Infrastrukturfrågor

Utskottet vill peka på att det sedan länge finns en fastlagd planeringsprocess i Sverige för beslut om transportinfrastrukturen. Den innebär en tydlig ansvarsfördelning mellan riksdagen, regeringen och den ansvariga myndigheten. Rollfördelningen inom planeringsprocessen innebär att riksdagens roll i första hand är att ange övergripande mål och riktlinjer för planeringen, fastställa finansiella ramar, säkerställa en god kontroll av statens finanser och skapa förutsättningar för en effektiv organisation för att förvalta avsatta resurser. Den nuvarande processen bygger på och följer den struktur som riksdagen beslutade om senast i maj 2012, och den innebär att riksdagen ungefär en gång per mandatperiod fattar beslut om övergripande strategiska vägval och ekonomiska ramar. Den ändring av planeringsprocessen som gjordes 2012 syftade bl.a. till att öka regeringens inflytande över besluten i den nationella planen och göra kopplingen till den statliga budgetprocessen tydligare.

Den nuvarande planeringsprocessen innebär att riksdagen i beredningen av en infrastrukturproposition från regeringen tar ställning till regeringens förslag till inriktning på satsningar i transportinfrastrukturen för den kommande planeringsperioden. Riksdagen fattar beslut om regeringens förslag till ekonomiska ramar och vägledning för prioritering av åtgärder i den åtgärdsplanering som följer efter riksdagens beslut. Utskottet finner att detta är en god ordning som det inte finns anledning att ändra. Utskottet vill samtidigt, liksom regeringen, understryka att det är viktigt att den långsiktiga planeringsprocessen värnas.

När det gäller motionsförslaget om en oberoende expertkommitté kan utskottet konstatera att de frågor som tas upp i motionen redan handhas av två myndigheter inom området – Trafikverket och Trafikanalys.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:193 (V) yrkande 3, 2024/25:590 (SD) yrkande 1, 2024/25:2947 (C) yrkande 1, 2024/25:2955 (C) yrkande 25, 2024/25:3236 (S) yrkande 36 och 2024/25:3239 (C) yrkande 6.

Ur avsnittet "Ansvarsfördelningen inom infrastrukturplaneringen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill liksom regeringen betona att utgångspunkten för arbetet med den nationella planen är att den statliga transportinfrastrukturen i hela landet ska utvecklas och förvaltas så att de transportpolitiska målen och klimatmålen nås. Utskottet välkomnar att regeringen i propositionen vidare betonar att ett trafikslagsövergripande förhållningssätt, fyrstegsprincipen och de fem transportpolitiska principerna ska vara vägledande för kommande satsningar.

Mot bakgrund av motionsförslagen om styrningen av infrastrukturplaneringen genom mål och prognoser vill utskottet betona att den fastlagda planeringsprocessen för transportinfrastrukturen bl.a. innefattar ett beslut om övergripande strategiska vägval ungefär en gång per mandatperiod och ett beslut om vilka ekonomiska ramar som ska gälla under den period som beslutet avser. Processen innebär att regeringen i en infrastrukturproposition lämnar förslag till inriktning för den kommande planeringsperioden och att riksdagen därefter fattar beslut om regeringens förslag till ekonomiska ramar och vägledning för prioritering av åtgärder i den åtgärdsplanering som följer efter riksdagens beslut. Utskottet vill betona att de transportpolitiska målen är en utgångspunkt för inriktningen på de satsningar som görs i transportinfrastrukturen de kommande åren. Detta innebär bl.a. att transportsystemets utformning ska bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås.

Vidare kan utskottet konstatera att trafikprognoser utgör ett underlag för att kunna identifiera och värdera lämpliga åtgärder i transportsystemet. Utskottet kan konstatera att Trafikverket uppger att prognoserna har stämt överens förhållandevis väl med den faktiska utvecklingen av vägtransporterna, medan tidigare prognoser i flera fall har underskattat tågtrafiken. Utskottet noterar att en förklaring till detta är att den regionala tågtrafiken har utvecklats mycket snabbt de senaste 20 åren, vilket var svårt att förutse när prognoserna gjordes.

Utskottet välkomnar att regeringen lyfter upp frågan om transporteffektivitet och delar regeringens bedömning att det är viktigt med åtgärder för att effektivisera transportsystemet, vilka kan bidra till viktiga utsläppsminskningar samtidigt som tillgängligheten i samhället utvecklas. Utskottet menar – liksom regeringen – att ökad transporteffektivitet kan uppnås på flera sätt, t.ex. genom längre och tyngre fordon, ökad fyllnadsgrad, ruttoptimering, samordnade godstransporter, intermodalitet och digitalisering.

Utskottet konstaterar slutligen att funktions- och hänsynsmålen är två sinsemellan jämbördiga mål. När det gäller motionsförslaget om förhållandet mellan de båda målen vill utskottet påminna om att detta är en fråga som redan har hanterats i utskottets uppföljningar av regeringens resultatredovisning de senaste åren. Utskottet följer denna fråga.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:846 (S), 2024/25:1772 (MP) yrkande 1, 2024/25:2613 (MP) yrkande 91, 2024/25:3234 (V) yrkandena 2 och 11 samt 2024/25:3235 (MP) yrkandena 4, 8 och 11.

Ur avsnittet "Styrning av infrastrukturplaneringen genom mål och prognoser" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att utgångspunkten för arbetet med den nationella planen är att den statliga transportinfrastrukturen i hela landet ska utvecklas och förvaltas så att de transportpolitiska målen och klimatmålen nås. Utskottet vill här även peka på behovet av långsiktighet. Det är viktigt att upprätta en långsiktig plan för infrastrukturåtgärder, bl.a. för att stora investeringar i transportinfrastruktur tar tid att planera och genomföra samt för att det är värdefullt att ge framförhållning till enskilda och näringslivet.

Utskottet vill liksom tidigare år betona att fyrstegsprincipen är en viktig utgångspunkt för utvecklingen av transportsystemet och att principen ska vara vägledande för planeringen av infrastrukturåtgärder. Utskottet vill påminna om att både riksdagen och regeringen upprepade gånger har uttalat stöd för denna princip, och att regeringen gör det även denna gång i infrastrukturpropositionen. Utskottet delar regeringens syn att planering enligt fyrstegsprincipen bidrar till kostnadseffektiva lösningar. Utskottet vill även i år lyfta fram att det vid upprepade tillfällen har framhållit att det är angeläget att tillämpa ett trafikslagsövergripande synsätt vid överväganden om vilka åtgärder som behöver vidtas för att utveckla transportsystemet och att de föreslagna åtgärderna ska analyseras utifrån fyrstegsprincipen. Utskottet vill slutligen liksom tidigare år också framhålla vikten av att i större utsträckning prioritera kostnadseffektiva åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt, dvs. steg 1- och steg 2-åtgärder.

När det gäller motionerna om samspelet mellan infrastrukturplaneringen och den fysiska planeringen vill utskottet först och främst betona att den nationella infrastrukturplaneringen behöver samspela väl med den fysiska samhällsplaneringen för att infrastrukturåtgärder ska kunna genomföras effektivt och ge en god måluppfyllelse. Utskottet välkomnar att regeringen lyfter fram att transporteffektivitet bl.a. kan uppnås genom en transporteffektiv fysisk planering som kortar avstånden och som därmed skapar förutsättningar för enskilda och näringslivet att tillgodose transportbehov och tillgänglighet med mindre trafikarbete.

Utskottet vill betona att en mer samordnad bebyggelse-, transportinfrastruktur- och trafikplanering behövs för att bl.a. minska transportsektorns klimat- och miljöpåverkan och för att exempelvis nå etappmålet om en ökad andel gång-, cykel- och kollektivtrafik. Utskottet utgår från att arbetet med dessa frågor fortgår inom berörda myndigheter.

