Vägtrafik- och fordonsfrågor

Utskottet konstaterar inledningsvis att transportsektorn står för cirka en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Transportsektorns omställning till fossilfrihet är därför avgörande för att uppnå Sveriges långsiktiga klimatåtaganden om att utsläppen från inrikes transporter ska vara i princip noll senast 2045. Utskottet konstaterar vidare att en rad åtgärder har vidtagits under senare år för att påskynda omställningen.

Transportsektorns omställning bör enligt utskottet ske genom elektrifiering, ökad användning av fossilfria drivmedel och ökad transporteffektivitet. Omställningen av fordonsflottan är i hög grad sammanlänkad med elektrifieringen, och utskottet ser därför positivt på att regeringen i den klimatpolitiska handlingsplanen från december 2023 och i budgetpropositionen för 2025 presenterat en rad angelägna åtgärder som syftar till att påskynda omställningen till nollutsläppsfordon. Åtgärderna omfattar bl.a. stora stöd till företag, kommuner och regioner för att skynda på marknadsintroduktion av miljövänliga och eldrivna lätta och tunga lastbilar samt bussar, en ny elbilspremie som ska riktas till grupper i behov av stöd, t.ex. i glesbygd, samt en skrotningspremie för äldre bilar med förbränningsmotor. Utskottet välkomnar åtgärderna och konstaterar att regeringen i och med detta nu påskyndar omställningen av såväl tunga som lätta fordon ytterligare.

För att fordonsflottan ska kunna ställa om krävs det enligt utskottet även att utbyggnaden av laddinfrastrukturen fortsätter. Här pågår ett omfattande arbete, något som berörs närmare i avsnittet Laddinfrastruktur för elfordon. När det gäller frågan om att fasa ut fossila drivmedel delar utskottet regeringens bedömning i den klimatpolitiska handlingsplanen att frågan kräver en utökad samhällsanalys och att tydliga förutsättningar bör ges i god tid. Det behövs en väl avvägd, långsiktig och samhällsekonomiskt hållbar politik som tar hänsyn till både klimatmål och samhällsekonomiska effekter. Utskottet påminner i sammanhanget även om att det fr.o.m. 2035 inte längre kommer att säljas nya personbilar eller lätta lastbilar med förbränningsmotor inom EU, enligt EU:s beslutade koldioxidkrav för lätta fordon.

När det gäller motionsförslagen om konvertering av fordon påminner utskottet om att Konjunkturinstitutet har utrett frågan om att konvertera befintliga fordon till lågutsläppsfordon så att de kan drivas med el eller förnybara drivmedel. Utredningen bereds inom Regeringskansliet och utskottet avser att följa den fortsatta utvecklingen i ärendet.

När det gäller förutsättningarna för att främja etanoldrift vill utskottet påminna om att det redan i dag är tillåtet med 99,95-procentig etanol i E100, under förutsättning att bränslet inte går att dricka med hänvisning till alkohollagen.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det pågår ett omfattande arbete med att skapa förutsättningar för en fossilfri fordonsflotta. Därmed ser utskottet inte skäl att för närvarande ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionerna 2024/25:1772 (MP) yrkandena 12 och 13, 2024/25:2293 (KD), 2024/25:2613 (MP) yrkandena 112, 113 och 128, 2024/25:2947 (C) yrkande 85 i denna del, 2024/25:3071 (MP) yrkande 32 och 2024/25:3128 (M).

Ur avsnittet "En fossilfri fordonsflotta" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 5, 7 och 20. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis uppmärksamma att regeringen i sin klimatpolitiska handlingsplan anför att en fordonsmärkning för lätta fordon bör införas för att främja konsumenters val av klimatsmarta fordon. Märkningen bör enligt regeringen utöver utsläpp ur avgasröret även redovisa fordonets energieffektivitet och livscykelutsläpp. Utskottet konstaterar vidare att regeringen därefter har gett Energimyndigheten i uppdrag att analysera och föreslå en sådan fordonsmärkning. Utskottet ser med stort intresse fram emot myndighetens förslag som ska redovisas senast i slutet av oktober 2025.

