Luftfartsfrågor

Utskottet anser att tillgången till internationella flygförbindelser är viktig för både enskilda människor och näringslivet och påminner om att regeringen bl.a. verkar i det skandinaviska luftfartssamarbetet för att förbättra Sveriges luftfartsförbindelser med tredjeländer. I frågan om direktflyg mellan EU och Nepal påminner utskottet om att det finns ett samarbetsavtal mellan EU och Nepal inom luftfartsområdet. Utskottet konstaterar samtidigt att samtliga flygbolag från Nepal sedan december 2013 återfinns på EU:s s.k. svarta lista för flygbolag och att de därmed är förbjudna att flyga inom EU. Utskottet framhåller att de internationella säkerhetsstandarder som gäller inom luftfarten ovillkorligen måste följas. Mot bakgrund av vad som här anförts finner utskottet för närvarande inte anledning att ta något initiativ och avstyrker därmed motionerna 2024/25:2521 (M) och 2024/25:3010 (SD).

Reservationer

1.

Omfattning och möjlighet till nedsättning av sanktionsavgifter, punkt 2 (V)

av Malin Östh (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:3356 av Malin Östh m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

2024/25:3359 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2 och

avslår motion

2024/25:3359 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag kan inledningsvis konstatera att målet för omställningen av flygbränsle är satt alldeles för lågt i och med ReFuelEU Aviation, inte minst med tanke på FN:s krav på skärpta klimatåtaganden för COP 30. Vid överträdelser av EU-förordningen ska sanktionsavgifter betalas och detta gäller för såväl flygbränsleleverantörer och luftfartygsoperatörer som unionsflygplatsernas ledningsenhet. Förslaget i propositionen innebär dock att det kommer att finnas möjlighet att helt eller delvis sätta ned sanktionsavgiften. I likhet med Naturvårdsverket anser jag att den föreslagna lydelsen av nedsättningsgrunderna ger utrymme för en vidare tolkning än vad som framgår av EU-förordningen och det framstår som att regeringens förslag innebär att möjligheten att befrias från sanktionsavgift är betydligt större än vad som medges i EU-förordningen. Jag menar att möjligheten att sätta ned sanktionsavgiften måste vara ytterst begränsad. Därmed anser jag att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att möjligheten till nedsättning av respektive befrielse från sanktionsavgift ytterligare begränsas.

Jag anser även att regeringen bör säkerställa att sanktionsavgifterna ska gå till flygets omställning.

2.

Omfattning och möjlighet till nedsättning av sanktionsavgifter, punkt 2 (MP)

av Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:3356 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 1 och

2024/25:3359 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motion

2024/25:3356 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 2.

Ställningstagande

Jag vill inledningsvis peka på att målet för omställningen av flygbränsle är satt alldeles för lågt i och med ReFuelEU Aviation och att det blir uppenbart att Sverige behöver gå snabbare framåt för att flyget ska ta sin andel av de svenska klimatmålen. Dessvärre kommer endast en handfull av Sveriges flygplatser att omfattas av regelverket för ReFuelEU Aviation och jag anser därför att regeringen bör vidta åtgärder för att regelverket i denna proposition ska gälla för samtliga flygplatser i det nationella basutbudet.

EU-förordningen innehåller sanktionsavgifter för såväl flygbränsleleverantörer och luftfartygsoperatörer som unionsflygplatsers ledningsenhet och regeringens proposition innebär att det kommer att finnas möjlighet att helt eller delvis sätta ned sanktionsavgiften. Jag noterar dock att Naturvårdsverket anser att de föreslagna nedsättningsgrunderna i propositionen ger större utrymme än EU-förordningen och jag menar även att regeringens förslag innebär att möjligheten att befrias från sanktionsavgift är klart större än vad som medges i EU-förordningen. Eftersom jag inte ser någon anledning till att Sverige ska ha ett generösare regelverk än EU-förordningen när det gäller att möjliggöra nedsättning av sanktionsavgifter anser jag att regeringen bör återkomma med ett omarbetat förslag som innebär att möjligheten till nedsättning av respektive befrielse från sanktionsavgift begränsas.

3.

Finansiering och stöd till regionala flygplatser, punkt 3 (S)

av Aylin Nouri (S), Mattias Ottosson (S), Åsa Karlsson (S), Kadir Kasirga (S) och Carina Ödebrink (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 58 och

avslår motionerna

2024/25:1232 av Lars Johnsson m.fl. (M) yrkande 8,

2024/25:1560 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C),

2024/25:1639 av Per-Arne Håkansson och Niklas Karlsson (båda S),

2024/25:1771 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 6,

2024/25:1987 av Ann-Sofie Alm (M),

2024/25:2274 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2024/25:2279 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2024/25:2362 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 48, 51 och 67 samt

2024/25:3183 av Bo Broman (SD).

