Digitaliserings- och postfrågor

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det nuvarande målet för digitaliseringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Sverige placerar sig högt inom EU när det gäller användningen av digitaliseringens möjligheter. Inte minst när det gäller digital kompetens står sig Sverige väl jämfört med EU:s övriga medlemsstater, vilket är en förutsättning för att kunna nyttja digitaliseringens möjligheter. Utskottet ser därför positivt på Sveriges möjligheter att nå målet om att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Därmed anser inte utskottet att det finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionsförslaget om att ändra det nu gällande målet för digitaliseringspolitiken. Utskottet avstyrker därför motion 2024/25:3127 (S) yrkande 1.

Ur avsnittet "Digitaliseringspolitikens mål" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av att alla ska kunna ta del av digitaliseringens möjligheter, oavsett funktionsförmåga och förutsättningar. Utskottet vill också särskilt betona att rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning i grunden är en demokratifråga. Enligt utskottets mening kan samhällets digitalisering ge många människor en stor möjlighet att övervinna hinder för att delta aktivt i samhället. Utskottet är dock samtidigt medvetet om att samhällets digitalisering i stället kan utgöra ytterligare ett hinder för ett delaktigt liv. Utskottet ser därför mycket positivt på det som framgår av redovisningen ovan om att den digitala delaktigheten i Sverige är relativt hög i jämförelse med övriga EU samt internationellt. Det utesluter dock inte behovet av att ytterligare främja ökad delaktighet särskilt bland äldre och personer med funktionsnedsättning samt de som lever i hushåll med låga inkomster. Utskottet anser därför att de uppdrag som getts till bl.a. PTS för att minska det digitala utanförskapet och underlätta vardagen för berörda grupper är mycket angelägna. Vidare ser utskottet mycket positivt på det praktiska stöd och den vägledning som plattformen Digitalidag ger till de som hamnat eller riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap. Utskottet förutsätter att arbetet med att skapa digital delaktighet fortsätter att ha hög prioritet för regeringen och myndigheterna. Därmed finner utskottet inga skäl för att ta något initiativ med anledning av motionsförslaget utan avstyrker motion 2024/25:2889 (S).

Ur avsnittet "Digital delaktighet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att digitaliseringen är viktig för att öka den offentliga förvaltningens effektivitet och kvalitet, för att ge bättre service till medborgarna samt för att stödja utveckling och förmåga till innovation.

Utskottet vill lyfta fram att det av regeringens redovisning med anledning av färdplanen för EU:s digitala decennium framgår att Sverige presterar väl på nationell nivå när det gäller EU:s mål om att tillgängliggöra viktiga offentliga tjänster online. Det framgår samtidigt att det också finns utmaningar bl.a. när det gäller myndighetsöverskridande tjänster. Utskottet kan dock i sammanhanget konstatera att det pågår ett angeläget arbete med att förbättra förutsättningarna för informationsutbyte mellan myndigheter, vilket är en förutsättning för en fortsatt utveckling av mer individanpassade digitala tjänster. Utskottet välkomnar också det arbete som pågår för att främja användningen av generativ AI i offentlig verksamhet.

Data är en strategisk resurs med stora möjligheter att bidra till en rad olika positiva värden för samhället. En god tillgång till data är också en allt viktigare förutsättning för utveckling och innovation inom många områden. Utskottet ser därför mycket positivt på de olika initiativ som tagits på området såväl i Sverige som inom EU. Utskottet vill också framhålla att det delar den uppfattning som regeringen framför i budgetpropositionen för 2025 om att tillgång till data och förmåga att dela data blir allt viktigare för bl.a. konkurrenskraft. Utskottet vill därför lyfta fram Sveriges dataportal som är en gemensam plattform för att göra data till en strategisk resurs för att hantera samhällsutmaningar och innovation.