När det gäller motionsförslaget om att se it som det femte trafikslaget vill utskottet hänvisa till att digitalisering lyfts fram av regeringen som ett av de sätt som finns för att uppnå ökad transporteffektivitet. Bland annat kan digitalisering bidra till att infrastruktur inom alla trafikslag kan nyttjas effektivare, säkrare och mer miljövänligt. Utskottet vill även lyfta fram det arbete som sker när det gäller bl.a. intelligenta transportsystem för att utnyttja den fulla potentialen av digitaliseringen.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det inte finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:616 (KD) yrkande 1, 2024/25:1772 (MP) yrkande 6, 2024/25:2613 (MP) yrkande 109, 2024/25:3126 (S) yrkandena 1 och 20, 2024/25:3234 (V) yrkandena 5 och 10, 2024/25:3235 (MP) yrkandena 7 och 12, 2024/25:3236 (S) yrkande 16 och 2024/25:3239 (C) yrkande 12.

Ur avsnittet "Vissa övriga utgångspunkter för infrastrukturplaneringen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att utgångspunkten för arbetet med infrastrukturplaneringen är att den statliga transportinfrastrukturen i hela landet ska utvecklas och förvaltas så att de transportpolitiska målen nås. Transportsystemet ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet och bidra till utvecklingskraft i hela landet.

Utskottet vill i sammanhanget lyfta fram betydelsen av den regionala planeringen och de 21 länsplanerna och delar regeringens syn att satsningar på länsplaner är angelägna. Länsplanerna omfattar investeringar i det regionala vägnätet och medfinansiering till kommunerna, och utskottet vill här peka på att storleken på respektive läns ram avgörs i åtgärdsplaneringen. De definitiva ekonomiska ramarna för länsplanerna beslutas av regeringen inom den totala ram som riksdagen har beslutat om. Utskottet utgår från att fördelningen av resurser mellan länen görs på ett välavvägt sätt.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:616 (KD) yrkande 2, 2024/25:1697 (S) yrkande 3, 2024/25:2137 (S), 2024/25:2307 (S), 2024/25:2954 (C) yrkande 42 och 2024/25:3239 (C) yrkande 5.

Ur avsnittet "Resursfördelningen mellan regionerna" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att en väl fungerande transportinfrastruktur är betydelsefull för svensk tillväxt och konkurrenskraft och för att hela Sverige ska fungera. Utvecklingen av transportinfrastrukturen ska bidra till att stärka näringslivets förutsättningar i hela landet. Det är viktigt att transportsystemet medverkar till att ge både enskilda och näringslivet en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidrar till utvecklingskraft i hela landet. Utskottet vill understryka att en god regional, nationell och internationell tillgänglighet har stor betydelse för näringslivet och för Sveriges konkurrenskraft, ekonomiska utveckling och välfärd. En infrastruktur av hög kvalitet är viktig för jobb och tillväxt i alla delar av landet. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att fortsätta det strategiska arbetet med att utveckla infrastrukturen och därmed förutsättningarna för bl.a. godstransporterna.

När det gäller motionerna om industrins och olika näringars behov av infrastruktur vill utskottet betona att transportinfrastrukturens funktion och tillförlitlighet är en viktig förutsättning för hela Sveriges tillväxt och ekonomiska utveckling och därmed för ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv, inte minst för bl.a. industrin, gruvorna och besöksnäringen. Utskottet vill särskilt betona att infrastrukturens kvalitet har stor betydelse för att stärka den internationella konkurrenskraften för näringslivet. Utskottet vill även särskilt lyfta fram betydelsen av förbättrade pendlingsmöjligheter mellan arbetsplatser och bostäder. Utskottet vill dessutom särskilt framhålla att det delar regeringens bedömning att det finns ett stort behov av förstärkningar av vägnätet och järnvägsinfrastrukturen för att bl.a. främja den industriella gröna omställningen i norra Sverige. Utskottet ser därför mycket positivt på de initiativ som regeringen har vidtagit på området.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att arbetet för att nå målen om ett transportsystem för näringslivet i hela Sverige nu har intensifierats. Utskottet konstaterar att de frågor om näringslivets transportbehov som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1450 (SD) yrkande 9, 2024/25:1454 (SD) yrkande 3, 2024/25:1457 (SD) yrkande 3, 2024/25:1464 (SD) yrkande 6, 2024/25:1468 (SD) yrkande 1, 2024/25:2441 (S) yrkande 2, 2024/25:2947 (C) yrkande 4, 2024/25:3126 (S) yrkande 2 i denna del och 2024/25:3236 (S) yrkande 5 i denna del.

Ur avsnittet "Näringslivets transportbehov" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis starkt betona vikten av att alla trafikslag utvecklas och särskilt understryka vikten av intermodala transporter, dvs. att gods kan transporteras med flera transportsätt. Enligt utskottets bedömning behövs vart och ett av trafikslagen för att hela Sverige ska fungera, och varje trafikslag ska användas så effektivt som möjligt för de transporter där trafikslaget har störst potential. Utskottet delar regeringens syn att ökad intermodalitet kan ge en ökad effektivitet i transportsystemet.

När det gäller motionsförslagen om överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart och järnväg vill utskottet betona vikten av en sådan överflyttning och konstaterar att det därför behövs en effektiv transportinfrastruktur som bidrar till ökad intermodalitet och underlättar för trafikslagen att samverka med varandra. Utskottet vill betona att detta gäller såväl järnväg som väg, flygplatser och hamnar. Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt med goda konkurrensvillkor för att underlätta intermodala godstransporter och arbetet med att fortsätta överflyttningen från lastbil till järnväg och sjöfart. Utskottet välkomnar att regeringen, efter slutligt besked från kommissionen, avser att kunna genomföra det tidigare beslutade investeringsstödet för överflyttning av godstransporter till järnväg och sjöfart. Utskottet kan i sammanhanget även bl.a. konstatera att Trafikverket har upprättat en färdplan för en sådan överflyttning med syftet att ta ett tydligare och mer samlat grepp i frågan.

När det gäller motionsförslagen om hamnarna och infrastrukturen kring dem vill utskottet först framhålla betydelsen av hamnarna. Vidare delar utskottet regeringens bedömning att sjöfartens kopplingar till det övriga transportsystemet bör förbättras. För import och export av varor är sjöfarten central. Förbättringar i transportsystemet bör stärka sjöfartens möjligheter att transportera större godsvolymer. Majoriteten av de gränsöverskridande transporterna, mätt i ton, sker med sjöfart, och det är därför viktigt med en god infrastruktur till och från hamnarna. Utskottet välkomnar det arbete som regeringen gör inom detta område. Som ett exempel kan nämnas att för att stärka sjöfartens konkurrenskraft och öka överflyttningen till sjöfart ändrade och förlängde regeringen i mars 2024 uppdraget till Trafikverket om en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart.

Med anledning av motionsförslaget om multimodala godsterminaler vill utskottet uppmärksamma att en viktig förutsättning för intermodala transporter är väl fungerande terminaler, rangerbangårdar och anslutningar till hamnar som kan binda ihop trafikslagen till en transportkedja. Utskottet utgår från att detta fortsätter att uppmärksammas i infrastrukturarbetet. Utskottet välkomnar också i sammanhanget att regeringen har inlett ett strategiskt arbete med att utveckla förutsättningarna för godstransporter. Utskottet vill särskilt understryka att godstransporter har en mycket stor betydelse för hela samhället. Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter är av avgörande betydelse för näringslivet och dess utveckling, och det är därför viktigt att näringslivets godstransporter prioriteras i arbetet med transportinfrastrukturen.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1425 (SD) yrkande 10, 2024/25:1772 (MP) yrkande 14, 2024/25:2465 (M) yrkande 6, 2024/25:2613 (MP) yrkande 130, 2024/25:2630 (MP) yrkande 13, 2024/25:2947 (C) yrkande 56, 2024/25:3126 (S) yrkandena 4, 28 och 69, 2024/25:3235 (MP) yrkande 14 och 2024/25:3236 (S) yrkandena 6, 21 och 32.