Ställningstagande

Sverige är ett glest befolkat land med stora geografiska avstånd och en placering i Europas utkant. Vi är därmed starkt beroende av en väl fungerande flygtrafik. Vi anser att en effektiv och hållbar flygpolitik är av yttersta vikt för individer och näringsliv och för att vårt land ska hålla samman. Vi vill därför framhålla behovet av förstärkt nationell samordning av luftfartens infrastruktur.

Ur avsnittet "Luftfartsavtal och direktflygförbindelse mellan Sverige och vissa länder" i betänkandet, som även gäller punkt 17. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det i Trafikverkets ansvar ingår att bedöma vilka områden som är av riksintresse för trafikslagens anläggningar och att Trafikverket vid flera tillfällen i närtid har sett över sina riksintresseanspråk och fattat beslut i fråga om bl.a. flygplatser. Utskottet ser positivt på att Trafikverkets beslut innebär att ett större fokus sätts på att långsiktigt säkerställa en grundläggande tillgänglighet och att anspråken även i ökad utsträckning tar hänsyn till luftfartens behov ur ett flygsäkerhetsperspektiv. Utskottet välkomnar vidare vad som framförs i Trafikverkets inriktningsunderlag för planperioden 2026–2037 om att flygplatser bör pekas ut som riksintressen ur ett totalförsvarsperspektiv. Utskottet ser även fram emot Trafikverkets redovisning till Regeringskansliet i september 2025 med förslag till trafikslagsövergripande nationell plan och att regeringen därefter under 2026 kommer att besluta om en ny nationell plan för transportinfrastrukturen för den kommande planperioden. Därmed finner utskottet inte anledning att ta något initiativ i frågan och avstyrker motionerna 2024/25:1407 (SD) yrkande 11 och 2024/25:1427 (SD) yrkande 1.

Ur avsnittet "Riksintresseflygplatser" i betänkandet, som även gäller punkt 12. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla flygets betydelse i transportsystemet såväl för tillgängligheten i hela landet som för att tillgodose behovet av samhällsviktiga transporter. Både statliga och regionala flygplatser är viktiga och verksamheten vid dessa måste enligt utskottets mening säkerställas även under pågående kriser.

Utskottet påminner om att det i utredningen om statens ansvar för det svenska flygplatssystemet som presenterades 2023 ingick att se över såväl systemet med beredskapsflygplatser som det statliga basutbudet av flygplatser. När det gäller frågan om antalet och vilka av flygplatserna som ska vara beredskapsflygplatser vill utskottet påminna om att Trafikverket med bl.a. utredningen som underlag och på regeringens uppdrag har ingått överenskommelser med totalt 27 utpekade flygplatser att vara beredskapsflygplatser under 2025. Utskottet välkomnar detta och konstaterar i likhet med regeringen att den statliga ersättningen för beredskapsflygplatser bör fördelas på ett lämpligt, differentierat och kostnadseffektivt sätt. Utskottet anser att den nuvarande utformningen av ersättningssystemet till flygplatserna för att hålla beredskap är ändamålsenlig och därmed inte bör ändras.

Utskottet vill starkt understryka beredskapsflygplatsernas viktiga funktion när det gäller att säkerställa beredskap för att samhällsviktiga lufttransporter ska kunna utföras oavsett tid på dygnet. Utskottet ser därför positivt på de återkommande och utökade insatser som gjordes under pandemin för att säkerställa att det skulle finnas god tillgång till infrastruktur för samhällsviktiga transporter. Utskottet vill i sammanhanget också framhålla de åtgärder som Transportstyrelsen vidtagit för att luftfartsverksamhet ska kunna upprätthållas även i anslutning till långvariga stillestånd inom luftfarten.

Utskottet påminner slutligen om att MSB är beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet enligt förordningen om statliga myndigheters beredskap och därmed har ansvar för att bl.a. stödja arbetet med samhällets beredskap mot olyckor och kriser samt vara pådrivande i arbetet med förebyggande och sårbarhetsreducerande åtgärder.

Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl att för närvarande ta något initiativ i frågan och avstyrker därmed motionerna 2024/25:123 (SD) yrkande 1, 2024/25:510 (SD), 2024/25:1234 (M) yrkande 5, 2024/25:1427 (SD) yrkande 12, 2024/25:2262 (SD), 2024/25:2947 (C) yrkandena 53 och 68, 2024/25:3126 (S) yrkande 65 och 2024/25:3236 (S) yrkande 31.

