En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter

En grundläggande princip i socialtjänstlagen är att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Det är också en viktig förutsättning för att den enskildes ekonomiska och personliga trygghet ska kunna garanteras av samhället och för att människor inte ska falla mellan stolarna när de är i behov av samhällets hjälp och stöd.

Regeringen konstaterar att kommunens yttersta ansvar inte innebär att kommunen ska träda in i en annan huvudmans ställe. Kommunens huvuduppgift är att bistå med sådana hjälp- och stödinsatser som inte är inom någon annan huvudmans ansvarsområde. Det yttersta ansvaret innebär dock att kommunen kan vara skyldig att vidta tillfälliga åtgärder i väntan på att ansvarig huvudman kan ge den enskilde behövlig hjälp. Utskottet delar regeringens bedömning att det inte finns förutsättningar att inom ramen för detta lagstiftningsarbete göra någon ytterligare analys av principen om kommunens yttersta ansvar eller föreslå ändringar i sak i den befintliga bestämmelsen. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd. Motionsyrkandet bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Ansvaret för uppgifter inom socialtjänsten" i betänkandet, som även gäller punkterna 16, 20 och 22. Läs betänkandet

Ett motionsyrkande tar upp professionens roll och behovet av en översyn i relation till socialnämnderna. Regeringen anser att frågan om socialtjänstens organisation och rollfördelningen mellan profession och förtroendevalda i en alltmer kunskapsbaserad socialtjänst är viktig, men också komplex. En eventuell förändring kräver en ordentlig genomlysning av för- och nackdelar med nuvarande rollfördelning. Utskottet delar regeringens bedömning i dessa delar och anser, i likhet med regeringen, att en sådan genomlysning inte är en förutsättning för att ett krav på vetenskap och beprövad erfarenhet ska kunna införas i socialtjänsten.

När det gäller yrkandet om att införa en specialistutbildning för socionomer uppmärksammar socialutskottet, i likhet med utbildningsutskottet, att frågan om socionomers utbildning och examen nyligen har behandlats i betänkandet En socionomutbildning i tiden (SOU 2025:27) som för närvarande remissbehandlas. Förutom att utredningen presenterar ett antal förslag på utveckling av den nuvarande socionomutbildningen framför utredningen även att det finns behov av att ytterligare utreda vissa särskilda frågor, däribland ett förslag om en ny yrkesexamen på avancerad nivå. I likhet med utbildningsutskottet anser socialutskottet att beredningen av utredningens förslag bör avvaktas.

Ett motionsyrkande tar upp att en särskild bestämmelse om respektfullt bemötande i mötet med socialtjänsten bör införas i den nya lagen. Regeringen föreslår att nuvarande bestämmelse om god kvalitet inom socialtjänsten ska föras över till den nya socialtjänstlagen oförändrad i sak och gör bedömningen att bemötandet är en av de viktigaste faktorerna för god kvalitet i socialtjänsten. Regeringen bedömer att krav på ett respektfullt bemötande följer av kravet på god kvalitet. Utskottet delar regeringens bedömning och anser, i likhet med regeringen, att krav på ett respektfullt bemötande inte behöver regleras särskilt i den nya socialtjänstlagen.

När det gäller en satsning för att utbilda fler socialarbetare om de juridiska verktyg som finns för att förhindra vräkningar vill utskottet framföra följande. Regeringens förslag innebär att nuvarande bestämmelse om att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet för utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska föras över till den nya socialtjänstlagen oförändrad i sak. I detta sammanhang noterar utskottet det tidigare nämnda betänkandet En socionomutbildning i tiden (SOU 2025:27) som för närvarande remissbehandlas. I betänkandet föreslås bl.a. förändringar i examensordningen för att stärka de juridiska delarna av utbildningen för socionomexamen.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3337 (V) yrkande 8 och 2024/25:3339 (MP) yrkandena 1, 6 och 14. Motionerna bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Kvalitet och kunskap inom socialtjänsten" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 14, 21 och 23. Läs betänkandet

Ett motionsyrkande tar upp professionens roll och behovet av en översyn i relation till socialnämnderna. Regeringen anser att frågan om socialtjänstens organisation och rollfördelningen mellan profession och förtroendevalda i en alltmer kunskapsbaserad socialtjänst är viktig, men också komplex. En eventuell förändring kräver en ordentlig genomlysning av för- och nackdelar med nuvarande rollfördelning. Utskottet delar regeringens bedömning i dessa delar och anser, i likhet med regeringen, att en sådan genomlysning inte är en förutsättning för att ett krav på vetenskap och beprövad erfarenhet ska kunna införas i socialtjänsten.

När det gäller yrkandet om att införa en specialistutbildning för socionomer uppmärksammar socialutskottet, i likhet med utbildningsutskottet, att frågan om socionomers utbildning och examen nyligen har behandlats i betänkandet En socionomutbildning i tiden (SOU 2025:27) som för närvarande remissbehandlas. Förutom att utredningen presenterar ett antal förslag på utveckling av den nuvarande socionomutbildningen framför utredningen även att det finns behov av att ytterligare utreda vissa särskilda frågor, däribland ett förslag om en ny yrkesexamen på avancerad nivå. I likhet med utbildningsutskottet anser socialutskottet att beredningen av utredningens förslag bör avvaktas.

Ett motionsyrkande tar upp att en särskild bestämmelse om respektfullt bemötande i mötet med socialtjänsten bör införas i den nya lagen. Regeringen föreslår att nuvarande bestämmelse om god kvalitet inom socialtjänsten ska föras över till den nya socialtjänstlagen oförändrad i sak och gör bedömningen att bemötandet är en av de viktigaste faktorerna för god kvalitet i socialtjänsten. Regeringen bedömer att krav på ett respektfullt bemötande följer av kravet på god kvalitet. Utskottet delar regeringens bedömning och anser, i likhet med regeringen, att krav på ett respektfullt bemötande inte behöver regleras särskilt i den nya socialtjänstlagen.