Ur avsnittet "Intermodalitet och överflyttning av gods till järnväg och sjöfart" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att en del av de transportpolitiska målen är att uppnå en långsiktigt hållbar transportförsörjning. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås. Klimatmålet för transportsektorn innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom inrikes luftfart, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Vidare är det långsiktiga målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045, och utsläppen av växthusgaser för inrikes transporter bör nå i princip noll senast 2045 för att Sverige ska kunna nå det långsiktiga målet. Utskottet vill framhålla att regeringens politik inom transportområdet är inriktad på att bidra till att nå dessa mål. Utskottet vill här bl.a. lyfta fram fyrstegsprincipen, vars syfte är att nå en god hushållning med både ekonomiska medel och naturresurser samt en hållbar samhällsutveckling. Utskottet vill, liksom regeringen, även lyfta fram betydelsen av att transportinfrastrukturen utvecklas i syfte att bidra till klimatomställningen, både genom att stötta transportsektorns egen omställning och genom att bidra till att tillväxtpotentialen kan tas till vara vid den omställning som sker inom industrin i olika delar av landet. En väl fungerande transportinfrastruktur är en av de förutsättningar som krävs för att den omfattande klimatomställningen inom industrin som är kopplad till fossilfri produktion och elektrifiering ska bli framgångsrik. Den är därmed även en viktig del i Sveriges klimatomställning, hållbara tillväxt och konkurrenskraft.

När det gäller motionsförslagen om såväl mål som insatser för att nå målen om långsiktigt hållbara transporter vill utskottet påminna om att de transportpolitiska målen är och ska vara en utgångspunkt för inriktningen på de satsningar som görs i transportinfrastrukturen de kommande åren. Utskottet ser inget behov av att införa nya mål särskilt för vägtrafiken. Vidare tas Agenda 2030 och FN:s globala mål upp i en motion. Utskottet konstaterar att Sverige ligger långt framme i genomförandet av agendan och de globala målen och vill betona att transportpolitiken spelar en viktig roll i detta arbete. Utskottet kan konstatera att det redan vidtas en rad olika åtgärder för att nå målen och att regeringen arbetar vidare med dessa frågor. Utskottet välkomnar särskilt regeringens satsning på förbättrad tillgänglighet till laddinfrastruktur och ökad laddkapacitet i hela landet. Utskottet avser att återkomma till dessa frågor i ett annat betänkande senare under riksdagsåret.

När det gäller motionsförslagen om behovet av ytterligare styrmedel kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen betonar att takten i omställningen behöver öka under de närmaste åren, och därför beslutade regeringen i december 2023 om en klimathandlingsplan som innehåller åtgärder för att bl.a. påskynda elektrifieringen av både lätta och tunga fordon. Utskottet välkomnar att regeringen lyfter fram olika åtgärder för att effektivisera transportsystemet, vilka kan bidra till utsläppsminskningar samtidigt som tillgängligheten i samhället utvecklas. En ökad transporteffektivitet innebär att tillgängligheten för personer och gods i hela landet kan åstadkommas utan ökat trafikarbete. Utskottet delar regeringens bedömning att en ökad transporteffektivitet kan uppnås på flera sätt, t.ex. genom längre och tyngre fordon, ökad fyllnadsgrad, ruttoptimering, intermodalitet, digitalisering och transporteffektiv fysisk planering. Utskottet vill liksom tidigare år lyfta fram att förutsättningarna för ökad transporteffektivitet skiljer sig åt mellan olika delar av landet. För att öka transporteffektiviteten krävs enligt utskottet insatser från flera håll, inte minst på lokal och regional nivå. Det är enligt utskottets bedömning också viktigt att uppnå klimatmålen för transportsektorn på ett effektivt sätt och att det görs med en bred legitimitet i befolkningen.

Utskottet vill i sammanhanget även framhålla den viktiga satsningen på klimatpremier som gjordes genom budgetpropositionen för 2024. Stora resurser tillfördes för att tunga, eldrivna och andra miljövänliga lastbilar och arbetsmaskiner ska kunna introduceras på marknaden. Det handlar om 992 miljoner kronor för 2024, 1 493 miljoner kronor för 2025 och 2 023 miljoner kronor för 2026. Därtill införde regeringen ett tillfälligt marknadsintroduktionsstöd för lätta ellastbilar som uppgår till 450 miljoner kronor 2024, 550 miljoner kronor 2025 och 660 miljoner kronor 2026.

När det gäller motionsförslagen om organiseringen av arbetet med långsiktigt hållbara transporter kan utskottet konstatera att frågor som rör transportsektorns klimatomställning berör ett stort antal myndigheters och övriga aktörers ansvarsområden, med bl.a. ansvar för fordon, drivmedel, transportinfrastruktur, samhällsplanering, fartyg och flyg samt forskning och innovation. Detta arbete sker både på nationell, regional och lokal nivå. Utskottet välkomnar att regeringen i januari 2024 gav Trafikverket i uppdrag att samordna statliga myndigheters arbete med transportsektorns klimatomställning för att påskynda omställningen.

När det gäller motionsförslagen om att bl.a. fasa ut fossila bränslen och främja en ökad användning av fossilfria transportmedel pekar utskottet på behovet av ökad produktion av biodrivmedel för att klara omställningen av vägtransporterna. Viktigast för vägtransporterna är dock elektrifieringen eftersom biodrivmedel har ett större värde för andra trafikslag som har svårare att ställa om, inte minst flyget. Utskottet utgår från att flera av de frågor som tas upp i motionerna övervägs av regeringen i det fortsatta arbetet.

När det slutligen gäller motionsförslagen om stadsmiljöavtalen vill utskottet påminna om att regeringen har beslutat att stadsmiljöavtalen ska fasas ut genom att inga nya ansökningar beviljas. Utskottet delar regeringens bedömning att detta stöd för att främja hållbara stadsmiljöer har liten klimatnytta.

Ur avsnittet "Långsiktigt hållbara transporter" i betänkandet, som även gäller punkt 19. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att utgångspunkten för arbetet med den nationella planen är att den statliga transportinfrastrukturen i hela landet ska utvecklas och förvaltas så att de transportpolitiska målen nås. Det transportpolitiska funktionsmålet innebär att transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Utskottet vill framhålla vikten av ett jämställt transportsystem och understryker vikten av att arbetet för att nå det transportpolitiska funktionsmålet fortsätter.

Med anledning av motionsförslagen vill utskottet lyfta fram det arbete som sker inom myndigheterna när det gäller bl.a. kvinnliga krockdockor och rast- och uppställningsplatser. Utskottet påminner t.ex. om att regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att redovisa status för säkerhetsnivån inom ramen för arbetet med säkra uppställningsplatser. Utskottet vill också understryka vikten av trygga trafikmiljöer och att ingen ska känna sig otrygg i det offentliga rummet. Utskottet kan konstatera att det har vidtagits åtgärder för att öka tryggheten i bl.a. kollektivtrafiken och vill peka på att det mer allmänt nu pågår ett aktivt arbete för att öka tryggheten i samhället. Utskottet förutsätter att arbetet för att nå målen om ett jämställt transportsystem fortsätter.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de frågor som tas upp i de båda motionsyrkandena är väl uppmärksammade och att det inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av dessa. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:3069 (S) yrkande 14 och 2024/25:3126 (S) yrkande 85.

Ur avsnittet "Jämställdhet i transportsystemet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis starkt understryka betydelsen av att transportinfrastrukturen och transporterna fungerar även i tider av kris och beredskap. Utskottet delar regeringens bedömning att det säkerhetspolitiska läget ställer nya krav på infrastrukturen och att transportsektorn behöver utveckla och stärka sin förmåga att kunna upprätthålla samhällsviktiga funktioner. Utskottet betonar att transportsystemet är både betydelsefullt och en förutsättning för att flera andra samhällsviktiga funktioner ska kunna upprätthållas vid olika händelser och situationer i fredstid samt inför och vid höjd beredskap och då ytterst krig.