Ur avsnittet "Beredskapsflygplatser" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 9 och 15. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att flyget behövs för ett såväl avlångt och glesbefolkat som exportberoende land som Sverige men att det samtidigt behövs klimatsmarta lösningar som bl.a. ökad inblandning av fossilfria drivmedel och eldrivna flygplan för att minska utsläppen från luftfarten. Utskottet anser att det är viktigt att minska utsläppen från svenskt flyg samtidigt som utskottet konstaterar att de stora klimatutmaningarna för flyget är gränsöverskridande och att det därför även krävs gemensamma internationella åtgärder. Utskottet vill följaktligen peka på nödvändigheten i att driva på det arbete som bedrivs internationellt för att minska luftfartens klimatpåverkan och ser därför positivt på det arbete som regeringen bedriver i bl.a. FN:s civila luftfartsorganisation ICAO och EU. Som framgår av redovisningen ovan framhålls det i den svenska flygstrategin att Sverige bör vara pådrivande i ICAO, EU och andra internationella forum för att klimatstyrmedlen på internationell nivå ska bli så effektiva och optimala som möjligt i syfte att uppnå en verklig omställning av det internationella flygets fossilberoende och klimatbelastning.

Utskottet påminner om att EU ETS, som inleddes redan 2005, är världens första större handelssystem för växthusgaser och har som syfte att på ett kostnadseffektivt sätt minska koldioxidutsläppen från fossila bränslen. Vidare konstaterar utskottet att det globala klimatstyrmedlet Corsia som införts för det internationella flyget innebär att det internationella flygets koldioxidutsläpp ska stabiliseras på en viss utsläppsnivå och att flygbolagen för detta ändamål ska använda sig av godkända hållbara flygbränslen eller köpa godkända utsläppskrediter för de utsläpp som överstiger denna nivå. Utskottet ser positivt på detta och välkomnar i sammanhanget att regeringen framför tydliga uttalanden och ståndpunkter vid internationella sammankomster om behovet av en klimatomställning inom luftfarten. Utskottet ser även positivt på de initiativ som har tagits inom EU för att främja flygets klimatomställning, bl.a. inom ramen för det s.k. 55-procentspaketet, och att en överenskommelse om reglerna för ReFuelEU Aviation kom till stånd i april 2023 som innebär att användningen av hållbara bränslen ska öka inom luftfartssektorn.

Utskottet vill framhålla betydelsen av produktion av och tillgång till förnybara bränslen i Sverige och anser att det fortsatt finns mycket att göra inom detta område. Utskottet välkomnar därmed att Transportstyrelsen har tagit fram ett kunskapsunderlag som beskriver befintlig och planerad produktion av hållbara flygbränslen i Sverige fram till 2030. Syftet är att ge en överblick över marknadssituationen när det gäller hållbara flygbränslen och vilka möjligheter till finansiering som finns i Sverige och eventuellt internationellt. I detta har bl.a. ingått att belysa hur arbetet med att öka produktionen och användningen av hållbara flygbränslen ser ut i Sverige.

När det gäller motionsförslaget om klimatdeklarationer vid flygresor konstaterar utskottet att ICAO har utvecklat en metod som kan användas i kompensationsprogram för att beräkna koldioxidutsläppen för flygresor (ICEC) och att detta finns enkelt tillgängligt för användning. När det gäller motionsförslagen om förbud mot kortdistansflygningar och förbud mot privatjetplan anser utskottet att användningen av sådana styrmedel är fel väg att gå. Utskottet vill understryka vikten av att de styrmedel som används för att främja fossilfrihet och minska luftfartens klimatpåverkan är effektiva för att Sverige ska kunna uppnå målet om att allt inrikes flyg ska vara fossilfritt 2030 och att alla flygtransporter från svenska flygplatser ska vara fossilfria 2045. Utskottet delar regeringens bedömning i den senaste klimathandlingsplanen att flygets klimatomställning behöver utvecklas och att flyget på kort sikt huvudsakligen bör ställa om genom en övergång till fossilfria flygbränslen, effektivare flygningar, hybridplan och flygplan som drivs med el, men på längre sikt i ökande grad även genom en övergång till flygplan som drivs med vätgas. Utskottet anser även i likhet med regeringen att inblandningen av fossilfria flygbränslen är av central betydelse för flygets klimatomställning och att Sverige bör verka för en effektiv prissättning av flygets klimatpåverkan som främjar hållbara och fossilfria drivmedel. Utskottet delar även regeringens syn på att flygets utsläpp på hög höjd, s.k. höghöjdseffekter, bör minska och att dessa utsläpp bör inkluderas i EU ETS när robusta mätmetoder för höghöjdseffekter utvecklas. I klimathandlingsplanen framför regeringen även att krav på minskad klimatpåverkan bör övervägas i samband med stödgivning till icke-statliga flygplatser. Utskottet ser positivt på att sådana krav övervägs.

Energimyndighetens satsningar på forskning och innovationer för att främja hållbara biobränslen för flyg är ytterligare insatser som utskottet ser mycket positivt på. Likaså välkomnar utskottet vad som framkom vid Statens väg- och transportforskningsinstituts (VTI) presentation för trafikutskottets ledamöter den 4 maj 2023 om att VTI:s forskning och utveckling numera har utvidgats till att även omfatta luftfartens område och inte minst frågor om flygets omställning. Utskottet ser även positivt på Swedavias medverkan i innovativa strategiska samarbeten och partnerskap för att möjliggöra framtida flygningar med vätgasdrivna flygplan.

