) som bl.a. ska analysera vilka förändringar som behövs i regelverk och strukturer när det gäller reglerade yrken, specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården. Det ingår också i utredningens uppdrag att kartlägga befintliga möjligheter och vägar till vidareutbildning för reglerade yrkesgrupper, analysera behovet av förändringar i hur kvaliteten i vidareutbildningar säkerställs och överväga hur övrig vårdpersonals behov av fortbildning kan tillgodoses. Utredningens arbete ska redovisas senast den 30 maj 2025. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och föreslår därför att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:2797 (M), 2024/25:3022 (S) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3166 (C) yrkandena 3 och 4.

Ett motionsyrkande handlar om ledarskapsprogram. Utskottet noterar att Nationella vårdkompetensrådet lämnade ett förslag om att ta fram ett nationellt ledarskapsprogram för chefer inom hälso- och sjukvård och tandvård genom sin rapport om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Arbetet med detta pågår. Av samma skäl som ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 2024/25:3022 (S) yrkande 10.

Ett annat motionsyrkande handlar om kontinuerlig kompetensutveckling för vårdpersonal som arbetar med diabetesvård. Inledningsvis noterar utskottet arbetet med Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård samt att Socialstyrelsen sedan oktober 2018 publicerar nationella riktlinjer för diabetesvård. Syftet med riktlinjerna är att stimulera användningen av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder samt att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Vidare noterar utskottet att Nationella vårdkompetensrådet genom den rapport som nämnts ovan lämnat förslag om bl.a. nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt tid och resurser för systematisk och kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling för professionerna inom hälso- och sjukvården. Slutligen uppmärksammar utskottet arbetet med utredningen (dir. 2023:148) och noterar här att utredningens uppdrag, utöver vad som redan nämnts ovan, bl.a. omfattar att bedöma om det är lämpligt att införa krav på att möjliggöra kontinuerlig fortbildning för de professioner inom hälso- och sjukvården och tandvården som omfattas av yrkeskvalifikationsdirektivets regler. Utskottet anser därför att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1359 (SD) yrkande 2, som bör avslås.

När det gäller motionsyrkanden om krav på ledare och verksamhetsföreståndare konstaterar utskottet att det finns allmänna bestämmelser om hur hälso- och sjukvård ska organiseras och bedrivas i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt lagen ska hälso- och sjukvård bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård (5 kap. 1 §). Även i patientsäkerhetslagen finns bestämmelser av betydelse för hur verksamheten ska bedrivas. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i bl.a. hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls (3 kap. 1 §). Dessa bestämmelser gäller för samtliga vårdgivare, såväl privata som offentliga. Vidare gäller att Ivo prövar nödvändiga tillstånd i vissa särskilda verksamheter. Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:75 (SD) och 2024/25:3166 m.fl. (C) yrkande 12.

Några motionsyrkanden handlar om KAM-utredningens förslag. Här kan nämnas att det finns bestämmelser om begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder i patientsäkerhetslagen (5 kap.). Vidare noterar utskottet att KAM-utredningen har lämnat förslag om bl.a. att förbättra allmänhetens tillgång till obunden information om komplementär och alternativ vård (SOU 2019:15) och att bestämmelser om utövande av komplementär och alternativ vård ska samlas i en ny lag och att det ska införas ett generellt förbud mot att behandla allvarlig sjukdom för andra än hälso- och sjukvårdspersonal (SOU 2019:28). Förslagen bereds i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2024/25:3022 (S) yrkande 61 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 67.

När det sedan gäller andra frågor om behörighet konstaterar utskottet att behörighetsfrågor regleras i patientsäkerhetslagen och att det i lagen finns bestämmelser om legitimation, skyddad yrkestitel och specialistkompetens (4 kap.) samt prövotid och återkallelse av legitimation m.m. (8 kap.). Enligt lagen gäller bl.a. att det är Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som prövar frågor om prövotid och återkallelse av legitimation (8 kap. 13 §). Socialstyrelsen prövar bl.a. frågor om legitimation och särskilt förordnande att utöva yrke och tillhandahåller via sin webbplats (socialstyrelsen.se) närmare information om vad som gäller för dessa prövningar. Vidare noterar utskottet att det ingår i arbetet med den utredning (dir. 2023:148) som nämnts ovan att bl.a. bedöma hälso- och sjukvårdens och tandvårdens eventuella behov av yrkesreglering för nya yrkesgrupper. Utredningen ska även bl.a. analysera vilka förutsättningar som ska gälla för legitimation om utredningen lämnar förslag på legitimation för nya yrkesgrupper. Utredningens arbete pågår. Därutöver finns ett arbete i Regeringskansliet med förslag som syftar till att stärka patientsäkerheten och bidra till en mer effektiv prövning av behörighetsärenden, som lämnats genom promemorian Åtgärder för en stärkt patientsäkerhet och en effektivare hantering av behörighetsärenden inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:21). Vidare har riksdagen tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om bl.a. tillfällig återkallelse av legitimation. Detta tillkännagivande är inte slutbehandlat. Vid en samlad bedömning anser utskottet därför att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3022 (S) yrkandena 69 och 70 samt 2024/25:3055 (MP) yrkande 68.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 19, 20 och 23. Läs betänkandet

Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 rapporten Förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning inom ramen för ett regeringsuppdrag (S2023/00256) att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I februari 2025 slutredovisade Nationella vårdkompetensrådet arbetet med den nationella planen. Förslagen i planen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar också att riksdagen sedan tidigare har beslutat om ett tillkännagivande om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (rskr. 2020/21:349). Tillkännagivandet är inte slutbehandlat än. Därmed anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:927 (S) och 2024/25:3022 (S) yrkande 9, som bör avslås.

Några motionsyrkanden handlar om fortbildning och karriärvägar i hälso- och sjukvården. Här vill utskottet peka på att den rapport som Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning bl.a. innehåller förslag om att se över möjligheterna till nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt kompetensutveckling och karriärvägar för respektive profession. Planen omfattar även förslag i syfte att öka förutsättningarna för att seniora medarbetare ska vilja arbeta kvar i hälso- och sjukvården. Som nämnts ovan bereds förslagen i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även att regeringen beslutat om en utredning (dir. 2023:148) som bl.a. ska analysera vilka förändringar som behövs i regelverk och strukturer när det gäller reglerade yrken, specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården. Det ingår också i utredningens uppdrag att kartlägga befintliga möjligheter och vägar till vidareutbildning för reglerade yrkesgrupper, analysera behovet av förändringar i hur kvaliteten i vidareutbildningar säkerställs och överväga hur övrig vårdpersonals behov av fortbildning kan tillgodoses. Utredningens arbete ska redovisas senast den 30 maj 2025. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och föreslår därför att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:2797 (M), 2024/25:3022 (S) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3166 (C) yrkandena 3 och 4.

Ett motionsyrkande handlar om ledarskapsprogram. Utskottet noterar att Nationella vårdkompetensrådet lämnade ett förslag om att ta fram ett nationellt ledarskapsprogram för chefer inom hälso- och sjukvård och tandvård genom sin rapport om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Arbetet med detta pågår. Av samma skäl som ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 2024/25:3022 (S) yrkande 10.

Ett annat motionsyrkande handlar om kontinuerlig kompetensutveckling för vårdpersonal som arbetar med diabetesvård. Inledningsvis noterar utskottet arbetet med Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård samt att Socialstyrelsen sedan oktober 2018 publicerar nationella riktlinjer för diabetesvård. Syftet med riktlinjerna är att stimulera användningen av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder samt att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Vidare noterar utskottet att Nationella vårdkompetensrådet genom den rapport som nämnts ovan lämnat förslag om bl.a. nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt tid och resurser för systematisk och kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling för professionerna inom hälso- och sjukvården. Slutligen uppmärksammar utskottet arbetet med utredningen (dir. 2023:148) och noterar här att utredningens uppdrag, utöver vad som redan nämnts ovan, bl.a. omfattar att bedöma om det är lämpligt att införa krav på att möjliggöra kontinuerlig fortbildning för de professioner inom hälso- och sjukvården och tandvården som omfattas av yrkeskvalifikationsdirektivets regler. Utskottet anser därför att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1359 (SD) yrkande 2, som bör avslås.

När det gäller motionsyrkanden om krav på ledare och verksamhetsföreståndare konstaterar utskottet att det finns allmänna bestämmelser om hur hälso- och sjukvård ska organiseras och bedrivas i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt lagen ska hälso- och sjukvård bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård (5 kap. 1 §). Även i patientsäkerhetslagen finns bestämmelser av betydelse för hur verksamheten ska bedrivas. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i bl.a. hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls (3 kap. 1 §). Dessa bestämmelser gäller för samtliga vårdgivare, såväl privata som offentliga. Vidare gäller att Ivo prövar nödvändiga tillstånd i vissa särskilda verksamheter. Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:75 (SD) och 2024/25:3166 m.fl. (C) yrkande 12.

Några motionsyrkanden handlar om KAM-utredningens förslag. Här kan nämnas att det finns bestämmelser om begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder i patientsäkerhetslagen (5 kap.). Vidare noterar utskottet att KAM-utredningen har lämnat förslag om bl.a. att förbättra allmänhetens tillgång till obunden information om komplementär och alternativ vård (SOU 2019:15) och att bestämmelser om utövande av komplementär och alternativ vård ska samlas i en ny lag och att det ska införas ett generellt förbud mot att behandla allvarlig sjukdom för andra än hälso- och sjukvårdspersonal (SOU 2019:28). Förslagen bereds i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2024/25:3022 (S) yrkande 61 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 67.

När det sedan gäller andra frågor om behörighet konstaterar utskottet att behörighetsfrågor regleras i patientsäkerhetslagen och att det i lagen finns bestämmelser om legitimation, skyddad yrkestitel och specialistkompetens (4 kap.) samt prövotid och återkallelse av legitimation m.m. (8 kap.). Enligt lagen gäller bl.a. att det är Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som prövar frågor om prövotid och återkallelse av legitimation (8 kap. 13 §). Socialstyrelsen prövar bl.a. frågor om legitimation och särskilt förordnande att utöva yrke och tillhandahåller via sin webbplats (socialstyrelsen.se) närmare information om vad som gäller för dessa prövningar. Vidare noterar utskottet att det ingår i arbetet med den utredning (dir. 2023:148) som nämnts ovan att bl.a. bedöma hälso- och sjukvårdens och tandvårdens eventuella behov av yrkesreglering för nya yrkesgrupper. Utredningen ska även bl.a. analysera vilka förutsättningar som ska gälla för legitimation om utredningen lämnar förslag på legitimation för nya yrkesgrupper. Utredningens arbete pågår. Därutöver finns ett arbete i Regeringskansliet med förslag som syftar till att stärka patientsäkerheten och bidra till en mer effektiv prövning av behörighetsärenden, som lämnats genom promemorian Åtgärder för en stärkt patientsäkerhet och en effektivare hantering av behörighetsärenden inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:21). Vidare har riksdagen tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om bl.a. tillfällig återkallelse av legitimation. Detta tillkännagivande är inte slutbehandlat. Vid en samlad bedömning anser utskottet därför att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3022 (S) yrkandena 69 och 70 samt 2024/25:3055 (MP) yrkande 68.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 19, 20 och 23. Läs betänkandet

Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 rapporten Förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning inom ramen för ett regeringsuppdrag (S2023/00256) att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I februari 2025 slutredovisade Nationella vårdkompetensrådet arbetet med den nationella planen. Förslagen i planen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar också att riksdagen sedan tidigare har beslutat om ett tillkännagivande om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (rskr. 2020/21:349). Tillkännagivandet är inte slutbehandlat än. Därmed anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:927 (S) och 2024/25:3022 (S) yrkande 9, som bör avslås.