När det gäller motionsförslagen om beredskapsaspekter i infrastrukturplaneringen, möjligheter till militär mobilitet och förbindelser med de övriga nordiska länderna konstaterar utskottet att Sverige numera är medlem i Nato och att alla Natomedlemmar bidrar med både militära och civila resurser i samarbetet. I värdlandsstödet ingår att Sverige ska planera för att ta emot och stödja militära förband från andra länder som behöver placeras eller transportera sig genom Sverige. Utskottet delar regeringens bedömning att transportsektorn är avgörande för Sveriges samlade motståndskraft och för såväl det civila som det militära försvaret. Utskottet vill starkt betona vikten av att upprätthålla förbindelser till de nordiska grannländerna för att kunna flytta både soldater och material i händelse av kris eller krig. Utskottet välkomnar därför att det gränsöverskridande civila samarbetet i Norden utvecklas på olika sätt, bl.a. genom dialog på regeringsnivå om att utveckla infrastrukturen för gränsöverskridande transporter. Utskottet delar regeringens bedömning att det allvarliga säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa samt Sveriges medlemskap i Nato medför att det finns behov av förmågehöjande åtgärder och utvecklingsbehov på transportområdet utifrån ett totalförsvarsperspektiv. Utskottet vill liksom tidigare år uppmärksamma att det finns stora behov av att stärka infrastrukturen i bl.a. öst-västlig riktning. Utskottet välkomnar vidare att regeringen har uppmärksammat infrastrukturfrågor i både den nya nationella säkerhetsstrategin och totalförsvarspropositionen.

När det gäller motionsförslagen om vikten av att klara kriser och Trafikverkets roll vid kriser och krig vill utskottet peka på att detta är frågor som har uppmärksammats under senare år, inte minst till följd av coronapandemin och Rysslands krig mot Ukraina. Utskottet vill betona att alla trafikslag behövs och att det är genom att använda varje trafikslags speciella fördelar som Sverige får robusta transporter. Utskottet vill särskilt framhålla att Trafikverket är en viktig myndighet inom totalförsvaret och påminna om att Trafikverket sedan oktober 2022 är sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn Transporter. Utskottet delar regeringens bedömning att Trafikverket och beredskapsmyndigheterna i denna sektor behöver ges bättre förutsättningar för att kunna öka sin förmåga vid höjd beredskap och krig. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om att tillföra resurser för att stärka det civila försvaret inom transportsektorn.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det pågår ett aktivt arbete för att göra transportsystemet mer robust. Utskottet välkomnar detta arbete och konstaterar att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade. Det finns därför inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:616 (KD) yrkande 3, 2024/25:1582 (S) yrkande 2, 2024/25:2441 (S) yrkande 3 i denna del, 2024/25:2947 (C) yrkandena 52, 65, 66 och 69, 2024/25:3038 (MP) yrkandena 46–48, 2024/25:3126 (S) yrkande 11 i denna del, 2024/25:3236 (S) yrkande 11 i denna del och 2024/25:3239 (C) yrkande 7.

Ur avsnittet "Infrastrukturen i kris och beredskap" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka att transportsektorn behöver utvecklas i syfte att bidra till klimatomställningen. Det bör i huvudsak ske genom en elektrifiering av transporterna, men även genom ökad användning av fossilfria drivmedel och ökad transporteffektivitet. Infrastrukturplaneringen behöver beakta denna övergripande omställning, t.ex. genom att möjliggöra utbyggnad av laddinfrastruktur, vägtransporter med längre och tyngre fordon och effektivare järnvägstransporter.

Utskottet delar regeringens bedömning att klimatförändringarna är en omvärldsförändring av betydelse för transportinfrastrukturen och att behovet av klimatanpassningsåtgärder ökar för att kunna upprätthålla samhällsviktiga funktioner. Målet är att Sverige ska vara klimatanpassat och motståndskraftigt, och utskottet betonar att i arbetet med att skapa en robust och tillförlitlig transportinfrastruktur ska klimatrelaterade risker även i fortsättningen integreras och hanteras. Utskottet kan konstatera att myndigheter och kommuner ska beakta klimataspekter och att ökad nederbörd, förändrade vattenflöden och ökade vattennivåer ställer ökade krav på transportsystemets robusthet. Utskottet välkomnar att Trafikverket arbetar med att successivt anpassa transportinfrastrukturen till klimatförändringarna. Utskottet konstaterar i sammanhanget att Trafikverket i sitt senaste inriktningsunderlag har pekat på att klimatförändringar kommer att öka underhållsbehoven ytterligare genom ökad nederbörd, kraftiga skyfall och värmeböljor. Utskottet är medvetet om att extremväder leder till stora behov av åtgärder för att säkerställa att både vägar och järnvägar är robusta.

Utskottet välkomnar avslutningsvis att regeringen uppmärksammar klimatanpassningsfrågor i bl.a. den nya nationella säkerhetsstrategin och utgår med tillförsikt från att regeringen och myndigheterna fortsätter att arbeta med frågor om att klimatanpassa infrastrukturen.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1772 (MP) yrkande 5, 2024/25:1990 (M) yrkande 10, 2024/25:2630 (MP) yrkande 15 och 2024/25:2947 (C) yrkande 101.

Ur avsnittet "Klimatanpassning av infrastrukturen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis slå fast att gränsöverskridande transporter har en stor betydelse både för tillväxt, konkurrenskraft och tillgänglighet i de nordiska länderna. Utskottet delar regeringens bedömning att de gränsöverskridande transporterna mellan länderna gör det attraktivt att studera och arbeta över landgränserna och att det ska vara möjligt att på ett hållbart vis resa och transportera varor mellan länderna. Utskottet lyfter fram vikten av god tillgänglighet när det gäller transporter till och från andra länder – för både näringslivet och privatpersoner. Utskottet vill särskilt lyfta fram att Sverige är ett exportberoende industriland med ett tydligt behov av god tillgänglighet till övriga Europa och resten av världen. Utskottet vill därför även i år framhålla att en ökad rörlighet mellan Sverige och grannländerna är positiv och bra för Sverige, och gränsöverskridande trafik bör följaktligen främjas och underlättas.

När det gäller motionsförslagen om mer gränsöverskridande planering vill utskottet betona vikten av det nordiska samarbetet och att den svenska planeringen fungerar i samspel med grannländernas infrastrukturplanering. Det är enligt utskottets mening viktigt med ett gränsöverskridande transportsystem, och utskottet vill därför understryka att det är av stor betydelse att ha ett internationellt perspektiv i infrastrukturplaneringen. Utskottet välkomnar därför att regeringen, Trafikverket och andra aktörer har ett fortlöpande samarbete med sina nordiska motsvarigheter. Utskottet välkomnar det arbete som bedrivs inom EU och vill särskilt lyfta fram det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) som bl.a. syftar till att få transportsystemen i EU:s medlemsstater att hänga samman på ett bättre sätt.

När det gäller motionsförslagen om att inrätta ett nordiskt ministerråd för infrastruktur- och transportfrågor påminner utskottet om att frågan avhandlades vid det informella nordiska transportministermötet i Fredrikstad i november 2022 och att de nordiska ministrarna i en gemensam deklaration enades om att värna och utveckla det nordiska transportsamarbetet inom ramen för befintliga samarbetsformer. Utskottet har inget att invända mot denna ordning.

När det gäller motionsförslagen om behovet av förbättrade förbindelser med de nordiska grannländerna vill utskottet påminna om att riksdagens roll när det gäller infrastrukturplaneringen i första hand är att ange övergripande mål och riktlinjer för planeringen, fastställa finansiella ramar, säkerställa en god kontroll av statens finanser och skapa förutsättningar för en effektiv organisation för att förvalta avsatta resurser. Riksdagens uppgift är alltså inte att ta ställning till enskilda infrastrukturprojekt. Beslut om vilka infrastrukturåtgärder som ska vidtas fattas genom den långsiktiga åtgärdsplaneringen, vilken utmynnar i den nationella plan som fastställs av regeringen och de länsplaner som fastställs av respektive länsplaneupprättare. I de nu aktuella motionerna lämnas i flera fall förslag som rör infrastrukturprojekt som omfattas av åtgärdsplanerna som fastställs på grundval av de övergripande beslut och med de medel som riksdagen har fattat beslut om.