Sammanfattningsvis delar utskottet uppfattningen som flera motionärer framför om att data är viktigt för innovation och teknikutveckling samt att det är viktigt att offentliga aktörer på ett rättssäkert sätt har förmåga att dela och nyttiggöra data. Mot bakgrund av pågående arbete både i Sverige och inom EU anser dock inte utskottet att det finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Motionerna 2024/25:1003 (C), 2024/25:1271 (S), 2024/25:1412 (SD) yrkande 16, 2024/25:1454 (SD) yrkande 8, 2024/25:2952 (C) yrkandena 4, 5 och 7, 2024/25:2955 (C) yrkande 35 och 2024/25:3127 (S) yrkandena 9 och 10 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Digitalisering i offentlig verksamhet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att användningen av e-legitimation har ökat markant under de senaste åren. I takt med att digitala tjänster fyller en alltmer central funktion i såväl offentlig som privat service ökar människors behov av att kunna styrka sin identitet och behörighet digitalt för att kunna nyttja dem. Utskottet vill därför liksom tidigare år understryka att frågan om digital autentisering är av samhällskritisk betydelse. Säkra och tillförlitliga elektroniska legitimationstjänster som är enkla att använda är också av stor vikt, inte minst för personer med funktionsnedsättning. Enligt utskottets mening kan en statlig e-legitimation bidra till samhällets säkerhet och robusthet, motverka bedrägerier och underlätta digital inkludering. Utskottet välkomnar därför det utrednings- och beredningsarbete som pågår för att utforma och tillhandahålla statliga e‑legitimationer på högsta tillitsnivå.

Utskottet vill också särskilt framhålla att när det gäller personer med gode män och förvaltare så handlar det om att skydda några av de allra mest utsatta människorna i vårt samhälle och det är därför viktigt att regleringen lever upp till högt uppställda krav. Utskottet anser inte att det bör föregripa det beredningsarbete som pågår inom Regeringskansliet på området.

Utskottet vill avslutningsvis framhålla betydelsen av digital autentisering för människors och samhällets digitala säkerhet. Mot bakgrund av det pågående arbetet både i Sverige och inom EU avstyrker utskottet motionerna 2024/25:195 (V) yrkande 15, 2024/25:250 (KD), 2024/25:326 (SD), 2024/25:813 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:988 (L), 2024/25:1270 (S), 2024/25:2952 (C) yrkande 11 och 2024/25:3127 (S) yrkandena 13 och 14.

Ur avsnittet "Digital autentisering" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att AI är en del av samhällets digitalisering och har potential att bidra med betydande nytta inom flera områden. Utskottet kan konstatera att utvecklingen av AI går mycket snabbt och kan komma att förändra inte minst många yrken samt bidra till lösningar på många samhällsutmaningar och effektivisering av vissa verksamheter inom den offentliga förvaltningen.

Utskottet instämmer med de motionärer som lyfter fram vikten av internationellt samarbete på området och anser att det är mycket positivt att det nyligen har beslutats om EU-gemensamma regler för AI-system. AI-förordningen ger ett rättsligt ramverk för AI-system i syfte att stödja deras användning och utveckling inom EU. Förutom att säkerställa att AI-system som placeras på den inre marknaden är säkra och utformade med respekt för de mänskliga rättigheterna är målsättningen med de gemensamma reglerna också att med stöd av en tydlig reglering skapa förutsägbarhet för AI i syfte att underlätta innovationer och investeringar inom AI.

Utskottet är också mycket positivt till det arbete som har bedrivits och bedrivs på nationell nivå inte minst av AI-kommissionen. Det var välkommet att AI-kommissionens arbete samlade många aktörer inom såväl privat som offentlig sektor för att genomlysa förutsättningarna för AI inom stora delar av samhället. Utskottet har tagit del av att AI-kommissionens rapport med 75 olika förslag på åtgärder bereds inom Regeringskansliet. Utskottet välkomnar vidare att Sverige är utvalt som värd för en av sju europeiska AI-fabriker för att stärka EU:s konkurrenskraft inom området.

Vidare vill utskottet också betona att det är medvetet om riskerna med utvecklingen och användningen av AI, inte minst risken för kränkningar av grundläggande rättigheter, liksom etiska risker samt hälso- och säkerhetsrisker. Utskottet vill därför särskilt framhålla de uppdrag som regeringen har gett olika myndigheter och som bl.a. rör risker för diskriminering vid användandet av AI.