När det gäller en satsning för att utbilda fler socialarbetare om de juridiska verktyg som finns för att förhindra vräkningar vill utskottet framföra följande. Regeringens förslag innebär att nuvarande bestämmelse om att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet för utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska föras över till den nya socialtjänstlagen oförändrad i sak. I detta sammanhang noterar utskottet det tidigare nämnda betänkandet En socionomutbildning i tiden (SOU 2025:27) som för närvarande remissbehandlas. I betänkandet föreslås bl.a. förändringar i examensordningen för att stärka de juridiska delarna av utbildningen för socionomexamen.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3337 (V) yrkande 8 och 2024/25:3339 (MP) yrkandena 1, 6 och 14. Motionerna bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Kvalitet och kunskap inom socialtjänsten" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 14, 21 och 23. Läs betänkandet

Ett motionsyrkande tar upp professionens roll och behovet av en översyn i relation till socialnämnderna. Regeringen anser att frågan om socialtjänstens organisation och rollfördelningen mellan profession och förtroendevalda i en alltmer kunskapsbaserad socialtjänst är viktig, men också komplex. En eventuell förändring kräver en ordentlig genomlysning av för- och nackdelar med nuvarande rollfördelning. Utskottet delar regeringens bedömning i dessa delar och anser, i likhet med regeringen, att en sådan genomlysning inte är en förutsättning för att ett krav på vetenskap och beprövad erfarenhet ska kunna införas i socialtjänsten.

När det gäller yrkandet om att införa en specialistutbildning för socionomer uppmärksammar socialutskottet, i likhet med utbildningsutskottet, att frågan om socionomers utbildning och examen nyligen har behandlats i betänkandet En socionomutbildning i tiden (SOU 2025:27) som för närvarande remissbehandlas. Förutom att utredningen presenterar ett antal förslag på utveckling av den nuvarande socionomutbildningen framför utredningen även att det finns behov av att ytterligare utreda vissa särskilda frågor, däribland ett förslag om en ny yrkesexamen på avancerad nivå. I likhet med utbildningsutskottet anser socialutskottet att beredningen av utredningens förslag bör avvaktas.

Ett motionsyrkande tar upp att en särskild bestämmelse om respektfullt bemötande i mötet med socialtjänsten bör införas i den nya lagen. Regeringen föreslår att nuvarande bestämmelse om god kvalitet inom socialtjänsten ska föras över till den nya socialtjänstlagen oförändrad i sak och gör bedömningen att bemötandet är en av de viktigaste faktorerna för god kvalitet i socialtjänsten. Regeringen bedömer att krav på ett respektfullt bemötande följer av kravet på god kvalitet. Utskottet delar regeringens bedömning och anser, i likhet med regeringen, att krav på ett respektfullt bemötande inte behöver regleras särskilt i den nya socialtjänstlagen.

När det gäller en satsning för att utbilda fler socialarbetare om de juridiska verktyg som finns för att förhindra vräkningar vill utskottet framföra följande. Regeringens förslag innebär att nuvarande bestämmelse om att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet för utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska föras över till den nya socialtjänstlagen oförändrad i sak. I detta sammanhang noterar utskottet det tidigare nämnda betänkandet En socionomutbildning i tiden (SOU 2025:27) som för närvarande remissbehandlas. I betänkandet föreslås bl.a. förändringar i examensordningen för att stärka de juridiska delarna av utbildningen för socionomexamen.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3337 (V) yrkande 8 och 2024/25:3339 (MP) yrkandena 1, 6 och 14. Motionerna bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Kvalitet och kunskap inom socialtjänsten" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4, 7, 8, 9, 11, 12, 14, 21 och 23. Läs betänkandet

Ett motionsyrkande tar upp professionens roll och behovet av en översyn i relation till socialnämnderna. Regeringen anser att frågan om socialtjänstens organisation och rollfördelningen mellan profession och förtroendevalda i en alltmer kunskapsbaserad socialtjänst är viktig, men också komplex. En eventuell förändring kräver en ordentlig genomlysning av för- och nackdelar med nuvarande rollfördelning. Utskottet delar regeringens bedömning i dessa delar och anser, i likhet med regeringen, att en sådan genomlysning inte är en förutsättning för att ett krav på vetenskap och beprövad erfarenhet ska kunna införas i socialtjänsten.

När det gäller yrkandet om att införa en specialistutbildning för socionomer uppmärksammar socialutskottet, i likhet med utbildningsutskottet, att frågan om socionomers utbildning och examen nyligen har behandlats i betänkandet En socionomutbildning i tiden (SOU 2025:27) som för närvarande remissbehandlas. Förutom att utredningen presenterar ett antal förslag på utveckling av den nuvarande socionomutbildningen framför utredningen även att det finns behov av att ytterligare utreda vissa särskilda frågor, däribland ett förslag om en ny yrkesexamen på avancerad nivå. I likhet med utbildningsutskottet anser socialutskottet att beredningen av utredningens förslag bör avvaktas.

Ett motionsyrkande tar upp att en särskild bestämmelse om respektfullt bemötande i mötet med socialtjänsten bör införas i den nya lagen. Regeringen föreslår att nuvarande bestämmelse om god kvalitet inom socialtjänsten ska föras över till den nya socialtjänstlagen oförändrad i sak och gör bedömningen att bemötandet är en av de viktigaste faktorerna för god kvalitet i socialtjänsten. Regeringen bedömer att krav på ett respektfullt bemötande följer av kravet på god kvalitet. Utskottet delar regeringens bedömning och anser, i likhet med regeringen, att krav på ett respektfullt bemötande inte behöver regleras särskilt i den nya socialtjänstlagen.

När det gäller en satsning för att utbilda fler socialarbetare om de juridiska verktyg som finns för att förhindra vräkningar vill utskottet framföra följande. Regeringens förslag innebär att nuvarande bestämmelse om att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet för utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska föras över till den nya socialtjänstlagen oförändrad i sak. I detta sammanhang noterar utskottet det tidigare nämnda betänkandet En socionomutbildning i tiden (SOU 2025:27) som för närvarande remissbehandlas. I betänkandet föreslås bl.a. förändringar i examensordningen för att stärka de juridiska delarna av utbildningen för socionomexamen.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3337 (V) yrkande 8 och 2024/25:3339 (MP) yrkandena 1, 6 och 14. Motionerna bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Kvalitet och kunskap inom socialtjänsten" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4, 6, 8, 9, 11, 12, 14, 21 och 23. Läs betänkandet

Ett motionsyrkande tar upp professionens roll och behovet av en översyn i relation till socialnämnderna. Regeringen anser att frågan om socialtjänstens organisation och rollfördelningen mellan profession och förtroendevalda i en alltmer kunskapsbaserad socialtjänst är viktig, men också komplex. En eventuell förändring kräver en ordentlig genomlysning av för- och nackdelar med nuvarande rollfördelning. Utskottet delar regeringens bedömning i dessa delar och anser, i likhet med regeringen, att en sådan genomlysning inte är en förutsättning för att ett krav på vetenskap och beprövad erfarenhet ska kunna införas i socialtjänsten.