På ett generellt plan vill utskottet betona att gränsöverskridande transporter har stor betydelse för jobben och tillväxten i de nordiska länderna. Samtidigt är det viktigt att prioritera mellan olika åtgärder i en ordnad process, och utskottet utgår från att detta görs i den nu pågående processen med att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastrukturen. När det gäller motionsförslagen om nya förbindelser mellan Sverige och Danmark kan utskottet konstatera att det bl.a. har genomförts en dansk-svensk utredning och att Trafikverket har genomfört en utredning om nya förbindelser över Öresund som presenterades sommaren 2024. Utskottet ser fram emot att ta del av resultatet av beredningen av denna fråga. När det gäller frågan om landanslutningar till Öresundsbron är detta en fråga som har uppmärksammats av Trafikverket. När det gäller motionsförslagen om förbättrade järnvägskommunikationer mellan Sverige och Norge vill utskottet peka på att det har genomförts norsk-svenska utredningar om både sträckan Stockholm–Oslo och Göteborg–Oslo. Utskottet utgår från att arbetet utifrån dessa utredningar fortsätter och behandlas i arbetet med att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastrukturen. Även när det gäller förbindelser mellan Sverige och Finland utgår utskottet från att dessa frågor övervägs i samband med att den nya nationella planen tas fram.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det pågår olika insatser för att göra transportsystemet mer gränsöverskridande. Utskottet välkomnar det arbete som pågår och ser fram emot att fortsätta att följa utvecklingen inom området. Utskottet konstaterar att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det därför inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:120 (SD), 2024/25:299 (KD), 2024/25:843 (S), 2024/25:939 (S), 2024/25:944 (S), 2024/25:968 (L), 2024/25:982 (L), 2024/25:1182 (C) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1232 (M) yrkandena 3 och 9, 2024/25:1234 (M) yrkande 1 i denna del, 2024/25:1319 (MP), 2024/25:1582 (S) yrkandena 1 och 3, 2024/25:1718 (-), 2024/25:1874 (KD), 2024/25:1882 (M) yrkande 2, 2024/25:1894 (C), 2024/25:1981 (M), 2024/25:1990 (M) yrkandena 1–4 och 6, 2024/25:2012 (S), 2024/25:2064 (C) yrkandena 1 och 3, 2024/25:2094 (M), 2024/25:2391 (M), 2024/25:2402 (M), 2024/25:2441 (S) yrkande 3 i denna del, 2024/25:2630 (MP) yrkandena 21, 22, 30, 34, 39 och 40, 2024/25:2693 (S), 2024/25:2947 (C) yrkande 70, 2024/25:2954 (C) yrkande 39, 2024/25:3126 (S) yrkandena 10 och 11 i denna del, 2024/25:3162 (C) yrkande 40, 2024/25:3236 (S) yrkandena 10 och 11 i denna del och 2024/25:3239 (C) yrkande 4.

Ur avsnittet "Gränsöverskridande infrastruktur" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis starkt betona att ett väl fungerande järnvägsnät är av största vikt för att hela Sverige ska fungera. Utskottet påminner om att regeringen i december 2022 fattade beslut om att avbryta arbetet med nya stambanor för höghastighetståg. Utskottet välkomnade detta beslut och vill här åter slå fast att den tidigare regeringens satsning på höghastighetsjärnväg skulle ha trängt undan andra nödvändiga investeringar. Utskottet uppskattar att regeringen i stället har valt att prioritera upprustning av den befintliga järnvägen framför investeringar i höghastighetståg. Att genomföra sådana investeringar i det befintliga järnvägssystemet och att anlägga nya spår innebär enligt utskottets bedömning att tåg kommer att kunna färdas snabbare i framtiden. I och med regeringens ställningstagande kommer många investeringar i de befintliga banorna att på så sätt komma på plats snabbare än genom de tidigare planerna på en utbyggnad av nya stambanor för höghastighetståg.

Utskottet välkomnar att regeringen har gett Trafikverket nya uppdrag att återstarta planeringen på sträckan Göteborg–Borås med ny inriktning samt att planera för ett antal åtgärder i järnvägssystemet i Skåne. Utskottet framhåller att dessa åtgärder är viktiga, inte minst för arbetspendlingen mellan Borås och Göteborg, godstrafiken genom Skåne och för ökad kapacitet i järnvägsnätet inför öppnandet av den nya Fehmarn Bält-förbindelsen. Utskottet menar att det är en klok prioritering att fortsätta förbättra den befintliga infrastrukturen, reparera där det behövs och förvalta de gemensamma resurserna på bästa sätt och att satsningar på järnvägen i första hand bör underlätta för arbetspendling och godstrafik. Utskottet delar regeringens bedömning och menar att en sådan inriktning stärker jobb och tillväxt i hela landet. Utskottet välkomnar att Trafikverket får i uppdrag att på ett mer kostnadseffektivt sätt öka kapaciteten på sträckan Göteborg–Borås och i Skåne. Arbetet med att färdigställa Ostlänken ska fortsätta i allt väsentligt enligt plan samtidigt som Trafikverket ska vidta kostnadsreducerande åtgärder. När det gäller de s.k. centrala systemdelarna vill utskottet påminna om att regeringen i december 2022 angav att någon fortsatt planering för nya spår mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping i det tänkta höghastighetssystemet inte ska genomföras. Trafikverkets planeringsarbete för dessa delar avbröts genom ett uppdrag till verket.

Utskottet har avslutningsvis inget att invända mot regeringens redovisning av det tillkännagivande om nya stambanor för höghastighetståg som utskottet tog initiativ till 2023.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det därför inte finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1697 (S) yrkande 1, 2024/25:1702 (S), 2024/25:1772 (MP) yrkande 2 i denna del, 2024/25:2613 (MP) yrkande 129 i denna del, 2024/25:2630 (MP) yrkandena 17 och 41, 2024/25:2947 (C) yrkande 33, 2024/25:2950 (C) yrkande 10, 2024/25:3126 (S) yrkandena 3 i denna del och 30, 2024/25:3234 (V) yrkande 8, 2024/25:3235 (MP) yrkande 6 och 2024/25:3236 (S) yrkande 23.

Ur avsnittet "Nya stambanor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det på olika platser i hela landet finns många angelägna infrastrukturprojekt som syftar till att främja tillväxt, regional utveckling och en omställning till ett långsiktigt hållbart transportsystem. Utskottet uppskattar det stora engagemang och intresse som infrastrukturfrågorna väcker runt om i landet. Detta engagemang synliggörs tydligt i det stora antal motionsyrkanden om olika infrastrukturprojekt som behandlas i detta avsnitt.

Utskottet väljer att behandla dessa yrkanden sammanhållet mot bakgrund av rollfördelningen inom planeringsprocessen. Riksdagens roll bör i första hand vara att ange övergripande mål och riktlinjer för planeringen, fastställa finansiella ramar, säkerställa en god kontroll av statens finanser och skapa förutsättningar för en effektiv organisation för att förvalta avsatta resurser. Riksdagens uppgift är alltså inte att ta ställning till enskilda infrastrukturprojekt. Beslut om vilka infrastrukturåtgärder som ska vidtas fattas genom åtgärdsplaneringen, vilken utmynnar i den nationella plan som fastställs av regeringen och de länsplaner som fastställs av respektive länsplaneupprättare. I de nu aktuella motionerna lämnas i flera fall förslag på infrastrukturprojekt som omfattas av åtgärdsplanerna och som fastställs på grundval av de övergripande beslut och med de medel som riksdagen har fattat beslut om. Enligt utskottets mening kan det antas att syftet med många av dessa motionsförslag kommer att tillgodoses, även om de inte alltid kommer till utförande så tidigt i planeringsperioden som motionärerna hade önskat.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet de motionsförslag som behandlas här. Dessa har återgetts i det föregående och finns dessutom förtecknade i bilaga 2 till detta betänkande.

Ur avsnittet "Andra infrastrukturprojekt" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att de enskilda vägarna utgör en stor del av det svenska vägnätet och att utskottet delar regeringens bedömning att de fyller en viktig funktion i transportsystemet. Utskottet konstaterar att i många delar av landet är det enskilda vägnätet avgörande för tillgängligheten och därmed möjligheten att bo, leva och verka i hela landet. Utskottet är mycket medvetet om att förutsättningarna för vägar på landsbygden är delvis annorlunda än för vägar i mer tätbefolkade områden och vill därför särskilt betona att det är viktigt med ett gott vägunderhåll på samtliga vägar.

När det gäller motionerna om det övergripande ansvaret för de enskilda vägarna vill utskottet peka på att staten ger bidrag till enskilda vägar och att det finns en upparbetad ordning för hur väghållaransvaret fördelas mellan staten och kommunerna samt vägföreningar, samfällighetsföreningar och enskilda fastighetsägare. Utskottet finner inte anledning att för närvarande ändra på den gällande ordningen.