Vad gäller frågan om en miljöbilsdefinition som är teknikneutral och fokuserar på fordonets utsläpp vill utskottet påminna om förordningen om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar från 2020. Förordningen omfattar bl.a. en miljöbilsdefinition och syftar till att främja användningen av miljöanpassade och trafiksäkra bilar. Förordningen gäller för myndigheter under regeringen.

Utskottet vill i sammanhanget även uppmärksamma det initiativ som Fossilfritt Sverige tog 2017 genom Tjänstebilsutmaningen för att främja att företag, organisationer, kommuner och regioner enbart ska köpa eller leasa miljöbilar, som tjänstebilar och förmånsbilar. Utskottet vill också framhålla det initiativ som Mobility Sweden tog i februari 2023 om en energimärkning av bilar. Det rör sig om ett frivilligt initiativ från fordonsbranschens sida inom ramen för färdplanen för fossilfri konkurrenskraft. Utskottet ser positivt på dessa initiativ.

När det slutligen gäller frågan om huruvida kommuner ska kunna kontrollera att bestämmelser om dubbdäcksförbud och miljözoner följs konstaterar utskottet att det är en polisiär fråga eftersom den som bryter mot dessa bestämmelser kan göra sig skyldig till brott. Utskottet ser ingen anledning att ändra på gällande ordning.

Därmed finner utskottet inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionsförslagen och avstyrker motionerna 2024/25:115 (SD) yrkande 3, 2024/25:2613 (MP) yrkande 101 och 2024/25:2947 (C) yrkande 75.

Ur avsnittet "Vissa andra styrmedel i fråga om transportsektorns klimatmål" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att transportsektorn står för cirka en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Transportsektorns omställning till fossilfrihet är därför avgörande för att uppnå Sveriges långsiktiga klimatåtaganden om att utsläppen från inrikes transporter ska vara i princip noll senast 2045. Utskottet konstaterar vidare att en rad åtgärder har vidtagits under senare år för att påskynda omställningen.

Transportsektorns omställning bör enligt utskottet ske genom elektrifiering, ökad användning av fossilfria drivmedel och ökad transporteffektivitet. Omställningen av fordonsflottan är i hög grad sammanlänkad med elektrifieringen, och utskottet ser därför positivt på att regeringen i den klimatpolitiska handlingsplanen från december 2023 och i budgetpropositionen för 2025 presenterat en rad angelägna åtgärder som syftar till att påskynda omställningen till nollutsläppsfordon. Åtgärderna omfattar bl.a. stora stöd till företag, kommuner och regioner för att skynda på marknadsintroduktion av miljövänliga och eldrivna lätta och tunga lastbilar samt bussar, en ny elbilspremie som ska riktas till grupper i behov av stöd, t.ex. i glesbygd, samt en skrotningspremie för äldre bilar med förbränningsmotor. Utskottet välkomnar åtgärderna och konstaterar att regeringen i och med detta nu påskyndar omställningen av såväl tunga som lätta fordon ytterligare.

För att fordonsflottan ska kunna ställa om krävs det enligt utskottet även att utbyggnaden av laddinfrastrukturen fortsätter. Här pågår ett omfattande arbete, något som berörs närmare i avsnittet Laddinfrastruktur för elfordon. När det gäller frågan om att fasa ut fossila drivmedel delar utskottet regeringens bedömning i den klimatpolitiska handlingsplanen att frågan kräver en utökad samhällsanalys och att tydliga förutsättningar bör ges i god tid. Det behövs en väl avvägd, långsiktig och samhällsekonomiskt hållbar politik som tar hänsyn till både klimatmål och samhällsekonomiska effekter. Utskottet påminner i sammanhanget även om att det fr.o.m. 2035 inte längre kommer att säljas nya personbilar eller lätta lastbilar med förbränningsmotor inom EU, enligt EU:s beslutade koldioxidkrav för lätta fordon.

När det gäller motionsförslagen om konvertering av fordon påminner utskottet om att Konjunkturinstitutet har utrett frågan om att konvertera befintliga fordon till lågutsläppsfordon så att de kan drivas med el eller förnybara drivmedel. Utredningen bereds inom Regeringskansliet och utskottet avser att följa den fortsatta utvecklingen i ärendet.

