Sjöfartsfrågor

Utskottet konstaterar att sjöfartens internationella karaktär innebär att åtgärder på säkerhets- och miljöområdena i regel främst behöver vidtas inom ramen för det internationella samarbetet för att få genomslagskraft. Arbetet i t.ex. FN:s IMO och EU samt det regionala samarbetet i Helcom är därför av stor vikt. Utskottet konstaterar att regeringen är pådrivande i dessa forum, inte minst i IMO:s råd i vilket Sverige valts in för ytterligare en period. Som medlem i rådet väntas regeringen aktivt kunna driva frågor om minskad miljö- och klimatpåverkan och ökad sjösäkerhet.

När det gäller frågan om sjöröveri kan utskottet liksom tidigare konstatera att den dessvärre ständigt är aktuell inom vissa geografiska områden. Utskottet bedömer att frågan om att bekämpa denna typ av brottslighet bör tas om hand inom ramen för det internationella samarbetet och konstaterar att regeringen verkar för att säkra svenska intressen i detta avseende. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:1425 (SD) yrkandena 21 och 22.

Ur avsnittet "Vissa internationella frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 11 och 12. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av en stark och konkurrenskraftig svensk sjöfartsnäring. Sverige är med sin långa kustremsa beroende av sjöfarten och utskottet noterar att ca 90 procent av all import och export i dag sker till sjöss. Även i tider av kris eller krig kommer sjöfarten att vara av avgörande betydelse för Sverige.

Utskottet tar med stort intresse del av Trafikanalys årliga rapport om Sjöfartsnäringens internationella konkurrenssituation som beskriver utvecklingen och konkurrensvillkoren för den svenskregistrerade handelsflottan. Utskottet noterar också med tillfredsställelse att ett antal angelägna satsningar och uppdrag genomförts de senaste åren för att stärka den svenska sjöfartens konkurrenskraft. I detta sammanhang vill utskottet framhålla betydelsen av den nationella godstransportstrategin och särskilt lyfta fram det arbete som den nationella samordnaren för inrikes sjöfart och närsjöfart genomför tillsammans med berörda aktörer för att stärka sjöfarten. Även i det pågående arbetet inför det aviserade beslutet om en ny nationell plan för transportinfrastrukturen för åren 2026–2037 lyfts många frågor av vikt för sjöfarten. Trafikverket belyser t.ex. behovet av en omställning till en klimatanpassad sjöfart och att digitaliseringen av sjöfarten kan möjliggöra effektivare hamnanlöp och bättre kopplingar till andra trafikslag.

Som utskottet tidigare konstaterat har forskning och innovation en väsentlig betydelse för att uppnå de transportpolitiska mål som riksdagen har beslutat om. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att sjöfartsforskning, vilket framgår av redovisningen ovan, bedrivs på många håll i Sverige och att regeringen i den forskningspolitiska propositionen betonar att den framtida forskningspolitiken måste inkludera transportrelaterad forskning.

Utskottet vill avslutningsvis också välkomna regeringens förslag om att avskaffa stämpelskatten vid inteckning i skepp liksom regeringens förslag för att förenkla in- och uthyrning av obemannade skepp, två insatser som kan stärka den svenska sjöfartens konkurrenskraft.

Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl att för närvarande ta något initiativ med anledning av motionsförslagen och avstyrker därmed motionerna 2024/25:455 (S), 2024/25:1425 (SD) yrkandena 2, 5, 6 och 24, 2024/25:2024 (M), 2024/25:2947 (C) yrkande 54 och 2024/25:3126 (S) yrkandena 67 och 68.

Ur avsnittet "Svensk sjöfarts konkurrenskraft" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Utskottet framhåller att en väl fungerande isbrytarservice är helt nödvändig för att möjliggöra sjötransporter året runt längs med hela Sveriges kust. Isbrytningen är en förutsättning för att svensk industri ska kunna bedriva sin verksamhet i hela landet och för att godset ska kunna fraktas även vintertid. Utskottet påminner om att riksdagen har beslutat att avsätta betydande medel för att anskaffa och utveckla nya investeringar inom isbrytningsområdet i enlighet med Sjöfartsverkets investeringsplan för 2025–2027.