Utskottet välkomnar också inriktningen i den nya förordning om statsbidrag för icke-statliga flygplatser som regeringen har beslutat om och som innebär att bidrag får ges om flygplatshavarens flygplatsverksamhet är fossilfri eller att åtgärder har genomförts eller planeras för att den ska bli fossilfri.

Utskottet ser vidare positivt på Föreningen Svenskt Flygs reviderade gemensamma färdplan som ett viktigt bidrag till arbetet för att skapa fossilfri konkurrenskraft inom flyget och att Transportföretagen Flyg har tagit fram en handlingsplan för ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt flyg.

Ur avsnittet "Flygets klimatpåverkan" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla flygets betydelse i transportsystemet såväl för tillgängligheten i hela landet som för att tillgodose behovet av samhällsviktiga transporter. Både statliga och regionala flygplatser är viktiga och verksamheten vid dessa måste enligt utskottets mening säkerställas även under pågående kriser.

Utskottet påminner om att det i utredningen om statens ansvar för det svenska flygplatssystemet som presenterades 2023 ingick att se över såväl systemet med beredskapsflygplatser som det statliga basutbudet av flygplatser. När det gäller frågan om antalet och vilka av flygplatserna som ska vara beredskapsflygplatser vill utskottet påminna om att Trafikverket med bl.a. utredningen som underlag och på regeringens uppdrag har ingått överenskommelser med totalt 27 utpekade flygplatser att vara beredskapsflygplatser under 2025. Utskottet välkomnar detta och konstaterar i likhet med regeringen att den statliga ersättningen för beredskapsflygplatser bör fördelas på ett lämpligt, differentierat och kostnadseffektivt sätt. Utskottet anser att den nuvarande utformningen av ersättningssystemet till flygplatserna för att hålla beredskap är ändamålsenlig och därmed inte bör ändras.

Utskottet vill starkt understryka beredskapsflygplatsernas viktiga funktion när det gäller att säkerställa beredskap för att samhällsviktiga lufttransporter ska kunna utföras oavsett tid på dygnet. Utskottet ser därför positivt på de återkommande och utökade insatser som gjordes under pandemin för att säkerställa att det skulle finnas god tillgång till infrastruktur för samhällsviktiga transporter. Utskottet vill i sammanhanget också framhålla de åtgärder som Transportstyrelsen vidtagit för att luftfartsverksamhet ska kunna upprätthållas även i anslutning till långvariga stillestånd inom luftfarten.

Utskottet påminner slutligen om att MSB är beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet enligt förordningen om statliga myndigheters beredskap och därmed har ansvar för att bl.a. stödja arbetet med samhällets beredskap mot olyckor och kriser samt vara pådrivande i arbetet med förebyggande och sårbarhetsreducerande åtgärder.

Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl att för närvarande ta något initiativ i frågan och avstyrker därmed motionerna 2024/25:123 (SD) yrkande 1, 2024/25:510 (SD), 2024/25:1234 (M) yrkande 5, 2024/25:1427 (SD) yrkande 12, 2024/25:2262 (SD), 2024/25:2947 (C) yrkandena 53 och 68, 2024/25:3126 (S) yrkande 65 och 2024/25:3236 (S) yrkande 31.

Ur avsnittet "Beredskapsflygplatser" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 7 och 15. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att elflyg har stor utvecklingspotential som del i framtidens flyg och därmed för att kunna minska flygets klimatpåverkan och bidra till transportsektorns omställning. Utskottet ser positivt på att Trafikverket tillsammans med flera andra myndigheter har analyserat och lämnat förslag på hur det befintliga statliga stödet till forskning och innovation på elflygsområdet kan utvecklas, samordnas och organiseras för att påskynda införandet av elflyg i Sverige och att Trafikverket har presenterat en forsknings- och innovationsplan för 2025–2030 där elflyg ingår i några av målområdena. Utskottet välkomnar i sammanhanget även regeringens uppdrag till Trafikverket att genomföra en ny forsknings- och innovationssatsning på elflygsområdet och ta initiativ till ökad samverkan mellan de aktörer som arbetar med forskning och innovation på området. Utskottet ser positivt på att syftet med regeringens uppdrag är att möjliggöra en snabb introduktion av elflyg i Sverige.

I den klimathandlingsplan som presenterades i december 2023 bedömer regeringen att det behöver skapas förutsättningar för introduktion av elflyg i Sverige och att ett marknadsintroduktionsstöd för inköp eller finansiell leasing bör analyseras i takt med att marknaden för elflyg utvecklas. Utskottet delar den bedömning som regeringen gör i denna fråga.