Några motionsyrkanden handlar om fortbildning och karriärvägar i hälso- och sjukvården. Här vill utskottet peka på att den rapport som Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning bl.a. innehåller förslag om att se över möjligheterna till nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt kompetensutveckling och karriärvägar för respektive profession. Planen omfattar även förslag i syfte att öka förutsättningarna för att seniora medarbetare ska vilja arbeta kvar i hälso- och sjukvården. Som nämnts ovan bereds förslagen i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även att regeringen beslutat om en utredning (dir. 2023:148) som bl.a. ska analysera vilka förändringar som behövs i regelverk och strukturer när det gäller reglerade yrken, specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården. Det ingår också i utredningens uppdrag att kartlägga befintliga möjligheter och vägar till vidareutbildning för reglerade yrkesgrupper, analysera behovet av förändringar i hur kvaliteten i vidareutbildningar säkerställs och överväga hur övrig vårdpersonals behov av fortbildning kan tillgodoses. Utredningens arbete ska redovisas senast den 30 maj 2025. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och föreslår därför att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:2797 (M), 2024/25:3022 (S) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3166 (C) yrkandena 3 och 4.

Ett motionsyrkande handlar om ledarskapsprogram. Utskottet noterar att Nationella vårdkompetensrådet lämnade ett förslag om att ta fram ett nationellt ledarskapsprogram för chefer inom hälso- och sjukvård och tandvård genom sin rapport om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Arbetet med detta pågår. Av samma skäl som ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 2024/25:3022 (S) yrkande 10.

Ett annat motionsyrkande handlar om kontinuerlig kompetensutveckling för vårdpersonal som arbetar med diabetesvård. Inledningsvis noterar utskottet arbetet med Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård samt att Socialstyrelsen sedan oktober 2018 publicerar nationella riktlinjer för diabetesvård. Syftet med riktlinjerna är att stimulera användningen av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder samt att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Vidare noterar utskottet att Nationella vårdkompetensrådet genom den rapport som nämnts ovan lämnat förslag om bl.a. nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt tid och resurser för systematisk och kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling för professionerna inom hälso- och sjukvården. Slutligen uppmärksammar utskottet arbetet med utredningen (dir. 2023:148) och noterar här att utredningens uppdrag, utöver vad som redan nämnts ovan, bl.a. omfattar att bedöma om det är lämpligt att införa krav på att möjliggöra kontinuerlig fortbildning för de professioner inom hälso- och sjukvården och tandvården som omfattas av yrkeskvalifikationsdirektivets regler. Utskottet anser därför att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1359 (SD) yrkande 2, som bör avslås.

När det gäller motionsyrkanden om krav på ledare och verksamhetsföreståndare konstaterar utskottet att det finns allmänna bestämmelser om hur hälso- och sjukvård ska organiseras och bedrivas i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt lagen ska hälso- och sjukvård bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård (5 kap. 1 §). Även i patientsäkerhetslagen finns bestämmelser av betydelse för hur verksamheten ska bedrivas. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i bl.a. hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls (3 kap. 1 §). Dessa bestämmelser gäller för samtliga vårdgivare, såväl privata som offentliga. Vidare gäller att Ivo prövar nödvändiga tillstånd i vissa särskilda verksamheter. Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:75 (SD) och 2024/25:3166 m.fl. (C) yrkande 12.

Några motionsyrkanden handlar om KAM-utredningens förslag. Här kan nämnas att det finns bestämmelser om begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder i patientsäkerhetslagen (5 kap.). Vidare noterar utskottet att KAM-utredningen har lämnat förslag om bl.a. att förbättra allmänhetens tillgång till obunden information om komplementär och alternativ vård (SOU 2019:15) och att bestämmelser om utövande av komplementär och alternativ vård ska samlas i en ny lag och att det ska införas ett generellt förbud mot att behandla allvarlig sjukdom för andra än hälso- och sjukvårdspersonal (SOU 2019:28). Förslagen bereds i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2024/25:3022 (S) yrkande 61 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 67.

När det sedan gäller andra frågor om behörighet konstaterar utskottet att behörighetsfrågor regleras i patientsäkerhetslagen och att det i lagen finns bestämmelser om legitimation, skyddad yrkestitel och specialistkompetens (4 kap.) samt prövotid och återkallelse av legitimation m.m. (8 kap.). Enligt lagen gäller bl.a. att det är Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som prövar frågor om prövotid och återkallelse av legitimation (8 kap. 13 §). Socialstyrelsen prövar bl.a. frågor om legitimation och särskilt förordnande att utöva yrke och tillhandahåller via sin webbplats (socialstyrelsen.se) närmare information om vad som gäller för dessa prövningar. Vidare noterar utskottet att det ingår i arbetet med den utredning (dir. 2023:148) som nämnts ovan att bl.a. bedöma hälso- och sjukvårdens och tandvårdens eventuella behov av yrkesreglering för nya yrkesgrupper. Utredningen ska även bl.a. analysera vilka förutsättningar som ska gälla för legitimation om utredningen lämnar förslag på legitimation för nya yrkesgrupper. Utredningens arbete pågår. Därutöver finns ett arbete i Regeringskansliet med förslag som syftar till att stärka patientsäkerheten och bidra till en mer effektiv prövning av behörighetsärenden, som lämnats genom promemorian Åtgärder för en stärkt patientsäkerhet och en effektivare hantering av behörighetsärenden inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:21). Vidare har riksdagen tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om bl.a. tillfällig återkallelse av legitimation. Detta tillkännagivande är inte slutbehandlat. Vid en samlad bedömning anser utskottet därför att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3022 (S) yrkandena 69 och 70 samt 2024/25:3055 (MP) yrkande 68.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 19, 20 och 23. Läs betänkandet

Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 rapporten Förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning inom ramen för ett regeringsuppdrag (S2023/00256) att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I februari 2025 slutredovisade Nationella vårdkompetensrådet arbetet med den nationella planen. Förslagen i planen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar också att riksdagen sedan tidigare har beslutat om ett tillkännagivande om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (rskr. 2020/21:349). Tillkännagivandet är inte slutbehandlat än. Därmed anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:927 (S) och 2024/25:3022 (S) yrkande 9, som bör avslås.

Några motionsyrkanden handlar om fortbildning och karriärvägar i hälso- och sjukvården. Här vill utskottet peka på att den rapport som Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning bl.a. innehåller förslag om att se över möjligheterna till nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt kompetensutveckling och karriärvägar för respektive profession. Planen omfattar även förslag i syfte att öka förutsättningarna för att seniora medarbetare ska vilja arbeta kvar i hälso- och sjukvården. Som nämnts ovan bereds förslagen i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även att regeringen beslutat om en utredning (dir. 2023:148) som bl.a. ska analysera vilka förändringar som behövs i regelverk och strukturer när det gäller reglerade yrken, specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården. Det ingår också i utredningens uppdrag att kartlägga befintliga möjligheter och vägar till vidareutbildning för reglerade yrkesgrupper, analysera behovet av förändringar i hur kvaliteten i vidareutbildningar säkerställs och överväga hur övrig vårdpersonals behov av fortbildning kan tillgodoses. Utredningens arbete ska redovisas senast den 30 maj 2025. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och föreslår därför att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:2797 (M), 2024/25:3022 (S) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3166 (C) yrkandena 3 och 4.

Ett motionsyrkande handlar om ledarskapsprogram. Utskottet noterar att Nationella vårdkompetensrådet lämnade ett förslag om att ta fram ett nationellt ledarskapsprogram för chefer inom hälso- och sjukvård och tandvård genom sin rapport om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Arbetet med detta pågår. Av samma skäl som ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 2024/25:3022 (S) yrkande 10.

Ett annat motionsyrkande handlar om kontinuerlig kompetensutveckling för vårdpersonal som arbetar med diabetesvård. Inledningsvis noterar utskottet arbetet med Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård samt att Socialstyrelsen sedan oktober 2018 publicerar nationella riktlinjer för diabetesvård. Syftet med riktlinjerna är att stimulera användningen av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder samt att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Vidare noterar utskottet att Nationella vårdkompetensrådet genom den rapport som nämnts ovan lämnat förslag om bl.a. nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt tid och resurser för systematisk och kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling för professionerna inom hälso- och sjukvården. Slutligen uppmärksammar utskottet arbetet med utredningen (dir. 2023:148) och noterar här att utredningens uppdrag, utöver vad som redan nämnts ovan, bl.a. omfattar att bedöma om det är lämpligt att införa krav på att möjliggöra kontinuerlig fortbildning för de professioner inom hälso- och sjukvården och tandvården som omfattas av yrkeskvalifikationsdirektivets regler. Utskottet anser därför att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1359 (SD) yrkande 2, som bör avslås.

När det gäller motionsyrkanden om krav på ledare och verksamhetsföreståndare konstaterar utskottet att det finns allmänna bestämmelser om hur hälso- och sjukvård ska organiseras och bedrivas i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt lagen ska hälso- och sjukvård bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård (5 kap. 1 §). Även i patientsäkerhetslagen finns bestämmelser av betydelse för hur verksamheten ska bedrivas. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i bl.a. hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls (3 kap. 1 §). Dessa bestämmelser gäller för samtliga vårdgivare, såväl privata som offentliga. Vidare gäller att Ivo prövar nödvändiga tillstånd i vissa särskilda verksamheter. Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:75 (SD) och 2024/25:3166 m.fl. (C) yrkande 12.

Några motionsyrkanden handlar om KAM-utredningens förslag. Här kan nämnas att det finns bestämmelser om begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder i patientsäkerhetslagen (5 kap.). Vidare noterar utskottet att KAM-utredningen har lämnat förslag om bl.a. att förbättra allmänhetens tillgång till obunden information om komplementär och alternativ vård (SOU 2019:15) och att bestämmelser om utövande av komplementär och alternativ vård ska samlas i en ny lag och att det ska införas ett generellt förbud mot att behandla allvarlig sjukdom för andra än hälso- och sjukvårdspersonal (SOU 2019:28). Förslagen bereds i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2024/25:3022 (S) yrkande 61 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 67.

När det sedan gäller andra frågor om behörighet konstaterar utskottet att behörighetsfrågor regleras i patientsäkerhetslagen och att det i lagen finns bestämmelser om legitimation, skyddad yrkestitel och specialistkompetens (4 kap.) samt prövotid och återkallelse av legitimation m.m. (8 kap.). Enligt lagen gäller bl.a. att det är Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som prövar frågor om prövotid och återkallelse av legitimation (8 kap. 13 §). Socialstyrelsen prövar bl.a. frågor om legitimation och särskilt förordnande att utöva yrke och tillhandahåller via sin webbplats (socialstyrelsen.se) närmare information om vad som gäller för dessa prövningar. Vidare noterar utskottet att det ingår i arbetet med den utredning (dir. 2023:148) som nämnts ovan att bl.a. bedöma hälso- och sjukvårdens och tandvårdens eventuella behov av yrkesreglering för nya yrkesgrupper. Utredningen ska även bl.a. analysera vilka förutsättningar som ska gälla för legitimation om utredningen lämnar förslag på legitimation för nya yrkesgrupper. Utredningens arbete pågår. Därutöver finns ett arbete i Regeringskansliet med förslag som syftar till att stärka patientsäkerheten och bidra till en mer effektiv prövning av behörighetsärenden, som lämnats genom promemorian Åtgärder för en stärkt patientsäkerhet och en effektivare hantering av behörighetsärenden inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:21). Vidare har riksdagen tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om bl.a. tillfällig återkallelse av legitimation. Detta tillkännagivande är inte slutbehandlat. Vid en samlad bedömning anser utskottet därför att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3022 (S) yrkandena 69 och 70 samt 2024/25:3055 (MP) yrkande 68.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 14, 15, 16, 17, 19, 20 och 23. Läs betänkandet

Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 rapporten Förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning inom ramen för ett regeringsuppdrag (S2023/00256) att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I februari 2025 slutredovisade Nationella vårdkompetensrådet arbetet med den nationella planen. Förslagen i planen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar också att riksdagen sedan tidigare har beslutat om ett tillkännagivande om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (rskr. 2020/21:349). Tillkännagivandet är inte slutbehandlat än. Därmed anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:927 (S) och 2024/25:3022 (S) yrkande 9, som bör avslås.

