Cykelfrågor

Utskottet konstaterar inledningsvis att väl utformade mål kan bidra till att styra utvecklingen i en positiv riktning samtidigt som målen möjliggör utvärderingar av de insatser som görs. Utskottet vill liksom tidigare år särskilt framhålla att det är viktigt att mål följs upp och utvärderas.

När det gäller motionsförslagen om att ta fram mål för ökad cykling vill utskottet påminna om att det inom transportområdet redan finns ett antal olika mål. Riksdagen har beslutat om det övergripande transportpolitiska målet, liksom om ett funktionsmål om tillgänglighet och ett hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa. Utskottet påminner även om att en av preciseringarna av transportpolitikens funktionsmål är att förutsättningarna för att välja gång-, cykel- och kollektivtrafik ska förbättras.

Vidare vill utskottet lyfta fram målen inom miljömålssystemet. Utskottet konstaterar att det finns ett etappmål i miljömålssystemet som innebär att andelen persontransporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska vara minst 25 procent 2025, i riktning mot att på sikt fördubbla denna andel. Dessutom konstaterar utskottet att det finns andra preciseringar av målen som handlar om cykling, bl.a. att det ska finnas attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar.

Slutligen kan utskottet konstatera att det numera även finns en europeisk förklaring om cykling som anger ett antal olika principer med vidhängande åtaganden för att öka cyklingen, bl.a. att utveckla och stärka cykelpolitiken.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det för närvarande inte finns anledning att ta något initiativ i frågan om mål för cykling och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1871 (KD), 2024/25:2947 (C) yrkande 43, 2024/25:3063 (MP) yrkande 1, 2024/25:3126 (S) yrkandena 23 och 76 samt 2024/25:3236 (S) yrkandena 19 och 35.

Ur avsnittet "Mål för cykling" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 7 och 10. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att den europeiska förklaringen om cykling framhåller att mer och bättre cykelinfrastruktur är avgörande för att locka fler personer att cykla, både på landsbygden och i städerna. Utskottet delar denna uppfattning och konstaterar att den nu gällande nationella transportinfrastrukturplanen för 2022–2033 innehåller olika satsningar på åtgärder i infrastrukturen för cykling. Vidare vill utskottet påminna om att arbetet med att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037 nu pågår. Utifrån riksdagsbeslutet i december 2024 om regeringens infrastrukturproposition har åtgärdsplaneringen och arbetet med att ta fram en ny nationell plan och 21 länsplaner nu inletts. Utskottet konstaterar att Trafikverket har tagit fram ett inriktningsunderlag för den nya planperioden, och där uppmärksammas bl.a. gång- och cykelvägar och de problem som finns i infrastrukturen för bl.a. cykling. Utskottet välkomnar det pågående arbetet och ser med stor tillförsikt fram emot att ta del av resultatet av det planeringsarbete som nu pågår.

När det gäller motionsförslaget om att cykeln bör ses som ett eget trafikslag kan utskottet konstatera att en cykel betraktas som ett fordon inom trafikslaget vägtrafik. Utskottet vill framhålla att cykling är ett hållbart och hälsosamt transportsätt som lyfts fram på olika sätt, bl.a. både i den nationella infrastrukturplanen och i de olika regionala infrastrukturplanerna. Utskottet påminner också om att Trafikverket ansvarar för utvecklingen och planeringen av åtgärder i den statliga nationella cykelinfrastruktur som är beslutad i den nationella planen. När det gäller motionsförslagen om det nuvarande planeringssystemet för cykelvägar kan utskottet konstatera att Trafikverket tar fram planeringsunderlag och standarder för att skapa förutsättningar för en jämn och hög kvalitet på cykelinfrastrukturen. Utskottet uppmärksammar i sammanhanget att många regioner har framfört önskemål om en smidigare och effektivare planprocess för bl.a. gång- och cykelinfrastrukturen. Utskottet utgår från att planeringen görs så enkelt, effektivt och snabbt som det är möjligt inom ramen för regelverket. Utskottet vill i sammanhanget understryka att planeringen bl.a. ska säkerställa en god resurshushållning och att åtgärder ska bidra till en hållbar samhällsutveckling.