I utredningen om statens ansvar för det svenska flygplatssystemet framhålls betydelsen av att Swedavias flygplatser senast till 2030 ska tillhandahålla laddutrustning som möjliggör laddning av elflyg och att det även är önskvärt att regionala och kommunala flygplatser kan erbjuda samma service till de flygplan som i framtiden besöker dessa flygplatser. Utskottet delar denna uppfattning liksom bedömningen att en nationell plan för flygbränsle även bör inkludera en handlingsplan för elflygets utveckling inom elektrifieringsstrategin. Utskottet välkomnar även att Swedavia i års- och hållbarhetsredovisningen för 2024 betonar vikten av att säkerställa en god elinfrastruktur på Swedavias alla flygplatser som ett steg mot fossilfri verksamhet. Utskottet ser i sammanhanget också positivt på det arbete som genomförts på Gotland och som innebär att det har byggts laddinfrastruktur som kan användas för elflyg på Visby flygplats. Utskottet ser även med intresse på den förstudie som nyligen har inletts vid Science Park Gotland med syftet att utforska och utveckla elflyget på Gotland.

Utskottet vill i sammanhanget också framhålla betydelsen av att åtgärder för att utveckla elflyget även vidtas genom samarbete på nordisk nivå. Utskottet ser därför mycket positivt på att de nordiska transportministrarna vid transportministermötet i augusti 2024 konstaterade att elflyg är en betydande del i omställningen mot en fossilfri flygsektor och att de enades om en gemensam vision om att stärka det nordiska samarbetet för att främja utvecklingen av flyglinjer som trafikeras av elflyg.

När det gäller frågan om att kartlägga möjliga rutter för regionalt flyg på el påminner utskottet om att NEA har tagit fram ett webbaserat simuleringsverktyg över samtliga nordiska flygplatser som kan användas för att simulera potentiella rutter, marknader och möjligheter.

Med anledning av de olika insatser som pågår för att påskynda utvecklingen och underlätta införandet av elflyg finner utskottet inte anledning att för närvarande ta något initiativ i frågan. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1427 (SD) yrkandena 13 och 14, 2024/25:2947 (C) yrkandena 49 och 50, 2024/25:3109 (S) yrkande 30, 2024/25:3126 (S) yrkande 59 och 2024/25:3169 (C) yrkande 64.

Ur avsnittet "Insatser för att utveckla elflyget" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av att Sverige bibehåller sin mycket höga flygsäkerhetsstandard. Utskottet vill även understryka betydelsen av fortsatta åtgärder för att utveckla flygsäkerheten och vikten av att Sverige fortsätter att vara pådrivande i flygsäkerhetsfrågor internationellt. Utskottet konstaterar att det internationella samarbetet inom ICAO, Easa och Eurocontrol och Sveriges deltagande i dessa organisationer över tid har bidragit till en gynnsam utveckling av flygsäkerheten bl.a. genom utvecklandet av gemensamma säkerhetsbestämmelser.

I likhet med vad kommissionen framförde i sin årsrapport om genomförandet av gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten från december 2024 anser utskottet att en säker mark- och luftverksamhet är en grundläggande förutsättning för att kommersiell luftfart ska kunna frodas och att det optimala regleringssystemet för luftfartsskydd kombinerar innovation med stabilitet och samtidigt upprätthåller högsta säkerhetsnivå. Utskottet välkomnar att kommissionen med beaktande av nuvarande och framtida utmaningar avser att fortsätta arbetet för att säkerställa ett sådant system för luftfartsskydd i samarbete med tillsynsmyndigheter och berörda parter.

Utskottet ser vidare positivt på att kommissionen med anledning av olaglig användning av drönare har genomfört en riskbedömning av luftfartsskyddet för drönare i syfte att identifiera potentiella ytterligare sårbarheter hos flygplatser som skulle kräva regleringslösningar.

När det gäller åtgärder för att förhindra otillåten drönartrafik vill utskottet i likhet med statsrådet Elisabeth Svantesson (M) peka på att säkerhet hör till ett av Swedavias högst prioriterade områden. Utskottet ser positivt på att Swedavia samverkar med Transportstyrelsen, LFV och Polismyndigheten i säkerhetsfrågor.

När det gäller luftfartsskyddet påminner utskottet om att det i Sverige är Transportstyrelsen som har till uppgift att utveckla och ansvara för Sveriges nationella säkerhetsprogram där samtliga styrande krav för luftfartsskyddet finns samlade. Transportstyrelsen ansvarar vidare för tillsynen över de verksamhetsutövare som omfattas av det nationella säkerhetsprogrammet, liksom för internationellt arbete och föreskriftsarbete. Utskottet noterar i sammanhanget att ett införande av amerikansk gränskontroll av direktlinjer från Arlanda tidigare inletts men ännu inte har genomförts. När det gäller skärpningar av luftfartslagen och brottsbalken vill utskottet peka på att nuvarande regler innebär att i de fall där det begås brott som ska klassificeras som luftfartssabotage kan dessa fall ge en påföljd på upp till fyra års fängelse.