När det gäller frågan om kostnaderna för isbrytning konstaterar utskottet att även denna behandlas i Statskontorets översyn av Sjöfartsverkets finansieringsform. Statskontorets rapport bereds för närvarande inom Regeringskansliet och utskottet finner därför i dagsläget inte anledning att ta ytterligare initiativ i frågan.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:865 (S), 2024/25:2441 (S) yrkande 4 samt 2024/25:3234 (V) yrkandena 19 och 20.

Ur avsnittet "Isbrytning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att frågan om farleds- och lotsavgifternas utformning är väl uppmärksammad, vilket framgår av redovisningen ovan. Bland annat bereds för närvarande Statskontorets översyn av Sjöfartsverkets avgiftsfinansiering inom Regeringskansliet. Utskottet påminner om att denna översyn omfattar såväl sjöfartsavgifternas storlek och utformning som deras miljöstyrande effekt och påverkan när det gäller att flytta över godstransporter från vägtrafik till sjötrafik. Utskottet vill vidare påminna om arbetet i projektet Avgiftsmodell 2028 – hur skapar vi en konkurrenskraftig och hållbar sjöfart? inför nästa avgiftsöversyn 2028. Utskottet ser med stort intresse fram emot utfallet av det pågående beredningsarbetet och finner inte anledning att föregripa detta. Utskottet vill i detta sammanhang också framhålla betydelsen av att hamnavgifter utformas på ett sätt som bidrar till sjöfartens klimatomställning och konkurrenskraft.

Utskottet noterar också att nya lotsregler trädde i kraft i december 2023. Dessa innebär att lotsplikten nu är mer riskbaserad och att det är de sammanvägda riskerna för lotsled och fartyg som avgör om en lots behöver anlitas. När det gäller motionsförslaget om att möjliggöra fjärrlotsning vill utskottet peka på det arbete som för närvarande bedrivs på Sjöfartsverket tillsammans med svensk sjöfartsnäring och akademin för att utveckla konceptet navigationsstöd från land.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1425 (SD) yrkandena 8, 9 och 18, 2024/25:2613 (MP) yrkande 132, 2024/25:2947 (C) yrkandena 57, 58 och 83, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 162, 163 och 166 samt 2024/25:3126 (S) yrkande 73.

Ur avsnittet "Farledsavgifter, hamnavgifter och lotsning" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att sjöfarten spelar en viktig roll i transportsystemet genom att tillgodose effektiva transporter och genom att den har en avgörande betydelse för handel och ökat välstånd – såväl i Sverige som i övriga världen. Utskottet kan konstatera att det under de senaste åren har ägt rum en betydande och positiv utveckling av lösningar som bidrar till att minska sjöfartens miljö- och klimatpåverkan, vilket utskottet välkomnar. Utskottet kan samtidigt, liksom tidigare, konstatera att sjöfarten har flera utmaningar att hantera på miljö- och klimatområdet för att på ett genomgripande sätt kunna bidra till den gröna omställningen.

Utskottet vill betona att rening av sjöfartens utsläpp är ett angeläget område i omställningen till ett hållbart transportsystem. Utskottet vill samtidigt framhålla att de flesta bestämmelser i grunden är internationella och att arbete bedrivs inom ramen för flera internationella organisationer. Utskottet vill bl.a. nämna den internationella sjöfartsorganisationen IMO och arbetet med Marpol. När det gäller motionsförslagen om arbetet inom EU och behovet av gemensamma miljöregler inom EU vill utskottet framhålla att det arbete som görs inom EU och IMO är avgörande för att minska sjöfartens miljö- och klimatpåverkan och uppnå en hållbar sjöfart på lika villkor. Utskottet ser positivt på att Sverige har varit aktivt i arbetet med att genomdriva regionala regelverk som bl.a. utsläppskontrollområden för kväveoxider (NECA) och svaveldioxider (SECA) samt förbud mot toalettvattenutsläpp. Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att aktivt driva viktiga frågor inom ramen för det internationella samarbetet.