När det gäller motionsförslagen om att det behövs ökade investeringar i cykelinfrastruktur vill utskottet hänvisa till att ett flertal olika insatser för cykelinfrastrukturen ingår i den nu aktuella nationella planen och i länsplanerna. Utskottet framhåller att den nationella planen innebär utökade satsningar på åtgärder i infrastrukturen för cykling, både längs det nationella stamvägnätet och genom samfinansiering av cykelåtgärder i länsplanerna, utöver de åtgärder för cykling som redan ingår i olika pågående vägprojekt. Utskottet konstaterar att insatser för en ökad och säker cykling därmed är väl beaktade i infrastrukturplaneringen på både nationell och regional nivå, och utskottet välkomnar de satsningar som görs på cykelinfrastrukturen på olika håll i landet. Utskottet bedömer att investeringar i cykelbanor och ökade krav på att tillgodose cykeltrafikens behov vid nybyggnation tillsammans med en ökning av cykelåtgärderna inom trimning och vidmakthållande bör ha en positiv påverkan på det aktiva resandet.

När det gäller motionsförslagen om att regelverken behöver ändras för att göra det möjligt att bygga friliggande cykelvägar kan utskottet konstatera att riksdagen i januari 2021 beslutade om ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen i denna fråga. Utskottet kan konstatera att Trafikverket har utrett frågan och att den dåvarande regeringen inte såg något behov av att återkomma med förslag om lagändringar. Den dåvarande regeringen ansåg att riksdagens tillkännagivande var slutbehandlat, och utskottet hade inte något att invända mot den redovisade hanteringen (bet. 2022/23:TU4). Utskottet har inte ändrat inställning i denna fråga. När det gäller motionsförslaget om cykelvägar längs järnvägar vill utskottet påminna om att även denna fråga redan har utretts av Trafikverket.

Med anledning av motionsförslagen om bl.a. behovet av cykelbanor och snabba cykelstråk vill utskottet liksom tidigare betona att infrastrukturen för cykling måste utformas både trafiksäkert och på ett sådant sätt att resvägarna och därmed restiderna med cykel så långt som möjligt upplevs som ett fullgott alternativ till andra sätt att transportera sig. Utskottet vill särskilt framhålla betydelsen av snabba cykelstråk och menar att en förbättrad cykelinfrastruktur med både lokala och regionala cykelbanor bör leda till att fler resenärer väljer att använda cykeln som transportmedel. Det är enligt utskottets bedömning viktigt med ett sammanhängande och välskyltat cykelvägnät med en så enhetlig standard som möjligt. Utskottet vill i sammanhanget lyfta fram att det finns flera exempel på snabba cykelstråk i olika kommuner och regioner.

När det gäller motionsförslagen om att anpassa vägar till cykling och de problem som kan uppstå för cyklister när vägar t.ex. byggs om till två-plus-ett-vägar vill utskottet framhålla att det alltid är viktigt att beakta de oskyddade trafikanternas förutsättningar och behov både när nya vägar byggs och när gamla vägar byggs om. Utskottet vill liksom tidigare anföra att detta ansvar ligger på alla infrastrukturhållare, såväl Trafikverket som kommunerna.

När det slutligen gäller motionsförslaget om en nationell cykelled runt Vättern påminner utskottet om att detta är en fråga som i första hand hanteras av den ansvariga myndigheten. Utskottet kan konstatera att den ansvariga myndigheten tillsammans med andra aktörer arbetar med cykelleder för rekreation och turism. Utskottet delar Trafikverkets bedömning att sådana leder torde ha en positiv betydelse för lokal och regional utveckling och har i övrigt inga synpunkter på arbetet med nationella och regionala cykelleder.

Mot den bakgrunden konstaterar utskottet sammanfattningsvis att de frågeställningar som tas upp i motionsyrkandena är väl beaktade och finner inte anledning att ta något initiativ i dessa frågor. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:205 (L), 2024/25:621 (MP), 2024/25:737 (S), 2024/25:990 (C) yrkande 1, 2024/25:1428 (SD) yrkandena 1–3, 2024/25:1772 (MP) yrkande 10, 2024/25:1879 (KD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1881 (KD), 2024/25:2613 (MP) yrkande 94, 2024/25:2947 (C) yrkandena 44, 46 och 47, 2024/25:2954 (C) yrkande 25, 2024/25:2955 (C) yrkande 33, 2024/25:3063 (MP) yrkandena 2 och 5–7, 2024/25:3126 (S) yrkande 75 i denna del och 2024/25:3236 (S) yrkande 34 i denna del.