När det gäller motionerna om att säkerställa resurser för att de enskilda vägarna ska ha en god standard vill utskottet betona att statsbidragen till enskilda vägar är en viktig förutsättning för att tillgodose transportbehovet på landsbygden. Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att vägunderhållet bidrar till att säkerställa funktionaliteten även på enskilda vägar och bidrar till en god tillgänglighet för både enskilda och näringslivet i hela landet. Utskottet välkomnar regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om ytterligare förstärkningar av vägunderhållet av enskilda vägar. Utskottet vill även peka på att ramen för vidmakthållande av vägar, som bl.a. används för statlig medfinansiering av enskilda vägar, kraftigt ökas genom regeringens förslag i propositionen.

När det gäller motionsförslagen om att se över och utreda stöden till enskilda vägar kan utskottet konstatera att regeringen har gett en utredare i uppdrag att se över reglerna för statsbidrag till enskild väghållning och att utredningsresultatet presenterades sommaren 2024. Utskottet ser fram emot utfallet av den pågående beredningen av utredningen med stort intresse. Utskottet delar regeringens bedömning att bidrag till drift av enskilda vägar utgör en viktig förutsättning för att tillgodose detta transportbehov.

Mot den bakgrunden konstaterar utskottet att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det inte finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Därför avstyrker utskottet motionerna 2024/25:242 (KD), 2024/25:951 (S), 2024/25:2947 (C) yrkande 12, 2024/25:3126 (S) yrkande 39, 2024/25:3236 (S) yrkande 26 och 2024/25:3239 (C) yrkande 13.

Ur avsnittet "Enskilda vägar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis peka på att huvudprincipen är att statliga infrastrukturinvesteringar ska finansieras med anslag men att riksdagen kan besluta att investeringar får finansieras på något annat sätt. Det kan handla om de finansieringsformer som tas upp i några av motionerna, t.ex. trängselskatt, infrastrukturavgifter, medfinansiering och offentlig-privat samverkan (OPS). Utskottet har inget att invända mot den nuvarande ordningen. Samtidigt välkomnar utskottet att regeringen nu avser att aktivt pröva möjligheten till finansiering på andra sätt än genom anslag och avgifter. Utskottet delar regeringens bedömning att alternativa finansieringsformer för transportinfrastruktur bör prövas om de kan leda till ett snabbare och mer kostnadseffektivt genomförande eller att fler projekt kan genomföras än vad som annars hade varit fallet. Utskottet välkomnar att regeringen under den kommande planperioden avser att genomföra test med investeringsobjekt som projekteras och byggs av någon annan aktör än Trafikverket. Utskottet välkomnar att förutsättningarna för en utbyggnad av Malmbanan med medverkan från privata aktörer prövas och att förutsättningarna för genomförande och finansiering av Östlig förbindelse utreds.

När det gäller motionsförslag om avgifter vill utskottet påminna om att infrastrukturavgifter är avgifter som tas ut för att finansiera bygget av en ny bro eller tunnel. Det innebär att den som använder bron eller tunneln är med och betalar för den. När infrastrukturen är färdigbetald tas avgiften bort.

När det gäller motionsförslagen om principerna för medfinansiering har utskottet tidigare betonat att statliga infrastruktursatsningar bör styras utifrån nationella behov. Utskottet har inte ändrat inställning i denna fråga. En statlig medfinansiering grundas på samhällsekonomiska analyser, och prioriteringar görs med utgångspunkt i de transportpolitiska målen. Utskottet delar regeringens bedömning att frivillig medfinansiering från kommuner, regioner eller företag kan vara ett sätt att åstadkomma effektiva lösningar i transportsystemet.

När det gäller motionsförslaget om att järnvägsprojekt bör drivas i bolagsform och projektfinansieras konstaterar utskottet att regeringen avser att under den kommande planperioden testa investeringsobjekt som projekteras och byggs av någon annan aktör än Trafikverket. Detta kan göras t.ex. genom upphandling genom OPS eller genomförande i bolagsform för att få jämförelseobjekt till Trafikverkets produktionsupplägg och driftsformer. Regeringen konstaterar att OPS-projekt ofta organiseras i ett projektbolag, men de kan också handlas upp av en myndighet.

När det gäller motionsförslagen om att intäkterna från Öresundsbron ska finansiera regionala infrastrukturinvesteringar vill utskottet påminna om att väg- och järnvägsintäkterna ska användas till att betala tillbaka lånen som finansierade bygget av bron. Utskottet konstaterar att det av propositionen framgår att Svedab bedömer att de avgifter som betalas för att trafikera Öresundsbron fr.o.m. 2029 kommer att generera intäkter till staten. Utskottet delar regeringens bedömning att intäkterna från Öresundsbron bör användas till investeringar i transportinfrastruktur i Öresundsregionen på samma sätt som intäkter från trängselskatterna används för att utveckla transportinfrastrukturen i respektive region.

När det slutligen gäller motionsförslaget om Trafikverkets anslagskredit kan utskottet konstatera att den förändring som riksdagen gav den dåvarande regeringen till känna våren 2021 redan har genomförts.

Utskottet konstaterar därmed att de frågor som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade och att det inte finns skäl att vidta någon åtgärd. Utskottet avstyrker därför motionerna 2024/25:193 (V) yrkande 4, 2024/25:606 (SD), 2024/25:648 (SD), 2024/25:1045 (S) yrkande 2, 2024/25:1124 (M), 2024/25:1232 (M) yrkande 2, 2024/25:2064 (C) yrkande 2, 2024/25:2374 (KD), 2024/25:2613 (MP) yrkande 103 i denna del, 2024/25:2630 (MP) yrkandena 7, 8 och 23, 2024/25:2947 (C) yrkande 2, 2024/25:3234 (V) yrkandena 9 och 26 samt 2024/25:3239 (C) yrkande 10.

Ur avsnittet "Finansiering av infrastruktur" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att en del av transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning. Utskottet vill starkt framhålla vikten av att säkerställa att de medel som investeras i infrastruktur används på ett effektivt sätt. Utskottet vill därför betona att det är mycket viktigt att fokusera på infrastrukturinsatser som är samhällsekonomiskt lönsamma. Utskottet delar regeringens bedömning att samhällsekonomisk lönsamhet ska vara vägledande vid prioritering av åtgärder i transportinfrastrukturen.

Utskottet kan konstatera att det inom transportsektorn finns en lång tradition av att använda samhällsekonomiska analyser när man tar fram beslutsunderlag. Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att dessa analyser är väl underbyggda och av god kvalitet. Samtidigt kan det konstateras att samhällsekonomiska analyser inte fångar allt som är relevant för att fatta beslut.

När det gäller de olika motionsförslagen om hur arbetet med samhällsekonomiska analyser bör gå till vill utskottet påminna om att Trafikverket har i uppdrag att utveckla och förvalta sådana metoder och modeller och att Trafikanalys kontinuerligt följer detta arbete och årligen redovisar sitt arbete inom området till regeringen. Utskottet anser att det är angeläget med en kontinuerlig utveckling av de samhällsekonomiska metoder och modeller som används i infrastrukturplaneringen och välkomnar därför det arbete som görs inom myndigheterna för att säkerställa kvaliteten på de samhällsekonomiska analyserna. Utskottet förutsätter att utvecklingsarbetet inom området fortsätter och utgår från att myndigheterna inom transportsektorn fortsätter att utveckla och förfina arbetet i syfte att uppnå största möjliga effektivitet.

Därmed anser utskottet att det för närvarande inte finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen och avstyrker därför motionerna 2024/25:590 (SD) yrkande 2, 2024/25:1617 (C) yrkande 2, 2024/25:1990 (M) yrkande 5, 2024/25:2192 (S) yrkande 2, 2024/25:2428 (M), 2024/25:2947 (C) yrkande 19, 2024/25:3235 (MP) yrkande 10 och 2024/25:3236 (S) yrkande 9.