Utskottet vill vidare betona att en elektrifiering av transportsektorn är centralt för att Sverige ska nå sina klimatmål och åtaganden inom EU. Utskottet välkomnar därför regeringens arbete med elektrifiering både inom sjöfarten och i hamnarna. När det gäller motionsförslagen om bl.a. fossilfri sjöfart, elektrifiering samt landström och miljözoner i hamnarna vill utskottet framhålla att sjöfarten är ett relativt energieffektivt trafikslag, men att det samtidigt är angeläget med minskade utsläpp från sjöfarten. Detta kräver bl.a. ett förbättrat tillhandahållande och ökad användning av miljövänliga drivmedel. Utskottet kan konstatera att IMO arbetar med att utveckla styrmedel för att minska sjöfartens globala utsläpp. Vidare vill utskottet uppmärksamma att det inom detta område behövs bl.a. fortsatta insatser för forskning och utveckling, och utskottet välkomnar därför de initiativ som kommissionen har tagit för att öka användningen av hållbara förnybara bränslen i sjöfarten. Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att aktivt verka för att öka användningen av hållbara förnybara bränslen i sjöfarten. Utskottet följer det fortsatta arbetet med stort intresse och vill understryka att elektrifiering av sjöfarten är angeläget för att göra transportsystemet fossilfritt. Eldrift genererar både lägre utsläpp och mindre buller. Utskottet välkomnar därför de många initiativ som regeringen har tagit när det gäller bl.a. landström i hamnar, miljözoner och ökad elektrifiering av transportsektorn. Utskottet vill även uppmärksamma EU:s förordning AFIR som bl.a. reglerar frågan om landström i hamnarna. Utskottet konstaterar också att Färjerederiets plan för att säkra tillgången på effektiva och miljövänliga färjor fram till 2045 är ett steg i rätt riktning till fossilfri sjöfart. Vidare välkomnar utskottet Elektrifieringskommissionens arbete liksom arbetet med elektrifieringsstrategin och fortsätter att med stort intresse följa åtgärderna för att främja en ökad elektrifiering inom sjöfarten. Utskottet vill i sammanhanget även påminna om att regeringen har beslutat att förlänga uppdraget till Trafikverket att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart. Uppdraget innebär att arbetet med s.k. gröna korridorer ska fortsätta och en plan tas fram där rederier inkluderas i arbetet. Denna del ska leda till en översiktlig handlingsplan för gröna korridorer. Vidare välkomnar utskottet regeringens uppdrag till Energimyndigheten att analysera behovet av stöd för att påskynda omställningen till bl.a. en fossilfri sjöfart.

När det gäller motionsförslaget om farleder kan utskottet konstatera att Östersjön är ett av världens mest trafikerade hav och att fartygstrafiken kan påverka miljön på olika sätt. Östersjön är ett särskilt känsligt havsområde, vilket har öppnat för specifika åtgärder när det gäller t.ex. trafikstyrning för att undvika vissa känsliga områden.

När det gäller motionsförslagen om bl.a. myndighetsansvaret för frågor om sjöfartens påverkan på havsmiljön och om vägledningsbehovet vill utskottet betona att HaV är en förvaltningsmyndighet på miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag och hav. Myndigheten ska enligt sin instruktion vara pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken. Myndigheten ska vidare bl.a. vara samlande i havsmiljöarbetet och samordna uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.

När det gäller motionsförslaget om ett nationellt register över muddrings- och dumpningsärenden vill utskottet påminna om att HaV redan samlar in, sammanställer och rapporterar information om beviljade och utnyttjade dispenser för dumpning av muddermassor i havet till internationella organisationer.

När det slutligen gäller motionsförslagen om hur utsläpp från fartyg på internationell resa ska inkluderas i Sveriges klimatmål vill utskottet påminna om att sjöfarten ofta släpper ut växthusgaser över landgränser och mellan kontinenter. Det är bl.a. därför som det är centralt med styrning på global nivå för att sjöfarten ska kunna ställa om. Utskottet uppmärksammar det arbete som görs inom bl.a. IMO för att den internationella sjöfarten ska kunna nå nettonollutsläpp till eller omkring 2050.