Ur avsnittet "Infrastruktur för cykling" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 8 och 9. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att elsparkcyklar har blivit ett vanligt inslag i stadsmiljön de senaste åren, och samtidigt har antalet cykelresor med elcykel ökat signifikant. Det har under det senaste decenniet vuxit fram en marknad där det finns möjlighet att både hyra och äga elsparkcyklar. Utskottet menar att detta i grunden är mycket positivt eftersom elsparkcyklar minskar trängseln och ökar människors mobilitet. Fenomenet med elsparkcyklar har inneburit ett nytt sätt att ta sig fram i städerna. Att använda en elsparkcykel är ofta både lätt och smidigt. Utskottet konstaterar dock samtidigt med oro att antalet elsparkcykelolyckor har ökat kraftigt under senare år, inte minst bland barn. Utskottet välkomnar därför att regeringen har beslutat om skärpta regler för elsparkcyklar. Sedan den 1 september 2022 gäller nya regler, vilket bl.a. innebär att elsparkcyklar inte längre får framföras på gångbanor. Utskottet välkomnar även att regeringen har vidtagit åtgärder mot problemet med att hyrda elsparkcyklar lämnas mitt på vägar och på andra olämpliga platser. De nya reglerna innebär att elsparkcyklar inte får parkeras på gång- och cykelbanor annat än vid cykelställ eller andra uppställningsplatser. De nya reglerna innebär också att kommuner och polisen lättare kan flytta elsparkcyklar om de står på gång- och cykelbanor.

När det gäller motionsförslagen om behovet av förarutbildning och åldersgräns för elsparkcyklar och om kommunernas möjligheter att besluta om huruvida hyrda elsparkcyklar ska få framföras på kommunala gator och cykelbanor kan utskottet konstatera att elsparkcyklar definieras som cyklar och att det inte finns några regler om bl.a. förarutbildning eller åldersgräns, men det finns åldersgränser för att få hyra elsparkcyklar. Dessutom kan utskottet konstatera att Trafikanalys har pekat på att marknaden för elsparkcyklar har förändrats och att fler eldrivna enpersonsfordon numera är privatägda. Elsparkcyklar ska köras på samma sätt som andra cyklar, och utskottet ser inte behov av att för närvarande vidta någon åtgärd i dessa frågor, men det är viktigt att fortsätta att följa frågan. Utskottet noterar samtidigt att både Trafikanalys och VTI pekar på bl.a. behovet av tydlig information till både allmänheten och återförsäljare.

När det gäller motionsförslagen om batterier och standarder för elcyklar vill utskottet peka på att batterier normalt sett laddas med den laddare som följer med elcykeln vid inköpet. Vidare kan utskottet konstatera att olika batterier medför olika risker. MSB har därför tagit fram rekommendationer för hur den som har t.ex. en elcykel ska hantera batterierna, och utskottet vill också peka på att VTI har genomfört en undersökning om vilken kunskap som finns om förvaring, hantering och laddning av batterier.

Utskottet menar sammanfattningsvis att de frågeställningar som tas upp i motionsyrkandena är väl beaktade och finner därför inte anledning att ta något initiativ i dessa frågor. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:325 (SD), 2024/25:1046 (S), 2024/25:1428 (SD) yrkande 10, 2024/25:1888 (C) yrkandena 1–3 och 2024/25:3126 (S) yrkandena 77 och 78.

Ur avsnittet "Elsparkcyklar och elcyklar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att väl utformade mål kan bidra till att styra utvecklingen i en positiv riktning samtidigt som målen möjliggör utvärderingar av de insatser som görs. Utskottet vill liksom tidigare år särskilt framhålla att det är viktigt att mål följs upp och utvärderas.

När det gäller motionsförslagen om att ta fram mål för ökad cykling vill utskottet påminna om att det inom transportområdet redan finns ett antal olika mål. Riksdagen har beslutat om det övergripande transportpolitiska målet, liksom om ett funktionsmål om tillgänglighet och ett hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa. Utskottet påminner även om att en av preciseringarna av transportpolitikens funktionsmål är att förutsättningarna för att välja gång-, cykel- och kollektivtrafik ska förbättras.