När det gäller förutsättningarna för att främja etanoldrift vill utskottet påminna om att det redan i dag är tillåtet med 99,95-procentig etanol i E100, under förutsättning att bränslet inte går att dricka med hänvisning till alkohollagen.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det pågår ett omfattande arbete med att skapa förutsättningar för en fossilfri fordonsflotta. Därmed ser utskottet inte skäl att för närvarande ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionerna 2024/25:1772 (MP) yrkandena 12 och 13, 2024/25:2293 (KD), 2024/25:2613 (MP) yrkandena 112, 113 och 128, 2024/25:2947 (C) yrkande 85 i denna del, 2024/25:3071 (MP) yrkande 32 och 2024/25:3128 (M).

Ur avsnittet "En fossilfri fordonsflotta" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 7 och 20. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att Transportstyrelsen årligen kontrollerar att marknaden för fordonsbesiktning fungerar väl när det gäller trafiksäkerhet, miljö, prisutveckling, teknikutveckling och tillgänglighet. Utskottet noterar att Transportstyrelsen i sin senaste redovisning av besiktningsmarknaden från september 2024 bedömer att marknaden i stort fungerar väl. Därutöver vill utskottet lyfta fram att Riksrevisionen i sin granskning av besiktningsmarknaden från 2021 anfört att tillgängligheten för konsumenterna har förbättrats sedan omregleringen beräknat för landet som helhet.

När det gäller frågan om tillgänglighet till fordonsbesiktning i glesbygd ser utskottet positivt på möjligheterna som t.ex. mobila besiktningsstationer innebär för att förbättra tillgängligheten. Utskottet avser att följa den fortsatta utvecklingen på området.

Enligt utskottet finns det därmed inte skäl att i dagsläget vidta några åtgärder med anledning av motionsförslagen. Riksdagen bör därför avslå motionerna 2024/25:688 (SD), 2024/25:2214 (S) och 2024/25:3126 (S) yrkande 50.

Ur avsnittet "Marknaden för fordonsbesiktning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att transportsektorn står för cirka en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Transportsektorns omställning till fossilfrihet är därför avgörande för att uppnå Sveriges långsiktiga klimatåtaganden om att utsläppen från inrikes transporter ska vara i princip noll senast 2045. Utskottet konstaterar vidare att en rad åtgärder har vidtagits under senare år för att påskynda omställningen.

Transportsektorns omställning bör enligt utskottet ske genom elektrifiering, ökad användning av fossilfria drivmedel och ökad transporteffektivitet. Omställningen av fordonsflottan är i hög grad sammanlänkad med elektrifieringen, och utskottet ser därför positivt på att regeringen i den klimatpolitiska handlingsplanen från december 2023 och i budgetpropositionen för 2025 presenterat en rad angelägna åtgärder som syftar till att påskynda omställningen till nollutsläppsfordon. Åtgärderna omfattar bl.a. stora stöd till företag, kommuner och regioner för att skynda på marknadsintroduktion av miljövänliga och eldrivna lätta och tunga lastbilar samt bussar, en ny elbilspremie som ska riktas till grupper i behov av stöd, t.ex. i glesbygd, samt en skrotningspremie för äldre bilar med förbränningsmotor. Utskottet välkomnar åtgärderna och konstaterar att regeringen i och med detta nu påskyndar omställningen av såväl tunga som lätta fordon ytterligare.

För att fordonsflottan ska kunna ställa om krävs det enligt utskottet även att utbyggnaden av laddinfrastrukturen fortsätter. Här pågår ett omfattande arbete, något som berörs närmare i avsnittet Laddinfrastruktur för elfordon. När det gäller frågan om att fasa ut fossila drivmedel delar utskottet regeringens bedömning i den klimatpolitiska handlingsplanen att frågan kräver en utökad samhällsanalys och att tydliga förutsättningar bör ges i god tid. Det behövs en väl avvägd, långsiktig och samhällsekonomiskt hållbar politik som tar hänsyn till både klimatmål och samhällsekonomiska effekter. Utskottet påminner i sammanhanget även om att det fr.o.m. 2035 inte längre kommer att säljas nya personbilar eller lätta lastbilar med förbränningsmotor inom EU, enligt EU:s beslutade koldioxidkrav för lätta fordon.

När det gäller motionsförslagen om konvertering av fordon påminner utskottet om att Konjunkturinstitutet har utrett frågan om att konvertera befintliga fordon till lågutsläppsfordon så att de kan drivas med el eller förnybara drivmedel. Utredningen bereds inom Regeringskansliet och utskottet avser att följa den fortsatta utvecklingen i ärendet.