Utskottet vill avslutningsvis framhålla att Sverige är ett föregångsland i fråga om sjöfart med hög kvalitet som tar ansvar för miljön. Det är utskottets uppfattning att det även i fortsättningen är viktigt för Sverige att ha en hög ambitionsnivå. Förutom stora miljö- och klimatvinster är en sådan hållning till gagn såväl för den svenska sjöfarten och dess konkurrenskraft som för varumärket Sverige. Utskottet menar att de frågor som tas upp i motionerna redan är väl uppmärksammade och det finns därför inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd från riksdagens sida. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:894 (S), 2024/25:1425 (SD) yrkande 23, 2024/25:2947 (C) yrkandena 78, 80 och 95, 2024/25:2978 (SD) yrkande 10, 2024/25:3037 (MP) yrkandena 107, 119, 157 och 170, 2024/25:3109 (S) yrkande 31, 2024/25:3126 (S) yrkande 74 och 2024/25:3169 (C) yrkandena 67 och 68.

Ur avsnittet "Sjöfartens miljö- och klimatpåverkan" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar inledningsvis Riksrevisionens granskning av om statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet är effektiva. Utskottet konstaterar att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens rekommendationer till regeringen och att regeringen har åtgärdat eller bereder åtgärder för att hantera de frågor som berörs av Riksrevisionens rekommendationer.

Utskottet välkomnar regeringens arbete för att stärka svensk sjöfart. Utskottet konstaterar samtidigt att miljön i de svenska havsområdena är hårt belastad och vill därför särskilt lyfta regeringens arbete för att minska sjöfartens påverkan på havsmiljön. Utskottet kan konstatera att sjöfartens förutsättningar till stor del styrs av internationella regler och EU-rätten. Utskottet delar regeringens bedömning att det därför är viktigt att arbetet i första hand bedrivs globalt eller regionalt och att det nationella genomförandet av reglerna och tillämpningen av regelverket inte avviker från de internationella normerna eller det EU-rättsliga regelverket.

Utskottet noterar att Riksrevisionen uppmärksammar att utsläppen av skrubbervatten och lastrester ökar. När det gäller motionsförslaget om att införa ett förbud mot utsläpp av skrubbervatten vill utskottet påminna om att Transportstyrelsen och HaV har haft i uppdrag att sammanfatta kunskapsläget om utsläppen från skrubbrar och föreslå en handlingslinje i frågan. Myndigheternas redovisningar har lyft kunskapsläget. Utskottet konstaterar att regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det behövs ett förbud mot utsläpp från skrubbrar och att det bör gälla i Sveriges hela territorialhav. Utskottet välkomnar att regeringen med utgångspunkt från myndigheternas redovisningar därför har berett ett förslag om förbud mot utsläpp från skrubbrar. Utskottet vill även peka på att det finns flera exempel på hamnar som på eget initiativ har förbjudit utsläpp från skrubbrar inom hamnområdet. Utskottet välkomnar att regeringen har koordinerat förslaget om förbud mot utsläpp från skrubbrar i svenskt territorialhav med liknande förslag i Danmark och Finland för att i så stor utsträckning som möjligt harmonisera de tre nationella förbuden. Utskottet delar även regeringens bedömning att detta bör underlätta för branschen, som agerar på en internationell marknad. I januari 2025 beslutade regeringen om en förordning enligt vilken det är förbjudet med utsläpp till vatten från öppna skrubbrar fr.o.m. den 1 juli 2025 och förbjudet med utsläpp till vatten från alla skrubbrar fr.o.m. den 1 januari 2029.