Vidare vill utskottet lyfta fram målen inom miljömålssystemet. Utskottet konstaterar att det finns ett etappmål i miljömålssystemet som innebär att andelen persontransporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska vara minst 25 procent 2025, i riktning mot att på sikt fördubbla denna andel. Dessutom konstaterar utskottet att det finns andra preciseringar av målen som handlar om cykling, bl.a. att det ska finnas attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar.

Slutligen kan utskottet konstatera att det numera även finns en europeisk förklaring om cykling som anger ett antal olika principer med vidhängande åtaganden för att öka cyklingen, bl.a. att utveckla och stärka cykelpolitiken.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det för närvarande inte finns anledning att ta något initiativ i frågan om mål för cykling och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1871 (KD), 2024/25:2947 (C) yrkande 43, 2024/25:3063 (MP) yrkande 1, 2024/25:3126 (S) yrkandena 23 och 76 samt 2024/25:3236 (S) yrkandena 19 och 35.

Ur avsnittet "Mål för cykling" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 10. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att den europeiska förklaringen om cykling framhåller att mer och bättre cykelinfrastruktur är avgörande för att locka fler personer att cykla, både på landsbygden och i städerna. Utskottet delar denna uppfattning och konstaterar att den nu gällande nationella transportinfrastrukturplanen för 2022–2033 innehåller olika satsningar på åtgärder i infrastrukturen för cykling. Vidare vill utskottet påminna om att arbetet med att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037 nu pågår. Utifrån riksdagsbeslutet i december 2024 om regeringens infrastrukturproposition har åtgärdsplaneringen och arbetet med att ta fram en ny nationell plan och 21 länsplaner nu inletts. Utskottet konstaterar att Trafikverket har tagit fram ett inriktningsunderlag för den nya planperioden, och där uppmärksammas bl.a. gång- och cykelvägar och de problem som finns i infrastrukturen för bl.a. cykling. Utskottet välkomnar det pågående arbetet och ser med stor tillförsikt fram emot att ta del av resultatet av det planeringsarbete som nu pågår.

När det gäller motionsförslaget om att cykeln bör ses som ett eget trafikslag kan utskottet konstatera att en cykel betraktas som ett fordon inom trafikslaget vägtrafik. Utskottet vill framhålla att cykling är ett hållbart och hälsosamt transportsätt som lyfts fram på olika sätt, bl.a. både i den nationella infrastrukturplanen och i de olika regionala infrastrukturplanerna. Utskottet påminner också om att Trafikverket ansvarar för utvecklingen och planeringen av åtgärder i den statliga nationella cykelinfrastruktur som är beslutad i den nationella planen. När det gäller motionsförslagen om det nuvarande planeringssystemet för cykelvägar kan utskottet konstatera att Trafikverket tar fram planeringsunderlag och standarder för att skapa förutsättningar för en jämn och hög kvalitet på cykelinfrastrukturen. Utskottet uppmärksammar i sammanhanget att många regioner har framfört önskemål om en smidigare och effektivare planprocess för bl.a. gång- och cykelinfrastrukturen. Utskottet utgår från att planeringen görs så enkelt, effektivt och snabbt som det är möjligt inom ramen för regelverket. Utskottet vill i sammanhanget understryka att planeringen bl.a. ska säkerställa en god resurshushållning och att åtgärder ska bidra till en hållbar samhällsutveckling.

När det gäller motionsförslagen om att det behövs ökade investeringar i cykelinfrastruktur vill utskottet hänvisa till att ett flertal olika insatser för cykelinfrastrukturen ingår i den nu aktuella nationella planen och i länsplanerna. Utskottet framhåller att den nationella planen innebär utökade satsningar på åtgärder i infrastrukturen för cykling, både längs det nationella stamvägnätet och genom samfinansiering av cykelåtgärder i länsplanerna, utöver de åtgärder för cykling som redan ingår i olika pågående vägprojekt. Utskottet konstaterar att insatser för en ökad och säker cykling därmed är väl beaktade i infrastrukturplaneringen på både nationell och regional nivå, och utskottet välkomnar de satsningar som görs på cykelinfrastrukturen på olika håll i landet. Utskottet bedömer att investeringar i cykelbanor och ökade krav på att tillgodose cykeltrafikens behov vid nybyggnation tillsammans med en ökning av cykelåtgärderna inom trimning och vidmakthållande bör ha en positiv påverkan på det aktiva resandet.