Ur avsnittet "Samhällsekonomiska analyser" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att det delar regeringens bedömning att en bättre kostnadskontroll behöver uppnås. Utskottet vill understryka vikten av att komma till rätta med de ökande kostnaderna för infrastrukturprojekt. Utskottet kan konstatera att en majoritet av alla större infrastrukturprojekt tenderar att bli kraftigt fördyrade och mycket försenade, bl.a. på grund av brist på tydliga incitament och en fungerande upphandling. Utskottet vill framhålla att det är mycket problematiskt med de omfattande kostnadsökningarna i vissa infrastrukturprojekt och att det är ett problem som måste tas på stort allvar. Utskottet välkomnar därför att regeringen betonar vikten av att Trafikverket fortsätter att verka för en förstärkt kostnadskontroll och hög effektivitet i sin verksamhet. Utskottet utgår från att Trafikverket även fortsättningsvis prioriterar detta, och utskottet delar regeringens bedömning att Trafikverket på ett systematiskt sätt behöver arbeta med kostnadsreducerande åtgärder och kostnadskontroll för att planerade infrastrukturåtgärder ska kunna genomföras och därigenom bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. Det är därför viktigt med rättvisande kalkyler i samband med att de olika projekten läggs in i den nationella planen. Utskottet välkomnar att regeringen noga följer Trafikverkets arbete med kostnadskontroll och vill starkt understryka vikten av att statliga medel inom infrastrukturområdet används effektivt. Utskottet välkomnar även att Trafikanalys följer denna fråga. Utskottet välkomnar vidare regeringens bedömning att objekt med stora kostnadsökningar, samhällsekonomisk olönsamhet eller där andra förutsättningar för genomförande väsentligt har försämrats behöver analyseras särskilt och att de kan komma att omprövas av regeringen.

Utskottet vill liksom regeringen understryka att samhällsekonomisk lönsamhet ska vara vägledande vid prioritering av åtgärder i transportinfrastrukturen. Utskottet vill understryka att en hög effektivitet ska eftersträvas och att en god hushållning ska iakttas i all statlig verksamhet. Det är varje myndighetslednings uppgift att se till att verksamheten bedrivs effektivt och att varje myndighet hushållar väl med statens medel.

När det gäller motionsförslagen om analys av upphandlingsformer välkomnar utskottet att regeringen avser att ge Trafikverket i uppdrag att följa upp och utvärdera upphandlingar och stärka sin upphandlingskomptenens. Utskottet betonar att upphandlingarna inom infrastrukturområdet behöver bli effektivare och mer ändamålsenliga. Utskottet vill understryka att en viktig faktor för ett effektivt underhåll av vägar och järnvägar är att marknadens aktörer arbetar med utveckling, innovation och investeringar i verksamheten. Trafikverket behöver tillsammans med branschen utveckla ändamålsenliga och effektivare underhållsavtal, samtidigt som Trafikverket behöver stärka sin beställarkompetens. Sverige behöver också kunna locka specialiserade inhemska och utländska aktörer att genomföra större underhållsarbeten på ett tidseffektivt sätt. En tätare samverkan mellan Trafikverket, transportföretag, transportköpare och underhållsföretag är därtill nödvändig för att hitta effektiva och innovativa lösningar som minimerar behovet av tid i spår och störningar i trafiken.

När det gäller motionsförslaget om externa kostnader kan utskottet konstatera att detta är en fråga som studeras av både Trafikanalys och Trafikverket. Utskottet delar regeringens bedömning att en förutsättning för att transportförsörjningen ska vara samhällsekonomiskt effektiv är att transportköparen betalar för alla de kostnader som transporten orsakar.

Utskottet har avslutningsvis inget att invända mot redovisningen av det tillkännagivande om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar som utskottet har tagit initiativ till.

Utskottet välkomnar det pågående arbetet och konstaterar att de frågor om kostnadskontroll och effektivitet som tas upp i motionerna är väl uppmärksammade, och det finns därför inte skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:590 (SD) yrkande 3, 2024/25:772 (S), 2024/25:1772 (MP) yrkande 16, 2024/25:2947 (C) yrkande 3, 2024/25:3126 (S) yrkandena 9 och 29 samt 2024/25:3236 (S) yrkande 22.

Ur avsnittet "Kostnadskontroll och effektivitet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att en del av de transportpolitiska målen är att uppnå en långsiktigt hållbar transportförsörjning. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås. Klimatmålet för transportsektorn innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom inrikes luftfart, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Vidare är det långsiktiga målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045, och utsläppen av växthusgaser för inrikes transporter bör nå i princip noll senast 2045 för att Sverige ska kunna nå det långsiktiga målet. Utskottet vill framhålla att regeringens politik inom transportområdet är inriktad på att bidra till att nå dessa mål. Utskottet vill här bl.a. lyfta fram fyrstegsprincipen, vars syfte är att nå en god hushållning med både ekonomiska medel och naturresurser samt en hållbar samhällsutveckling. Utskottet vill, liksom regeringen, även lyfta fram betydelsen av att transportinfrastrukturen utvecklas i syfte att bidra till klimatomställningen, både genom att stötta transportsektorns egen omställning och genom att bidra till att tillväxtpotentialen kan tas till vara vid den omställning som sker inom industrin i olika delar av landet. En väl fungerande transportinfrastruktur är en av de förutsättningar som krävs för att den omfattande klimatomställningen inom industrin som är kopplad till fossilfri produktion och elektrifiering ska bli framgångsrik. Den är därmed även en viktig del i Sveriges klimatomställning, hållbara tillväxt och konkurrenskraft.

När det gäller motionsförslagen om såväl mål som insatser för att nå målen om långsiktigt hållbara transporter vill utskottet påminna om att de transportpolitiska målen är och ska vara en utgångspunkt för inriktningen på de satsningar som görs i transportinfrastrukturen de kommande åren. Utskottet ser inget behov av att införa nya mål särskilt för vägtrafiken. Vidare tas Agenda 2030 och FN:s globala mål upp i en motion. Utskottet konstaterar att Sverige ligger långt framme i genomförandet av agendan och de globala målen och vill betona att transportpolitiken spelar en viktig roll i detta arbete. Utskottet kan konstatera att det redan vidtas en rad olika åtgärder för att nå målen och att regeringen arbetar vidare med dessa frågor. Utskottet välkomnar särskilt regeringens satsning på förbättrad tillgänglighet till laddinfrastruktur och ökad laddkapacitet i hela landet. Utskottet avser att återkomma till dessa frågor i ett annat betänkande senare under riksdagsåret.

När det gäller motionsförslagen om behovet av ytterligare styrmedel kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen betonar att takten i omställningen behöver öka under de närmaste åren, och därför beslutade regeringen i december 2023 om en klimathandlingsplan som innehåller åtgärder för att bl.a. påskynda elektrifieringen av både lätta och tunga fordon. Utskottet välkomnar att regeringen lyfter fram olika åtgärder för att effektivisera transportsystemet, vilka kan bidra till utsläppsminskningar samtidigt som tillgängligheten i samhället utvecklas. En ökad transporteffektivitet innebär att tillgängligheten för personer och gods i hela landet kan åstadkommas utan ökat trafikarbete. Utskottet delar regeringens bedömning att en ökad transporteffektivitet kan uppnås på flera sätt, t.ex. genom längre och tyngre fordon, ökad fyllnadsgrad, ruttoptimering, intermodalitet, digitalisering och transporteffektiv fysisk planering. Utskottet vill liksom tidigare år lyfta fram att förutsättningarna för ökad transporteffektivitet skiljer sig åt mellan olika delar av landet. För att öka transporteffektiviteten krävs enligt utskottet insatser från flera håll, inte minst på lokal och regional nivå. Det är enligt utskottets bedömning också viktigt att uppnå klimatmålen för transportsektorn på ett effektivt sätt och att det görs med en bred legitimitet i befolkningen.

Utskottet vill i sammanhanget även framhålla den viktiga satsningen på klimatpremier som gjordes genom budgetpropositionen för 2024. Stora resurser tillfördes för att tunga, eldrivna och andra miljövänliga lastbilar och arbetsmaskiner ska kunna introduceras på marknaden. Det handlar om 992 miljoner kronor för 2024, 1 493 miljoner kronor för 2025 och 2 023 miljoner kronor för 2026. Därtill införde regeringen ett tillfälligt marknadsintroduktionsstöd för lätta ellastbilar som uppgår till 450 miljoner kronor 2024, 550 miljoner kronor 2025 och 660 miljoner kronor 2026.