Utskottet kommer att fortsätta att följa utvecklingen av AI mycket noga och välkomnar det omfattande arbete som pågår inom Regeringskansliet, myndigheter och branschen för att bidra till nyttan med AI och till att balansera dess risker. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att för närvarande ta något initiativ med anledning av motionsförslagen och utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:768 (S) yrkande 2, 2024/25:942 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1236 (M), 2024/25:1261 (S), 2024/25:1282 (M), 2024/25:1424 (SD) yrkandena 1–9 och 11, 2024/25:2457 (S), 2024/25:2952 (C) yrkande 16, 2024/25:3021 (L), 2024/25:3023 (S) yrkande 68, 2024/25:3038 (MP) yrkande 12, 2024/25:3111 (S) yrkande 100 och 2024/25:3127 (S) yrkandena 3, 11 och 12.

Ur avsnittet "Artificiell intelligens" i betänkandet, som även gäller punkt 7. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att AI är en del av samhällets digitalisering och har potential att bidra med betydande nytta inom flera områden. Utskottet kan konstatera att utvecklingen av AI går mycket snabbt och kan komma att förändra inte minst många yrken samt bidra till lösningar på många samhällsutmaningar och effektivisering av vissa verksamheter inom den offentliga förvaltningen.

Utskottet instämmer med de motionärer som lyfter fram vikten av internationellt samarbete på området och anser att det är mycket positivt att det nyligen har beslutats om EU-gemensamma regler för AI-system. AI-förordningen ger ett rättsligt ramverk för AI-system i syfte att stödja deras användning och utveckling inom EU. Förutom att säkerställa att AI-system som placeras på den inre marknaden är säkra och utformade med respekt för de mänskliga rättigheterna är målsättningen med de gemensamma reglerna också att med stöd av en tydlig reglering skapa förutsägbarhet för AI i syfte att underlätta innovationer och investeringar inom AI.

Utskottet är också mycket positivt till det arbete som har bedrivits och bedrivs på nationell nivå inte minst av AI-kommissionen. Det var välkommet att AI-kommissionens arbete samlade många aktörer inom såväl privat som offentlig sektor för att genomlysa förutsättningarna för AI inom stora delar av samhället. Utskottet har tagit del av att AI-kommissionens rapport med 75 olika förslag på åtgärder bereds inom Regeringskansliet. Utskottet välkomnar vidare att Sverige är utvalt som värd för en av sju europeiska AI-fabriker för att stärka EU:s konkurrenskraft inom området.

Vidare vill utskottet också betona att det är medvetet om riskerna med utvecklingen och användningen av AI, inte minst risken för kränkningar av grundläggande rättigheter, liksom etiska risker samt hälso- och säkerhetsrisker. Utskottet vill därför särskilt framhålla de uppdrag som regeringen har gett olika myndigheter och som bl.a. rör risker för diskriminering vid användandet av AI.

Utskottet kommer att fortsätta att följa utvecklingen av AI mycket noga och välkomnar det omfattande arbete som pågår inom Regeringskansliet, myndigheter och branschen för att bidra till nyttan med AI och till att balansera dess risker. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att för närvarande ta något initiativ med anledning av motionsförslagen och utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:768 (S) yrkande 2, 2024/25:942 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1236 (M), 2024/25:1261 (S), 2024/25:1282 (M), 2024/25:1424 (SD) yrkandena 1–9 och 11, 2024/25:2457 (S), 2024/25:2952 (C) yrkande 16, 2024/25:3021 (L), 2024/25:3023 (S) yrkande 68, 2024/25:3038 (MP) yrkande 12, 2024/25:3111 (S) yrkande 100 och 2024/25:3127 (S) yrkandena 3, 11 och 12.

Ur avsnittet "Artificiell intelligens" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Utskottet påminner inledningsvis om att hela Sverige enligt ett av bredbandsstrategins mål bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet. Målet gäller områden där människor normalt befinner sig. Det kan exempelvis vara längs järnvägsnätet, vilket är av stor betydelse för bl.a. alla de som pendlar till arbetet och arbetar under resan. Utskottet välkomnar det uppdrag som Trafikverket har fått om att bidra till att mobiltäckningen för tågresenärer blir bättre och ser också mycket positivt på det arbete som utförs av Telia för att det ska finnas en avbrottsfri uppkoppling längs alla järnvägssträckor i Sverige. Utskottet påminner i sammanhanget om att PTS inkluderade täckningskrav utefter högtrafikerad järnväg vid den auktion av vissa frekvenser som genomfördes under 2023.

Mot bakgrund av det arbete som pågår finner inte utskottet att det finns anledning att ta något initiativ i frågan. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:2630 (MP) yrkande 10 och 2024/25:2633 (MP).