När det gäller motionsförslaget om utökad möjlighet att använda kamera i tjänsten påminner utskottet om att Integritetsskyddsmyndigheten nyligen publicerat en vägledning vid kamerabevakning. Utskottet förutsätter att användningen av kameror för att underlätta bevakningen vid landets flygplatser utgår från gällande lagstiftning och den praxis som finns på området.

När det gäller motionsförslaget om stärkta nykterhetskontroller vill utskottet betona att det är oacceptabelt att piloter eller övrig besättning dricker alkohol i samband med en flygning. Utskottet anser att det är viktigt att det finns tillräckliga resurser för att säkerställa genomförandet av nykterhetskontroller så att varken piloter eller besättningspersonal är onyktra vid flygning. Utskottet konstaterar samtidigt att den största delen av luftfartssäkerheten regleras genom EU-rätten och att det därtill kommer rekommendationer från ICAO. Utskottet utgår från att regeringen driver frågor om flygsäkerhet och säkerställandet av att piloter och besättningspersonal inte är onyktra i samband med flygning samt att Sverige även inom ICAO är pådrivande för en ständigt förbättrad flygsäkerhet.

Utskottet finner därmed inte anledning att ta några initiativ med anledning av motionerna 2024/25:1427 (SD) yrkandena 2, 4–8 och 10, 2024/25:2104 (M) och 2024/25:3126 (S) yrkande 63.

Ur avsnittet "Ökad säkerhet vid flygresor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det i Trafikverkets ansvar ingår att bedöma vilka områden som är av riksintresse för trafikslagens anläggningar och att Trafikverket vid flera tillfällen i närtid har sett över sina riksintresseanspråk och fattat beslut i fråga om bl.a. flygplatser. Utskottet ser positivt på att Trafikverkets beslut innebär att ett större fokus sätts på att långsiktigt säkerställa en grundläggande tillgänglighet och att anspråken även i ökad utsträckning tar hänsyn till luftfartens behov ur ett flygsäkerhetsperspektiv. Utskottet välkomnar vidare vad som framförs i Trafikverkets inriktningsunderlag för planperioden 2026–2037 om att flygplatser bör pekas ut som riksintressen ur ett totalförsvarsperspektiv. Utskottet ser även fram emot Trafikverkets redovisning till Regeringskansliet i september 2025 med förslag till trafikslagsövergripande nationell plan och att regeringen därefter under 2026 kommer att besluta om en ny nationell plan för transportinfrastrukturen för den kommande planperioden. Därmed finner utskottet inte anledning att ta något initiativ i frågan och avstyrker motionerna 2024/25:1407 (SD) yrkande 11 och 2024/25:1427 (SD) yrkande 1.

Ur avsnittet "Riksintresseflygplatser" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Utskottet vill framhålla vikten av hög flygsäkerhet och att det bedrivs ett kontinuerligt flygsäkerhetsarbete på alla nivåer för att minimera antalet incidenter och olyckor inom luftfarten. I frågan om utbildning av piloter som flyger fallskärmshoppare kan utskottet konstatera att Sverige inte har egen rådighet över de utbildningskrav som ställs på piloter och att detta i stället måste ske inom ramen för samarbetet med EU och Easa. Utskottet ser därför positivt på att Easa arbetar med att ta fram en s.k. BIS (bästa interventionsstrategi) för att öka säkerheten vid flygning med fallskärmshoppare och att svenska myndigheter deltar i detta arbete. Utskottet välkomnar även de informations- och utbildningsåtgärder som Transportstyrelsen genomför tillsammans med Svenska Fallskärmsförbundet samt att myndighetens tillsynsinsatser har utökats. Med anledning av det som anförts ovan finner utskottet för närvarande inte anledning att ta något initiativ i frågan och avstyrker därmed motion 2024/25:691 (SD).

Ur avsnittet "Utbildning av piloter som flyger fallskärmshoppare" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller arbetsuniformer på statliga flygplatser vill utskottet peka på att Swedavia har tagit fram en anvisning för användande av uniformer som riktar sig till alla som använder uniform i tjänsten. Utskottet ser positivt på detta och finner därmed inte anledning att ta något initiativ i frågan om arbetsuniformer. Motionsförslag 2024/25:1427 (SD) yrkande 3 avstyrks följaktligen.