Några motionsyrkanden handlar om fortbildning och karriärvägar i hälso- och sjukvården. Här vill utskottet peka på att den rapport som Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning bl.a. innehåller förslag om att se över möjligheterna till nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt kompetensutveckling och karriärvägar för respektive profession. Planen omfattar även förslag i syfte att öka förutsättningarna för att seniora medarbetare ska vilja arbeta kvar i hälso- och sjukvården. Som nämnts ovan bereds förslagen i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även att regeringen beslutat om en utredning (dir. 2023:148) som bl.a. ska analysera vilka förändringar som behövs i regelverk och strukturer när det gäller reglerade yrken, specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården. Det ingår också i utredningens uppdrag att kartlägga befintliga möjligheter och vägar till vidareutbildning för reglerade yrkesgrupper, analysera behovet av förändringar i hur kvaliteten i vidareutbildningar säkerställs och överväga hur övrig vårdpersonals behov av fortbildning kan tillgodoses. Utredningens arbete ska redovisas senast den 30 maj 2025. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och föreslår därför att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:2797 (M), 2024/25:3022 (S) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3166 (C) yrkandena 3 och 4.

Ett motionsyrkande handlar om ledarskapsprogram. Utskottet noterar att Nationella vårdkompetensrådet lämnade ett förslag om att ta fram ett nationellt ledarskapsprogram för chefer inom hälso- och sjukvård och tandvård genom sin rapport om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Arbetet med detta pågår. Av samma skäl som ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 2024/25:3022 (S) yrkande 10.

Ett annat motionsyrkande handlar om kontinuerlig kompetensutveckling för vårdpersonal som arbetar med diabetesvård. Inledningsvis noterar utskottet arbetet med Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård samt att Socialstyrelsen sedan oktober 2018 publicerar nationella riktlinjer för diabetesvård. Syftet med riktlinjerna är att stimulera användningen av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder samt att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Vidare noterar utskottet att Nationella vårdkompetensrådet genom den rapport som nämnts ovan lämnat förslag om bl.a. nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt tid och resurser för systematisk och kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling för professionerna inom hälso- och sjukvården. Slutligen uppmärksammar utskottet arbetet med utredningen (dir. 2023:148) och noterar här att utredningens uppdrag, utöver vad som redan nämnts ovan, bl.a. omfattar att bedöma om det är lämpligt att införa krav på att möjliggöra kontinuerlig fortbildning för de professioner inom hälso- och sjukvården och tandvården som omfattas av yrkeskvalifikationsdirektivets regler. Utskottet anser därför att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1359 (SD) yrkande 2, som bör avslås.

När det gäller motionsyrkanden om krav på ledare och verksamhetsföreståndare konstaterar utskottet att det finns allmänna bestämmelser om hur hälso- och sjukvård ska organiseras och bedrivas i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt lagen ska hälso- och sjukvård bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård (5 kap. 1 §). Även i patientsäkerhetslagen finns bestämmelser av betydelse för hur verksamheten ska bedrivas. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i bl.a. hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls (3 kap. 1 §). Dessa bestämmelser gäller för samtliga vårdgivare, såväl privata som offentliga. Vidare gäller att Ivo prövar nödvändiga tillstånd i vissa särskilda verksamheter. Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:75 (SD) och 2024/25:3166 m.fl. (C) yrkande 12.

Några motionsyrkanden handlar om KAM-utredningens förslag. Här kan nämnas att det finns bestämmelser om begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder i patientsäkerhetslagen (5 kap.). Vidare noterar utskottet att KAM-utredningen har lämnat förslag om bl.a. att förbättra allmänhetens tillgång till obunden information om komplementär och alternativ vård (SOU 2019:15) och att bestämmelser om utövande av komplementär och alternativ vård ska samlas i en ny lag och att det ska införas ett generellt förbud mot att behandla allvarlig sjukdom för andra än hälso- och sjukvårdspersonal (SOU 2019:28). Förslagen bereds i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2024/25:3022 (S) yrkande 61 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 67.

När det sedan gäller andra frågor om behörighet konstaterar utskottet att behörighetsfrågor regleras i patientsäkerhetslagen och att det i lagen finns bestämmelser om legitimation, skyddad yrkestitel och specialistkompetens (4 kap.) samt prövotid och återkallelse av legitimation m.m. (8 kap.). Enligt lagen gäller bl.a. att det är Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som prövar frågor om prövotid och återkallelse av legitimation (8 kap. 13 §). Socialstyrelsen prövar bl.a. frågor om legitimation och särskilt förordnande att utöva yrke och tillhandahåller via sin webbplats (socialstyrelsen.se) närmare information om vad som gäller för dessa prövningar. Vidare noterar utskottet att det ingår i arbetet med den utredning (dir. 2023:148) som nämnts ovan att bl.a. bedöma hälso- och sjukvårdens och tandvårdens eventuella behov av yrkesreglering för nya yrkesgrupper. Utredningen ska även bl.a. analysera vilka förutsättningar som ska gälla för legitimation om utredningen lämnar förslag på legitimation för nya yrkesgrupper. Utredningens arbete pågår. Därutöver finns ett arbete i Regeringskansliet med förslag som syftar till att stärka patientsäkerheten och bidra till en mer effektiv prövning av behörighetsärenden, som lämnats genom promemorian Åtgärder för en stärkt patientsäkerhet och en effektivare hantering av behörighetsärenden inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:21). Vidare har riksdagen tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om bl.a. tillfällig återkallelse av legitimation. Detta tillkännagivande är inte slutbehandlat. Vid en samlad bedömning anser utskottet därför att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3022 (S) yrkandena 69 och 70 samt 2024/25:3055 (MP) yrkande 68.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 14, 15, 16, 17, 19, 20 och 23. Läs betänkandet

Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 rapporten Förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning inom ramen för ett regeringsuppdrag (S2023/00256) att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I februari 2025 slutredovisade Nationella vårdkompetensrådet arbetet med den nationella planen. Förslagen i planen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar också att riksdagen sedan tidigare har beslutat om ett tillkännagivande om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (rskr. 2020/21:349). Tillkännagivandet är inte slutbehandlat än. Därmed anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:927 (S) och 2024/25:3022 (S) yrkande 9, som bör avslås.

Några motionsyrkanden handlar om fortbildning och karriärvägar i hälso- och sjukvården. Här vill utskottet peka på att den rapport som Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning bl.a. innehåller förslag om att se över möjligheterna till nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt kompetensutveckling och karriärvägar för respektive profession. Planen omfattar även förslag i syfte att öka förutsättningarna för att seniora medarbetare ska vilja arbeta kvar i hälso- och sjukvården. Som nämnts ovan bereds förslagen i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även att regeringen beslutat om en utredning (dir. 2023:148) som bl.a. ska analysera vilka förändringar som behövs i regelverk och strukturer när det gäller reglerade yrken, specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården. Det ingår också i utredningens uppdrag att kartlägga befintliga möjligheter och vägar till vidareutbildning för reglerade yrkesgrupper, analysera behovet av förändringar i hur kvaliteten i vidareutbildningar säkerställs och överväga hur övrig vårdpersonals behov av fortbildning kan tillgodoses. Utredningens arbete ska redovisas senast den 30 maj 2025. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och föreslår därför att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:2797 (M), 2024/25:3022 (S) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3166 (C) yrkandena 3 och 4.

Ett motionsyrkande handlar om ledarskapsprogram. Utskottet noterar att Nationella vårdkompetensrådet lämnade ett förslag om att ta fram ett nationellt ledarskapsprogram för chefer inom hälso- och sjukvård och tandvård genom sin rapport om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Arbetet med detta pågår. Av samma skäl som ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 2024/25:3022 (S) yrkande 10.

Ett annat motionsyrkande handlar om kontinuerlig kompetensutveckling för vårdpersonal som arbetar med diabetesvård. Inledningsvis noterar utskottet arbetet med Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård samt att Socialstyrelsen sedan oktober 2018 publicerar nationella riktlinjer för diabetesvård. Syftet med riktlinjerna är att stimulera användningen av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder samt att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Vidare noterar utskottet att Nationella vårdkompetensrådet genom den rapport som nämnts ovan lämnat förslag om bl.a. nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt tid och resurser för systematisk och kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling för professionerna inom hälso- och sjukvården. Slutligen uppmärksammar utskottet arbetet med utredningen (dir. 2023:148) och noterar här att utredningens uppdrag, utöver vad som redan nämnts ovan, bl.a. omfattar att bedöma om det är lämpligt att införa krav på att möjliggöra kontinuerlig fortbildning för de professioner inom hälso- och sjukvården och tandvården som omfattas av yrkeskvalifikationsdirektivets regler. Utskottet anser därför att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1359 (SD) yrkande 2, som bör avslås.

När det gäller motionsyrkanden om krav på ledare och verksamhetsföreståndare konstaterar utskottet att det finns allmänna bestämmelser om hur hälso- och sjukvård ska organiseras och bedrivas i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt lagen ska hälso- och sjukvård bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård (5 kap. 1 §). Även i patientsäkerhetslagen finns bestämmelser av betydelse för hur verksamheten ska bedrivas. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i bl.a. hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls (3 kap. 1 §). Dessa bestämmelser gäller för samtliga vårdgivare, såväl privata som offentliga. Vidare gäller att Ivo prövar nödvändiga tillstånd i vissa särskilda verksamheter. Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:75 (SD) och 2024/25:3166 m.fl. (C) yrkande 12.

Några motionsyrkanden handlar om KAM-utredningens förslag. Här kan nämnas att det finns bestämmelser om begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder i patientsäkerhetslagen (5 kap.). Vidare noterar utskottet att KAM-utredningen har lämnat förslag om bl.a. att förbättra allmänhetens tillgång till obunden information om komplementär och alternativ vård (SOU 2019:15) och att bestämmelser om utövande av komplementär och alternativ vård ska samlas i en ny lag och att det ska införas ett generellt förbud mot att behandla allvarlig sjukdom för andra än hälso- och sjukvårdspersonal (SOU 2019:28). Förslagen bereds i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2024/25:3022 (S) yrkande 61 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 67.