När det gäller motionsförslagen om organiseringen av arbetet med långsiktigt hållbara transporter kan utskottet konstatera att frågor som rör transportsektorns klimatomställning berör ett stort antal myndigheters och övriga aktörers ansvarsområden, med bl.a. ansvar för fordon, drivmedel, transportinfrastruktur, samhällsplanering, fartyg och flyg samt forskning och innovation. Detta arbete sker både på nationell, regional och lokal nivå. Utskottet välkomnar att regeringen i januari 2024 gav Trafikverket i uppdrag att samordna statliga myndigheters arbete med transportsektorns klimatomställning för att påskynda omställningen.

När det gäller motionsförslagen om att bl.a. fasa ut fossila bränslen och främja en ökad användning av fossilfria transportmedel pekar utskottet på behovet av ökad produktion av biodrivmedel för att klara omställningen av vägtransporterna. Viktigast för vägtransporterna är dock elektrifieringen eftersom biodrivmedel har ett större värde för andra trafikslag som har svårare att ställa om, inte minst flyget. Utskottet utgår från att flera av de frågor som tas upp i motionerna övervägs av regeringen i det fortsatta arbetet.

När det slutligen gäller motionsförslagen om stadsmiljöavtalen vill utskottet påminna om att regeringen har beslutat att stadsmiljöavtalen ska fasas ut genom att inga nya ansökningar beviljas. Utskottet delar regeringens bedömning att detta stöd för att främja hållbara stadsmiljöer har liten klimatnytta.

Ur avsnittet "Långsiktigt hållbara transporter" i betänkandet, som även gäller punkt 8. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att myndighetsstrukturen inom transportområdet har utretts noggrant och att en enhällig riksdag våren 2010 fattade beslut om den nuvarande myndighetsstrukturen. När beslutet fattades framhölls fördelarna med en sammanhållen planerings- och förvaltningsverksamhet. Utskottet kan i sammanhanget konstatera att Riksrevisionen de senaste åren återkommande har identifierat olika brister när det gäller Trafikverket och att Trafikverket även har gjort en egen genomlysning av verksamhetens effektivitet. Utskottet välkomnar den genomförda genomlysningen och utgår från att regeringen följer den fortsatta utvecklingen när det gäller den nuvarande myndighetsstrukturens ändamålsenlighet och effektivitet.

Utskottet vill vidare mot bakgrund av motionsförslaget om statens ägande i Arento AB peka på att en eventuell snedvridning av konkurrensen kan prövas inom ramen för konkurrenslagen (2008:579).

Utskottet finner inte att det finns skäl att för närvarande vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionerna 2024/25:2103 (M), 2024/25:2630 (MP) yrkande 4 och 2024/25:3126 (S) yrkandena 87 och 88.

Reservationer

1.

Ekonomiska ramar för 2026–2037, punkt 1 (S)

av Gunilla Svantorp (S), Mattias Ottosson (S), Åsa Karlsson (S), Kadir Kasirga (S) och Zara Leghissa (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) = utskottet,

b) godkänner reservanternas förslag om att av den ekonomiska ramen ska 309 miljarder kronor i 2025 års priser användas till vidmakthållande av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och reinvesteringar av vägar samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar samt att av den ekonomiska ramen ska 255 miljarder kronor i 2025 års priser användas till vidmakthållande av statliga järnvägar inklusive reinvesteringar,

c) = utskottet,

d) = utskottet,

e) = utskottet,

f) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:28 punkterna 1 och 3–5 samt motionerna

2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkandena 3 i denna del, 13–15, 25, 38 och 57 samt

2024/25:3236 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkandena 1–4, 13–15, 25 och 30,

bifaller delvis motionerna

2024/25:960 av Stina Larsson (C),

2024/25:1772 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2 i denna del,

2024/25:2192 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S) yrkande 1,

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 129 i denna del och

2024/25:2630 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 19 och 20 samt

avslår proposition 2024/25:28 punkt 2 och motionerna

2024/25:193 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 5 och 6,

2024/25:711 av Daniel Persson (SD),

2024/25:740 av Peder Björk och Peter Hedberg (båda S),

2024/25:1081 av Jörgen Berglund m.fl. (M),

2024/25:1707 av Laila Naraghi (S),

2024/25:2630 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 35,

2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 13, 35 och 36,

2024/25:3234 av Malin Östh m.fl. (V) yrkandena 1, 12–16, 21–23 och 25,

2024/25:3235 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 1–3 och 19 samt

2024/25:3239 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Vi vill inledningsvis betona att ett väl fungerande och starkt transportsystem är en förutsättning för jobb, tillväxt och grön omställning. Våra transporter har en avgörande påverkan på att hålla samman Sverige som land och att ge förutsättningar för arbete, näringsliv och tillväxt. Men fungerande transporter är lika viktiga för att människor ska kunna förflytta sig till släkt och vänner. En förbättrad infrastruktur ger alla medborgare i vårt land mer frihet och trygghet. Att kunna ta sig till och från jobbet utan att behöva vänta på sena tåg, att kunna boka en efterlängtad semesterresa med tåg och att vara säker på att komma fram i tid borde vara en självklarhet.

Vi satsar lika mycket pengar som regeringen på transportinfrastrukturen 2026–2037 men väljer att prioritera annorlunda. Vi vill satsa mer på järnvägen än regeringen. Vi föreslår därför att av den ekonomiska ramen ska 255 miljarder kronor i 2025 års priser användas till vidmakthållande av statliga järnvägar inklusive reinvesteringar och att 309 miljarder kronor i 2025 års priser ska användas till vidmakthållande av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och reinvesteringar av vägar samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar.

Bakgrunden till vår prioritering är att det finns ett omedelbart behov av att rusta upp den svenska järnvägen och att beta av den stora underhållsskulden inom järnvägen. Sverige behöver både bättre underhåll och ny spårkapacitet i järnvägen. Sverige har sedan decennier underinvesterat i vägar och järnvägar och underinvesterat i underhållet av dem. Det märks nu akut genom exempelvis inställda tåg, urspårningar, förseningar och försämrad framkomlighet. Det finns helt enkelt många sträckor som är i alltför dåligt skick. Vi menar att detta är ett hot mot alla ambitioner om att hela Sverige ska leva, utvecklas och hålla ihop, och det är ett hot mot trafiksäkerheten i våra trafiksystem. Detta är även ett långsiktigt hot mot den gröna industriella utvecklingen, tillväxten och uppfyllandet av Sveriges klimatmål och Sveriges ställning i den globala konkurrensen. Sverige behöver därför både orka satsa på ny kapacitet genom att anlägga nya stambanor och förstärka resurser till väg- och järnvägsunderhåll. Vi menar att vikten av satsningar på järnvägsunderhåll förstärks av vetskapen om att förebyggande underhåll är så mycket billigare än det avhjälpande underhåll som krävs när en olycka väl har inträffat. Med ökade satsningar på järnvägsunderhåll och nya stambanor kan gods komma fram snabbare och på ett mer klimatsmart sätt, arbetsmarknadsregioner kan förstoras och därmed tillväxtdrivas och arbetstillfällen skapas. Vi menar därför att regeringen måste återkomma till riksdagen med en plan för när järnvägens underhållsskuld ska vara åtgärdad.

Det behövs ökad kapacitet på spåren om transportköparna ska välja järnväg före väg. Dessutom behöver infrastrukturplaneringen ändras från att alltför mycket fokusera på enskilda delprojekt till att i stället fokusera på hela järnvägsstråk för att uppnå en ökad nationell nytta. Vi menar också att ytterligare steg behöver tas för att säkerställa ökad rälskapacitet, för vi vet att det är trångt på spåren. Sverige har världens mest avreglerade järnväg och många aktörer slåss om plats på spåren för att frakta både människor och gods. Punktligheten sjunker och godstransporternas s.k. skogstid, dvs. när de står och väntar på att få tillgång till spår, ökar varje år.

Ur avsnittet "Myndighetsstrukturen och vissa organisatoriska frågor" i betänkandet. Läs betänkandet