När det gäller förslagen om byte av namn på Stockholm Arlanda flygplats och Göteborg Landvetter flygplats konstaterar utskottet att det enligt internationell luftfartsstandard är bestämt att orienteringen i fråga om flygplatser i världen ska ske utifrån ortsnamn. Därmed tillgodoser de nuvarande namnen Stockholm Arlanda flygplats och Göteborg Landvetter flygplats den angivna luftfartsstandarden i denna del. Utskottet vill även peka på att Swedavia i egenskap av ägare till de statliga flygplatserna ska göra nödvändiga avvägningar med hänsyn till bolagets ekonomi och andra förhållanden som t.ex. marknads- och namnfrågor. Utskottet noterar att det skulle krävas omfattande resurser att marknadsföra ett nytt namn. Ett namnbyte riskerar därmed att innebära ökade avgifter och att Swedavia förlorar det kapitalvärde som har byggts upp i varumärkena Stockholm Arlanda flygplats och Göteborg Landvetter flygplats under många år. Därmed finner utskottet inte anledning att för närvarande ta något initiativ och avstyrker därför motionerna 2024/25:1090 (M) och 2024/25:1840 (M).

Ur avsnittet "Vissa flygplatsrelaterade frågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla flygets betydelse i transportsystemet såväl för tillgängligheten i hela landet som för att tillgodose behovet av samhällsviktiga transporter. Både statliga och regionala flygplatser är viktiga och verksamheten vid dessa måste enligt utskottets mening säkerställas även under pågående kriser.

Utskottet påminner om att det i utredningen om statens ansvar för det svenska flygplatssystemet som presenterades 2023 ingick att se över såväl systemet med beredskapsflygplatser som det statliga basutbudet av flygplatser. När det gäller frågan om antalet och vilka av flygplatserna som ska vara beredskapsflygplatser vill utskottet påminna om att Trafikverket med bl.a. utredningen som underlag och på regeringens uppdrag har ingått överenskommelser med totalt 27 utpekade flygplatser att vara beredskapsflygplatser under 2025. Utskottet välkomnar detta och konstaterar i likhet med regeringen att den statliga ersättningen för beredskapsflygplatser bör fördelas på ett lämpligt, differentierat och kostnadseffektivt sätt. Utskottet anser att den nuvarande utformningen av ersättningssystemet till flygplatserna för att hålla beredskap är ändamålsenlig och därmed inte bör ändras.

Utskottet vill starkt understryka beredskapsflygplatsernas viktiga funktion när det gäller att säkerställa beredskap för att samhällsviktiga lufttransporter ska kunna utföras oavsett tid på dygnet. Utskottet ser därför positivt på de återkommande och utökade insatser som gjordes under pandemin för att säkerställa att det skulle finnas god tillgång till infrastruktur för samhällsviktiga transporter. Utskottet vill i sammanhanget också framhålla de åtgärder som Transportstyrelsen vidtagit för att luftfartsverksamhet ska kunna upprätthållas även i anslutning till långvariga stillestånd inom luftfarten.

Utskottet påminner slutligen om att MSB är beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet enligt förordningen om statliga myndigheters beredskap och därmed har ansvar för att bl.a. stödja arbetet med samhällets beredskap mot olyckor och kriser samt vara pådrivande i arbetet med förebyggande och sårbarhetsreducerande åtgärder.

Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl att för närvarande ta något initiativ i frågan och avstyrker därmed motionerna 2024/25:123 (SD) yrkande 1, 2024/25:510 (SD), 2024/25:1234 (M) yrkande 5, 2024/25:1427 (SD) yrkande 12, 2024/25:2262 (SD), 2024/25:2947 (C) yrkandena 53 och 68, 2024/25:3126 (S) yrkande 65 och 2024/25:3236 (S) yrkande 31.

Ur avsnittet "Beredskapsflygplatser" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 7 och 9. Läs betänkandet

När det gäller frågan om behovsstyrd hinderbelysning vid vindkraftverk har Transportstyrelsen utfärdat föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten. Utskottet påminner i sammanhanget om den rapport som Transportstyrelsen redovisade i december 2021 om behovsstyrd hinderbelysning och vad som uppgavs i denna om att en betydande skillnad mellan Sverige och övriga länder är användandet av det nationella luftrummet och hur militären opererar tillsammans med den civila trafiken. Utskottet ser positivt på att Transportstyrelsen har genomfört en översyn av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd TSFS 2020:88 med syftet att undersöka möjligheterna att anpassa de svenska kraven för att markera vindkraftverk i enlighet med ICAO:s rekommendationer och att en utvärdering har inletts av de synpunkter som har inkommit i samband med remitteringen av översynen. Eftersom utskottet inte vill föregripa resultatet av det pågående beredningsarbetet avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1032 (KD), 2024/25:1771 (MP) yrkande 9, 2024/25:2315 (S) och 2024/25:3169 (C) yrkande 105.