När det sedan gäller andra frågor om behörighet konstaterar utskottet att behörighetsfrågor regleras i patientsäkerhetslagen och att det i lagen finns bestämmelser om legitimation, skyddad yrkestitel och specialistkompetens (4 kap.) samt prövotid och återkallelse av legitimation m.m. (8 kap.). Enligt lagen gäller bl.a. att det är Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som prövar frågor om prövotid och återkallelse av legitimation (8 kap. 13 §). Socialstyrelsen prövar bl.a. frågor om legitimation och särskilt förordnande att utöva yrke och tillhandahåller via sin webbplats (socialstyrelsen.se) närmare information om vad som gäller för dessa prövningar. Vidare noterar utskottet att det ingår i arbetet med den utredning (dir. 2023:148) som nämnts ovan att bl.a. bedöma hälso- och sjukvårdens och tandvårdens eventuella behov av yrkesreglering för nya yrkesgrupper. Utredningen ska även bl.a. analysera vilka förutsättningar som ska gälla för legitimation om utredningen lämnar förslag på legitimation för nya yrkesgrupper. Utredningens arbete pågår. Därutöver finns ett arbete i Regeringskansliet med förslag som syftar till att stärka patientsäkerheten och bidra till en mer effektiv prövning av behörighetsärenden, som lämnats genom promemorian Åtgärder för en stärkt patientsäkerhet och en effektivare hantering av behörighetsärenden inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:21). Vidare har riksdagen tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om bl.a. tillfällig återkallelse av legitimation. Detta tillkännagivande är inte slutbehandlat. Vid en samlad bedömning anser utskottet därför att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3022 (S) yrkandena 69 och 70 samt 2024/25:3055 (MP) yrkande 68.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 15, 16, 17, 19, 20 och 23. Läs betänkandet

Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 rapporten Förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning inom ramen för ett regeringsuppdrag (S2023/00256) att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I februari 2025 slutredovisade Nationella vårdkompetensrådet arbetet med den nationella planen. Förslagen i planen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar också att riksdagen sedan tidigare har beslutat om ett tillkännagivande om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (rskr. 2020/21:349). Tillkännagivandet är inte slutbehandlat än. Därmed anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:927 (S) och 2024/25:3022 (S) yrkande 9, som bör avslås.

Några motionsyrkanden handlar om fortbildning och karriärvägar i hälso- och sjukvården. Här vill utskottet peka på att den rapport som Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning bl.a. innehåller förslag om att se över möjligheterna till nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt kompetensutveckling och karriärvägar för respektive profession. Planen omfattar även förslag i syfte att öka förutsättningarna för att seniora medarbetare ska vilja arbeta kvar i hälso- och sjukvården. Som nämnts ovan bereds förslagen i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även att regeringen beslutat om en utredning (dir. 2023:148) som bl.a. ska analysera vilka förändringar som behövs i regelverk och strukturer när det gäller reglerade yrken, specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården. Det ingår också i utredningens uppdrag att kartlägga befintliga möjligheter och vägar till vidareutbildning för reglerade yrkesgrupper, analysera behovet av förändringar i hur kvaliteten i vidareutbildningar säkerställs och överväga hur övrig vårdpersonals behov av fortbildning kan tillgodoses. Utredningens arbete ska redovisas senast den 30 maj 2025. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och föreslår därför att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:2797 (M), 2024/25:3022 (S) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3166 (C) yrkandena 3 och 4.

Ett motionsyrkande handlar om ledarskapsprogram. Utskottet noterar att Nationella vårdkompetensrådet lämnade ett förslag om att ta fram ett nationellt ledarskapsprogram för chefer inom hälso- och sjukvård och tandvård genom sin rapport om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Arbetet med detta pågår. Av samma skäl som ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 2024/25:3022 (S) yrkande 10.

Ett annat motionsyrkande handlar om kontinuerlig kompetensutveckling för vårdpersonal som arbetar med diabetesvård. Inledningsvis noterar utskottet arbetet med Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård samt att Socialstyrelsen sedan oktober 2018 publicerar nationella riktlinjer för diabetesvård. Syftet med riktlinjerna är att stimulera användningen av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder samt att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Vidare noterar utskottet att Nationella vårdkompetensrådet genom den rapport som nämnts ovan lämnat förslag om bl.a. nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt tid och resurser för systematisk och kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling för professionerna inom hälso- och sjukvården. Slutligen uppmärksammar utskottet arbetet med utredningen (dir. 2023:148) och noterar här att utredningens uppdrag, utöver vad som redan nämnts ovan, bl.a. omfattar att bedöma om det är lämpligt att införa krav på att möjliggöra kontinuerlig fortbildning för de professioner inom hälso- och sjukvården och tandvården som omfattas av yrkeskvalifikationsdirektivets regler. Utskottet anser därför att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1359 (SD) yrkande 2, som bör avslås.

När det gäller motionsyrkanden om krav på ledare och verksamhetsföreståndare konstaterar utskottet att det finns allmänna bestämmelser om hur hälso- och sjukvård ska organiseras och bedrivas i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt lagen ska hälso- och sjukvård bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård (5 kap. 1 §). Även i patientsäkerhetslagen finns bestämmelser av betydelse för hur verksamheten ska bedrivas. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i bl.a. hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls (3 kap. 1 §). Dessa bestämmelser gäller för samtliga vårdgivare, såväl privata som offentliga. Vidare gäller att Ivo prövar nödvändiga tillstånd i vissa särskilda verksamheter. Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:75 (SD) och 2024/25:3166 m.fl. (C) yrkande 12.

Några motionsyrkanden handlar om KAM-utredningens förslag. Här kan nämnas att det finns bestämmelser om begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder i patientsäkerhetslagen (5 kap.). Vidare noterar utskottet att KAM-utredningen har lämnat förslag om bl.a. att förbättra allmänhetens tillgång till obunden information om komplementär och alternativ vård (SOU 2019:15) och att bestämmelser om utövande av komplementär och alternativ vård ska samlas i en ny lag och att det ska införas ett generellt förbud mot att behandla allvarlig sjukdom för andra än hälso- och sjukvårdspersonal (SOU 2019:28). Förslagen bereds i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2024/25:3022 (S) yrkande 61 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 67.

När det sedan gäller andra frågor om behörighet konstaterar utskottet att behörighetsfrågor regleras i patientsäkerhetslagen och att det i lagen finns bestämmelser om legitimation, skyddad yrkestitel och specialistkompetens (4 kap.) samt prövotid och återkallelse av legitimation m.m. (8 kap.). Enligt lagen gäller bl.a. att det är Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som prövar frågor om prövotid och återkallelse av legitimation (8 kap. 13 §). Socialstyrelsen prövar bl.a. frågor om legitimation och särskilt förordnande att utöva yrke och tillhandahåller via sin webbplats (socialstyrelsen.se) närmare information om vad som gäller för dessa prövningar. Vidare noterar utskottet att det ingår i arbetet med den utredning (dir. 2023:148) som nämnts ovan att bl.a. bedöma hälso- och sjukvårdens och tandvårdens eventuella behov av yrkesreglering för nya yrkesgrupper. Utredningen ska även bl.a. analysera vilka förutsättningar som ska gälla för legitimation om utredningen lämnar förslag på legitimation för nya yrkesgrupper. Utredningens arbete pågår. Därutöver finns ett arbete i Regeringskansliet med förslag som syftar till att stärka patientsäkerheten och bidra till en mer effektiv prövning av behörighetsärenden, som lämnats genom promemorian Åtgärder för en stärkt patientsäkerhet och en effektivare hantering av behörighetsärenden inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:21). Vidare har riksdagen tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om bl.a. tillfällig återkallelse av legitimation. Detta tillkännagivande är inte slutbehandlat. Vid en samlad bedömning anser utskottet därför att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3022 (S) yrkandena 69 och 70 samt 2024/25:3055 (MP) yrkande 68.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 16, 17, 19, 20 och 23. Läs betänkandet

Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 rapporten Förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning inom ramen för ett regeringsuppdrag (S2023/00256) att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I februari 2025 slutredovisade Nationella vårdkompetensrådet arbetet med den nationella planen. Förslagen i planen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar också att riksdagen sedan tidigare har beslutat om ett tillkännagivande om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (rskr. 2020/21:349). Tillkännagivandet är inte slutbehandlat än. Därmed anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:927 (S) och 2024/25:3022 (S) yrkande 9, som bör avslås.

Några motionsyrkanden handlar om fortbildning och karriärvägar i hälso- och sjukvården. Här vill utskottet peka på att den rapport som Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning bl.a. innehåller förslag om att se över möjligheterna till nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt kompetensutveckling och karriärvägar för respektive profession. Planen omfattar även förslag i syfte att öka förutsättningarna för att seniora medarbetare ska vilja arbeta kvar i hälso- och sjukvården. Som nämnts ovan bereds förslagen i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även att regeringen beslutat om en utredning (dir. 2023:148) som bl.a. ska analysera vilka förändringar som behövs i regelverk och strukturer när det gäller reglerade yrken, specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården. Det ingår också i utredningens uppdrag att kartlägga befintliga möjligheter och vägar till vidareutbildning för reglerade yrkesgrupper, analysera behovet av förändringar i hur kvaliteten i vidareutbildningar säkerställs och överväga hur övrig vårdpersonals behov av fortbildning kan tillgodoses. Utredningens arbete ska redovisas senast den 30 maj 2025. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och föreslår därför att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:2797 (M), 2024/25:3022 (S) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3166 (C) yrkandena 3 och 4.

Ett motionsyrkande handlar om ledarskapsprogram. Utskottet noterar att Nationella vårdkompetensrådet lämnade ett förslag om att ta fram ett nationellt ledarskapsprogram för chefer inom hälso- och sjukvård och tandvård genom sin rapport om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Arbetet med detta pågår. Av samma skäl som ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 2024/25:3022 (S) yrkande 10.

Ett annat motionsyrkande handlar om kontinuerlig kompetensutveckling för vårdpersonal som arbetar med diabetesvård. Inledningsvis noterar utskottet arbetet med Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård samt att Socialstyrelsen sedan oktober 2018 publicerar nationella riktlinjer för diabetesvård. Syftet med riktlinjerna är att stimulera användningen av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder samt att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Vidare noterar utskottet att Nationella vårdkompetensrådet genom den rapport som nämnts ovan lämnat förslag om bl.a. nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt tid och resurser för systematisk och kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling för professionerna inom hälso- och sjukvården. Slutligen uppmärksammar utskottet arbetet med utredningen (dir. 2023:148) och noterar här att utredningens uppdrag, utöver vad som redan nämnts ovan, bl.a. omfattar att bedöma om det är lämpligt att införa krav på att möjliggöra kontinuerlig fortbildning för de professioner inom hälso- och sjukvården och tandvården som omfattas av yrkeskvalifikationsdirektivets regler. Utskottet anser därför att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1359 (SD) yrkande 2, som bör avslås.

När det gäller motionsyrkanden om krav på ledare och verksamhetsföreståndare konstaterar utskottet att det finns allmänna bestämmelser om hur hälso- och sjukvård ska organiseras och bedrivas i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt lagen ska hälso- och sjukvård bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård (5 kap. 1 §). Även i patientsäkerhetslagen finns bestämmelser av betydelse för hur verksamheten ska bedrivas. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i bl.a. hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls (3 kap. 1 §). Dessa bestämmelser gäller för samtliga vårdgivare, såväl privata som offentliga. Vidare gäller att Ivo prövar nödvändiga tillstånd i vissa särskilda verksamheter. Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:75 (SD) och 2024/25:3166 m.fl. (C) yrkande 12.

Några motionsyrkanden handlar om KAM-utredningens förslag. Här kan nämnas att det finns bestämmelser om begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder i patientsäkerhetslagen (5 kap.). Vidare noterar utskottet att KAM-utredningen har lämnat förslag om bl.a. att förbättra allmänhetens tillgång till obunden information om komplementär och alternativ vård (SOU 2019:15) och att bestämmelser om utövande av komplementär och alternativ vård ska samlas i en ny lag och att det ska införas ett generellt förbud mot att behandla allvarlig sjukdom för andra än hälso- och sjukvårdspersonal (SOU 2019:28). Förslagen bereds i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2024/25:3022 (S) yrkande 61 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 67.