När det gäller förutsättningarna för att främja etanoldrift vill utskottet påminna om att det redan i dag är tillåtet med 99,95-procentig etanol i E100, under förutsättning att bränslet inte går att dricka med hänvisning till alkohollagen.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det pågår ett omfattande arbete med att skapa förutsättningar för en fossilfri fordonsflotta. Därmed ser utskottet inte skäl att för närvarande ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionerna 2024/25:1772 (MP) yrkandena 12 och 13, 2024/25:2293 (KD), 2024/25:2613 (MP) yrkandena 112, 113 och 128, 2024/25:2947 (C) yrkande 85 i denna del, 2024/25:3071 (MP) yrkande 32 och 2024/25:3128 (M).

Ur avsnittet "En fossilfri fordonsflotta" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 5 och 20. Läs betänkandet

Enligt utskottet finns det stora möjligheter att effektivisera personbilstrafikens resursutnyttjande i Sverige, inte minst via bildelning och bilpooler. Utskottet ser därför positivt på den stora potential som mobilitetstjänster såsom bilpooler erbjuder. För många kan bilpooler vara ett fullgott alternativ till det personliga bilinnehavet och bilpoolstjänster kan på så sätt bidra till att minska antalet fordon i framför allt stadsmiljöer och därigenom göra resandet mer hållbart.

Utskottet noterar att Bilpoolsutredningen överlämnade sitt betänkande i april 2020. Utredningens uppdrag var bl.a. att lämna förslag om hur bilpoolstjänster ska kunna främjas och att ta fram juridiska definitioner av bilpoolstjänst. Enligt uppgift från Regeringskansliet har beredningen av utredningens förslag avslutats utan att regeringen lämnat något förslag.

Utskottet vill samtidigt uppmärksamma Trafikverkets regeringsuppdrag om informations- och kunskapshöjande insatser inom området mobilitet som tjänst. I december 2023 redovisade myndigheten uppdraget till regeringen med flera förslag till Trafikverkets fortsatta arbete, t.ex. om digital infrastruktur för delad mobilitet. Utskottet ser med stort intresse fram emot den fortsatta beredningen av förslagen.

Därutöver vill utskottet uppmärksamma initiativ på den kommunala nivån som syftar till att främja användningen av bilpooler. Stockholms stad publicerar t.ex. en sammanställning över de bilpoolsstationer som erbjuds inom kommunen på en karta. Enligt utskottet bidrar den typen av initiativ till att främja och göra bildelningstjänster mer tillgängliga för allmänheten.

Utskottet ser dock inte att det för närvarande finns något skäl att ta initiativ med anledning av motionsförslagen. Riksdagen bör därför avslå motionerna 2024/25:1772 (MP) yrkande 9, 2024/25:2613 (MP) yrkande 93, 2024/25:2947 (C) yrkandena 96 och 97, 2024/25:3044 (MP) yrkande 1, 2024/25:3126 (S) yrkandena 54 och 55 samt 2024/25:3169 (C) yrkande 49.

Ur avsnittet "Bilpooler" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att övergivna fordon tenderar att orsaka stora besvär för både kommuner och privata markägare eftersom de ofta är tidskrävande att åtgärda och kan innebära betydande kostnader. Fordonsvrak kan även utgöra faror för såväl miljön som trafiksäkerheten. Utskottet välkomnar därför att regelverket på området nyligen skärpts efter att riksdagen under 2022 beslutat om ändringar i lagstiftningen om flyttning av fordon. De nya reglerna innebär att fordon kan flyttas i fler fall än tidigare; t.ex. är det inte längre möjligt att undkomma ett flyttningsbeslut genom att anmäla ett ägarbyte. Dessutom har tiden som ett flyttat fordon behöver förvaras innan äganderätten övergår till det allmänna förkortats.

För utskottet är det viktigt att tillämpningen av det nya regelverk som nu kommit på plats verkligen fungerar så att fordon snabbt kan forslas bort vid behov. Utskottet kommer att följa utvecklingen noga framöver. Därutöver vill utskottet framhålla det arbete som ansvariga parter bedriver på området, inte minst kommunerna samt SKR och Trafikverket.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan avser utskottet inte att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Enligt utskottet bör riksdagen därmed avslå motionerna 2024/25:112 (SD), 2024/25:574 (SD) och 2024/25:1528 (S).

Ur avsnittet "Flyttning av fordon" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att vägtrafikregistret innehåller personuppgifter som kan vara känsliga för vissa individer och som gör det möjligt att identifiera ägaren till ett visst fordon. Utskottet vill påminna om den lagstiftning som började gälla 2019 och som innebär att Transportstyrelsen har möjlighet att behandla personuppgifter på ett mer ändamålsenligt sätt och i större utsträckning beakta människors rätt till skydd av personuppgifter vid sådan behandling. Utskottet förutsätter i sammanhanget att behöriga myndigheter gör det som är möjligt för att stävja fordonsrelaterad brottslighet.

Utskottet vill också påminna om att det finns bestämmelser om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen som träffar uppgifter om fordon och fordonsägare i vägtrafikregistret och att gällande ordning således innebär att enskildas personuppgifter kan skyddas av sekretess om så behövs. Utskottet kan slutligen konstatera att Utredningen om ett förstärkt skydd för personuppgifter på tryck- och yttrandefrihetsområdet i sitt betänkande Personuppgifter och mediegrundlagarna (SOU 2024:75) bl.a. föreslår att grundlagsskyddet begränsas för söktjänster som offentliggör personuppgifter. Betänkandet har nyligen varit föremål för remissbehandling. Utskottet ser det som betydelsefullt att stärka skyddet för den personliga integriteten i t.ex. vägtrafikregistret och ser därför med stort intresse fram emot den fortsatta beredningen av utredningens förslag inom Regeringskansliet.

Därmed avstyrks motionerna 2024/25:1286 (SD) yrkande 1, 2024/25:1568 (C), 2024/25:2101 (M), 2024/25:2110 (M) och 2024/25:2281 (SD).

Ur avsnittet "Vägtrafikregistret" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet påminner inledningsvis om att både riksdagen och regeringen vidtagit en rad olika åtgärder för att skärpa reglerna mot fordonsmålvakter, senast 2022 (prop. 2021/22:239, bet. 2021/22:TU18, rskr. 2021/22:450).

Vidare kan utskottet konstatera att det handlar om ett långsiktigt arbete med en rad komplexa frågor som måste beaktas i lagstiftningsprocessen. Kvarvarande förslag från departementspromemoria Ds 2020:20 om flyttning av fordon bereds vidare inom Regeringskansliet, och regeringen har aviserat att ytterligare lagstiftningsåtgärder kan behöva övervägas framöver för att komma till rätta med det problem som fordonsmålvakter utgör för det allmänna. Utskottet välkomnar detta.

Utskottet vill även påminna om de förordningsändringar som har genomförts och som har gett Trafikverket utökade befogenheter att flytta fordon i fler fall än tidigare samt om slopandet av den s.k. fyradagarsregeln. Enligt utskottet handlar det om ändamålsenliga regelskärpningar även när det gäller fordonsmålvakter. Det skärpta system för samordningsnummer som gäller sedan den 1 september 2023 bör enligt utskottet också uppmärksammas eftersom missbruk av samordningsnummer har konstaterats i samband med att fordonsmålvakter använts.

Med hänvisning till redan genomförda insatser och pågående arbete finner utskottet att det för närvarande inte finns skäl att ta något initiativ med anledning av de olika motionsförslagen om fordonsmålvakter. Motionerna 2024/25:564 (SD), 2024/25:1385 (SD) yrkandena 3, 4, 6 och 7, 2024/25:2056 (C) yrkandena 2–4 och 2024/25:2418 (M) avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Fordonsmålvakter" i betänkandet. Läs betänkandet

När det först gäller motionsförslagen om krav på stänkskydd för personbilar kan utskottet konstatera att motorfordon enligt gällande EU-direktiv ska vara försedda med hjulskydd som är konstruerade så att de skyddar andra trafikanter mot t.ex. stenar som kastas upp. Utskottet finner därmed inte skäl att ta några initiativ på området.

När det sedan gäller motionsförslaget om krav på brandsläckare i alla vägfordon vill utskottet peka på att det bl.a. finns föreskrifter från Trafikverket om krav på brandsläckare för vissa fordon. Utskottet anser att det är viktigt att sådana krav utformas på ett ändamålsenligt sätt, och utskottet saknar anledning att ifrågasätta gällande ordning. Utskottet finner således inte heller skäl att ta något initiativ på detta område.

Enligt utskottet bör riksdagen därmed avslå motionerna 2024/25:556 (SD), 2024/25:595 (SD) och 2024/25:1117 (M).

Ur avsnittet "Vissa fordonsbestämmelser" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka att äldre fordon i många fall har ett stort kulturhistoriskt värde och berikar Sveriges s.k. rullande kulturarv. Utskottet vill här särskilt uppmärksamma de civilsamhällesorganisationer som spelar en viktig roll för att bevara och använda det rullande kulturarvet. Utskottet vill i sammanhanget också framhålla att motorhobbyn erbjuder många människor en meningsfull fritidssysselsättning och sociala kontakter med andra som delar intresset.

Enligt utskottet är det viktigt att regelverket för fordonshobbyn utformas på ett smidigt sätt som gör att verksamheten kan gynnas utan att hamna i konflikt med trafiksäkerheten eller miljöhänsyn. Med anledning av motionsförslaget om ursprungshandlingar vid registrering noterar utskottet att Transportstyrelsen nyligen har reviderat sina föreskrifter och att det innebär att det nu finns förutsättningar för att en ansökan om ursprungskontroll för historiska fordon i vissa fall ska kunna godkännas även om en registreringshandling eller tullhandling saknas. Enligt utskottet tillgodoser detta väl det aktuella motionsförslaget. När det sedan gäller frågan om utformningen av registreringsskyltar finner utskottet inga skäl att i dagsläget frångå Transportstyrelsens gällande föreskrifter.

När det gäller motionsförslaget om hanteringen av riksdagens tillkännagivande om transporthistoriska museer från 2017 påminner utskottet om att ärendet är slutbehandlat sedan flera år tillbaka. Utskottet noterar dock att regeringen inom ramen för behandlingen av tillkännagivandet tog flera välkomna initiativ på området, bl.a. uppdraget till Riksantikvarieämbetet att verka för ökad kunskapsspridning om historiska transportmedel för att därigenom främja bevarandet av kulturarvet.

Utskottet anser avslutningsvis att det är viktigt att värna det rullande kulturarvet och förutsätter därför att behöriga myndigheter även fortsättningsvis hanterar frågor om motorhobbyn på ett adekvat och smidigt sätt. Det finns dock enligt utskottet inte skäl att för närvarande ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Riksdagen bör därför avslå motionerna 2024/25:12 (SD) yrkandena 2–5, 2024/25:1108 (M), 2024/25:1116 (M) och 2024/25:1530 (M).

Ur avsnittet "Historiska fordon och motorhobbyn" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledningsvis kan utskottet konstatera att det är Trafikverket och i vissa fall kommunerna som ger tillstånd för att sätta upp skyltar längs det allmänna vägnätet. Utskottet finner inte skäl att ifrågasätta att de också är väl skickade att göra en väl avvägd bedömning mellan trafiksäkerhet, tillgänglighet och önskemål från bl.a. det lokala näringslivet och turismen.

Utskottet vill i sammanhanget även uppmärksamma Trafikverkets arbete för att lyfta fram kulturmiljön i anslutning till det nationella vägnätet. Myndigheten har bl.a. tagit fram en kulturmiljöstrategi för kulturarvet där myndigheten konstaterar att Trafikverkets planering, byggande och förvaltning av infrastruktursystemen har en mycket stor påverkan på kulturmiljöer i hela landet. Av strategin framgår även att Trafikverket arbetar med ett landskapsperspektiv.

Utskottet kan avslutningsvis i likhet med förra året också konstatera att det verkar finnas en efterfrågan på ytterligare möjligheter till skyltning utmed landets vägar och vill därför påpeka att det kan bli nödvändigt med en översyn av regelverket.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan avstyrker dock utskottet motionerna 2024/25:619 (KD), 2024/25:965 (L) och 2024/25:1062 (C).

Ur avsnittet "Vägskyltning" i betänkandet. Läs betänkandet

Mot bakgrund av motionsyrkandena om att öppna kollektivtrafikkörfält för någon annan typ av trafik vill utskottet uppmärksamma att det är en fråga som beslutas på lokal nivå med beaktande av de trafikförhållanden som råder på plats. Utskottet vill liksom tidigare år framhålla att detta är en lämplig ordning men vill samtidigt understryka att det är en komplex fråga som utskottet följer noga. Det är angeläget att vägnätet används så effektivt som möjligt samtidigt som trafiksäkerhetsaspekter måste prioriteras.

När det gäller utformningen av trafiksignaler hänvisar utskottet till befintliga regelverk och påminner om att de i stor utsträckning bygger på internationella överenskommelser som syftar till att uppnå en viss grad av enhetlighet mellan olika länder. Lokala förhållanden avgör också vilken typ av trafikreglering som är lämpligast, och utskottet noterar att det ibland förekommer trafiksignaler som tillåter högersväng vid rött ljus i specifika trafikmiljöer.

När det gäller frågan om skärpta straff för vissa brott på trafikområdet konstaterar utskottet först att det finns vissa möjligheter för polisen att beslagta och förverka ett fordon som har använts vid streetracing. För sådana fall av streetracing där föraren gör sig skyldig till grov vårdslöshet i trafik finns även fängelse i straffskalan. Utskottet konstaterar vidare att polisen sedan den 1 juli 2021 har möjlighet att arbeta mer effektivt med att lagföra störande musik i och med att polisen får utfärda böter för förargelseväckande beteende direkt på plats för den som spelar hög och störande musik t.ex. från en bil. Utskottet avser dock att följa utvecklingen på området noga för att se om det krävs ytterligare åtgärder för att komma till rätta med de aktuella brotten.

Slutligen anser utskottet att det saknas skäl att föreslå ändringar i gällande ordning i fråga om omkörning på motorvägar, liksom om parkering mot färdriktningen.

Sammanfattningsvis finner utskottet inte skäl att för närvarande ta några initiativ med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:101 (KD), 2024/25:671 (SD), 2024/25:680 (SD), 2024/25:1092 (M), 2024/25:2255 (SD), 2024/25:2268 (SD), 2024/25:2690 (S) och 2024/25:3019 (SD) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Vissa trafikbestämmelser" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis i likhet med förra året påminna om att det finns fastslagna riktlinjer för väginfrastrukturens utformning, bl.a. i VGU, som Trafikverket tillämpar i verksamheten. Det kan t.ex. handla om lämplig utformning av mitträcken för att bl.a. möta olika trafiksäkerhetskrav. Utskottet kan även konstatera att Trafikverket och MSB har tagit fram publikationer som rör olika aspekter av mötesseparering med mitträcken. Utskottet förutsätter att arbetet med denna fråga fortsätter.

Utskottet vill vidare framhålla att rastplatser längs våra vägar är till för att trafikanter ska kunna få rast och vila och för att yrkesförare ska kunna följa regler om vilotider för yrkestrafiken. Utskottet kan konstatera att det finns regler för hur länge man har rätt att vara på en rastplats och förutsätter att allt görs för att upprätthålla regelverket. I det sammanhanget vill utskottet även betona vikten av att arbetet med att höja säkerheten på rastplatserna fortsätter.

När det gäller frågan om olämplig vägbelysning som kan ha en störande inverkan för djur och natur kan utskottet konstatera att vägbelysning används för att förbättra synförhållandena i trafikmiljön men också för att skapa trygghet, trivsel och tillgänglighet. Belysningen underhålls och ses kontinuerligt över utifrån gällande krav. Utskottet noterar även att Trafikverket på olika sätt arbetar med att minimera mängden ljusföroreningar, bl.a. genom att finansiera forskning. Dessutom kan utskottet konstatera att det pågår en översyn av statliga belysningsanläggningar och arbete med att ta fram belysningsplaner för det statliga vägnätet och att det finns ett samarbete mellan Trafikverket och SKR på området. Utskottet har inte skäl att ifrågasätta det arbete som görs för att säkerställa att vägbelysningsanläggningar uppfyller både trafiksäkerhetskrav och miljöhänsyn.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:689 (SD), 2024/25:992 (C), 2024/25:2283 (SD), 2024/25:2947 (C) yrkande 16, och 2024/25:3178 (SD).

Ur avsnittet "Vissa vägfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är önskvärt utifrån flera aspekter, bl.a. folkhälsa och turism, att ideella föreningar och organisationer får möjlighet att anordna tillfälliga arrangemang på allmän väg utan att behöva stå för omskyltningskostnader. Utskottet ser därför positivt på den ändring i vägmärkesförordningen som regeringen beslutat om och som innebär att Trafikverket sedan den 1 januari i år kan avstå från att kräva ideella föreningar och organisationer på omskyltningskostnader vid tillfälliga arrangemang såsom motionslopp på cykel. Utskottet påminner också om den permanenta anslagsökning till Trafikverket som beslutats för detta ändamål.

Därmed finner utskottet att motionsyrkandet är väl tillgodosett och att det saknas skäl att vidta några åtgärder på området. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:548 (S).

Ur avsnittet "Ideella föreningars kostnader för arrangemang på allmän väg" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att transportsektorn står för cirka en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Transportsektorns omställning till fossilfrihet är därför avgörande för att uppnå Sveriges långsiktiga klimatåtaganden om att utsläppen från inrikes transporter ska vara i princip noll senast 2045. Utskottet konstaterar vidare att en rad åtgärder har vidtagits under senare år för att påskynda omställningen.

Transportsektorns omställning bör enligt utskottet ske genom elektrifiering, ökad användning av fossilfria drivmedel och ökad transporteffektivitet. Omställningen av fordonsflottan är i hög grad sammanlänkad med elektrifieringen, och utskottet ser därför positivt på att regeringen i den klimatpolitiska handlingsplanen från december 2023 och i budgetpropositionen för 2025 presenterat en rad angelägna åtgärder som syftar till att påskynda omställningen till nollutsläppsfordon. Åtgärderna omfattar bl.a. stora stöd till företag, kommuner och regioner för att skynda på marknadsintroduktion av miljövänliga och eldrivna lätta och tunga lastbilar samt bussar, en ny elbilspremie som ska riktas till grupper i behov av stöd, t.ex. i glesbygd, samt en skrotningspremie för äldre bilar med förbränningsmotor. Utskottet välkomnar åtgärderna och konstaterar att regeringen i och med detta nu påskyndar omställningen av såväl tunga som lätta fordon ytterligare.

För att fordonsflottan ska kunna ställa om krävs det enligt utskottet även att utbyggnaden av laddinfrastrukturen fortsätter. Här pågår ett omfattande arbete, något som berörs närmare i avsnittet Laddinfrastruktur för elfordon. När det gäller frågan om att fasa ut fossila drivmedel delar utskottet regeringens bedömning i den klimatpolitiska handlingsplanen att frågan kräver en utökad samhällsanalys och att tydliga förutsättningar bör ges i god tid. Det behövs en väl avvägd, långsiktig och samhällsekonomiskt hållbar politik som tar hänsyn till både klimatmål och samhällsekonomiska effekter. Utskottet påminner i sammanhanget även om att det fr.o.m. 2035 inte längre kommer att säljas nya personbilar eller lätta lastbilar med förbränningsmotor inom EU, enligt EU:s beslutade koldioxidkrav för lätta fordon.

När det gäller motionsförslagen om konvertering av fordon påminner utskottet om att Konjunkturinstitutet har utrett frågan om att konvertera befintliga fordon till lågutsläppsfordon så att de kan drivas med el eller förnybara drivmedel. Utredningen bereds inom Regeringskansliet och utskottet avser att följa den fortsatta utvecklingen i ärendet.

När det gäller förutsättningarna för att främja etanoldrift vill utskottet påminna om att det redan i dag är tillåtet med 99,95-procentig etanol i E100, under förutsättning att bränslet inte går att dricka med hänvisning till alkohollagen.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det pågår ett omfattande arbete med att skapa förutsättningar för en fossilfri fordonsflotta. Därmed ser utskottet inte skäl att för närvarande ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionerna 2024/25:1772 (MP) yrkandena 12 och 13, 2024/25:2293 (KD), 2024/25:2613 (MP) yrkandena 112, 113 och 128, 2024/25:2947 (C) yrkande 85 i denna del, 2024/25:3071 (MP) yrkande 32 och 2024/25:3128 (M).

Ur avsnittet "En fossilfri fordonsflotta" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 5 och 7. Läs betänkandet