När det gäller yrkandet om att införa en specialistutbildning för socionomer uppmärksammar socialutskottet, i likhet med utbildningsutskottet, att frågan om socionomers utbildning och examen nyligen har behandlats i betänkandet En socionomutbildning i tiden (SOU 2025:27) som för närvarande remissbehandlas. Förutom att utredningen presenterar ett antal förslag på utveckling av den nuvarande socionomutbildningen framför utredningen även att det finns behov av att ytterligare utreda vissa särskilda frågor, däribland ett förslag om en ny yrkesexamen på avancerad nivå. I likhet med utbildningsutskottet anser socialutskottet att beredningen av utredningens förslag bör avvaktas.

Ett motionsyrkande tar upp att en särskild bestämmelse om respektfullt bemötande i mötet med socialtjänsten bör införas i den nya lagen. Regeringen föreslår att nuvarande bestämmelse om god kvalitet inom socialtjänsten ska föras över till den nya socialtjänstlagen oförändrad i sak och gör bedömningen att bemötandet är en av de viktigaste faktorerna för god kvalitet i socialtjänsten. Regeringen bedömer att krav på ett respektfullt bemötande följer av kravet på god kvalitet. Utskottet delar regeringens bedömning och anser, i likhet med regeringen, att krav på ett respektfullt bemötande inte behöver regleras särskilt i den nya socialtjänstlagen.

När det gäller en satsning för att utbilda fler socialarbetare om de juridiska verktyg som finns för att förhindra vräkningar vill utskottet framföra följande. Regeringens förslag innebär att nuvarande bestämmelse om att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet för utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska föras över till den nya socialtjänstlagen oförändrad i sak. I detta sammanhang noterar utskottet det tidigare nämnda betänkandet En socionomutbildning i tiden (SOU 2025:27) som för närvarande remissbehandlas. I betänkandet föreslås bl.a. förändringar i examensordningen för att stärka de juridiska delarna av utbildningen för socionomexamen.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3337 (V) yrkande 8 och 2024/25:3339 (MP) yrkandena 1, 6 och 14. Motionerna bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Kvalitet och kunskap inom socialtjänsten" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4, 6, 7, 9, 11, 12, 14, 21 och 23. Läs betänkandet

Ett motionsyrkande tar upp professionens roll och behovet av en översyn i relation till socialnämnderna. Regeringen anser att frågan om socialtjänstens organisation och rollfördelningen mellan profession och förtroendevalda i en alltmer kunskapsbaserad socialtjänst är viktig, men också komplex. En eventuell förändring kräver en ordentlig genomlysning av för- och nackdelar med nuvarande rollfördelning. Utskottet delar regeringens bedömning i dessa delar och anser, i likhet med regeringen, att en sådan genomlysning inte är en förutsättning för att ett krav på vetenskap och beprövad erfarenhet ska kunna införas i socialtjänsten.

När det gäller yrkandet om att införa en specialistutbildning för socionomer uppmärksammar socialutskottet, i likhet med utbildningsutskottet, att frågan om socionomers utbildning och examen nyligen har behandlats i betänkandet En socionomutbildning i tiden (SOU 2025:27) som för närvarande remissbehandlas. Förutom att utredningen presenterar ett antal förslag på utveckling av den nuvarande socionomutbildningen framför utredningen även att det finns behov av att ytterligare utreda vissa särskilda frågor, däribland ett förslag om en ny yrkesexamen på avancerad nivå. I likhet med utbildningsutskottet anser socialutskottet att beredningen av utredningens förslag bör avvaktas.

Ett motionsyrkande tar upp att en särskild bestämmelse om respektfullt bemötande i mötet med socialtjänsten bör införas i den nya lagen. Regeringen föreslår att nuvarande bestämmelse om god kvalitet inom socialtjänsten ska föras över till den nya socialtjänstlagen oförändrad i sak och gör bedömningen att bemötandet är en av de viktigaste faktorerna för god kvalitet i socialtjänsten. Regeringen bedömer att krav på ett respektfullt bemötande följer av kravet på god kvalitet. Utskottet delar regeringens bedömning och anser, i likhet med regeringen, att krav på ett respektfullt bemötande inte behöver regleras särskilt i den nya socialtjänstlagen.

När det gäller en satsning för att utbilda fler socialarbetare om de juridiska verktyg som finns för att förhindra vräkningar vill utskottet framföra följande. Regeringens förslag innebär att nuvarande bestämmelse om att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet för utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska föras över till den nya socialtjänstlagen oförändrad i sak. I detta sammanhang noterar utskottet det tidigare nämnda betänkandet En socionomutbildning i tiden (SOU 2025:27) som för närvarande remissbehandlas. I betänkandet föreslås bl.a. förändringar i examensordningen för att stärka de juridiska delarna av utbildningen för socionomexamen.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3337 (V) yrkande 8 och 2024/25:3339 (MP) yrkandena 1, 6 och 14. Motionerna bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Kvalitet och kunskap inom socialtjänsten" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4, 6, 7, 8, 11, 12, 14, 21 och 23. Läs betänkandet

Regeringen föreslår i propositionen att en ny bestämmelse införs i vilken socialtjänstens förebyggande arbete lyfts fram. Syftet med förslaget är bl.a. att skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt förebyggande arbete inom socialtjänsten och att tydliggöra socialtjänstens uppdrag och ansvar för det arbetet. I propositionen konstaterar regeringen att det förebyggande arbetet även kräver att socialtjänsten samarbetar med andra aktörer, däribland Kronofogdemyndigheten för att förebygga avhysningar. Av civilutskottets yttrande framgår att civilutskottet mot denna bakgrund inte ser skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att samverkan mellan Kronofogdemyndigheten, socialtjänsten och hyresvärdar ska bli obligatorisk. Civilutskottet anser därför att socialutskottet bör avstyrka motion 2024/25:3339 (MP) yrkande 15. Socialutskottet ställer sig bakom civilutskottets bedömning.

I propositionen pekar regeringen på att i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 8 avsnitt 2.7) aviserades att det ekonomiska stödet för återvandring kommer att höjas kraftigt samt att det därtill bl.a. kommer att genomföras informationsinsatser och införas en nationell samordnare för frivillig återvandring. Kommunernas socialtjänster kommer i sitt arbete i kontakt med individer och familjer inom målgruppen för frivillig återvandring. Regeringen framhåller att en viktig åtgärd för samordnaren därför skulle kunna vara att initiera en dialog med kommunernas socialtjänster i syfte att stärka arbetet med att vägleda, informera om och uppmuntra till frivillig återvandring. Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning och anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3339 (MP) yrkande 11 och 2024/25:3341 (C) yrkande 1. Motionerna bör därmed avslås.

Regeringen föreslår att den generella bestämmelsen om att socialnämnden ska vara väl insatt i levnadsförhållandena i kommunen i sak bör föras över till den nya lagen. Regeringen konstaterar att det är en förutsättning att socialtjänsten även fortsättningsvis gör sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar, bl.a. för att kunna planera och genomföra insatser på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Det ansvar som i dag anges specifikt för äldre personer och personer med funktionsnedsättning följer enligt regeringen emellertid redan av den generella bestämmelsen. De specifika bestämmelserna bör därför inte föras över till den nya lagen. Utskottet instämmer i regeringens bedömning och anser mot denna bakgrund att det inte finns någon anledning för riksdagen att ta något initiativ. Motion 2024/25:3339 (MP) yrkande 10 bör därmed avslås.

Som framgår av civilutskottets yttrande redovisar regeringen i propositionen att kommuner enligt plan- och bygglagen har ansvar för planeringen, utformningen och utvecklingen av den fysiska miljön. Den nuvarande plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om bl.a. planläggning av mark och vatten samt bestämmelser om vilka allmänna och enskilda intressen som ska beaktas vid prövning av frågor enligt lagen. Det framgår vidare av lagen att planläggningen ska främja en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper. Varje kommun ska även ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen och som anger inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. I likhet med regeringen anser civilutskottet att det av plan- och bygglagen redan framgår att sociala utgångspunkter ska beaktas vid planering och andra ärenden enligt lagen. Civilutskottet delar därför regeringens bedömning att de bestämmelser som utredningen föreslagit inte bör införas. Civilutskottet anser således att socialutskottet bör avstyrka motionerna 2024/25:3337 (V) yrkande 3 och 2024/25:3339 (MP) yrkande 9. Socialutskottet ställer sig bakom civilutskottets bedömning.

När det gäller frågan om brottsförebyggande arbete delar utskottet regeringens bedömning att socialnämndens ansvar i det brottsförebyggande arbetet bör regleras genom dels en åldersneutral bestämmelse, dels en specifik bestämmelse för barn och unga. Den specifika bestämmelsen innebär att det ska tydliggöras i den nya socialtjänstlagen att socialnämnden särskilt ska arbeta för och ta initiativ till att förebygga och motverka brottslighet bland barn och unga.

Utskottet delar även regeringens bedömning att syftet med den specifika bestämmelsen för barn och unga inte är att det brottsförebyggande arbetet ska ta över det allmänt inriktade förebyggande arbetet. Tvärtom är det väsentligt att det brottsförebyggande arbetet kompletterar det allmänna förebyggande arbetet. Det är lika viktigt som tidigare att socialnämnden fångar upp risksignaler om exempelvis psykisk ohälsa hos barn och unga. Utskottet ser, i likhet med regeringen, därför inte någon risk för att bestämmelsen kommer att leda till oklarheter i fråga om hur socialnämndens brottsförebyggande arbete ska prioriteras i förhållande till det allmänpreventiva arbetet.

I det brottsförebyggande arbetet finns flera viktiga aktörer. Som regeringen påpekar innebär det förhållandet att socialnämnden får ett utpekat ansvar i det brottsförebyggande arbetet inte någon inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ i frågan. Motionerna 2024/25:3337 (V) yrkande 4 och 2024/25:3339 (MP) yrkandena 7 och 8 bör avslås.

Ur avsnittet "Förebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 15, 17 och 19. Läs betänkandet

Ett motionsyrkande tar upp professionens roll och behovet av en översyn i relation till socialnämnderna. Regeringen anser att frågan om socialtjänstens organisation och rollfördelningen mellan profession och förtroendevalda i en alltmer kunskapsbaserad socialtjänst är viktig, men också komplex. En eventuell förändring kräver en ordentlig genomlysning av för- och nackdelar med nuvarande rollfördelning. Utskottet delar regeringens bedömning i dessa delar och anser, i likhet med regeringen, att en sådan genomlysning inte är en förutsättning för att ett krav på vetenskap och beprövad erfarenhet ska kunna införas i socialtjänsten.

När det gäller yrkandet om att införa en specialistutbildning för socionomer uppmärksammar socialutskottet, i likhet med utbildningsutskottet, att frågan om socionomers utbildning och examen nyligen har behandlats i betänkandet En socionomutbildning i tiden (SOU 2025:27) som för närvarande remissbehandlas. Förutom att utredningen presenterar ett antal förslag på utveckling av den nuvarande socionomutbildningen framför utredningen även att det finns behov av att ytterligare utreda vissa särskilda frågor, däribland ett förslag om en ny yrkesexamen på avancerad nivå. I likhet med utbildningsutskottet anser socialutskottet att beredningen av utredningens förslag bör avvaktas.

Ett motionsyrkande tar upp att en särskild bestämmelse om respektfullt bemötande i mötet med socialtjänsten bör införas i den nya lagen. Regeringen föreslår att nuvarande bestämmelse om god kvalitet inom socialtjänsten ska föras över till den nya socialtjänstlagen oförändrad i sak och gör bedömningen att bemötandet är en av de viktigaste faktorerna för god kvalitet i socialtjänsten. Regeringen bedömer att krav på ett respektfullt bemötande följer av kravet på god kvalitet. Utskottet delar regeringens bedömning och anser, i likhet med regeringen, att krav på ett respektfullt bemötande inte behöver regleras särskilt i den nya socialtjänstlagen.