När det gäller motionsförslaget om ”proceeding en route” vill utskottet lyfta fram att Regeringskansliet har påbörjat en analys av vilka åtgärder som krävs för att det svenska regelverket ska uppfylla de internationella kraven. Utskottet kan konstatera att det har hållits möten mellan berörda myndigheter för att kartlägga problembilden kring begreppen ”under gång” och ”proceeding en route”. Utskottet konstaterar att regeringen menar att informationen från dessa möten indikerar att den svenska regleringen behöver ses över och att regeringen delar Riksrevisionens rekommendation i denna fråga.

När det gäller motionsförslaget om inspektörer för spolning av lasttankar konstaterar utskottet att de brister som Riksrevisionen har lyft fram redan tidigare har identifierats av Transportstyrelsen, som har lämnat förslag till ändrade regler för att tillgodose behovet av att bl.a. kunna inspektera tankspolning på ett tillfredsställande sätt. Utskottet vill påminna om att Transportstyrelsens förslag var på remiss fram till januari 2025 och konstaterar att det är regeringens ambition att förslaget ska beredas vidare när remissbehandlingen är avslutad.

Utskottet kan vidare konstatera att det finns en del utmaningar när det gäller hamnarnas mottagningskapacitet för avfall från sjöfarten. Utskottet vill peka på att regeringen under mandatperioden har genomfört ändringarna i EU:s mottagningsdirektiv i svensk rätt och att de berörda myndigheterna och kommunerna behöver tid för att fullfölja sina nya åtaganden. Utskottet konstaterar att det än så länge inte har kommit några signaler om att de nya reglerna fungerar dåligt. Utskottet välkomnar att regeringen har som mål att regelverket ska bidra till och förbättra möjligheten att minska föroreningar från fartyg genom en förbättrad mottagning av fartygens avfall i hamn. Utskottet förutsätter att Transportstyrelsen kommer att fortsätta verka för att reglerna för mottagning av avfall från sjöfarten följs på ett effektivt sätt.

När det gäller samverkan inom tillsynen delar utskottet regeringens bedömning att relevanta myndigheter bör samverka när det på ett effektivt sätt kan skapa en bättre helhetshantering av avfallet. Utskottet konstaterar samtidigt att regeringen hittills inte har fått några indikationer på brister i samverkan. Utskottet har förtroende för att myndigheterna skapar den samverkan som de behöver för att fullfölja sina uppgifter.

När det gäller motionsförslaget om åtgärdsprogrammen för havsmiljön konstaterar utskottet att ansvaret för att ta fram konkreta åtgärder mot miljöpåverkan från sjöfarten i första hand ligger på Transportstyrelsen, medan det övergripande ansvaret för hela åtgärdsprogrammet ligger på HaV. Enligt regeringen är Transportstyrelsen och HaV redan involverade i många processer för att minska miljöeffekterna från sjöfarten på det nationella planet, men också i regionala och internationella forum såsom Helcom, Ospar och IMO. Utskottet utgår från att konkreta åtgärder mot miljöpåverkan från sjöfarten hanteras inom myndigheternas pågående arbete med åtgärdsprogrammet och ser därmed inte anledning att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslaget.

När det gäller frågan om metoder för att beräkna utsläpp delar utskottet regeringens bedömning att det krävs omfattande vetenskapliga studier och experiment för att ta fram en sådan metod som efterfrågas i motionen. Vidare delar utskottet regeringens bedömning att det kan finnas fördelar med att göra det inom ramen för det internationella samarbetet för att bl.a. underlätta harmoniseringen mellan stater. Utskottet välkomnar att regeringen avser att följa Kustbevakningens arbete med att undersöka hur ett arbete med att utveckla metoder för att beräkna volym på utsläpp av andra skadliga flytande ämnen än mineralolja skulle kunna genomföras och finansieras.

Ur avsnittet "Särskilt om sjöfartens utsläpp av skadliga ämnen i havet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att sjöfartens internationella karaktär innebär att åtgärder på säkerhets- och miljöområdena i regel främst behöver vidtas inom ramen för det internationella samarbetet för att få genomslagskraft. Arbetet i t.ex. FN:s IMO och EU samt det regionala samarbetet i Helcom är därför av stor vikt. Utskottet konstaterar att regeringen är pådrivande i dessa forum, inte minst i IMO:s råd i vilket Sverige valts in för ytterligare en period. Som medlem i rådet väntas regeringen aktivt kunna driva frågor om minskad miljö- och klimatpåverkan och ökad sjösäkerhet.