Ur avsnittet "Hinderbelysning vid vindkraftverk" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att tillgången till internationella flygförbindelser är viktig för både enskilda människor och näringslivet och påminner om att regeringen bl.a. verkar i det skandinaviska luftfartssamarbetet för att förbättra Sveriges luftfartsförbindelser med tredjeländer. I frågan om direktflyg mellan EU och Nepal påminner utskottet om att det finns ett samarbetsavtal mellan EU och Nepal inom luftfartsområdet. Utskottet konstaterar samtidigt att samtliga flygbolag från Nepal sedan december 2013 återfinns på EU:s s.k. svarta lista för flygbolag och att de därmed är förbjudna att flyga inom EU. Utskottet framhåller att de internationella säkerhetsstandarder som gäller inom luftfarten ovillkorligen måste följas. Mot bakgrund av vad som här anförts finner utskottet för närvarande inte anledning att ta något initiativ och avstyrker därmed motionerna 2024/25:2521 (M) och 2024/25:3010 (SD).

Reservationer

1.

Omfattning och möjlighet till nedsättning av sanktionsavgifter, punkt 2 (V)

av Malin Östh (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:3356 av Malin Östh m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

2024/25:3359 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2 och

avslår motion

2024/25:3359 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag kan inledningsvis konstatera att målet för omställningen av flygbränsle är satt alldeles för lågt i och med ReFuelEU Aviation, inte minst med tanke på FN:s krav på skärpta klimatåtaganden för COP 30. Vid överträdelser av EU-förordningen ska sanktionsavgifter betalas och detta gäller för såväl flygbränsleleverantörer och luftfartygsoperatörer som unionsflygplatsernas ledningsenhet. Förslaget i propositionen innebär dock att det kommer att finnas möjlighet att helt eller delvis sätta ned sanktionsavgiften. I likhet med Naturvårdsverket anser jag att den föreslagna lydelsen av nedsättningsgrunderna ger utrymme för en vidare tolkning än vad som framgår av EU-förordningen och det framstår som att regeringens förslag innebär att möjligheten att befrias från sanktionsavgift är betydligt större än vad som medges i EU-förordningen. Jag menar att möjligheten att sätta ned sanktionsavgiften måste vara ytterst begränsad. Därmed anser jag att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att möjligheten till nedsättning av respektive befrielse från sanktionsavgift ytterligare begränsas.

Jag anser även att regeringen bör säkerställa att sanktionsavgifterna ska gå till flygets omställning.

2.

Omfattning och möjlighet till nedsättning av sanktionsavgifter, punkt 2 (MP)

av Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:3356 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 1 och

2024/25:3359 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motion

2024/25:3356 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 2.

Ställningstagande

Jag vill inledningsvis peka på att målet för omställningen av flygbränsle är satt alldeles för lågt i och med ReFuelEU Aviation och att det blir uppenbart att Sverige behöver gå snabbare framåt för att flyget ska ta sin andel av de svenska klimatmålen. Dessvärre kommer endast en handfull av Sveriges flygplatser att omfattas av regelverket för ReFuelEU Aviation och jag anser därför att regeringen bör vidta åtgärder för att regelverket i denna proposition ska gälla för samtliga flygplatser i det nationella basutbudet.

EU-förordningen innehåller sanktionsavgifter för såväl flygbränsleleverantörer och luftfartygsoperatörer som unionsflygplatsers ledningsenhet och regeringens proposition innebär att det kommer att finnas möjlighet att helt eller delvis sätta ned sanktionsavgiften. Jag noterar dock att Naturvårdsverket anser att de föreslagna nedsättningsgrunderna i propositionen ger större utrymme än EU-förordningen och jag menar även att regeringens förslag innebär att möjligheten att befrias från sanktionsavgift är klart större än vad som medges i EU-förordningen. Eftersom jag inte ser någon anledning till att Sverige ska ha ett generösare regelverk än EU-förordningen när det gäller att möjliggöra nedsättning av sanktionsavgifter anser jag att regeringen bör återkomma med ett omarbetat förslag som innebär att möjligheten till nedsättning av respektive befrielse från sanktionsavgift begränsas.

3.

Finansiering och stöd till regionala flygplatser, punkt 3 (S)

av Aylin Nouri (S), Mattias Ottosson (S), Åsa Karlsson (S), Kadir Kasirga (S) och Carina Ödebrink (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 58 och

avslår motionerna

2024/25:1232 av Lars Johnsson m.fl. (M) yrkande 8,

2024/25:1560 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C),

2024/25:1639 av Per-Arne Håkansson och Niklas Karlsson (båda S),

2024/25:1771 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 6,

2024/25:1987 av Ann-Sofie Alm (M),

2024/25:2274 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2024/25:2279 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2024/25:2362 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 48, 51 och 67 samt

2024/25:3183 av Bo Broman (SD).

Ställningstagande

Sverige är ett glest befolkat land med stora geografiska avstånd och en placering i Europas utkant. Vi är därmed starkt beroende av en väl fungerande flygtrafik. Vi anser att en effektiv och hållbar flygpolitik är av yttersta vikt för individer och näringsliv och för att vårt land ska hålla samman. Vi vill därför framhålla behovet av förstärkt nationell samordning av luftfartens infrastruktur.

Ur avsnittet "Luftfartsavtal och direktflygförbindelse mellan Sverige och vissa länder" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet