Trafiksäkerhet

Utskottet vill inledningsvis betona att Sverige sedan länge är ett föregångsland inom trafiksäkerhetsområdet. När det gäller motionsförslaget om att utveckla arbetet för ökad trafiksäkerhet kan utskottet konstatera att den senaste olycksstatistiken visar att 210 personer omkom i vägtrafiken 2024, vilket var en minskning jämfört med de två föregående åren. Utskottet ser positivt på att utvecklingen går i rätt riktning men konstaterar samtidigt att detta inte är tillräckligt för att uppnå etappmålet för trafiksäkerheten 2030. Utskottet uppmärksammar att Trafikverket har framfört att det fortfarande är långt till etappmålet om max 133 omkomna 2030 och att den planerade ombyggnaden av statliga vägar och kommande fordonsutveckling inte räcker för att nå målet. Utskottet delar regeringens bedömning att antalet omkomna inom vägtrafiken måste minska för att etappmålet ska nås, och utskottet vill därför betona att väghållarna måste fortsätta sitt systematiska arbete för ökad trafiksäkerhet. Utskottet välkomnar det trafiksäkerhetsarbete som utförs av de ansvariga myndigheterna inom området och vill särskilt betona att ett systematiskt arbete mot målen och samverkan mellan näringslivet, den offentliga sektorn och forskningen fortsätter att vara av central betydelse. Utskottet konstaterar att en del i det arbete som myndigheter och andra aktörer genomför är arbetet med aktionsplanen för en säker vägtrafik. Utskottet ser positivt på arbetet med att genomföra planen som Trafikverket har tagit fram tillsammans med ett antal andra aktörer och på de resultat som dessa insatser förväntas ge. Utskottet bedömer att trafiksäkerhetsarbetet ger effekt men att ytterligare arbete krävs och avser därför att noga följa den fortsatta utvecklingen. Utskottet vill betona att de åtgärder som vidtas för en säker infrastruktur och de medel för bl.a. trafiksäkerhetsinsatser som avsätts inom ramen för infrastrukturplaneringen innebär ett väsentligt bidrag till att nå etappmålet för trafiksäkerheten. Mycket har hänt sedan 1997 års beslut om nollvisionen, och det krävs även i fortsättningen ett mycket ambitiöst och målinriktat trafiksäkerhetsarbete för att fortsätta att minska antalet omkomna och allvarligt skadade i trafiken. Utskottet vill i sammanhanget betona att det är viktigt att resultatet av insatserna årligen följs upp och analyseras i förhållande till målen och därefter redovisas till riksdagen. Utskottet vill även betona vikten av det engagemang för trafiksäkerhetsfrågor som finns i det civila samhället. Utskottet vill särskilt lyfta fram att det fortsätter att finnas ett stort stöd hos allmänheten för trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder.

När det gäller motionsförslagen om jämställdhet inom trafiksäkerhetsarbetet vill utskottet liksom tidigare år betona vikten av att transportsektorn blir mer jämställd och att den likvärdigt kan svara mot kvinnors och mäns transportbehov. När det gäller kvinnliga krockdockor konstaterar utskottet att denna fråga har uppmärksammats av myndigheterna och även inom ramen för FN-samarbetet. Utskottet vill i sammanhanget särskilt uppmärksamma det arbete med kvinnliga krockdockor som pågår inom VTI.

När det slutligen gäller motionsförslaget om att tillgängliggöra Transportstyrelsens olycksdatabas Strada vill utskottet även i år framhålla att en av de bärande tankarna bakom Strada är att informationen ska tillhandahållas flera olika aktörer i samhället. Utskottet betonar att syftet med Strada i stor utsträckning är att vara ett underlag för alla de olika aktörer som arbetar med trafiksäkerhet. Samtidigt vill utskottet liksom tidigare betona att Strada innehåller känsliga personuppgifter. Utskottet vill påminna om att lagen om Transportstyrelsens olycksdatabas reglerar hanteringen av personuppgifter i databasen för att skydda den enskildes personliga integritet.

Utskottet bedömer sammanfattningsvis att det bedrivs ett ambitiöst arbete i Sverige för att på olika sätt höja trafiksäkerheten. De frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade, och det finns enligt utskottets bedömning därför inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd från riksdagens sida. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:2335 (S), 2024/25:2947 (C) yrkandena 23 och 24 samt 2024/25:3126 (S) yrkande 51.

Ur avsnittet "Trafiksäkerhetsarbetet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att de ansvariga myndigheterna vidtar olika åtgärder för att förhindra olyckor på och kring våra vägar. Trots dessa åtgärder omkommer varje år 30–40 fotgängare i trafikolyckor och ca 20 personer till följd av hopp från broar. Detta är mycket allvarligt. Utskottet konstaterar att det finns ett aktörsgemensamt mål om att antalet suicid inom vägtransportområdet ska minska. Utskottet välkomnar att denna viktiga fråga uppmärksammas i den aktionsplan för säker vägtrafik som det refereras tillovan och att arbetet med bl.a. hoppskydd för att minska självmord pågår.

Vidare kan utskottet konstatera att antalet viltolyckor fortsätter att vara på en hög nivå och att viltolyckorna sker över hela landet. Antalet omkomna i viltolyckor har varierat mellan två och elva personer per år under den senaste tioårsperioden. Detta är enligt utskottets bedömning mycket oroande. Utskottet konstaterar även att växande viltstammar orsakar skador inte bara i trafiken utan också för olika verksamheter på landsbygden i olika delar av landet. Utskottet välkomnar att det pågår ett aktivt arbete inom bl.a. Trafikverket för att minska risken för viltolyckor, exempelvis genom att sätta upp viltstängsel, bygga djurpassager och prova ny teknik. Utskottet vill framhålla vikten av att fortsätta att kontinuerligt arbeta med att minska infrastrukturens barriäreffekter för djur och att skapa säkra passager.

Mot den bakgrunden ser utskottet för närvarande inte något behov av att vidta några åtgärder från riksdagens sida med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:65 (SD), 2024/25:87 (SD), 2024/25:617 (KD), 2024/25:2465 (M) yrkande 2, 2024/25:2587 (M) och 2024/25:2947 (C) yrkande 26.

Ur avsnittet "Stängsel och andra åtgärder för att förhindra olyckor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att tydliga trafikregler som följs av alla är av grundläggande betydelse för ett säkert trafiksystem. Enligt utskottets bedömning stämmer de svenska trafikreglerna väl överens med de som finns i andra länder, och utskottet kan konstatera att regelverket är resultatet av en löpande diskussion och kontinuerlig utveckling av trafiksäkerhetsfrågorna.

Utskottet bedömer att den nuvarande bestämmelsen om att förare har väjningsplikt mot det fordon som närmar sig från höger är ändamålsenlig och att det inte finns skäl att vidta någon åtgärd i fråga om skyltning vid trafikkorsningar och högerregelns tillämpning. Inte heller när det gäller motionsförslagen om trafiksignaler och rödljuskameror har utskottet några synpunkter på det nuvarande regelverket. Utskottet hänvisar bl.a. till att utformningen av trafiksignaler i stor utsträckning bygger på internationella överenskommelser som syftar till att uppnå en viss grad av enhetlighet mellan olika länder. När det gäller motionsförslaget om att införa ett pricksystem vid trafiköverträdelser konstaterar utskottet även i år att detta är en fråga som redan har utretts och att ingen åtgärd har vidtagits. Utskottet bedömer vidare att det gällande regelverket är ändamålsenligt när det gäller återkallelse av körkort. Utskottet påminner om att alla fordon som används i trafik ska vara trafikförsäkrade och att den som inte har betalat trafikförsäkringen får betala en avgift. Utskottet anser vidare att det saknas skäl att föreslå ändringar i gällande ordning i fråga om konfiskering av fordon. Utskottet vill i sammanhanget bl.a. peka på att brottsbekämpande myndigheter numera har möjlighet att ta egendom som härrör från brottsliga verksamheter genom s.k. självständigt förverkande. Fordon kan också tas i anspråk för fordringar på vissa skatter och avgifter. När det slutligen gäller frågan om skyltar för att informera om pågående jakt kan utskottet konstatera att det är tillåtet att under pågående jakt sätta upp skyltar för att upplysa besökare i området om att jakt pågår. Utskottet konstaterar att det är Trafikverket och i vissa fall kommunerna som ger tillstånd för att sätta upp skyltar längs det allmänna vägnätet. Utskottet finner inte skäl att ifrågasätta att dessa myndigheter är väl skickade att göra en väl avvägd bedömning mellan olika önskemål och trafiksäkerhet.

Utskottet bedömer sammanfattningsvis att det inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av de frågor som tas upp i motionerna. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:710 (SD), 2024/25:1998 (M) yrkandena 1–3, 2024/25:2053 (M), 2024/25:2275 (SD), 2024/25:2286 (SD) och 2024/25:3019 (SD) yrkandena 4 och 6.

Ur avsnittet "Vissa trafikregler" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis starkt betona vikten av att på olika sätt öka trafiksäkerheten i anslutning till vägarbeten och räddningsinsatser. Utskottet vill understryka vikten av att alla som arbetar på och vid vägarna ska vara säkra i sitt arbete. Utskottet välkomnar därför att regeringen intensifierar arbetet mot dödsolyckor i arbetslivet och betonar att det är grundläggande att alla har rätt att komma hem från sitt arbete. Utskottet välkomnar vidare att det pågår ett aktivt arbete inom de ansvariga myndigheterna för att på olika sätt öka trafiksäkerheten i anslutning till både vägarbeten och utryckningar.

När det gäller motionsförslagen om arbetet med att förhindra olyckor vid vägarbeten vill utskottet påminna om att Transportstyrelsen har haft i uppdrag att utreda säkerhetshöjande åtgärder för personal som utför arbete på väg och att Arbetsmiljöverket ska ge vägledning om säkert vägarbete. Utskottet vill även framhålla att arbetsgivarna har ansvaret för arbetsmiljön och att arbetet på väg bedrivs enligt arbetsmiljölagstiftningen. Utskottet uppmärksammar att Trafikverket under 2024 bl.a. har gjort uppdateringar och förbättringar i både säkerhetsregelverk och arbetssätt för arbetet på väg. När det gäller motionsförslaget om Trafikverkets arbete med en handlingsplan vill utskottet även i år uppmärksamma att Trafikverket redan i december 2022 redovisade en handlingsplan för förbättrad säkerhet vid arbete på väg. Åtgärderna i handlingsplanen ska genomföras senast under 2025.

När det gäller motionsförslagen om framkomlighet för utryckningsfordon konstaterar utskottet att utryckningskörning med sirener och blåljus är en riskfylld verksamhet som kräver snabba beslut och stor koncentration. Utskottet konstaterar att utryckningstrafiken har särskilda behov av framkomlighet och vill särskilt betona vikten av att förare av utryckningsfordon har en god kunskap om både trafiksäkerhet och körteknik. Det är mycket viktigt att utryckningsfordon snabbt kan komma fram vid olyckor. Utskottet konstaterar att det i trafikförordningen är reglerat att trafikanter ska lämna fri väg för bl.a. utryckningsfordon och finner därför inga skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen.

När det slutligen gäller frågan om straffskärpningar vid trafikbrott i samband med vägarbeten och utryckningar menar utskottet liksom tidigare att överträdelser är något som bör ses i relation till omständigheterna på platsen, överträdelsens art m.m. och att detta vägs in i bedömningen när påföljden ska bestämmas.

Utskottet bedömer sammanfattningsvis att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd från riksdagens sida. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:219 (L), 2024/25:349 (S), 2024/25:628 (SD), 2024/25:2253 (SD), 2024/25:2312 (S), 2024/25:3126 (S) yrkandena 43 och 53 samt 2024/25:3236 (S) yrkande 28.

Ur avsnittet "Trafiksäkerhet vid vägarbeten och räddningsinsatser" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis starkt betona vikten av att motorcykeltrafiken ska vara säker. Det är viktigt att öka säkerheten på våra vägar genom att både förebygga olyckor och lindra konsekvenserna av eventuella olyckor där motorcyklar är inblandade. Utskottet välkomnar att det har tagits fram en strategi för ökad säkerhet på motorcykel och att det vidtas olika åtgärder för en ökad trafiksäkerhet för motorcyklister. När det gäller frågan om vägräcken vill utskottet liksom tidigare betona att olika typer av vägräcken har sina fördelar och nackdelar för olika fordonstyper, och utskottet utgår från att väghållarna använder den typ av räcke som bedöms vara bäst på respektive plats. Utskottet vill lyfta fram vikten av att såväl fordon som räcken fortsätter att utvecklas. Utskottet välkomnar det arbete som bedrivs vid Trafikverket för att se över och förbättra räckesreglerna och konstaterar att verket har utrett och nu arbetar vidare med denna fråga. När det gäller frågan om grus vid asfaltering är utskottet medvetet om att pågående vägarbeten vållar trafikanter besvär men förutsätter att väghållarna kontinuerligt verkar för att minimera de negativa effekterna på trafiken. När det slutligen gäller frågan om motorcyklar i kollektivtrafikkörfält kan utskottet konstatera att frågan om att öppna kollektivtrafikkörfält för någon annan typ av trafik beslutas på lokal nivå med beaktande av de trafikförhållanden som råder på plats. Utskottet anser att detta är en lämplig ordning och vill samtidigt understryka att det är en komplex fråga som utskottet följer noga. Vägnätet behöver användas så effektivt som möjligt, men trafiksäkerhetsaspekter måste prioriteras.

Sammanfattningsvis menar utskottet att frågor om trafiksäkerhet för motorcyklar redan är väl uppmärksammade i trafiksäkerhetsarbetet, och det finns därför inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslaget. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:1093 (M).

Ur avsnittet "Trafiksäkerhet för motorcyklar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att antalet mopedbilar och A-traktorer har ökat kraftigt på vägarna. Tyvärr har även antalet olyckor där dessa är inblandade ökat. Det har varit en mycket bekymmersam utveckling, inte minst eftersom både mopedbilar och A-traktorer i hög utsträckning används av ungdomar. Utskottet har tidigare framfört att det är viktigt att öka trafiksäkerheten för A-traktorer så snart som möjligt, inte minst mot bakgrund av de olyckor som har skett. Utskottet står fast vid denna uppfattning och välkomnar därför att regeringen har tagit fram ett flertal åtgärder för att både öka trafiksäkerheten och värna framför allt A-traktorn. Utskottet vill särskilt lyfta fram att regeringen har skärpt trafiksäkerhetsreglerna för A-traktorer genom att bl.a. införa krav på vinterdäck och bälte. Enligt utskottets bedömning har dessa ändringar gett en tydlig signal om vikten av trafiksäkerhet till de ungdomar som kör A-traktor. Utskottet kan konstatera att den senaste statistiken visar att det under 2024 rapporterades 343 personskadeolyckor med A-traktor inblandad, och att två personer omkom och 399 personer skadades. Detta innebär att antalet skadade har varit i stort sett oförändrat de senaste tre åren. Utskottet kan således konstatera att utvecklingen av antalet olyckor inte följer den ökande trenden av registrerade fordon, vilket är positivt. Utskottet menar att regeländringarna bidrar till ökad säkerhet för både A-traktorförare, passagerare och andra trafikanter och att de skulle kunna förklara varför antalet skadade inte har ökat.

Utskottet vill även lyfta fram de insatser som görs inom myndigheterna för att öka trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer. När det gäller motionsförslagen om förarutbildning och förarbevis kan utskottet konstatera att allt fler unga kör fyrhjuliga fordon med en behörighet som ursprungligen är avsedd för tvåhjuliga fordon. Utskottet noterar att Transportstyrelsen har bedömt att innehållet i AM-utbildningen bör anpassas efter den fordonstyp som man får behörighet att köra, och utskottet välkomnar att arbete pågår för att utveckla förarutbildningen. Ett föreskriftsförslag på området från Transportstyrelsen planeras träda i kraft i september 2025. Utskottet vill även peka på att denna fråga uppmärksammas i arbetet med att uppdatera EU:s körkortsdirektiv. Den preliminära överenskommelsen mellan rådet och Europaparlamentet i mars 2025 innebär att den nya körkortsbehörigheten B1 kommer att kräva både kunskapsprov och körprov.

När det gäller motionsförslagen om att höja hastighetsbegränsningen för A‑traktorer kan utskottet konstatera att högsta tillåtna hastighet i dag är 30 kilometer i timmen. Utskottet konstaterar att även här har Transportstyrelsen utrett frågan och att myndigheten har pekat på behovet av trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Utskottet vill också peka på att det pågående arbetet inom EU med körkortsdirektivet har bäring på denna fråga och att utskottet noga följer utvecklingen. Den preliminära överenskommelsen mellan rådet och Europaparlamentet i mars 2025 innebär att den konstruktiva hastigheten för s.k. fartreducerade bilar ska vara max 45 kilometer i timmen. När det gäller motionerna som tar upp att reglerna för hastighetsbegränsning är olika för mopedbilar och A-traktorer vill utskottet påminna om att detta beror på att det handlar om olika fordonsslag.

När det gäller motionsförslagen om att tillåta baksäte i A-traktorer konstaterar utskottet att det nuvarande regelverket innebär att ett eventuellt baksäte inte är tillåtet att använda. Utskottet konstaterar att detta är en fråga som nyligen har utretts och att myndigheterna har pekat på att det är viktigt att begränsa det antal passagerare som färdas i mopedbilar och A-traktorer. Om för många personer färdas i en A-traktor kan fara uppstå, exempelvis genom att sikten blir skymd för föraren eller att olika säkerhetsfunktioner inte fungerar på avsett sätt vid en olycka. Utskottet finner därför inga skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen.

När det gäller motionsförslagen om manipulation av A-traktorers konstruktiva hastighet konstaterar utskottet att flera myndigheter har pekat på problem med trimning. Utskottet vill uppmärksamma att Transportstyrelsen har tagit fram förslag om att tydliggöra kraven på hur hastighetsbegränsningen av en A-traktor ska vara utförd. Utskottet konstaterar att föreskriftsförslaget planeras träda i kraft i september 2025. Utskottet välkomnar de insatser som görs inom Transportstyrelsen för att försvåra manipulation.

När det gäller motionsförslagen om åldersgränsen 15 år för A-traktor vill utskottet peka på att regeringen aktivt har arbetat inom EU för att öka förståelsen för vikten av A-traktorer och ungdomars mobilitet. Utskottet välkomnar regeringens framgångsrika arbete inom EU för en 15-årsgräns för B1-körkort. Utskottet vill liksom tidigare betona att både mopedbilar och A‑traktorer är viktiga för ungdomar och att särskilt A-traktorerna är viktiga för ungdomars mobilitet på den svenska landsbygden. Utskottet välkomnar därför att regeringen arbetar för att värna A-traktorn i Sverige och EU. Det är viktigt att ungdomar kan färdas både tryggt och flexibelt i hela landet. Utskottet vill därför starkt betona att trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer är en högt prioriterad fråga även fortsättningsvis.

Avslutningsvis vill utskottet lyfta fram att det avser att även i fortsättningen noga följa det arbete som görs när det gäller mopedbilar och A-traktorer, inte minst arbetet med det nya körkortsdirektivet. Utskottet välkomnar att rådet och Europaparlamentet nu är överens i denna fråga, vilket innebär att en ny körkortsbehörighet införs som ger körkortsinnehavaren rätt att köra en fartreducerad bil och att den konstruktiva hastigheten ska vara max 45 kilometer i timmen. Den nya körkortsbehörigheten B1 kommer att kräva både kunskapsprov och körprov, och behörigheten kommer att kunna tas fr.o.m. 15 års ålder. Utskottet bedömer sammanfattningsvis att det bedrivs ett mycket ambitiöst arbete för att på olika sätt höja trafiksäkerheten för både mopedbilar och A‑traktorer. De frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och det finns inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd från riksdagens sida. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:53 (C), 2024/25:463 (S), 2024/25:502 (C) yrkandena 1–4, 2024/25:1392 (SD) yrkandena 1–4, 2024/25:1511 (S), 2024/25:1827 (M), 2024/25:2106 (M), 2024/25:2947 (C) yrkandena 31 och 32, 2024/25:2955 (C) yrkandena 31 och 32 samt 2024/25:3126 (S) yrkandena 34–36.

Ur avsnittet "Trafiksäkerhet för mopedbilar och A-traktorer" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka att det är viktigt att Sverige har ett ändamålsenligt förarutbildningssystem som både håller hög kvalitet och innebär en smidig process för körkortstagaren. Utskottet vill betona att en grundläggande förutsättning för en säker vägtrafik är att fordonsförare är både välutbildade och ansvarstagande. Utskottet vill framhålla att regeringen har gett Transportstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av det svenska förarutbildningssystemet. Detta regeringsuppdrag redovisades i september 2024, och utskottet ser fram emot att ta del av det fortsatta arbetet med anledning av Transportstyrelsens rapport.

Utskottet vill även lyfta fram att EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till ett nytt körkortsdirektiv som innebär att körkortsreglerna ska moderniseras. Förslaget har behandlats av rådet och Europaparlamentet, vilka har kommit fram till en överenskommelse. Utskottet välkomnar att rådet och Europaparlamentet nu är överens om ett uppdaterat körkortsdirektiv. När det gäller motionsförslaget om att sänka körkortsåldern för personbil vill utskottet påminna om att körkortsåldern är 18 år i Sverige, men det nuvarande körkortsdirektivet ger EU:s medlemsstater möjlighet att nationellt sänka åldern till 17 år. Utskottet konstaterar att EU-kommissionens förslag till nytt körkortsdirektiv bl.a. innebär att ett system med beledsagad körning från 17 års ålder ska införas. Den preliminära överenskommelsen mellan rådet och Europaparlamentet innebär att körkortsåldern för behörighet B kommer att sänkas till 17 år, men fram till dess att körkortsinnehavaren fyller 18 år kommer körkortet att vara utfärdat med ett speciellt villkor. Bilen får bara köras med villkoret att en s.k. beledsagare följer med i bilen. Utskottet vill i sammanhanget även påminna om att man i Sverige får börja övningsköra med personbil redan vid 16 års ålder och att det i Sverige finns möjlighet till privat övningskörning.

När det gäller motionsförslaget om behovet av vägledningslektioner vill utskottet hänvisa till att ett av Transportstyrelsens förslag handlar om hur förarutbildningssystemet kan utvecklas så att fler blivande förare ska komma bättre förberedda till förarprovet och nå ett godkänt resultat. Förslaget innebär att blivande förare ska genomgå två utbildningstillfällen med särskild inriktning på vägledning innan förarprovet får genomföras. Utskottet ser fram emot att ta del av den fortsatta beredningen av denna fråga. När det gäller motionsförslaget om skyltning av fordon som används vid övningskörning vill utskottet påminna om att det finns regler för detta. Utskottet anser liksom tidigare att dessa är väl avvägda och att det för närvarande inte finns skäl att vidta någon åtgärd. När det gäller motionsförslaget om körkortslån vill utskottet påminna om att riksdagen i december 2023 beslutade att möjligheten till nya körkortslån skulle upphöra från den 1 januari 2024. Utskottet kan konstatera att körkortslånet inte fungerade som ett effektivt instrument för att öka anställningsbarheten i olika grupper och att intresset för lånet successivt sjönk sedan det infördes. Utskottet har inte ändrat inställning i denna fråga.

När det gäller motionsförslagen som handlar om förarprov vill utskottet först påminna om att det är Trafikverket Förarprov som ansvarar för att tillhandahålla prov inom körkorts- och yrkestrafikområdet i hela landet och som ska examinera trafiksäkra, risk- och miljömedvetna förare. När det gäller motionsförslaget om Trafikverkets provplatser kan utskottet konstatera att det är Trafikverket som beslutar om myndighetens organisation och hur förarprovsverksamheten ska läggas upp. Utskottet har ingen synpunkt på detta men vill samtidigt betona vikten av att Trafikverket tillhandahåller prov i hela landet.

Med anledning av motionsförslaget om jämställda förarprov kan utskottet konstatera att godkännandeandelen när det gäller kunskapsprov för motorcykel är något högre för kvinnor än för män (55 procent respektive 51 procent), men när det gäller körprov för motorcykel är godkännandeandelen något lägre för kvinnor än för män (57 procent respektive 63 procent). Utskottet vill betona vikten av en jämställd transportsektor och vikten av att dessa frågor fortsätter att uppmärksammas. Det är viktigt att transportsektorn likvärdigt kan svara mot kvinnors och mäns transportbehov. Utskottet vill i sammanhanget uppmärksamma att skillnaderna i körkortsinnehav mellan kvinnor och män minskar.

När det slutligen gäller motionsförslaget om fusk vid förarprov vill utskottet betona att sådant fusk är ett allvarligt hot mot trafiksäkerheten och att det ska vara kännbart för den som på olika sätt försöker vilseleda vid provet. Utskottet vill påminna om att riksdagen 2022 beslutade om olika åtgärder mot fusk vid förarprov. Som en följd av riksdagsbeslutet fattade regeringen i november 2022 beslut om ett antal förordningsändringar mot fusk vid förarprov, och utskottet är därför inte berett att för närvarande vidta någon ytterligare åtgärd.

Utskottet bedömer sammanfattningsvis att det bedrivs ett ambitiöst arbete i både Sverige och EU när det gäller förarutbildning och förarprov och att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och därför kan lämnas utan åtgärd. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:786 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:922 (S), 2024/25:1708 (S), 2024/25:1867 (KD), 2024/25:1985 (M), 2024/25:2269 (SD) och 2024/25:3019 (SD) yrkande 7.

Ur avsnittet "Förarutbildning och förarprov" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att bestämmelserna om körkortets utformning och innehåll stegvis har harmoniserats inom EU sedan 1980-talet. Syftet är att uppnå gemensamma körkortsbestämmelser för att på så sätt möjliggöra den gemensamma transportpolitiken. När det gäller frågan om digitala körkort kan utskottet konstatera att EU-kommissionen har tagit upp detta i förslaget till nytt körkortsdirektiv. Den preliminära överenskommelsen mellan rådet och Europaparlamentet innebär att ett EU-gemensamt digitalt körkort ska införas i alla medlemsländer och att körkortet ska finnas tillgängligt i form av ett elektroniskt intyg. Utskottet uppmärksammar även att det finns utredningsförslag om en s.k. digital identitetsplånbok och en statlig e-legitimation och att regeringen nyligen har gett Polismyndigheten i uppdrag att utforma och utfärda en statlig e-legitimation. När det gäller motionsförslagen om körkortet som identitetshandling påminner utskottet om att det finns möjlighet att ansöka om id-kort hos Skatteverket och om nationellt id-kort hos Polismyndigheten. Utskottet anser mot den bakgrunden att det för närvarande saknas skäl att föreslå ändringar i gällande ordning.

Utskottet bedömer sammanfattningsvis att det inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av de frågor som tas upp i motionerna. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:251 (KD), 2024/25:1866 (KD), 2024/25:1970 (M), 2024/25:2445 (S) och 2024/25:3180 (SD).

Ur avsnittet "Körkortens utformning och innehåll" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att det är viktigt att alla EU-länder följer körkortsdirektivet som är den gemensamma grunden för trafiksäkra förare. Utskottet vill framhålla att en förare ska ha med sig ett giltigt körkort för det aktuella fordonet. Utskottet vill vidare understryka att reglerna om kontroll av bl.a. utländska körkort är tydliga, men samtidigt har utskottet förståelse för att det kan uppstå svårigheter för polisen att kontrollera giltigheten för körkort som är utfärdade utanför EES. Utskottet konstaterar att de bedömningar som görs i varje enskilt fall är en fråga för de rättstillämpande myndigheterna. Utskottet vill även hänvisa till att Polismyndigheten numera har tillgång till utländska körkortsuppgifter direkt från Transportstyrelsen, och syftet med detta är att förenkla och effektivisera systemet med kontroller av utländska körkortsuppgifter. Utskottet bedömer att nuvarande regler är både ändamålsenliga och tydliga, men utskottet uppmärksammar i sammanhanget Transportstyrelsens förslag att ändra regelverket för att göra det svårare att byta till sig ett svenskt körkort genom att först få ett tredjelandskörkort utbytt i ett annat EES-land. Utskottet följer denna fråga med stort intresse och förutsätter att frågan kan hanteras även i fortsättningen och finner därför inte anledning att för närvarande vidta någon åtgärd. När det gäller motionsförslaget om erkännande och utbyte av körkort från ett antal andra länder vill utskottet hänvisa till att den senaste ändringen gjordes 2021. Utskottet finner inte att det finns skäl att för närvarande ta initiativ till ytterligare ändringar.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:9 (SD) yrkandena 1–3, 2024/25:1489 (S) och 2024/25:3019 (SD) yrkande 8.

Ur avsnittet "Vissa frågor om utländska körkort" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis lyfta fram att Sverige sedan länge är ett föregångsland inom trafiksäkerhetsområdet. År 1997 beslutade riksdagen om nollvisionen som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportområdet och att vägtransportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta. Utskottet bedömer att nollvisionen och trafiksäkerhetsarbetet utifrån nollvisionen har bidragit till färre omkomna i trafiken, och i ett internationellt perspektiv är det svenska trafiksäkerhetsarbetet mycket framgångsrikt. Sverige har den lägsta dödligheten i trafikolyckor per miljon invånare inom EU, och den svenska nollvisionen har inspirerat trafiksäkerhetsarbetet globalt. Utskottet vill framhålla att det systematiska och förebyggande arbetet för ökad trafiksäkerhet, såsom förbättringar av säkerheten i fordonen, den positiva utvecklingen när det gäller arbetet med vägars utformning och övervakningen av trafiken, har bidragit till att den långsiktiga utvecklingen går i rätt riktning. Utskottet understryker att nollvisionen anger inriktningen och det långsiktiga målet för trafiksäkerhetsarbetet och påminner om att styrningen av t.ex. buller och utsläpp från trafiken sker på annat sätt, bl.a. genom regler och miljömålssystemet. Utskottet finner mot den bakgrunden inte anledning att ändra på nollvisionen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:2947 (C) yrkande 22 och 2024/25:3126 (S) yrkande 41.

Ur avsnittet "Nollvisionen" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att det våren 2017 behandlade en proposition om förnyelse av svenska körkort för personer som är bosatta utanför EES. Propositionen lämnades till riksdagen med anledning av att EU-kommissionen hade identifierat ett antal frågor där den ansåg att Sverige inte hade uppfyllt sina skyldigheter enligt körkortsdirektivet. Utskottet vidhåller den uppfattning som det hade i frågan i samband med beredningen av propositionen. Skälen för EU-bestämmelserna om att en stat endast får utfärda och förnya körkort för personer som bor permanent i landet är att det landet har bäst förutsättningar att bedöma den enskildes förhållanden. Utskottet anser att det därför är mindre lämpligt, och inte förenligt med det nuvarande körkortsdirektivet, att utfärda eller förnya svenska körkort för personer som bor permanent utomlands. Det kan i sammanhanget även tilläggas att EU-kommissionen våren 2023 lämnade ett förslag till ett uppdaterat körkortsdirektiv som just nu behandlas. Utskottet finner därför inte anledning att nu vidta någon åtgärd i frågan. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:3093 (SD).

Ur avsnittet "Förnyelse av svenska körkort utomlands" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det finns flera olika körkortsbehörigheter som alla har olika omfattning och regler. Det är körkortsbehörigheten som styr vilka fordon som man får köra.