När det gäller en satsning för att utbilda fler socialarbetare om de juridiska verktyg som finns för att förhindra vräkningar vill utskottet framföra följande. Regeringens förslag innebär att nuvarande bestämmelse om att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet för utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska föras över till den nya socialtjänstlagen oförändrad i sak. I detta sammanhang noterar utskottet det tidigare nämnda betänkandet En socionomutbildning i tiden (SOU 2025:27) som för närvarande remissbehandlas. I betänkandet föreslås bl.a. förändringar i examensordningen för att stärka de juridiska delarna av utbildningen för socionomexamen.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3337 (V) yrkande 8 och 2024/25:3339 (MP) yrkandena 1, 6 och 14. Motionerna bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Kvalitet och kunskap inom socialtjänsten" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4, 6, 7, 8, 9, 12, 14, 21 och 23. Läs betänkandet

Ett motionsyrkande tar upp professionens roll och behovet av en översyn i relation till socialnämnderna. Regeringen anser att frågan om socialtjänstens organisation och rollfördelningen mellan profession och förtroendevalda i en alltmer kunskapsbaserad socialtjänst är viktig, men också komplex. En eventuell förändring kräver en ordentlig genomlysning av för- och nackdelar med nuvarande rollfördelning. Utskottet delar regeringens bedömning i dessa delar och anser, i likhet med regeringen, att en sådan genomlysning inte är en förutsättning för att ett krav på vetenskap och beprövad erfarenhet ska kunna införas i socialtjänsten.

När det gäller yrkandet om att införa en specialistutbildning för socionomer uppmärksammar socialutskottet, i likhet med utbildningsutskottet, att frågan om socionomers utbildning och examen nyligen har behandlats i betänkandet En socionomutbildning i tiden (SOU 2025:27) som för närvarande remissbehandlas. Förutom att utredningen presenterar ett antal förslag på utveckling av den nuvarande socionomutbildningen framför utredningen även att det finns behov av att ytterligare utreda vissa särskilda frågor, däribland ett förslag om en ny yrkesexamen på avancerad nivå. I likhet med utbildningsutskottet anser socialutskottet att beredningen av utredningens förslag bör avvaktas.

Ett motionsyrkande tar upp att en särskild bestämmelse om respektfullt bemötande i mötet med socialtjänsten bör införas i den nya lagen. Regeringen föreslår att nuvarande bestämmelse om god kvalitet inom socialtjänsten ska föras över till den nya socialtjänstlagen oförändrad i sak och gör bedömningen att bemötandet är en av de viktigaste faktorerna för god kvalitet i socialtjänsten. Regeringen bedömer att krav på ett respektfullt bemötande följer av kravet på god kvalitet. Utskottet delar regeringens bedömning och anser, i likhet med regeringen, att krav på ett respektfullt bemötande inte behöver regleras särskilt i den nya socialtjänstlagen.

När det gäller en satsning för att utbilda fler socialarbetare om de juridiska verktyg som finns för att förhindra vräkningar vill utskottet framföra följande. Regeringens förslag innebär att nuvarande bestämmelse om att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet för utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska föras över till den nya socialtjänstlagen oförändrad i sak. I detta sammanhang noterar utskottet det tidigare nämnda betänkandet En socionomutbildning i tiden (SOU 2025:27) som för närvarande remissbehandlas. I betänkandet föreslås bl.a. förändringar i examensordningen för att stärka de juridiska delarna av utbildningen för socionomexamen.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3337 (V) yrkande 8 och 2024/25:3339 (MP) yrkandena 1, 6 och 14. Motionerna bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Kvalitet och kunskap inom socialtjänsten" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4, 6, 7, 8, 9, 11, 14, 21 och 23. Läs betänkandet

När det gäller skyddat boende utan behovsprövning anför regeringen att den som utsätts för våld befinner sig i en både komplex och farlig situation. Regeringen kan samtidigt konstatera att det finns enskilda som inte vill bli föremål för utredning eller som av annan anledning inte vill vända sig till socialnämndens myndighetsutövande verksamhet. Socialtjänsten har i dag svårt att nå dessa personer, och utan stöd och hjälp riskerar de i hög grad att bli kvar i en våldsam relation. Insatser utan individuell behovsprövning skulle kunna bidra till att socialtjänsten trots allt lyckas nå dessa personer med insatser – ibland livsviktiga. Sammanfattningsvis anser regeringen att insatsen skyddat boende bör kunna erbjudas utan individuell behovsprövning till den som har fyllt 21 år och som inte har några medföljande barn. Utskottet instämmer i denna bedömning. Riksdagen bör enligt utskottet inte ta något initiativ, och därmed bör motion 2024/25:3339 (MP) yrkande 13 avslås.

Möjligheten att reservera upphandlingar för idéburna aktörer och att ingå avtal med sådana aktörer framgår av den nuvarande och den föreslagna lagstiftningen. Det finns ingen anledning för riksdagen att ta något initiativ i dessa frågor. Inte heller när det gäller frågan om finansiering ser utskottet någon anledning för riksdagen att ta något initiativ. Motionerna 2024/25:3111 (S) yrkande 84 och 2024/25:3339 (MP) yrkandena 12, 19 och 20 bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Skyddat boende" i betänkandet. Läs betänkandet

Regeringen föreslår i propositionen att en ny bestämmelse införs i vilken socialtjänstens förebyggande arbete lyfts fram. Syftet med förslaget är bl.a. att skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt förebyggande arbete inom socialtjänsten och att tydliggöra socialtjänstens uppdrag och ansvar för det arbetet. I propositionen konstaterar regeringen att det förebyggande arbetet även kräver att socialtjänsten samarbetar med andra aktörer, däribland Kronofogdemyndigheten för att förebygga avhysningar. Av civilutskottets yttrande framgår att civilutskottet mot denna bakgrund inte ser skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att samverkan mellan Kronofogdemyndigheten, socialtjänsten och hyresvärdar ska bli obligatorisk. Civilutskottet anser därför att socialutskottet bör avstyrka motion 2024/25:3339 (MP) yrkande 15. Socialutskottet ställer sig bakom civilutskottets bedömning.

I propositionen pekar regeringen på att i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 8 avsnitt 2.7) aviserades att det ekonomiska stödet för återvandring kommer att höjas kraftigt samt att det därtill bl.a. kommer att genomföras informationsinsatser och införas en nationell samordnare för frivillig återvandring. Kommunernas socialtjänster kommer i sitt arbete i kontakt med individer och familjer inom målgruppen för frivillig återvandring. Regeringen framhåller att en viktig åtgärd för samordnaren därför skulle kunna vara att initiera en dialog med kommunernas socialtjänster i syfte att stärka arbetet med att vägleda, informera om och uppmuntra till frivillig återvandring. Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning och anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3339 (MP) yrkande 11 och 2024/25:3341 (C) yrkande 1. Motionerna bör därmed avslås.