Ur avsnittet "Mobiltäckningen längs järnvägsnätet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet är väl införstått med de kompetensbehov som finns inom digitaliseringsområdet. Inte minst AI kommer att påverka de framtida kompetensbehoven i samhället, och utbildningsinstitutioner behöver därför följa med i utvecklingen för att anpassa såväl utbildningsinnehåll som utbildningsutbud. Utskottet välkomnar därför de uppdrag som Myndigheten för yrkeshögskolan och Universitetskanslersämbetet har fått i fråga om att analysera AI:s påverkan på utbildningsutbudet. Av regeringens redovisning med anledning av EU:s policyprogram för det digitala decenniet 2030 framgår att många medlemsstater och andra länder gör omfattande investeringar i forskning, utveckling och innovationer. Utskottet anser att det är glädjande att Sverige fortfarande presterar över snittet i EU och rankas högt i internationella mätningar. Utskottet välkomnar även de ansträngningar som görs inom myndigheterna och näringslivet för att komma till rätta med kompetensbristen. I sammanhanget vill utskottet också uppmärksamma AI-kommissionens rapport där det framhålls att utbildning och forskning är avgörande för Sveriges möjligheter att förverkliga potentialen med AI. Enligt utskottets mening är frågan om kompetens av mycket stor vikt för Sveriges möjligheter att nå bl.a. det övergripande målet för digitaliseringspolitiken om att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Utskottet förutsätter att regeringen kommer att bedriva ett aktivt arbete för att främja utbildning inom området. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:2330 (S) och 2024/25:3127 (S) yrkandena 2 och 7.

Ur avsnittet "Kompetens" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är oacceptabelt att bedrägeribrotten har ökat kraftigt och ser mycket allvarligt på att elektroniska kommunikationstjänster som innebär snabbare och smidigare sätt att göra inköp, betalningar och bankärenden även har underlättat för kriminella. Utskottet ser därför mycket positivt på det arbete som görs både för att motverka bedrägerier och för att öka människors digitala kompetens i syfte att minska risken för att de utsätts för bedrägeri. Utskottet vill vidare påminna om att PTS är tillsynsmyndighet enligt lagen om elektronisk kommunikation och har också genomfört tillsynsåtgärder mot olika webbplatsinnehavare för att se till att aktörerna lever upp till bl.a. reglerna om kakor. Utskottet finner inte att det finns skäl att vidta några initiativ med anledning av motionsyrkanden. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:195 (V) yrkande 16, 2024/25:985 (L), 2024/25:2254 (SD) och 2024/25:3127 (S) yrkande 20.

Ur avsnittet "Vissa användarfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

De svenska post- och paketmarknaderna befinner sig under ett stort förändringstryck till följd av samhällets ökade användning av digital kommunikation i kombination med ökad e-handel. Utskottet vill dock framhålla att det delar statsrådet Erik Slottners (KD) uppfattning att effektiv konkurrens är en central faktor för att säkerställa ökad produktivitet, långsiktigt konkurrenskraftiga företag och rimliga priser för hushållen. Utskottet välkomnar också den relativt positiva utvecklingen av marknadskoncentrationen på både brev- och paketmarknaderna. När det gäller motionsyrkandet om postnummersystemet påminner utskottet om att alla operatörer enligt gällande bestämmelser har tillgång till den postala infrastrukturen, inklusive postnummersystemet.

Utskottet anser att det saknas anledning att ta något initiativ i dessa frågor. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1868 (KD) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:2947 (C) yrkandena 61–63.