När det gäller frågan om sjöröveri kan utskottet liksom tidigare konstatera att den dessvärre ständigt är aktuell inom vissa geografiska områden. Utskottet bedömer att frågan om att bekämpa denna typ av brottslighet bör tas om hand inom ramen för det internationella samarbetet och konstaterar att regeringen verkar för att säkra svenska intressen i detta avseende. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:1425 (SD) yrkandena 21 och 22.

Ur avsnittet "Vissa internationella frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 12. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att sjöfartens internationella karaktär innebär att åtgärder på säkerhets- och miljöområdena i regel främst behöver vidtas inom ramen för det internationella samarbetet för att få genomslagskraft. Arbetet i t.ex. FN:s IMO och EU samt det regionala samarbetet i Helcom är därför av stor vikt. Utskottet konstaterar att regeringen är pådrivande i dessa forum, inte minst i IMO:s råd i vilket Sverige valts in för ytterligare en period. Som medlem i rådet väntas regeringen aktivt kunna driva frågor om minskad miljö- och klimatpåverkan och ökad sjösäkerhet.

När det gäller frågan om sjöröveri kan utskottet liksom tidigare konstatera att den dessvärre ständigt är aktuell inom vissa geografiska områden. Utskottet bedömer att frågan om att bekämpa denna typ av brottslighet bör tas om hand inom ramen för det internationella samarbetet och konstaterar att regeringen verkar för att säkra svenska intressen i detta avseende. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:1425 (SD) yrkandena 21 och 22.

Ur avsnittet "Vissa internationella frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 11. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet framhålla att fritidsbåtslivet är en viktig del av många människors vardag och fritid, både som rekreation och för lokala transporter. Fritidsbåtslivet är på så vis ett naturligt inslag i svenska vatten och utgör även en viktig näring för många lokalsamhällen runt Sveriges kuster. För utskottet är det därför viktigt att värna och skapa goda förutsättningar för det svenska båtlivet.

När det gäller motionsyrkanden om att inrätta ett register för fritidsbåtar vill utskottet påminna om att det tidigare under en period fanns ett register för fritidsbåtar i Sverige. Eftersom kostnaderna för att upprätthålla registret överskred nyttan med det beslutade riksdagen 1993 att registret skulle avskaffas. Enligt utskottet är det inte tydligt att de eventuella fördelar som ett register över just fritidsbåtar skulle kunna innebära, t.ex. när det gäller sjösäkerhet och ordningsfrågor, överväger kostnaderna för att införa och upprätthålla ett sådant register. Utskottet är därför inte berett att i dagsläget ta något initiativ i frågan.

I en motion efterfrågas en ökad k-märkning av kulturhistoriskt värdefulla fritidsbåtar och fartyg. Utskottet kan här konstatera att Statens maritima och transporthistoriska museer sedan en lång tid tillbaka tar emot ansökningar och beslutar om kulturmärkning av såväl fartyg som fritidsbåtar enligt vissa fastställda kriterier. Under 2024 beviljade myndigheten fem ansökningar om k-märkning av fartyg och fyra ansökningar om k-märkning av fritidsbåtar, vilket innebär att det i dag finns långt över 300 k-märkta fartyg och fritidsbåtar. Utskottet anser därför inte att det i dagsläget finns något skäl att vidta någon ytterligare åtgärd på området.

När det gäller motionsyrkandet om att anmäla övergivna båtar som sjöfynd och hittegods konstaterar utskottet att det av gällande lagstiftning framgår att övergivna skepp och båtar ska rapporteras till polisen, Kustbevakningen eller Tullverket. Under vissa förutsättningar kan vidare den som rapporterat ett sjöfynd göra anspråk på godset. Därmed anser utskottet att yrkandet torde vara väl tillgodosett och finner inte skäl att ta något initiativ i frågan.