Regeringen föreslår att den generella bestämmelsen om att socialnämnden ska vara väl insatt i levnadsförhållandena i kommunen i sak bör föras över till den nya lagen. Regeringen konstaterar att det är en förutsättning att socialtjänsten även fortsättningsvis gör sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar, bl.a. för att kunna planera och genomföra insatser på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Det ansvar som i dag anges specifikt för äldre personer och personer med funktionsnedsättning följer enligt regeringen emellertid redan av den generella bestämmelsen. De specifika bestämmelserna bör därför inte föras över till den nya lagen. Utskottet instämmer i regeringens bedömning och anser mot denna bakgrund att det inte finns någon anledning för riksdagen att ta något initiativ. Motion 2024/25:3339 (MP) yrkande 10 bör därmed avslås.

Som framgår av civilutskottets yttrande redovisar regeringen i propositionen att kommuner enligt plan- och bygglagen har ansvar för planeringen, utformningen och utvecklingen av den fysiska miljön. Den nuvarande plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om bl.a. planläggning av mark och vatten samt bestämmelser om vilka allmänna och enskilda intressen som ska beaktas vid prövning av frågor enligt lagen. Det framgår vidare av lagen att planläggningen ska främja en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper. Varje kommun ska även ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen och som anger inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. I likhet med regeringen anser civilutskottet att det av plan- och bygglagen redan framgår att sociala utgångspunkter ska beaktas vid planering och andra ärenden enligt lagen. Civilutskottet delar därför regeringens bedömning att de bestämmelser som utredningen föreslagit inte bör införas. Civilutskottet anser således att socialutskottet bör avstyrka motionerna 2024/25:3337 (V) yrkande 3 och 2024/25:3339 (MP) yrkande 9. Socialutskottet ställer sig bakom civilutskottets bedömning.

När det gäller frågan om brottsförebyggande arbete delar utskottet regeringens bedömning att socialnämndens ansvar i det brottsförebyggande arbetet bör regleras genom dels en åldersneutral bestämmelse, dels en specifik bestämmelse för barn och unga. Den specifika bestämmelsen innebär att det ska tydliggöras i den nya socialtjänstlagen att socialnämnden särskilt ska arbeta för och ta initiativ till att förebygga och motverka brottslighet bland barn och unga.

Utskottet delar även regeringens bedömning att syftet med den specifika bestämmelsen för barn och unga inte är att det brottsförebyggande arbetet ska ta över det allmänt inriktade förebyggande arbetet. Tvärtom är det väsentligt att det brottsförebyggande arbetet kompletterar det allmänna förebyggande arbetet. Det är lika viktigt som tidigare att socialnämnden fångar upp risksignaler om exempelvis psykisk ohälsa hos barn och unga. Utskottet ser, i likhet med regeringen, därför inte någon risk för att bestämmelsen kommer att leda till oklarheter i fråga om hur socialnämndens brottsförebyggande arbete ska prioriteras i förhållande till det allmänpreventiva arbetet.

I det brottsförebyggande arbetet finns flera viktiga aktörer. Som regeringen påpekar innebär det förhållandet att socialnämnden får ett utpekat ansvar i det brottsförebyggande arbetet inte någon inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ i frågan. Motionerna 2024/25:3337 (V) yrkande 4 och 2024/25:3339 (MP) yrkandena 7 och 8 bör avslås.

Ur avsnittet "Förebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 10, 17 och 19. Läs betänkandet

En grundläggande princip i socialtjänstlagen är att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Det är också en viktig förutsättning för att den enskildes ekonomiska och personliga trygghet ska kunna garanteras av samhället och för att människor inte ska falla mellan stolarna när de är i behov av samhällets hjälp och stöd.

Regeringen konstaterar att kommunens yttersta ansvar inte innebär att kommunen ska träda in i en annan huvudmans ställe. Kommunens huvuduppgift är att bistå med sådana hjälp- och stödinsatser som inte är inom någon annan huvudmans ansvarsområde. Det yttersta ansvaret innebär dock att kommunen kan vara skyldig att vidta tillfälliga åtgärder i väntan på att ansvarig huvudman kan ge den enskilde behövlig hjälp. Utskottet delar regeringens bedömning att det inte finns förutsättningar att inom ramen för detta lagstiftningsarbete göra någon ytterligare analys av principen om kommunens yttersta ansvar eller föreslå ändringar i sak i den befintliga bestämmelsen. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd. Motionsyrkandet bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Ansvaret för uppgifter inom socialtjänsten" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 20 och 22. Läs betänkandet

Regeringen föreslår i propositionen att en ny bestämmelse införs i vilken socialtjänstens förebyggande arbete lyfts fram. Syftet med förslaget är bl.a. att skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt förebyggande arbete inom socialtjänsten och att tydliggöra socialtjänstens uppdrag och ansvar för det arbetet. I propositionen konstaterar regeringen att det förebyggande arbetet även kräver att socialtjänsten samarbetar med andra aktörer, däribland Kronofogdemyndigheten för att förebygga avhysningar. Av civilutskottets yttrande framgår att civilutskottet mot denna bakgrund inte ser skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att samverkan mellan Kronofogdemyndigheten, socialtjänsten och hyresvärdar ska bli obligatorisk. Civilutskottet anser därför att socialutskottet bör avstyrka motion 2024/25:3339 (MP) yrkande 15. Socialutskottet ställer sig bakom civilutskottets bedömning.

I propositionen pekar regeringen på att i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 8 avsnitt 2.7) aviserades att det ekonomiska stödet för återvandring kommer att höjas kraftigt samt att det därtill bl.a. kommer att genomföras informationsinsatser och införas en nationell samordnare för frivillig återvandring. Kommunernas socialtjänster kommer i sitt arbete i kontakt med individer och familjer inom målgruppen för frivillig återvandring. Regeringen framhåller att en viktig åtgärd för samordnaren därför skulle kunna vara att initiera en dialog med kommunernas socialtjänster i syfte att stärka arbetet med att vägleda, informera om och uppmuntra till frivillig återvandring. Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning och anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3339 (MP) yrkande 11 och 2024/25:3341 (C) yrkande 1. Motionerna bör därmed avslås.

Regeringen föreslår att den generella bestämmelsen om att socialnämnden ska vara väl insatt i levnadsförhållandena i kommunen i sak bör föras över till den nya lagen. Regeringen konstaterar att det är en förutsättning att socialtjänsten även fortsättningsvis gör sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar, bl.a. för att kunna planera och genomföra insatser på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Det ansvar som i dag anges specifikt för äldre personer och personer med funktionsnedsättning följer enligt regeringen emellertid redan av den generella bestämmelsen. De specifika bestämmelserna bör därför inte föras över till den nya lagen. Utskottet instämmer i regeringens bedömning och anser mot denna bakgrund att det inte finns någon anledning för riksdagen att ta något initiativ. Motion 2024/25:3339 (MP) yrkande 10 bör därmed avslås.