Ur avsnittet "Vissa konkurrensfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar inledningsvis att samdistribution av post och tidningar redan förekommer på flera orter, vilket välkomnas eftersom samdistribution leder till effektivisering och minskad miljöpåverkan från transporterna. Utskottet ser i sammanhanget positivt på det befintliga stödet för tidningsdistribution och de medel som finns avsatta för detta ändamål t.o.m. 2025. Vidare noterar utskottet liksom förra året att utdelning i fastighetsboxar blir allt vanligare och detta särskilt i nyproduktion. Utskottet vill framhålla att fastighetsboxarna gör det enklare för de boende i flerfamiljshus att ta emot större postförsändelser, vilket enligt utskottets mening torde kunna bli en allt viktigare faktor med tanke på utvecklingen med stadigt minskande brevvolymer och ett kraftigt växande antal paket i postdistributionen. Utskottet anser dock att frågan om på vilket sätt de boende bör få sin post utdelad bäst löses av berörda parter och att statlig reglering på denna nivå inte är ändamålsenlig. Utskottet ser vidare positivt på ändringen i postlagen som innebär att den som arbetar i postverksamhet under vissa förutsättningar kan lämna uppgifter som gäller misstanke om brott till en brottsbekämpande myndighet, men utskottet finner inte skäl att vidta något initiativ i enlighet med motionsförslaget om ökade befogenheter för Postnord. Mot bakgrund av vad som anförs ovan anser inte utskottet att det finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionerna 2024/25:73 (SD) yrkande 2, 2024/25:348 (S) och 2024/25:2947 (C) yrkande 60. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Digitaliseringspolitikens mål, punkt 1 (S, MP)

av Aylin Nouri (S), Mattias Ottosson (S), Åsa Karlsson (S), Kadir Kasirga (S), Carina Ödebrink (S) och Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3127 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 1.

Ställningstagande

Vi vill understryka att målet för digitaliseringspolitiken ska vara att Sverige är bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter med följande två delmål:

– Sverige ska ha bredband i världsklass

– Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband.

Vi anser dessutom att målet bör vässas till att Sverige ska vara bäst i världen på att utveckla digitaliseringens möjligheter.

2.

Digitalisering i offentlig verksamhet, punkt 3 (S, MP)

av Aylin Nouri (S), Mattias Ottosson (S), Åsa Karlsson (S), Kadir Kasirga (S), Carina Ödebrink (S) och Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3127 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkandena 9 och 10,

bifaller delvis motionerna

2024/25:1271 av Adrian Magnusson (S) och

2024/25:2952 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4 och

avslår motionerna

2024/25:1003 av Rickard Nordin (C),

2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 16,

2024/25:1454 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8,

2024/25:2952 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 5 och 7 samt

2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 35.

Ställningstagande

Vårt mål för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen är en enklare vardag för medborgare, en öppnare förvaltning som stöder innovation och delaktighet samt en högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Detta mål förtydligar och preciserar också delar av det förvaltningspolitiska målet. Vi vill lyfta fram att för att genomföra detta krävs tillgång till data, inte minst eftersom data är avgörande för teknikutvecklingen.

Vi anser därför att regeringen bör se över hur tillgången till data kan öka och se till att Myndigheten för digital förvaltning främjar offentliga aktörers förmåga att dela och nyttiggöra data.

3.

Digitalisering i offentlig verksamhet, punkt 3 (SD)

av Thomas Morell (SD), Patrik Jönsson (SD) och Sara-Lena Bjälkö (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 16 och

2024/25:1454 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8 och

avslår motionerna

2024/25:1003 av Rickard Nordin (C),

2024/25:1271 av Adrian Magnusson (S),

2024/25:2952 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 4, 5 och 7,

2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 35 och

2024/25:3127 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkandena 9 och 10.

Ställningstagande

Det finns redan flera digitala verktyg som synliggör de ekonomiska konsekvenserna av de beslut och livsval man gör. Pensionsmyndigheten har exempelvis verktyg som gör det möjligt att se hur olika val påverkar den framtida pensionen. Vi menar dock att det fortfarande finns betydande utrymme för förbättring hos många myndigheter när det gäller såväl användbarhet som tillgänglighet. Vi anser därför att regeringen bör vidta åtgärder för att säkerställa en vidareutveckling och förbättring av digitala verktyg som synliggör de ekonomiska konsekvenserna av individuella val, med särskilt fokus på användarvänlighet och integration mellan myndigheter.

Vidare vill vi peka på att med en smartphone och ett mobilt bank-id kan man i dag exempelvis uträtta bankärenden, boka en fordonsbesiktning och se sina senaste provsvar på vårdcentralen. Den mobila plattformen har därför blivit minst lika viktig som den stationära, om inte viktigare. Det är därför av stor vikt, menar vi, att statliga myndigheter ser till att de är tillgängliga på olika digitala plattformar för att passa så många användare som möjligt. Vi vill understryka att detta gäller oavsett var i landet en användare befinner sig eller vilket tekniskt hjälpmedel som används för uppkoppling.

Ur avsnittet "Övriga frågor" i betänkandet. Läs betänkandet