I ett motionsyrkande efterfrågas en digital lösning där småbåtsägare enkelt kan notera och märka ut grund som inte finns med på befintliga sjökort. Utskottet vill i sammanhanget lyfta fram Sjöfartsverkets pågående arbete med att förbättra sjökorten, inte minst genom att under senare år lansera nya sjökort i mindre format för båtlivet, s.k. båtsportkort. Utskottet påminner även om att Sjöfartsverket på sin webbplats har publicerat information om hur man rapporterar fel i sjökort, bl.a. via e-post, telefon och ett kontaktformulär. Något tillkännagivande från riksdagen i frågan är enligt utskottet därmed inte nödvändigt.

När det gäller motionsyrkanden om förarbevis och åldersgräns för att få framföra vissa fritidsbåtar vill utskottet inledningsvis hänvisa till den nya lagen om förarbevis för vattenskoter och tillhörande åldersgräns. Utskottet menar att det kan vara av värde att avvakta en utvärdering av den nya reformen innan ytterligare reformer sjösätts inom fritidsbåtssektorn. I fråga om yrkandet om krav på vilken utrustning som ska finnas på en fritidsbåt kan utskottet konstatera att Sjösäkerhetsrådet har aviserat att det bl.a. avser att utreda förutsättningarna för att lagstifta om flytvästanvändande. Enligt utskottet finns det ett värde i att invänta resultatet av Sjösäkerhetsrådets arbete i dessa delar och utskottet ser således inte skäl att i dagsläget vidta någon åtgärd.

Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2024/25:581 (C) yrkande 1, 2024/25:1425 (SD) yrkandena 1, 25 och 26, 2024/25:2488 (S), 2024/25:3011 (SD) yrkandena 1–3, 2024/25:3037 (MP) yrkande 164 och 2024/25:3126 (S) yrkande 46.

Reservationer

1.

Vissa internationella frågor, punkt 1 (SD)

av Thomas Morell (SD) och Patrik Jönsson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1425 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkandena 21 och 22.

Ställningstagande

Vi menar att Sverige aktivt bör delta i internationella samarbeten som berör sjöfart. Det är positivt för Sverige och för sjöfartens företrädare att verka för och inom internationella samarbeten som berör sjöfarten. En fråga som är viktig att verka för internationellt är att säkra svenska intressen i särskilt otrygga vatten. Vi har noterat att sjöröveri förekommer i hög utsträckning i många farvatten där svenska obeväpnade fartyg färdas. Därför vill vi peka på behovet av verktyg och skydd för att klara sig undan piratattacker. Vi anser att utformningen av dessa verktyg bör lyftas upp i ett internationellt forum. Åtgärderna kan vara både proaktiva och reaktiva som diplomati och aktiv verkanseld. Vi vill understryka vikten av att Sverige verkar för att säkra svenska intressen i särskilt otrygga farvatten.

2.

Svensk sjöfarts konkurrenskraft, punkt 2 (S)

av Mattias Ottosson (S), Åsa Karlsson (S), Kadir Kasirga (S), Carina Ödebrink (S) och Inga-Lill Sjöblom (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkandena 67 och 68 samt

avslår motionerna

2024/25:455 av Serkan Köse (S),

2024/25:1425 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkandena 2, 5, 6 och 24,

2024/25:2024 av Mats Green (M) och

2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 54.

Ställningstagande

En väl fungerande sjöfart är viktig för bl.a. handeln och näringslivet och för att realisera de delar av transportpolitiken respektive klimatpolitiken som handlar om överflyttning av gods till sjöfart. Sjöfarten står för ca 90 procent av all import och export. Under ett vanligt år reser ca 30 miljoner passagerare med fartyg till och från Sverige. Därför vill vi att regeringen kraftfullt ska arbeta mot utflaggningen som får negativa konsekvenser och hotar vår nationella försörjningsförmåga.

Ur avsnittet "Fritidsbåtslivet" i betänkandet. Läs betänkandet