Som framgår av civilutskottets yttrande redovisar regeringen i propositionen att kommuner enligt plan- och bygglagen har ansvar för planeringen, utformningen och utvecklingen av den fysiska miljön. Den nuvarande plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om bl.a. planläggning av mark och vatten samt bestämmelser om vilka allmänna och enskilda intressen som ska beaktas vid prövning av frågor enligt lagen. Det framgår vidare av lagen att planläggningen ska främja en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper. Varje kommun ska även ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen och som anger inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. I likhet med regeringen anser civilutskottet att det av plan- och bygglagen redan framgår att sociala utgångspunkter ska beaktas vid planering och andra ärenden enligt lagen. Civilutskottet delar därför regeringens bedömning att de bestämmelser som utredningen föreslagit inte bör införas. Civilutskottet anser således att socialutskottet bör avstyrka motionerna 2024/25:3337 (V) yrkande 3 och 2024/25:3339 (MP) yrkande 9. Socialutskottet ställer sig bakom civilutskottets bedömning.

När det gäller frågan om brottsförebyggande arbete delar utskottet regeringens bedömning att socialnämndens ansvar i det brottsförebyggande arbetet bör regleras genom dels en åldersneutral bestämmelse, dels en specifik bestämmelse för barn och unga. Den specifika bestämmelsen innebär att det ska tydliggöras i den nya socialtjänstlagen att socialnämnden särskilt ska arbeta för och ta initiativ till att förebygga och motverka brottslighet bland barn och unga.

Utskottet delar även regeringens bedömning att syftet med den specifika bestämmelsen för barn och unga inte är att det brottsförebyggande arbetet ska ta över det allmänt inriktade förebyggande arbetet. Tvärtom är det väsentligt att det brottsförebyggande arbetet kompletterar det allmänna förebyggande arbetet. Det är lika viktigt som tidigare att socialnämnden fångar upp risksignaler om exempelvis psykisk ohälsa hos barn och unga. Utskottet ser, i likhet med regeringen, därför inte någon risk för att bestämmelsen kommer att leda till oklarheter i fråga om hur socialnämndens brottsförebyggande arbete ska prioriteras i förhållande till det allmänpreventiva arbetet.

I det brottsförebyggande arbetet finns flera viktiga aktörer. Som regeringen påpekar innebär det förhållandet att socialnämnden får ett utpekat ansvar i det brottsförebyggande arbetet inte någon inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ i frågan. Motionerna 2024/25:3337 (V) yrkande 4 och 2024/25:3339 (MP) yrkandena 7 och 8 bör avslås.

Ur avsnittet "Förebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 10, 15 och 19. Läs betänkandet

Regeringen föreslår i propositionen att en ny bestämmelse införs i vilken socialtjänstens förebyggande arbete lyfts fram. Syftet med förslaget är bl.a. att skapa bättre förutsättningar för ett långsiktigt förebyggande arbete inom socialtjänsten och att tydliggöra socialtjänstens uppdrag och ansvar för det arbetet. I propositionen konstaterar regeringen att det förebyggande arbetet även kräver att socialtjänsten samarbetar med andra aktörer, däribland Kronofogdemyndigheten för att förebygga avhysningar. Av civilutskottets yttrande framgår att civilutskottet mot denna bakgrund inte ser skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att samverkan mellan Kronofogdemyndigheten, socialtjänsten och hyresvärdar ska bli obligatorisk. Civilutskottet anser därför att socialutskottet bör avstyrka motion 2024/25:3339 (MP) yrkande 15. Socialutskottet ställer sig bakom civilutskottets bedömning.

I propositionen pekar regeringen på att i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 8 avsnitt 2.7) aviserades att det ekonomiska stödet för återvandring kommer att höjas kraftigt samt att det därtill bl.a. kommer att genomföras informationsinsatser och införas en nationell samordnare för frivillig återvandring. Kommunernas socialtjänster kommer i sitt arbete i kontakt med individer och familjer inom målgruppen för frivillig återvandring. Regeringen framhåller att en viktig åtgärd för samordnaren därför skulle kunna vara att initiera en dialog med kommunernas socialtjänster i syfte att stärka arbetet med att vägleda, informera om och uppmuntra till frivillig återvandring. Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning och anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3339 (MP) yrkande 11 och 2024/25:3341 (C) yrkande 1. Motionerna bör därmed avslås.

Regeringen föreslår att den generella bestämmelsen om att socialnämnden ska vara väl insatt i levnadsförhållandena i kommunen i sak bör föras över till den nya lagen. Regeringen konstaterar att det är en förutsättning att socialtjänsten även fortsättningsvis gör sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar, bl.a. för att kunna planera och genomföra insatser på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Det ansvar som i dag anges specifikt för äldre personer och personer med funktionsnedsättning följer enligt regeringen emellertid redan av den generella bestämmelsen. De specifika bestämmelserna bör därför inte föras över till den nya lagen. Utskottet instämmer i regeringens bedömning och anser mot denna bakgrund att det inte finns någon anledning för riksdagen att ta något initiativ. Motion 2024/25:3339 (MP) yrkande 10 bör därmed avslås.

Som framgår av civilutskottets yttrande redovisar regeringen i propositionen att kommuner enligt plan- och bygglagen har ansvar för planeringen, utformningen och utvecklingen av den fysiska miljön. Den nuvarande plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om bl.a. planläggning av mark och vatten samt bestämmelser om vilka allmänna och enskilda intressen som ska beaktas vid prövning av frågor enligt lagen. Det framgår vidare av lagen att planläggningen ska främja en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper. Varje kommun ska även ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen och som anger inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. I likhet med regeringen anser civilutskottet att det av plan- och bygglagen redan framgår att sociala utgångspunkter ska beaktas vid planering och andra ärenden enligt lagen. Civilutskottet delar därför regeringens bedömning att de bestämmelser som utredningen föreslagit inte bör införas. Civilutskottet anser således att socialutskottet bör avstyrka motionerna 2024/25:3337 (V) yrkande 3 och 2024/25:3339 (MP) yrkande 9. Socialutskottet ställer sig bakom civilutskottets bedömning.

När det gäller frågan om brottsförebyggande arbete delar utskottet regeringens bedömning att socialnämndens ansvar i det brottsförebyggande arbetet bör regleras genom dels en åldersneutral bestämmelse, dels en specifik bestämmelse för barn och unga. Den specifika bestämmelsen innebär att det ska tydliggöras i den nya socialtjänstlagen att socialnämnden särskilt ska arbeta för och ta initiativ till att förebygga och motverka brottslighet bland barn och unga.

Utskottet delar även regeringens bedömning att syftet med den specifika bestämmelsen för barn och unga inte är att det brottsförebyggande arbetet ska ta över det allmänt inriktade förebyggande arbetet. Tvärtom är det väsentligt att det brottsförebyggande arbetet kompletterar det allmänna förebyggande arbetet. Det är lika viktigt som tidigare att socialnämnden fångar upp risksignaler om exempelvis psykisk ohälsa hos barn och unga. Utskottet ser, i likhet med regeringen, därför inte någon risk för att bestämmelsen kommer att leda till oklarheter i fråga om hur socialnämndens brottsförebyggande arbete ska prioriteras i förhållande till det allmänpreventiva arbetet.

I det brottsförebyggande arbetet finns flera viktiga aktörer. Som regeringen påpekar innebär det förhållandet att socialnämnden får ett utpekat ansvar i det brottsförebyggande arbetet inte någon inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Utskottet anser inte att riksdagen behöver ta något initiativ i frågan. Motionerna 2024/25:3337 (V) yrkande 4 och 2024/25:3339 (MP) yrkandena 7 och 8 bör avslås.

Ur avsnittet "Förebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 10, 15 och 17. Läs betänkandet

En grundläggande princip i socialtjänstlagen är att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Det är också en viktig förutsättning för att den enskildes ekonomiska och personliga trygghet ska kunna garanteras av samhället och för att människor inte ska falla mellan stolarna när de är i behov av samhällets hjälp och stöd.

Regeringen konstaterar att kommunens yttersta ansvar inte innebär att kommunen ska träda in i en annan huvudmans ställe. Kommunens huvuduppgift är att bistå med sådana hjälp- och stödinsatser som inte är inom någon annan huvudmans ansvarsområde. Det yttersta ansvaret innebär dock att kommunen kan vara skyldig att vidta tillfälliga åtgärder i väntan på att ansvarig huvudman kan ge den enskilde behövlig hjälp. Utskottet delar regeringens bedömning att det inte finns förutsättningar att inom ramen för detta lagstiftningsarbete göra någon ytterligare analys av principen om kommunens yttersta ansvar eller föreslå ändringar i sak i den befintliga bestämmelsen. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd. Motionsyrkandet bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Ansvaret för uppgifter inom socialtjänsten" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 16 och 22. Läs betänkandet

Ett motionsyrkande tar upp professionens roll och behovet av en översyn i relation till socialnämnderna. Regeringen anser att frågan om socialtjänstens organisation och rollfördelningen mellan profession och förtroendevalda i en alltmer kunskapsbaserad socialtjänst är viktig, men också komplex. En eventuell förändring kräver en ordentlig genomlysning av för- och nackdelar med nuvarande rollfördelning. Utskottet delar regeringens bedömning i dessa delar och anser, i likhet med regeringen, att en sådan genomlysning inte är en förutsättning för att ett krav på vetenskap och beprövad erfarenhet ska kunna införas i socialtjänsten.

När det gäller yrkandet om att införa en specialistutbildning för socionomer uppmärksammar socialutskottet, i likhet med utbildningsutskottet, att frågan om socionomers utbildning och examen nyligen har behandlats i betänkandet En socionomutbildning i tiden (SOU 2025:27) som för närvarande remissbehandlas. Förutom att utredningen presenterar ett antal förslag på utveckling av den nuvarande socionomutbildningen framför utredningen även att det finns behov av att ytterligare utreda vissa särskilda frågor, däribland ett förslag om en ny yrkesexamen på avancerad nivå. I likhet med utbildningsutskottet anser socialutskottet att beredningen av utredningens förslag bör avvaktas.

Ett motionsyrkande tar upp att en särskild bestämmelse om respektfullt bemötande i mötet med socialtjänsten bör införas i den nya lagen. Regeringen föreslår att nuvarande bestämmelse om god kvalitet inom socialtjänsten ska föras över till den nya socialtjänstlagen oförändrad i sak och gör bedömningen att bemötandet är en av de viktigaste faktorerna för god kvalitet i socialtjänsten. Regeringen bedömer att krav på ett respektfullt bemötande följer av kravet på god kvalitet. Utskottet delar regeringens bedömning och anser, i likhet med regeringen, att krav på ett respektfullt bemötande inte behöver regleras särskilt i den nya socialtjänstlagen.

När det gäller en satsning för att utbilda fler socialarbetare om de juridiska verktyg som finns för att förhindra vräkningar vill utskottet framföra följande. Regeringens förslag innebär att nuvarande bestämmelse om att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet för utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska föras över till den nya socialtjänstlagen oförändrad i sak. I detta sammanhang noterar utskottet det tidigare nämnda betänkandet En socionomutbildning i tiden (SOU 2025:27) som för närvarande remissbehandlas. I betänkandet föreslås bl.a. förändringar i examensordningen för att stärka de juridiska delarna av utbildningen för socionomexamen.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:3337 (V) yrkande 8 och 2024/25:3339 (MP) yrkandena 1, 6 och 14. Motionerna bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Kvalitet och kunskap inom socialtjänsten" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 14 och 23. Läs betänkandet

En grundläggande princip i socialtjänstlagen är att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Det är också en viktig förutsättning för att den enskildes ekonomiska och personliga trygghet ska kunna garanteras av samhället och för att människor inte ska falla mellan stolarna när de är i behov av samhällets hjälp och stöd.

Regeringen konstaterar att kommunens yttersta ansvar inte innebär att kommunen ska träda in i en annan huvudmans ställe. Kommunens huvuduppgift är att bistå med sådana hjälp- och stödinsatser som inte är inom någon annan huvudmans ansvarsområde. Det yttersta ansvaret innebär dock att kommunen kan vara skyldig att vidta tillfälliga åtgärder i väntan på att ansvarig huvudman kan ge den enskilde behövlig hjälp. Utskottet delar regeringens bedömning att det inte finns förutsättningar att inom ramen för detta lagstiftningsarbete göra någon ytterligare analys av principen om kommunens yttersta ansvar eller föreslå ändringar i sak i den befintliga bestämmelsen. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd. Motionsyrkandet bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Ansvaret för uppgifter inom socialtjänsten" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 16 och 20. Läs betänkandet