När det sedan gäller andra frågor om behörighet konstaterar utskottet att behörighetsfrågor regleras i patientsäkerhetslagen och att det i lagen finns bestämmelser om legitimation, skyddad yrkestitel och specialistkompetens (4 kap.) samt prövotid och återkallelse av legitimation m.m. (8 kap.). Enligt lagen gäller bl.a. att det är Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som prövar frågor om prövotid och återkallelse av legitimation (8 kap. 13 §). Socialstyrelsen prövar bl.a. frågor om legitimation och särskilt förordnande att utöva yrke och tillhandahåller via sin webbplats (socialstyrelsen.se) närmare information om vad som gäller för dessa prövningar. Vidare noterar utskottet att det ingår i arbetet med den utredning (dir. 2023:148) som nämnts ovan att bl.a. bedöma hälso- och sjukvårdens och tandvårdens eventuella behov av yrkesreglering för nya yrkesgrupper. Utredningen ska även bl.a. analysera vilka förutsättningar som ska gälla för legitimation om utredningen lämnar förslag på legitimation för nya yrkesgrupper. Utredningens arbete pågår. Därutöver finns ett arbete i Regeringskansliet med förslag som syftar till att stärka patientsäkerheten och bidra till en mer effektiv prövning av behörighetsärenden, som lämnats genom promemorian Åtgärder för en stärkt patientsäkerhet och en effektivare hantering av behörighetsärenden inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:21). Vidare har riksdagen tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om bl.a. tillfällig återkallelse av legitimation. Detta tillkännagivande är inte slutbehandlat. Vid en samlad bedömning anser utskottet därför att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3022 (S) yrkandena 69 och 70 samt 2024/25:3055 (MP) yrkande 68.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 17, 19, 20 och 23. Läs betänkandet

Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 rapporten Förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning inom ramen för ett regeringsuppdrag (S2023/00256) att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I februari 2025 slutredovisade Nationella vårdkompetensrådet arbetet med den nationella planen. Förslagen i planen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar också att riksdagen sedan tidigare har beslutat om ett tillkännagivande om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (rskr. 2020/21:349). Tillkännagivandet är inte slutbehandlat än. Därmed anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:927 (S) och 2024/25:3022 (S) yrkande 9, som bör avslås.

Några motionsyrkanden handlar om fortbildning och karriärvägar i hälso- och sjukvården. Här vill utskottet peka på att den rapport som Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning bl.a. innehåller förslag om att se över möjligheterna till nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt kompetensutveckling och karriärvägar för respektive profession. Planen omfattar även förslag i syfte att öka förutsättningarna för att seniora medarbetare ska vilja arbeta kvar i hälso- och sjukvården. Som nämnts ovan bereds förslagen i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även att regeringen beslutat om en utredning (dir. 2023:148) som bl.a. ska analysera vilka förändringar som behövs i regelverk och strukturer när det gäller reglerade yrken, specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården. Det ingår också i utredningens uppdrag att kartlägga befintliga möjligheter och vägar till vidareutbildning för reglerade yrkesgrupper, analysera behovet av förändringar i hur kvaliteten i vidareutbildningar säkerställs och överväga hur övrig vårdpersonals behov av fortbildning kan tillgodoses. Utredningens arbete ska redovisas senast den 30 maj 2025. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och föreslår därför att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:2797 (M), 2024/25:3022 (S) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3166 (C) yrkandena 3 och 4.

Ett motionsyrkande handlar om ledarskapsprogram. Utskottet noterar att Nationella vårdkompetensrådet lämnade ett förslag om att ta fram ett nationellt ledarskapsprogram för chefer inom hälso- och sjukvård och tandvård genom sin rapport om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Arbetet med detta pågår. Av samma skäl som ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 2024/25:3022 (S) yrkande 10.

Ett annat motionsyrkande handlar om kontinuerlig kompetensutveckling för vårdpersonal som arbetar med diabetesvård. Inledningsvis noterar utskottet arbetet med Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård samt att Socialstyrelsen sedan oktober 2018 publicerar nationella riktlinjer för diabetesvård. Syftet med riktlinjerna är att stimulera användningen av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder samt att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Vidare noterar utskottet att Nationella vårdkompetensrådet genom den rapport som nämnts ovan lämnat förslag om bl.a. nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt tid och resurser för systematisk och kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling för professionerna inom hälso- och sjukvården. Slutligen uppmärksammar utskottet arbetet med utredningen (dir. 2023:148) och noterar här att utredningens uppdrag, utöver vad som redan nämnts ovan, bl.a. omfattar att bedöma om det är lämpligt att införa krav på att möjliggöra kontinuerlig fortbildning för de professioner inom hälso- och sjukvården och tandvården som omfattas av yrkeskvalifikationsdirektivets regler. Utskottet anser därför att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1359 (SD) yrkande 2, som bör avslås.

När det gäller motionsyrkanden om krav på ledare och verksamhetsföreståndare konstaterar utskottet att det finns allmänna bestämmelser om hur hälso- och sjukvård ska organiseras och bedrivas i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt lagen ska hälso- och sjukvård bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård (5 kap. 1 §). Även i patientsäkerhetslagen finns bestämmelser av betydelse för hur verksamheten ska bedrivas. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i bl.a. hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls (3 kap. 1 §). Dessa bestämmelser gäller för samtliga vårdgivare, såväl privata som offentliga. Vidare gäller att Ivo prövar nödvändiga tillstånd i vissa särskilda verksamheter. Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:75 (SD) och 2024/25:3166 m.fl. (C) yrkande 12.

Några motionsyrkanden handlar om KAM-utredningens förslag. Här kan nämnas att det finns bestämmelser om begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder i patientsäkerhetslagen (5 kap.). Vidare noterar utskottet att KAM-utredningen har lämnat förslag om bl.a. att förbättra allmänhetens tillgång till obunden information om komplementär och alternativ vård (SOU 2019:15) och att bestämmelser om utövande av komplementär och alternativ vård ska samlas i en ny lag och att det ska införas ett generellt förbud mot att behandla allvarlig sjukdom för andra än hälso- och sjukvårdspersonal (SOU 2019:28). Förslagen bereds i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2024/25:3022 (S) yrkande 61 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 67.

När det sedan gäller andra frågor om behörighet konstaterar utskottet att behörighetsfrågor regleras i patientsäkerhetslagen och att det i lagen finns bestämmelser om legitimation, skyddad yrkestitel och specialistkompetens (4 kap.) samt prövotid och återkallelse av legitimation m.m. (8 kap.). Enligt lagen gäller bl.a. att det är Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som prövar frågor om prövotid och återkallelse av legitimation (8 kap. 13 §). Socialstyrelsen prövar bl.a. frågor om legitimation och särskilt förordnande att utöva yrke och tillhandahåller via sin webbplats (socialstyrelsen.se) närmare information om vad som gäller för dessa prövningar. Vidare noterar utskottet att det ingår i arbetet med den utredning (dir. 2023:148) som nämnts ovan att bl.a. bedöma hälso- och sjukvårdens och tandvårdens eventuella behov av yrkesreglering för nya yrkesgrupper. Utredningen ska även bl.a. analysera vilka förutsättningar som ska gälla för legitimation om utredningen lämnar förslag på legitimation för nya yrkesgrupper. Utredningens arbete pågår. Därutöver finns ett arbete i Regeringskansliet med förslag som syftar till att stärka patientsäkerheten och bidra till en mer effektiv prövning av behörighetsärenden, som lämnats genom promemorian Åtgärder för en stärkt patientsäkerhet och en effektivare hantering av behörighetsärenden inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:21). Vidare har riksdagen tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om bl.a. tillfällig återkallelse av legitimation. Detta tillkännagivande är inte slutbehandlat. Vid en samlad bedömning anser utskottet därför att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3022 (S) yrkandena 69 och 70 samt 2024/25:3055 (MP) yrkande 68.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 19, 20 och 23. Läs betänkandet

Utskottet noterar att den digitala infrastrukturen i vården omfattas av Tidöavtalet och att E-hälsomyndigheten lämnade ett förslag till färdplan för genomförandet av en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården 2024–2028 genom sin rapport (dnr 2023/02689) i april 2024. Förslaget till färdplan bereds i Regeringskansliet. I sammanhanget uppmärksammar utskottet även att regeringen beslutat om en nationell samordnare att bistå med att införa en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården (dir. 2023:177) och vill utöver detta även peka på att förslag och slutsatser som lämnats genom betänkandena om patientöversikter (SOU 2023:13), sekundäranvändning av hälsodata (SOU 2023:76), samordnat juridiskt stöd och vägledning (SOU 2023:83) samt delad hälsodata (SOU 2024:33) bereds i Regeringskansliet. Utskottet avstyrker därför motionerna 2024/25:2783 (M), 2024/25:2951 (C) yrkande 47 och 2024/25:3022 (S) yrkandena 43 och 45.

Ett motionsyrkande handlar om tillgång till hälsodata när det gäller kvalitetsuppföljning samt ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter. Utskottet noterar här att det framgår av regeringens proposition om att införa lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation att regeringen genom propositionen behandlade flera förslag som lämnats genom betänkandet Informationsöverföring inom vård och omsorg (SOU 2021:4) men inte i den del som avsåg kvalitetsuppföljning (prop. 2021/22:177 s. 34). Enligt uppgift bereds förslaget i Regeringskansliet. Även förslag som lämnats i SOU 2021:39 om ett ombuds tillgång till patientuppgifter bereds i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 2024/25:3022 (S) yrkande 42.

Några motionsyrkanden handlar om jämförelse av vårdgivare och tillgång till hjälpmedel. Här noterar utskottet att bestämmelser av grundläggande betydelse för e-recept finns i lagen om nationell läkemedelslista. Enligt lagen ska E-hälsomyndigheten föra ett register över vissa uppgifter om förskrivna och expedierade läkemedel och andra varor, den nationella läkemedelslistan (1 kap. 1 §). Vidare noterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 avsätter 250 miljoner kronor för inrättandet av en nationell vårdförmedling. I sammanhanget uttalar regeringen att det är viktigt för inrättandet att det finns en nationell digital infrastruktur och att arbetet bl.a. omfattar en vård- och omsorgsgivarkatalog samt ett nationellt vårdsöksystem. Här noteras att E-hälsomyndigheten har genomfört en förstudie av ett nationellt vårdsöksystem enligt ett regeringsuppdrag (S2022/01372). Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2025. Vidare noteras myndighetens uppdrag om en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2023/02118). Detta uppdrag ska slutredovisas senast den 30 april 2025. Utskottet uppmärksammar också att myndigheten tillhandahåller webbtjänsten Förskrivningskollen och att den tjänsten medger att vårdpersonal kan få samlad information om en patients förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1363 (SD) yrkandena 8–10. Motionsyrkandena bör avslås.

När det sedan gäller frågan om användning av AI i vården vill utskottet peka på att regeringen i budgetpropositionen för 2025 avsätter medel för att stärka cancervården. Vidare noterar utskottet att Smer är ett organ som har till uppgift att ge råd i medicinsk-etiska frågor till regeringen och riksdagen och att rådet har en publikation som handlar om tillämpningar av AI i hälso- och sjukvården. Vidare har Läkemedelsverket och Myndigheten för digital förvaltning publicerat diverse material som vänder sig till huvudmän och andra aktörer på området. Även på EU-nivå finns en generell vägledning vid införande av AI. Utskottet noterar också att regeringen har beslutat att tillsätta en kommitté om förstärkt AI-förmåga i Sverige (dir. 2023:164) och att det arbetet ska redovisas senast den 1 juli 2025. Slutligen kan det i sammanhanget också noteras att Vinnova har ett pågående regeringsuppdrag att stärka innovations- och forskningsprogrammet Avancerad digitalisering (KN2023/02784) samt att detta program bl.a. omfattar frågor om AI. Med hänsyn till detta anser utskottet att motionerna 2024/25:1360 (SD) yrkande 4 och 2024/25:1923 (V) yrkandena 33 och 34 bör avslås.

Några motionsyrkanden tar upp frågor om cancervård, egenmonitorering och digitala vårdkontakter. Som nämnts ovan avsätter regeringen i budgetpropositionen för 2025 medel för att stärka cancervården. Vidare framgår av information från SKR att det finns ett nätverk för egenmonitorering i regionerna, Kompetensforum egenmonitorering. Av det som angetts ovan framgår vidare att det finns ett omfattande pågående arbete som handlar om digitalisering i hälso- och sjukvården. Utöver det som redan nämnts kan uppmärksammas de förslag som lämnats genom promemorian Effektiv och behovsbaserad digital vård (Ds 2023:27) om distanskontakt och stimulansmedel. Dessa förslag bereds i Regeringskansliet. Utskottet noterar även att riksdagen har beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om ersättningssystem för digital vård som regeringen inte har slutbehandlat än. Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:655 (SD), 2024/25:1360 (SD) yrkande 14 och 2024/25:1363 (SD) yrkande 11.

När det slutligen gäller frågan om digitala vårdgivare konstaterar utskottet att det i marknadsföringslagen finns bestämmelser som syftar till att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Utskottet noterar också att SKR har riktlinjer för marknadsföring av hälso- och sjukvård. Med hänsyn till detta, och av de skäl som anförts ovan, är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ställa sig bakom motionerna 2024/25:1923 (V) yrkande 16 och 2024/25:3022 (S) yrkande 27. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "E-hälsa" i betänkandet, som även gäller punkterna 21 och 22. Läs betänkandet

Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 rapporten Förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning inom ramen för ett regeringsuppdrag (S2023/00256) att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I februari 2025 slutredovisade Nationella vårdkompetensrådet arbetet med den nationella planen. Förslagen i planen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar också att riksdagen sedan tidigare har beslutat om ett tillkännagivande om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (rskr. 2020/21:349). Tillkännagivandet är inte slutbehandlat än. Därmed anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:927 (S) och 2024/25:3022 (S) yrkande 9, som bör avslås.

Några motionsyrkanden handlar om fortbildning och karriärvägar i hälso- och sjukvården. Här vill utskottet peka på att den rapport som Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning bl.a. innehåller förslag om att se över möjligheterna till nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt kompetensutveckling och karriärvägar för respektive profession. Planen omfattar även förslag i syfte att öka förutsättningarna för att seniora medarbetare ska vilja arbeta kvar i hälso- och sjukvården. Som nämnts ovan bereds förslagen i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även att regeringen beslutat om en utredning (dir. 2023:148) som bl.a. ska analysera vilka förändringar som behövs i regelverk och strukturer när det gäller reglerade yrken, specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården. Det ingår också i utredningens uppdrag att kartlägga befintliga möjligheter och vägar till vidareutbildning för reglerade yrkesgrupper, analysera behovet av förändringar i hur kvaliteten i vidareutbildningar säkerställs och överväga hur övrig vårdpersonals behov av fortbildning kan tillgodoses. Utredningens arbete ska redovisas senast den 30 maj 2025. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och föreslår därför att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:2797 (M), 2024/25:3022 (S) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3166 (C) yrkandena 3 och 4.

Ett motionsyrkande handlar om ledarskapsprogram. Utskottet noterar att Nationella vårdkompetensrådet lämnade ett förslag om att ta fram ett nationellt ledarskapsprogram för chefer inom hälso- och sjukvård och tandvård genom sin rapport om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Arbetet med detta pågår. Av samma skäl som ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 2024/25:3022 (S) yrkande 10.

Ett annat motionsyrkande handlar om kontinuerlig kompetensutveckling för vårdpersonal som arbetar med diabetesvård. Inledningsvis noterar utskottet arbetet med Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård samt att Socialstyrelsen sedan oktober 2018 publicerar nationella riktlinjer för diabetesvård. Syftet med riktlinjerna är att stimulera användningen av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder samt att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Vidare noterar utskottet att Nationella vårdkompetensrådet genom den rapport som nämnts ovan lämnat förslag om bl.a. nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt tid och resurser för systematisk och kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling för professionerna inom hälso- och sjukvården. Slutligen uppmärksammar utskottet arbetet med utredningen (dir. 2023:148) och noterar här att utredningens uppdrag, utöver vad som redan nämnts ovan, bl.a. omfattar att bedöma om det är lämpligt att införa krav på att möjliggöra kontinuerlig fortbildning för de professioner inom hälso- och sjukvården och tandvården som omfattas av yrkeskvalifikationsdirektivets regler. Utskottet anser därför att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1359 (SD) yrkande 2, som bör avslås.

När det gäller motionsyrkanden om krav på ledare och verksamhetsföreståndare konstaterar utskottet att det finns allmänna bestämmelser om hur hälso- och sjukvård ska organiseras och bedrivas i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt lagen ska hälso- och sjukvård bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård (5 kap. 1 §). Även i patientsäkerhetslagen finns bestämmelser av betydelse för hur verksamheten ska bedrivas. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i bl.a. hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls (3 kap. 1 §). Dessa bestämmelser gäller för samtliga vårdgivare, såväl privata som offentliga. Vidare gäller att Ivo prövar nödvändiga tillstånd i vissa särskilda verksamheter. Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:75 (SD) och 2024/25:3166 m.fl. (C) yrkande 12.

Några motionsyrkanden handlar om KAM-utredningens förslag. Här kan nämnas att det finns bestämmelser om begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder i patientsäkerhetslagen (5 kap.). Vidare noterar utskottet att KAM-utredningen har lämnat förslag om bl.a. att förbättra allmänhetens tillgång till obunden information om komplementär och alternativ vård (SOU 2019:15) och att bestämmelser om utövande av komplementär och alternativ vård ska samlas i en ny lag och att det ska införas ett generellt förbud mot att behandla allvarlig sjukdom för andra än hälso- och sjukvårdspersonal (SOU 2019:28). Förslagen bereds i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2024/25:3022 (S) yrkande 61 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 67.

När det sedan gäller andra frågor om behörighet konstaterar utskottet att behörighetsfrågor regleras i patientsäkerhetslagen och att det i lagen finns bestämmelser om legitimation, skyddad yrkestitel och specialistkompetens (4 kap.) samt prövotid och återkallelse av legitimation m.m. (8 kap.). Enligt lagen gäller bl.a. att det är Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som prövar frågor om prövotid och återkallelse av legitimation (8 kap. 13 §). Socialstyrelsen prövar bl.a. frågor om legitimation och särskilt förordnande att utöva yrke och tillhandahåller via sin webbplats (socialstyrelsen.se) närmare information om vad som gäller för dessa prövningar. Vidare noterar utskottet att det ingår i arbetet med den utredning (dir. 2023:148) som nämnts ovan att bl.a. bedöma hälso- och sjukvårdens och tandvårdens eventuella behov av yrkesreglering för nya yrkesgrupper. Utredningen ska även bl.a. analysera vilka förutsättningar som ska gälla för legitimation om utredningen lämnar förslag på legitimation för nya yrkesgrupper. Utredningens arbete pågår. Därutöver finns ett arbete i Regeringskansliet med förslag som syftar till att stärka patientsäkerheten och bidra till en mer effektiv prövning av behörighetsärenden, som lämnats genom promemorian Åtgärder för en stärkt patientsäkerhet och en effektivare hantering av behörighetsärenden inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:21). Vidare har riksdagen tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om bl.a. tillfällig återkallelse av legitimation. Detta tillkännagivande är inte slutbehandlat. Vid en samlad bedömning anser utskottet därför att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3022 (S) yrkandena 69 och 70 samt 2024/25:3055 (MP) yrkande 68.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 20 och 23. Läs betänkandet

Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 rapporten Förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning inom ramen för ett regeringsuppdrag (S2023/00256) att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I februari 2025 slutredovisade Nationella vårdkompetensrådet arbetet med den nationella planen. Förslagen i planen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar också att riksdagen sedan tidigare har beslutat om ett tillkännagivande om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (rskr. 2020/21:349). Tillkännagivandet är inte slutbehandlat än. Därmed anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:927 (S) och 2024/25:3022 (S) yrkande 9, som bör avslås.

Några motionsyrkanden handlar om fortbildning och karriärvägar i hälso- och sjukvården. Här vill utskottet peka på att den rapport som Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning bl.a. innehåller förslag om att se över möjligheterna till nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt kompetensutveckling och karriärvägar för respektive profession. Planen omfattar även förslag i syfte att öka förutsättningarna för att seniora medarbetare ska vilja arbeta kvar i hälso- och sjukvården. Som nämnts ovan bereds förslagen i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även att regeringen beslutat om en utredning (dir. 2023:148) som bl.a. ska analysera vilka förändringar som behövs i regelverk och strukturer när det gäller reglerade yrken, specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården. Det ingår också i utredningens uppdrag att kartlägga befintliga möjligheter och vägar till vidareutbildning för reglerade yrkesgrupper, analysera behovet av förändringar i hur kvaliteten i vidareutbildningar säkerställs och överväga hur övrig vårdpersonals behov av fortbildning kan tillgodoses. Utredningens arbete ska redovisas senast den 30 maj 2025. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och föreslår därför att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:2797 (M), 2024/25:3022 (S) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3166 (C) yrkandena 3 och 4.

Ett motionsyrkande handlar om ledarskapsprogram. Utskottet noterar att Nationella vårdkompetensrådet lämnade ett förslag om att ta fram ett nationellt ledarskapsprogram för chefer inom hälso- och sjukvård och tandvård genom sin rapport om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Arbetet med detta pågår. Av samma skäl som ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 2024/25:3022 (S) yrkande 10.

Ett annat motionsyrkande handlar om kontinuerlig kompetensutveckling för vårdpersonal som arbetar med diabetesvård. Inledningsvis noterar utskottet arbetet med Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård samt att Socialstyrelsen sedan oktober 2018 publicerar nationella riktlinjer för diabetesvård. Syftet med riktlinjerna är att stimulera användningen av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder samt att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Vidare noterar utskottet att Nationella vårdkompetensrådet genom den rapport som nämnts ovan lämnat förslag om bl.a. nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt tid och resurser för systematisk och kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling för professionerna inom hälso- och sjukvården. Slutligen uppmärksammar utskottet arbetet med utredningen (dir. 2023:148) och noterar här att utredningens uppdrag, utöver vad som redan nämnts ovan, bl.a. omfattar att bedöma om det är lämpligt att införa krav på att möjliggöra kontinuerlig fortbildning för de professioner inom hälso- och sjukvården och tandvården som omfattas av yrkeskvalifikationsdirektivets regler. Utskottet anser därför att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1359 (SD) yrkande 2, som bör avslås.

När det gäller motionsyrkanden om krav på ledare och verksamhetsföreståndare konstaterar utskottet att det finns allmänna bestämmelser om hur hälso- och sjukvård ska organiseras och bedrivas i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt lagen ska hälso- och sjukvård bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård (5 kap. 1 §). Även i patientsäkerhetslagen finns bestämmelser av betydelse för hur verksamheten ska bedrivas. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i bl.a. hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls (3 kap. 1 §). Dessa bestämmelser gäller för samtliga vårdgivare, såväl privata som offentliga. Vidare gäller att Ivo prövar nödvändiga tillstånd i vissa särskilda verksamheter. Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:75 (SD) och 2024/25:3166 m.fl. (C) yrkande 12.

Några motionsyrkanden handlar om KAM-utredningens förslag. Här kan nämnas att det finns bestämmelser om begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder i patientsäkerhetslagen (5 kap.). Vidare noterar utskottet att KAM-utredningen har lämnat förslag om bl.a. att förbättra allmänhetens tillgång till obunden information om komplementär och alternativ vård (SOU 2019:15) och att bestämmelser om utövande av komplementär och alternativ vård ska samlas i en ny lag och att det ska införas ett generellt förbud mot att behandla allvarlig sjukdom för andra än hälso- och sjukvårdspersonal (SOU 2019:28). Förslagen bereds i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2024/25:3022 (S) yrkande 61 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 67.