I fråga om motionsförslagen om ändrade viktbestämmelser för B-körkort kan utskottet konstatera att EU-kommissionen våren 2023 lämnade ett förslag till nytt körkortsdirektiv, där det bl.a. föreslås att den som har haft B-körkort i två år ska få köra fordon som drivs av alternativa drivmedel med en totalvikt på upp till 4 250 kilo. Kommissionens förslag har nu behandlats av rådet och Europaparlamentet, och den preliminära överenskommelsen mellan dem innebär att den som har haft B-körkort i två år kommer att kunna köra personbilar och lätta lastbilar med en totalvikt på 4 250 kilo om fordonet drivs helt eller delvis med alternativa bränslen. Vidare påminner utskottet om att regeringen i juni 2024 beslutade om en försöksverksamhet som innebär att fler förare kommer att kunna köra tyngre elfordon. Utskottet anser därför att det för närvarande inte finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen.

När det gäller motionsförslagen om behörighet att köra lätt motorcykel för förare med B-körkort vill utskottet åter påminna om att trafiksäkerhetspolitiska avvägningar är skälet till att möjligheten för innehavare av B-körkort att framföra lätt motorcykel inte har införlivats i svensk rätt. Vid införlivandet av EU:s andra körkortsdirektiv såg utskottet inga skäl att ifrågasätta de skäl som den dåvarande regeringen anförde i fråga om att inte utsträcka behörighet B till att omfatta möjligheten att även köra lätt motorcykel. Utskottets ställningstagande i denna fråga har inte ändrats, utan utskottet bedömer att nuvarande regler är både ändamålsenliga och tydliga.

När det gäller frågan om körkort med villkorskod för automatväxlat fordon vill utskottet liksom tidigare peka på att dagens regelverk innebär att det är möjligt att ta bort villkoret genom att göra ett manuellt körprov hos Trafikverket Förarprov. Vidare vill utskottet peka på att frågan tas upp i arbetet med att uppdatera körkortsdirektivet. Den preliminära överenskommelsen mellan rådet och Europaparlamentet från mars 2025 innebär att automatvillkor ska kunna hävas med utbildning.

När det slutligen gäller motionsförslaget om krav på förarbevis och en åldersgräns på 15 år för att få framföra vissa fordon kan utskottet konstatera att t.ex. elsparkcyklar definieras som cyklar och att det inte finns några regler om bl.a. förarutbildning eller åldersgräns, men det finns åldersgränser för att få hyra elsparkcyklar. Utskottet vill också påminna om att exempelvis elsparkcyklar ska köras på samma sätt som andra cyklar och vill liksom tidigare hänvisa till att nuvarande reglering bedöms vara ändamålsenlig.

Sammanfattningsvis menar utskottet att de olika frågor om körkortsbehörigheteter som tas upp i motionerna redan är väl uppmärksammade i trafiksäkerhetsarbetet, och det finns därför inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:399 (SD), 2024/25:784 (S), 2024/25:940 (S), 2024/25:1158 (KD), 2024/25:1237 (M), 2024/25:1550 (SD), 2024/25:1821 (M), 2024/25:2037 (M), 2024/25:2336 (S), 2024/25:2947 (C) yrkande 30 och 2024/25:3019 (SD) yrkande 3.

Ur avsnittet "Vissa frågor om körkortsbehörigheter" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att det är viktigt att åstadkomma en effektiv användning av vinterdäck när vinterväglag råder. Vinterdäck är däck som är framtagna för att användas vid vinterkörning, och bra och rätt däck bidrar till en förbättrad trafiksäkerhet. Utskottet delar regeringens syn att alla som färdas på en väg har ansvar för att använda däck som är anpassade efter väglaget. Utskottet menar att det är viktigt att de regler som finns för dubbdäck både begränsar däckens negativa påverkan på luftkvaliteten och främjar trafiksäkerheten. När det gäller motionsförslaget om utländska fordon vill utskottet betona att samma regler gäller för alla fordon som färdas på svenska vägar. I fråga om motionsförslaget om användning av vinterdäck på sommaren vill utskottet betona att det är viktigt att rätt däck används vid rätt tidpunkt.

När det gäller motionerna om ålderskrav på däck är utskottet för närvarande inte berett att vidta några åtgärder. Utskottet bedömer att den nuvarande regleringen är ändamålsenlig. När det gäller motionsförslaget om att se över dubbdäcksförbuden konstaterar utskottet att kommunerna kan besluta om förbud mot trafik med fordon med dubbdäck inom vissa områden. Utskottet vill påminna om att höga halter av partiklar har stor påverkan på människors hälsa och att det pågår ett arbete inom Regeringskansliet när det gäller vinterdäcksreglerna. När det slutligen gäller rapporteringen av däck vid trafikolyckor konstaterar utskottet att det finns ett regelverk som anger vilka uppgifter som Polismyndigheten ska lämna till Transportstyrelsens olycksdatabas.

Sammanfattningsvis menar utskottet att de olika däckfrågor som tas upp i motionerna redan är väl uppmärksammade i trafiksäkerhetsarbetet, och det finns därför inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:555 (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:690 (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:701 (SD), 2024/25:2087 (M), 2024/25:2113 (M) och 2024/25:2249 (SD).

Ur avsnittet "Däckfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att frågan om bl.a. baklyktor regleras i ett EU-direktiv och i den svenska trafikförordningen. Vidare lämnas information om belysning på Transportstyrelsens webbplats. Utskottet anser att den nuvarande regleringen är både ändamålsenlig och tydlig, och det finns därför inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd från riksdagens sida. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:1156 (KD).