När det gäller motionsförslagen om att regelverken behöver ändras för att göra det möjligt att bygga friliggande cykelvägar kan utskottet konstatera att riksdagen i januari 2021 beslutade om ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen i denna fråga. Utskottet kan konstatera att Trafikverket har utrett frågan och att den dåvarande regeringen inte såg något behov av att återkomma med förslag om lagändringar. Den dåvarande regeringen ansåg att riksdagens tillkännagivande var slutbehandlat, och utskottet hade inte något att invända mot den redovisade hanteringen (bet. 2022/23:TU4). Utskottet har inte ändrat inställning i denna fråga. När det gäller motionsförslaget om cykelvägar längs järnvägar vill utskottet påminna om att även denna fråga redan har utretts av Trafikverket.

Med anledning av motionsförslagen om bl.a. behovet av cykelbanor och snabba cykelstråk vill utskottet liksom tidigare betona att infrastrukturen för cykling måste utformas både trafiksäkert och på ett sådant sätt att resvägarna och därmed restiderna med cykel så långt som möjligt upplevs som ett fullgott alternativ till andra sätt att transportera sig. Utskottet vill särskilt framhålla betydelsen av snabba cykelstråk och menar att en förbättrad cykelinfrastruktur med både lokala och regionala cykelbanor bör leda till att fler resenärer väljer att använda cykeln som transportmedel. Det är enligt utskottets bedömning viktigt med ett sammanhängande och välskyltat cykelvägnät med en så enhetlig standard som möjligt. Utskottet vill i sammanhanget lyfta fram att det finns flera exempel på snabba cykelstråk i olika kommuner och regioner.

När det gäller motionsförslagen om att anpassa vägar till cykling och de problem som kan uppstå för cyklister när vägar t.ex. byggs om till två-plus-ett-vägar vill utskottet framhålla att det alltid är viktigt att beakta de oskyddade trafikanternas förutsättningar och behov både när nya vägar byggs och när gamla vägar byggs om. Utskottet vill liksom tidigare anföra att detta ansvar ligger på alla infrastrukturhållare, såväl Trafikverket som kommunerna.

När det slutligen gäller motionsförslaget om en nationell cykelled runt Vättern påminner utskottet om att detta är en fråga som i första hand hanteras av den ansvariga myndigheten. Utskottet kan konstatera att den ansvariga myndigheten tillsammans med andra aktörer arbetar med cykelleder för rekreation och turism. Utskottet delar Trafikverkets bedömning att sådana leder torde ha en positiv betydelse för lokal och regional utveckling och har i övrigt inga synpunkter på arbetet med nationella och regionala cykelleder.

Mot den bakgrunden konstaterar utskottet sammanfattningsvis att de frågeställningar som tas upp i motionsyrkandena är väl beaktade och finner inte anledning att ta något initiativ i dessa frågor. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:205 (L), 2024/25:621 (MP), 2024/25:737 (S), 2024/25:990 (C) yrkande 1, 2024/25:1428 (SD) yrkandena 1–3, 2024/25:1772 (MP) yrkande 10, 2024/25:1879 (KD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1881 (KD), 2024/25:2613 (MP) yrkande 94, 2024/25:2947 (C) yrkandena 44, 46 och 47, 2024/25:2954 (C) yrkande 25, 2024/25:2955 (C) yrkande 33, 2024/25:3063 (MP) yrkandena 2 och 5–7, 2024/25:3126 (S) yrkande 75 i denna del och 2024/25:3236 (S) yrkande 34 i denna del.