När det sedan gäller andra frågor om behörighet konstaterar utskottet att behörighetsfrågor regleras i patientsäkerhetslagen och att det i lagen finns bestämmelser om legitimation, skyddad yrkestitel och specialistkompetens (4 kap.) samt prövotid och återkallelse av legitimation m.m. (8 kap.). Enligt lagen gäller bl.a. att det är Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som prövar frågor om prövotid och återkallelse av legitimation (8 kap. 13 §). Socialstyrelsen prövar bl.a. frågor om legitimation och särskilt förordnande att utöva yrke och tillhandahåller via sin webbplats (socialstyrelsen.se) närmare information om vad som gäller för dessa prövningar. Vidare noterar utskottet att det ingår i arbetet med den utredning (dir. 2023:148) som nämnts ovan att bl.a. bedöma hälso- och sjukvårdens och tandvårdens eventuella behov av yrkesreglering för nya yrkesgrupper. Utredningen ska även bl.a. analysera vilka förutsättningar som ska gälla för legitimation om utredningen lämnar förslag på legitimation för nya yrkesgrupper. Utredningens arbete pågår. Därutöver finns ett arbete i Regeringskansliet med förslag som syftar till att stärka patientsäkerheten och bidra till en mer effektiv prövning av behörighetsärenden, som lämnats genom promemorian Åtgärder för en stärkt patientsäkerhet och en effektivare hantering av behörighetsärenden inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:21). Vidare har riksdagen tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om bl.a. tillfällig återkallelse av legitimation. Detta tillkännagivande är inte slutbehandlat. Vid en samlad bedömning anser utskottet därför att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3022 (S) yrkandena 69 och 70 samt 2024/25:3055 (MP) yrkande 68.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 19 och 23. Läs betänkandet

Utskottet noterar att den digitala infrastrukturen i vården omfattas av Tidöavtalet och att E-hälsomyndigheten lämnade ett förslag till färdplan för genomförandet av en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården 2024–2028 genom sin rapport (dnr 2023/02689) i april 2024. Förslaget till färdplan bereds i Regeringskansliet. I sammanhanget uppmärksammar utskottet även att regeringen beslutat om en nationell samordnare att bistå med att införa en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården (dir. 2023:177) och vill utöver detta även peka på att förslag och slutsatser som lämnats genom betänkandena om patientöversikter (SOU 2023:13), sekundäranvändning av hälsodata (SOU 2023:76), samordnat juridiskt stöd och vägledning (SOU 2023:83) samt delad hälsodata (SOU 2024:33) bereds i Regeringskansliet. Utskottet avstyrker därför motionerna 2024/25:2783 (M), 2024/25:2951 (C) yrkande 47 och 2024/25:3022 (S) yrkandena 43 och 45.

Ett motionsyrkande handlar om tillgång till hälsodata när det gäller kvalitetsuppföljning samt ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter. Utskottet noterar här att det framgår av regeringens proposition om att införa lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation att regeringen genom propositionen behandlade flera förslag som lämnats genom betänkandet Informationsöverföring inom vård och omsorg (SOU 2021:4) men inte i den del som avsåg kvalitetsuppföljning (prop. 2021/22:177 s. 34). Enligt uppgift bereds förslaget i Regeringskansliet. Även förslag som lämnats i SOU 2021:39 om ett ombuds tillgång till patientuppgifter bereds i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 2024/25:3022 (S) yrkande 42.

Några motionsyrkanden handlar om jämförelse av vårdgivare och tillgång till hjälpmedel. Här noterar utskottet att bestämmelser av grundläggande betydelse för e-recept finns i lagen om nationell läkemedelslista. Enligt lagen ska E-hälsomyndigheten föra ett register över vissa uppgifter om förskrivna och expedierade läkemedel och andra varor, den nationella läkemedelslistan (1 kap. 1 §). Vidare noterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 avsätter 250 miljoner kronor för inrättandet av en nationell vårdförmedling. I sammanhanget uttalar regeringen att det är viktigt för inrättandet att det finns en nationell digital infrastruktur och att arbetet bl.a. omfattar en vård- och omsorgsgivarkatalog samt ett nationellt vårdsöksystem. Här noteras att E-hälsomyndigheten har genomfört en förstudie av ett nationellt vårdsöksystem enligt ett regeringsuppdrag (S2022/01372). Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2025. Vidare noteras myndighetens uppdrag om en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2023/02118). Detta uppdrag ska slutredovisas senast den 30 april 2025. Utskottet uppmärksammar också att myndigheten tillhandahåller webbtjänsten Förskrivningskollen och att den tjänsten medger att vårdpersonal kan få samlad information om en patients förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1363 (SD) yrkandena 8–10. Motionsyrkandena bör avslås.

När det sedan gäller frågan om användning av AI i vården vill utskottet peka på att regeringen i budgetpropositionen för 2025 avsätter medel för att stärka cancervården. Vidare noterar utskottet att Smer är ett organ som har till uppgift att ge råd i medicinsk-etiska frågor till regeringen och riksdagen och att rådet har en publikation som handlar om tillämpningar av AI i hälso- och sjukvården. Vidare har Läkemedelsverket och Myndigheten för digital förvaltning publicerat diverse material som vänder sig till huvudmän och andra aktörer på området. Även på EU-nivå finns en generell vägledning vid införande av AI. Utskottet noterar också att regeringen har beslutat att tillsätta en kommitté om förstärkt AI-förmåga i Sverige (dir. 2023:164) och att det arbetet ska redovisas senast den 1 juli 2025. Slutligen kan det i sammanhanget också noteras att Vinnova har ett pågående regeringsuppdrag att stärka innovations- och forskningsprogrammet Avancerad digitalisering (KN2023/02784) samt att detta program bl.a. omfattar frågor om AI. Med hänsyn till detta anser utskottet att motionerna 2024/25:1360 (SD) yrkande 4 och 2024/25:1923 (V) yrkandena 33 och 34 bör avslås.

Några motionsyrkanden tar upp frågor om cancervård, egenmonitorering och digitala vårdkontakter. Som nämnts ovan avsätter regeringen i budgetpropositionen för 2025 medel för att stärka cancervården. Vidare framgår av information från SKR att det finns ett nätverk för egenmonitorering i regionerna, Kompetensforum egenmonitorering. Av det som angetts ovan framgår vidare att det finns ett omfattande pågående arbete som handlar om digitalisering i hälso- och sjukvården. Utöver det som redan nämnts kan uppmärksammas de förslag som lämnats genom promemorian Effektiv och behovsbaserad digital vård (Ds 2023:27) om distanskontakt och stimulansmedel. Dessa förslag bereds i Regeringskansliet. Utskottet noterar även att riksdagen har beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om ersättningssystem för digital vård som regeringen inte har slutbehandlat än. Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:655 (SD), 2024/25:1360 (SD) yrkande 14 och 2024/25:1363 (SD) yrkande 11.

När det slutligen gäller frågan om digitala vårdgivare konstaterar utskottet att det i marknadsföringslagen finns bestämmelser som syftar till att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Utskottet noterar också att SKR har riktlinjer för marknadsföring av hälso- och sjukvård. Med hänsyn till detta, och av de skäl som anförts ovan, är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ställa sig bakom motionerna 2024/25:1923 (V) yrkande 16 och 2024/25:3022 (S) yrkande 27. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "E-hälsa" i betänkandet, som även gäller punkterna 18 och 22. Läs betänkandet

Utskottet noterar att den digitala infrastrukturen i vården omfattas av Tidöavtalet och att E-hälsomyndigheten lämnade ett förslag till färdplan för genomförandet av en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården 2024–2028 genom sin rapport (dnr 2023/02689) i april 2024. Förslaget till färdplan bereds i Regeringskansliet. I sammanhanget uppmärksammar utskottet även att regeringen beslutat om en nationell samordnare att bistå med att införa en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården (dir. 2023:177) och vill utöver detta även peka på att förslag och slutsatser som lämnats genom betänkandena om patientöversikter (SOU 2023:13), sekundäranvändning av hälsodata (SOU 2023:76), samordnat juridiskt stöd och vägledning (SOU 2023:83) samt delad hälsodata (SOU 2024:33) bereds i Regeringskansliet. Utskottet avstyrker därför motionerna 2024/25:2783 (M), 2024/25:2951 (C) yrkande 47 och 2024/25:3022 (S) yrkandena 43 och 45.

Ett motionsyrkande handlar om tillgång till hälsodata när det gäller kvalitetsuppföljning samt ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter. Utskottet noterar här att det framgår av regeringens proposition om att införa lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation att regeringen genom propositionen behandlade flera förslag som lämnats genom betänkandet Informationsöverföring inom vård och omsorg (SOU 2021:4) men inte i den del som avsåg kvalitetsuppföljning (prop. 2021/22:177 s. 34). Enligt uppgift bereds förslaget i Regeringskansliet. Även förslag som lämnats i SOU 2021:39 om ett ombuds tillgång till patientuppgifter bereds i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 2024/25:3022 (S) yrkande 42.

Några motionsyrkanden handlar om jämförelse av vårdgivare och tillgång till hjälpmedel. Här noterar utskottet att bestämmelser av grundläggande betydelse för e-recept finns i lagen om nationell läkemedelslista. Enligt lagen ska E-hälsomyndigheten föra ett register över vissa uppgifter om förskrivna och expedierade läkemedel och andra varor, den nationella läkemedelslistan (1 kap. 1 §). Vidare noterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2025 avsätter 250 miljoner kronor för inrättandet av en nationell vårdförmedling. I sammanhanget uttalar regeringen att det är viktigt för inrättandet att det finns en nationell digital infrastruktur och att arbetet bl.a. omfattar en vård- och omsorgsgivarkatalog samt ett nationellt vårdsöksystem. Här noteras att E-hälsomyndigheten har genomfört en förstudie av ett nationellt vårdsöksystem enligt ett regeringsuppdrag (S2022/01372). Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2025. Vidare noteras myndighetens uppdrag om en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2023/02118). Detta uppdrag ska slutredovisas senast den 30 april 2025. Utskottet uppmärksammar också att myndigheten tillhandahåller webbtjänsten Förskrivningskollen och att den tjänsten medger att vårdpersonal kan få samlad information om en patients förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1363 (SD) yrkandena 8–10. Motionsyrkandena bör avslås.

När det sedan gäller frågan om användning av AI i vården vill utskottet peka på att regeringen i budgetpropositionen för 2025 avsätter medel för att stärka cancervården. Vidare noterar utskottet att Smer är ett organ som har till uppgift att ge råd i medicinsk-etiska frågor till regeringen och riksdagen och att rådet har en publikation som handlar om tillämpningar av AI i hälso- och sjukvården. Vidare har Läkemedelsverket och Myndigheten för digital förvaltning publicerat diverse material som vänder sig till huvudmän och andra aktörer på området. Även på EU-nivå finns en generell vägledning vid införande av AI. Utskottet noterar också att regeringen har beslutat att tillsätta en kommitté om förstärkt AI-förmåga i Sverige (dir. 2023:164) och att det arbetet ska redovisas senast den 1 juli 2025. Slutligen kan det i sammanhanget också noteras att Vinnova har ett pågående regeringsuppdrag att stärka innovations- och forskningsprogrammet Avancerad digitalisering (KN2023/02784) samt att detta program bl.a. omfattar frågor om AI. Med hänsyn till detta anser utskottet att motionerna 2024/25:1360 (SD) yrkande 4 och 2024/25:1923 (V) yrkandena 33 och 34 bör avslås.