Ur avsnittet "Fordonsbelysning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att det av trafiksäkerhetsskäl är mycket viktigt att använda reflexvästar, reflexer och bilbarnstolar i trafiken. När det gäller motionsförslaget om varselvästar i bil kan utskottet konstatera att krav på att medföra reflexvästar inte kan införas ensidigt av Sverige. Samtidigt vill utskottet betona att reflexvästar sannolikt är en bra utrustning och att även om en ny lagstiftning inom detta område i dagsläget inte skulle vara förenlig med den gällande vägtrafikkonventionen är det viktigt att på andra sätt främja en utveckling som innebär att det finns tillgång till reflexvästar i de fordon som färdas på våra vägar. När det gäller motionsförslaget om reflexer för gångtrafikanter vill utskottet betona att reflexer är viktiga för att fotgängare ska synas i mörker, och utskottet välkomnar det arbete som pågår inom myndigheter och andra organisationer när det gäller att bl.a. informera om vikten av reflexer. I fråga om motionsförslaget om bilbarnstolar vill utskottet avslutningsvis starkt understryka att barn och unga är en särskilt skyddsvärd grupp i trafiken. Därför måste barnperspektivet alltid vara närvarande i trafiksäkerhetsarbetet. Utskottet betonar att det inte råder någon tvekan om att säkerheten för barn i bil är en prioriterad fråga för utskottet, men med hänvisning till bl.a. det regelverk som redan finns finner utskottet inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslaget.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att de frågor som tas upp i motionsförslagen är väl uppmärksammade, och mot den bakgrunden ser utskottet för närvarande inte behov av att vidta någon åtgärd från riksdagens sida. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:539 (S), 2024/25:2241 (S) och 2024/25:3126 (S) yrkande 42.

Reservationer

1.

Nollvisionen, punkt 1 (S, C, MP)

av Ulrika Heie (C), Aylin Nouri (S), Mattias Ottosson (S), Åsa Karlsson (S), Kadir Kasirga (S), Carina Ödebrink (S) och Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 22 och

2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 41.

Ställningstagande

Vi kan inledningsvis konstatera att Sverige är ett föregångsland när det gäller trafiksäkerhet. Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Utöver det övergripande målet finns ett funktionsmål om tillgänglighet och ett hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa. Hänsynsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa.

Hösten 1997 beslutade riksdagen om nollvisionen som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportområdet och att vägtransportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta. Vi vill understryka att nollvisionen är en viktig del av den svenska trafikpolitiken. Vi kan dock konstatera att visionen handlar om att inga ska dö eller skadas allvarligt i trafiken, samtidigt som vi vet att trafiken inte enbart orsakar död och skada i den omedelbara trafiksituationen, utan också orsakar ökad dödlighet och sjukdomar genom partiklar, buller och utsläpp.

Vi kan konstatera att transporter har en avgörande påverkan på klimatet. Nästan en tredjedel av Sveriges totala utsläpp orsakas av inrikes transporter, och huvuddelen kommer från vägtrafiken. Det vi ser i dag är att skador och dödsfall drabbar även de som inte finns direkt i trafiken, och det kan handla om luftföroreningar eller andra miljörelaterade problem som trafiken orsakar. Enligt uppgifter från IVL Svenska Miljöinstitutet omkommer närmare 7 000 personer årligen i förtid av dålig luftkvalitet, vilket är långt högre än de runt 200–300 personer som årligen omkommer i trafiken. Trafiksäkerhetsområdets nollvision behöver därför kompletteras med ett ambitiöst mål om att också minska antalet döda av trafiken och därmed bör nollvisionen ändras från noll döda i trafiken till noll döda av trafiken.

2.

Trafiksäkerhetsarbetet, punkt 2 (S, MP)

av Aylin Nouri (S), Mattias Ottosson (S), Åsa Karlsson (S), Kadir Kasirga (S), Carina Ödebrink (S) och Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 51 och

avslår motionerna

2024/25:2335 av Johan Andersson m.fl. (S) och

2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 23 och 24.

Ställningstagande

Vi vill lyfta fram att det systematiska och förebyggande arbetet för ökad trafiksäkerhet, såsom förbättringar av fordon, infrastruktur och övervakning, måste fortsätta att utvecklas i syfte att färre personer ska omkomma eller skadas i trafiken. Vi vill starkt understryka att antalet döda och svårt skadade i trafiken måste minska både i Sverige och i världen i övrigt. Förutom investeringar i mötesseparering av vägar ser vi behovet av ytterligare säkerhetsfrämjande åtgärder. Vi vill särskilt peka på att följande tre åtgärder är grundläggande för trafiksäkerheten: bilbältesanvändning, hastighet och nykterhet. Vi anser vidare att det krävs ett ökat säkerhetsarbete för att förhindra olyckor vid trafikarbeten. Trafiksäkerhet handlar också om jämställdhet. Vi kan konstatera att kvinnor har sämre skydd i trafikolyckor än män – exempelvis löper kvinnor större risk att drabbas av whiplashskador eftersom kvinnors nackar skyddas hälften så bra som mäns. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har tagit fram den första kvinnliga krockdockan som i sin längd och tyngd ska kunna representera den genomsnittliga kvinnan. Vi uppmärksammar att arbetet med krockdockan har rönt stort internationellt intresse och är en viktig del i målet att kvinnor ska ha samma skydd som män vid en kollision. Vi menar att det är ett exempel på viktig trafiksäkerhetsforskning som kommer att leda till bättre förutsättningar för både kvinnor och män, och det är viktigt att arbetet fortsätter.

Ur avsnittet "Användning av bilbarnstolar, reflexer och reflexvästar" i betänkandet. Läs betänkandet