Ur avsnittet "Infrastruktur för cykling" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4 och 9. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att den europeiska förklaringen om cykling framhåller att mer och bättre cykelinfrastruktur är avgörande för att locka fler personer att cykla, både på landsbygden och i städerna. Utskottet delar denna uppfattning och konstaterar att den nu gällande nationella transportinfrastrukturplanen för 2022–2033 innehåller olika satsningar på åtgärder i infrastrukturen för cykling. Vidare vill utskottet påminna om att arbetet med att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037 nu pågår. Utifrån riksdagsbeslutet i december 2024 om regeringens infrastrukturproposition har åtgärdsplaneringen och arbetet med att ta fram en ny nationell plan och 21 länsplaner nu inletts. Utskottet konstaterar att Trafikverket har tagit fram ett inriktningsunderlag för den nya planperioden, och där uppmärksammas bl.a. gång- och cykelvägar och de problem som finns i infrastrukturen för bl.a. cykling. Utskottet välkomnar det pågående arbetet och ser med stor tillförsikt fram emot att ta del av resultatet av det planeringsarbete som nu pågår.

När det gäller motionsförslaget om att cykeln bör ses som ett eget trafikslag kan utskottet konstatera att en cykel betraktas som ett fordon inom trafikslaget vägtrafik. Utskottet vill framhålla att cykling är ett hållbart och hälsosamt transportsätt som lyfts fram på olika sätt, bl.a. både i den nationella infrastrukturplanen och i de olika regionala infrastrukturplanerna. Utskottet påminner också om att Trafikverket ansvarar för utvecklingen och planeringen av åtgärder i den statliga nationella cykelinfrastruktur som är beslutad i den nationella planen. När det gäller motionsförslagen om det nuvarande planeringssystemet för cykelvägar kan utskottet konstatera att Trafikverket tar fram planeringsunderlag och standarder för att skapa förutsättningar för en jämn och hög kvalitet på cykelinfrastrukturen. Utskottet uppmärksammar i sammanhanget att många regioner har framfört önskemål om en smidigare och effektivare planprocess för bl.a. gång- och cykelinfrastrukturen. Utskottet utgår från att planeringen görs så enkelt, effektivt och snabbt som det är möjligt inom ramen för regelverket. Utskottet vill i sammanhanget understryka att planeringen bl.a. ska säkerställa en god resurshushållning och att åtgärder ska bidra till en hållbar samhällsutveckling.

När det gäller motionsförslagen om att det behövs ökade investeringar i cykelinfrastruktur vill utskottet hänvisa till att ett flertal olika insatser för cykelinfrastrukturen ingår i den nu aktuella nationella planen och i länsplanerna. Utskottet framhåller att den nationella planen innebär utökade satsningar på åtgärder i infrastrukturen för cykling, både längs det nationella stamvägnätet och genom samfinansiering av cykelåtgärder i länsplanerna, utöver de åtgärder för cykling som redan ingår i olika pågående vägprojekt. Utskottet konstaterar att insatser för en ökad och säker cykling därmed är väl beaktade i infrastrukturplaneringen på både nationell och regional nivå, och utskottet välkomnar de satsningar som görs på cykelinfrastrukturen på olika håll i landet. Utskottet bedömer att investeringar i cykelbanor och ökade krav på att tillgodose cykeltrafikens behov vid nybyggnation tillsammans med en ökning av cykelåtgärderna inom trimning och vidmakthållande bör ha en positiv påverkan på det aktiva resandet.

När det gäller motionsförslagen om att regelverken behöver ändras för att göra det möjligt att bygga friliggande cykelvägar kan utskottet konstatera att riksdagen i januari 2021 beslutade om ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen i denna fråga. Utskottet kan konstatera att Trafikverket har utrett frågan och att den dåvarande regeringen inte såg något behov av att återkomma med förslag om lagändringar. Den dåvarande regeringen ansåg att riksdagens tillkännagivande var slutbehandlat, och utskottet hade inte något att invända mot den redovisade hanteringen (bet. 2022/23:TU4). Utskottet har inte ändrat inställning i denna fråga. När det gäller motionsförslaget om cykelvägar längs järnvägar vill utskottet påminna om att även denna fråga redan har utretts av Trafikverket.

Med anledning av motionsförslagen om bl.a. behovet av cykelbanor och snabba cykelstråk vill utskottet liksom tidigare betona att infrastrukturen för cykling måste utformas både trafiksäkert och på ett sådant sätt att resvägarna och därmed restiderna med cykel så långt som möjligt upplevs som ett fullgott alternativ till andra sätt att transportera sig. Utskottet vill särskilt framhålla betydelsen av snabba cykelstråk och menar att en förbättrad cykelinfrastruktur med både lokala och regionala cykelbanor bör leda till att fler resenärer väljer att använda cykeln som transportmedel. Det är enligt utskottets bedömning viktigt med ett sammanhängande och välskyltat cykelvägnät med en så enhetlig standard som möjligt. Utskottet vill i sammanhanget lyfta fram att det finns flera exempel på snabba cykelstråk i olika kommuner och regioner.

När det gäller motionsförslagen om att anpassa vägar till cykling och de problem som kan uppstå för cyklister när vägar t.ex. byggs om till två-plus-ett-vägar vill utskottet framhålla att det alltid är viktigt att beakta de oskyddade trafikanternas förutsättningar och behov både när nya vägar byggs och när gamla vägar byggs om. Utskottet vill liksom tidigare anföra att detta ansvar ligger på alla infrastrukturhållare, såväl Trafikverket som kommunerna.

När det slutligen gäller motionsförslaget om en nationell cykelled runt Vättern påminner utskottet om att detta är en fråga som i första hand hanteras av den ansvariga myndigheten. Utskottet kan konstatera att den ansvariga myndigheten tillsammans med andra aktörer arbetar med cykelleder för rekreation och turism. Utskottet delar Trafikverkets bedömning att sådana leder torde ha en positiv betydelse för lokal och regional utveckling och har i övrigt inga synpunkter på arbetet med nationella och regionala cykelleder.

Mot den bakgrunden konstaterar utskottet sammanfattningsvis att de frågeställningar som tas upp i motionsyrkandena är väl beaktade och finner inte anledning att ta något initiativ i dessa frågor. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:205 (L), 2024/25:621 (MP), 2024/25:737 (S), 2024/25:990 (C) yrkande 1, 2024/25:1428 (SD) yrkandena 1–3, 2024/25:1772 (MP) yrkande 10, 2024/25:1879 (KD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1881 (KD), 2024/25:2613 (MP) yrkande 94, 2024/25:2947 (C) yrkandena 44, 46 och 47, 2024/25:2954 (C) yrkande 25, 2024/25:2955 (C) yrkande 33, 2024/25:3063 (MP) yrkandena 2 och 5–7, 2024/25:3126 (S) yrkande 75 i denna del och 2024/25:3236 (S) yrkande 34 i denna del.

Ur avsnittet "Infrastruktur för cykling" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4 och 8. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att väl utformade mål kan bidra till att styra utvecklingen i en positiv riktning samtidigt som målen möjliggör utvärderingar av de insatser som görs. Utskottet vill liksom tidigare år särskilt framhålla att det är viktigt att mål följs upp och utvärderas.

När det gäller motionsförslagen om att ta fram mål för ökad cykling vill utskottet påminna om att det inom transportområdet redan finns ett antal olika mål. Riksdagen har beslutat om det övergripande transportpolitiska målet, liksom om ett funktionsmål om tillgänglighet och ett hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa. Utskottet påminner även om att en av preciseringarna av transportpolitikens funktionsmål är att förutsättningarna för att välja gång-, cykel- och kollektivtrafik ska förbättras.

Vidare vill utskottet lyfta fram målen inom miljömålssystemet. Utskottet konstaterar att det finns ett etappmål i miljömålssystemet som innebär att andelen persontransporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska vara minst 25 procent 2025, i riktning mot att på sikt fördubbla denna andel. Dessutom konstaterar utskottet att det finns andra preciseringar av målen som handlar om cykling, bl.a. att det ska finnas attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar.

Slutligen kan utskottet konstatera att det numera även finns en europeisk förklaring om cykling som anger ett antal olika principer med vidhängande åtaganden för att öka cyklingen, bl.a. att utveckla och stärka cykelpolitiken.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det för närvarande inte finns anledning att ta något initiativ i frågan om mål för cykling och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1871 (KD), 2024/25:2947 (C) yrkande 43, 2024/25:3063 (MP) yrkande 1, 2024/25:3126 (S) yrkandena 23 och 76 samt 2024/25:3236 (S) yrkandena 19 och 35.

Ur avsnittet "Mål för cykling" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 7. Läs betänkandet