Några motionsyrkanden tar upp frågor om cancervård, egenmonitorering och digitala vårdkontakter. Som nämnts ovan avsätter regeringen i budgetpropositionen för 2025 medel för att stärka cancervården. Vidare framgår av information från SKR att det finns ett nätverk för egenmonitorering i regionerna, Kompetensforum egenmonitorering. Av det som angetts ovan framgår vidare att det finns ett omfattande pågående arbete som handlar om digitalisering i hälso- och sjukvården. Utöver det som redan nämnts kan uppmärksammas de förslag som lämnats genom promemorian Effektiv och behovsbaserad digital vård (Ds 2023:27) om distanskontakt och stimulansmedel. Dessa förslag bereds i Regeringskansliet. Utskottet noterar även att riksdagen har beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om ersättningssystem för digital vård som regeringen inte har slutbehandlat än. Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:655 (SD), 2024/25:1360 (SD) yrkande 14 och 2024/25:1363 (SD) yrkande 11.

När det slutligen gäller frågan om digitala vårdgivare konstaterar utskottet att det i marknadsföringslagen finns bestämmelser som syftar till att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Utskottet noterar också att SKR har riktlinjer för marknadsföring av hälso- och sjukvård. Med hänsyn till detta, och av de skäl som anförts ovan, är utskottet inte berett att föreslå att riksdagen ska ställa sig bakom motionerna 2024/25:1923 (V) yrkande 16 och 2024/25:3022 (S) yrkande 27. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "E-hälsa" i betänkandet, som även gäller punkterna 18 och 21. Läs betänkandet

Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 rapporten Förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning inom ramen för ett regeringsuppdrag (S2023/00256) att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. I februari 2025 slutredovisade Nationella vårdkompetensrådet arbetet med den nationella planen. Förslagen i planen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar också att riksdagen sedan tidigare har beslutat om ett tillkännagivande om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (rskr. 2020/21:349). Tillkännagivandet är inte slutbehandlat än. Därmed anser utskottet att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:927 (S) och 2024/25:3022 (S) yrkande 9, som bör avslås.

Några motionsyrkanden handlar om fortbildning och karriärvägar i hälso- och sjukvården. Här vill utskottet peka på att den rapport som Nationella vårdkompetensrådet lämnade i maj 2024 om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning bl.a. innehåller förslag om att se över möjligheterna till nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt kompetensutveckling och karriärvägar för respektive profession. Planen omfattar även förslag i syfte att öka förutsättningarna för att seniora medarbetare ska vilja arbeta kvar i hälso- och sjukvården. Som nämnts ovan bereds förslagen i Regeringskansliet. Utskottet uppmärksammar även att regeringen beslutat om en utredning (dir. 2023:148) som bl.a. ska analysera vilka förändringar som behövs i regelverk och strukturer när det gäller reglerade yrken, specialistkompetenser och specialistutbildningar samt vidareutbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården. Det ingår också i utredningens uppdrag att kartlägga befintliga möjligheter och vägar till vidareutbildning för reglerade yrkesgrupper, analysera behovet av förändringar i hur kvaliteten i vidareutbildningar säkerställs och överväga hur övrig vårdpersonals behov av fortbildning kan tillgodoses. Utredningens arbete ska redovisas senast den 30 maj 2025. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och föreslår därför att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:2797 (M), 2024/25:3022 (S) yrkandena 12 och 13 samt 2024/25:3166 (C) yrkandena 3 och 4.

Ett motionsyrkande handlar om ledarskapsprogram. Utskottet noterar att Nationella vårdkompetensrådet lämnade ett förslag om att ta fram ett nationellt ledarskapsprogram för chefer inom hälso- och sjukvård och tandvård genom sin rapport om en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Arbetet med detta pågår. Av samma skäl som ovan anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 2024/25:3022 (S) yrkande 10.

Ett annat motionsyrkande handlar om kontinuerlig kompetensutveckling för vårdpersonal som arbetar med diabetesvård. Inledningsvis noterar utskottet arbetet med Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård samt att Socialstyrelsen sedan oktober 2018 publicerar nationella riktlinjer för diabetesvård. Syftet med riktlinjerna är att stimulera användningen av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder samt att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Vidare noterar utskottet att Nationella vårdkompetensrådet genom den rapport som nämnts ovan lämnat förslag om bl.a. nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner samt tid och resurser för systematisk och kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling för professionerna inom hälso- och sjukvården. Slutligen uppmärksammar utskottet arbetet med utredningen (dir. 2023:148) och noterar här att utredningens uppdrag, utöver vad som redan nämnts ovan, bl.a. omfattar att bedöma om det är lämpligt att införa krav på att möjliggöra kontinuerlig fortbildning för de professioner inom hälso- och sjukvården och tandvården som omfattas av yrkeskvalifikationsdirektivets regler. Utskottet anser därför att riksdagen inte behöver ta något initiativ med anledning av motion 2024/25:1359 (SD) yrkande 2, som bör avslås.

När det gäller motionsyrkanden om krav på ledare och verksamhetsföreståndare konstaterar utskottet att det finns allmänna bestämmelser om hur hälso- och sjukvård ska organiseras och bedrivas i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt lagen ska hälso- och sjukvård bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård (5 kap. 1 §). Även i patientsäkerhetslagen finns bestämmelser av betydelse för hur verksamheten ska bedrivas. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i bl.a. hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls (3 kap. 1 §). Dessa bestämmelser gäller för samtliga vårdgivare, såväl privata som offentliga. Vidare gäller att Ivo prövar nödvändiga tillstånd i vissa särskilda verksamheter. Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:75 (SD) och 2024/25:3166 m.fl. (C) yrkande 12.

Några motionsyrkanden handlar om KAM-utredningens förslag. Här kan nämnas att det finns bestämmelser om begränsningar i rätten för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder i patientsäkerhetslagen (5 kap.). Vidare noterar utskottet att KAM-utredningen har lämnat förslag om bl.a. att förbättra allmänhetens tillgång till obunden information om komplementär och alternativ vård (SOU 2019:15) och att bestämmelser om utövande av komplementär och alternativ vård ska samlas i en ny lag och att det ska införas ett generellt förbud mot att behandla allvarlig sjukdom för andra än hälso- och sjukvårdspersonal (SOU 2019:28). Förslagen bereds i Regeringskansliet. Därmed föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 2024/25:3022 (S) yrkande 61 och 2024/25:3055 (MP) yrkande 67.

När det sedan gäller andra frågor om behörighet konstaterar utskottet att behörighetsfrågor regleras i patientsäkerhetslagen och att det i lagen finns bestämmelser om legitimation, skyddad yrkestitel och specialistkompetens (4 kap.) samt prövotid och återkallelse av legitimation m.m. (8 kap.). Enligt lagen gäller bl.a. att det är Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som prövar frågor om prövotid och återkallelse av legitimation (8 kap. 13 §). Socialstyrelsen prövar bl.a. frågor om legitimation och särskilt förordnande att utöva yrke och tillhandahåller via sin webbplats (socialstyrelsen.se) närmare information om vad som gäller för dessa prövningar. Vidare noterar utskottet att det ingår i arbetet med den utredning (dir. 2023:148) som nämnts ovan att bl.a. bedöma hälso- och sjukvårdens och tandvårdens eventuella behov av yrkesreglering för nya yrkesgrupper. Utredningen ska även bl.a. analysera vilka förutsättningar som ska gälla för legitimation om utredningen lämnar förslag på legitimation för nya yrkesgrupper. Utredningens arbete pågår. Därutöver finns ett arbete i Regeringskansliet med förslag som syftar till att stärka patientsäkerheten och bidra till en mer effektiv prövning av behörighetsärenden, som lämnats genom promemorian Åtgärder för en stärkt patientsäkerhet och en effektivare hantering av behörighetsärenden inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:21). Vidare har riksdagen tidigare beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om bl.a. tillfällig återkallelse av legitimation. Detta tillkännagivande är inte slutbehandlat. Vid en samlad bedömning anser utskottet därför att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3022 (S) yrkandena 69 och 70 samt 2024/25:3055 (MP) yrkande 68.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 19 och 20. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se bl.a. betänkande 2023/24:SoU21. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av det nämnda betänkandet.

Reservationer

1.

Nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning, punkt 1 (S)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S) och Gustaf Lantz (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 9 och

avslår motion

2024/25:927 av Monica Haider och Tomas Eneroth (båda S).

Ställningstagande

I januari 2023 gav regeringen Nationella vårdkompetensrådet i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Uppdraget redovisades den 31 maj 2024 och innehåller 25 förslag till insatser. Vi välkomnar uppdraget och rådets plan. Vi anser att regeringen bör arbeta för och ta vidare samtliga förslag som lämnats. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

2.

Nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning, punkt 1 (MP)

av Nils Seye Larsen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:927 av Monica Haider och Tomas Eneroth (båda S) och

avslår motion

2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 9.

Ställningstagande

Det behövs många nya medarbetare i kommuner och regioner de kommande tio åren. Utmaningarna med kompetensförsörjningen är många och jag anser att det behövs en nationell handlingsplan för hur kompentensen och bemanningen i välfärden ska säkras på kort och lång sikt. Regeringen bör se över frågan.

3.

Fortbildning och karriärvägar i hälso- och sjukvården, punkt 2 (S)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S) och Gustaf Lantz (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 12 och 13 samt

2024/25:3166 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkandena 3 och 4 samt

avslår motion

2024/25:2797 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör ta vidare de förslag om en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning som lämnats av Nationella vårdkompetensrådet, bl.a. att se över möjligheterna till nationell samordning av fortbildningen för vårdens professioner och förbättra möjligheterna till kompetensutveckling och karriärvägar för respektive profession.

Vi anser också att sjukvården och äldreomsorgen behöver behålla fler erfarna medarbetare. Enligt vår mening behövs en permanent satsning på senior arbetskraft i sjukvården och äldreomsorgen. Regeringen bör därför, i samråd med professionerna, ta fram ett program för kompetens- och karriärutveckling för vårdpersonal som är 60 år eller äldre.

Undersköterskor utgör ryggraden i den svenska äldreomsorgen. Vi anser att regeringen under mandatperioden bör ta de initiativ som behövs för att fler undersköterskor i hela landet ska få tillgång till fortbildning och specialisering samt se över hur satsningen på karriärtjänster kan byggas ut till att även omfatta undersköterskor och bli tillgänglig för undersköterskor hos både kommunala och fristående vårdgivare i samtliga kommuner och regioner.

4.

Fortbildning och karriärvägar i hälso- och sjukvården, punkt 2 (C)

av Christofer Bergenblock (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3166 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkandena 3 och 4 samt

avslår motionerna

2024/25:2797 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 12 och 13.

Ställningstagande

Jag anser att sjukvården och äldreomsorgen behöver behålla fler erfarna medarbetare. Enligt min mening behövs en permanent satsning på senior arbetskraft i sjukvården och äldreomsorgen. Regeringen bör därför, i samråd med professionerna, ta fram ett program för kompetens- och karriärutveckling för vårdpersonal som är 60 år eller äldre.

Undersköterskor utgör ryggraden i den svenska äldreomsorgen. Jag anser att regeringen under mandatperioden bör ta de initiativ som behövs för att fler undersköterskor i hela landet ska få tillgång till fortbildning och specialisering samt se över hur satsningen på karriärtjänster kan byggas ut till att även omfatta undersköterskor och bli tillgänglig för undersköterskor hos både kommunala och fristående vårdgivare i samtliga kommuner och regioner.

5.

Ledarskapsprogram, punkt 3 (S)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S) och Gustaf Lantz (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 10.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör ta vidare de förslag om en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning som lämnats av Nationella vårdkompetensrådet, bl.a. att en lämplig myndighet bör få i uppdrag att ta fram ett nationellt ledarskapsprogram för chefer inom hälso- och sjukvård och tandvård.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet