Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

Väl fungerande transporttjänster med tåg är viktigt för att uppnå flera mål om hög sysselsättning, grundläggande tillgänglighet, minskad klimat- och miljöpåverkan samt färre dödade och skadade i trafiken. En förutsättning för att uppnå dessa mål är ett väl fungerande järnvägssystem med god samverkan mellan dess olika funktioner. Med anledning av motionsförslagen om samhällsuppdrag för SJ AB vill utskottet påminna om de ändringar som har gjorts i bolagsordningen för att förtydliga bolagets uppdrag. Utskottet vill också erinra om de förpliktelser som följer av EU:s fjärde järnvägspaket om en öppen marknad för persontrafik på järnväg. Mot den bakgrunden finner inte utskottet att det finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Motionerna 2024/25:2613 (MP) yrkande 135 och 2024/25:2630 (MP) yrkande 6 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Samhällsuppdrag för SJ AB" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet är införstått med det faktum att det nuvarande ATC-systemet i många avseenden har nått sin tekniska livslängd och att det därför är nödvändigt att ersätta det med ett nytt signalsystem. ERTMS är ett gemensamt europeiskt signalsystem, och utskottet påminner om att det finns krav från EU på att medlemsländerna ska ha installerat systemet till en viss tidpunkt. Utskottet konstaterar samtidigt att införandet av ERTMS är en utdragen process och att kostnaderna för det nya signalsystemet har underskattats kraftigt. Utskottet ser därför mycket positivt på det som regeringen framför i den senaste infrastrukturpropositionen om att takten i införandet av ERTMS ska öka, vilket säkrar järnvägens framtida funktion och bidrar till mer kapacitet, säkerhet och ökad punktlighet. Regeringen framhåller att målsättningen är att ERTMS ska införas i hela svenska järnvägssystemet till 2042 och att den avser att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en strategi utifrån den nya målsättningen. Utskottet välkomnar detta. Utskottet konstaterar att även järnvägsföretagen drabbas av betydande kostnader för att installera den ombordutrustning som krävs för att trafikera en järnvägsanläggning med det nya signalsystemet och ser därför i sammanhanget positivt på det installationsstöd som EU har gett. Utskottet välkomnar även att regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att utforma ett stöd till investeringar i ombordutrustning för ERTMS.

Mot bakgrund av regeringens målsättning för ERTMS och de nämnda uppdraget till Trafikverket finner utskottet inte anledning att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Motionerna 2024/25:193 (V) yrkande 8, 2024/25:2630 (MP) yrkande 11 och 2024/25:2947 (C) yrkandena 37–39 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Järnvägens signalsystem" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet påminner om att det framgår av järnvägsmarknadslagen vilka avgifter en infrastrukturförvaltare ska och får ta ut av järnvägsföretag och andra organisatörer av trafik för att använda järnvägsinfrastrukturen. Regelverket anger också hur avgifterna ska fastställas. Den svenska lagstiftningen utgår från gemensamma EU-rättsliga regler enligt vilka den vägledande principen är att banavgifterna minst ska täcka de kostnader som uppstår som en direkt följd av järnvägstrafiken. Utskottet vill också påminna om att banavgifter är en viktig förutsättning för att till en del finansiera järnvägsinfrastrukturen i landet. Utskottet finner nuvarande ordning ändamålsenlig. Utskottet välkomnar dock samtidigt att regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att se över de banavgifter som tas ut på det statliga järnvägsnätet, bl.a. för att säkerställa konkurrenssituationen för stora delar av det svenska näringslivet. Utskottet ser positivt på att avgifter och kostnadsunderlag kommer att ses över och eventuellt justeras. Utskottet kommer att ta del av redovisningen av uppdraget med stort intresse. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 2024/25:193 (V) yrkande 7 och 2024/25:3234 (V) yrkande 4.

Ur avsnittet "Banavgifter" i betänkandet. Läs betänkandet

Med längre och tyngre tåg kan samma mängd gods transporteras av färre tåg, och persontågen kan köras med fler vagnar. Längre och tyngre tåg innebär således att kapaciteten i järnvägssystemet utnyttjas mer optimalt och att konkurrenskraften för transportberoende näringar ökar. Utskottet vill därför framhålla att det finns möjlighet att få stora miljö- och samhällsnyttor genom att göra det möjligt för längre och tyngre tåg på det svenska järnvägsnätet. Utskottet är samtidigt medvetet om att vissa åtgärder och arbeten behöver genomföras för att bl.a. järnvägsinfrastrukturen och järnvägsstationerna ska ha möjlighet att ta emot längre och tyngre tåg. Utskottet vill i sammanhanget uppmärksamma det arbete som sedan flera år pågår inom Trafikverket för att möjliggöra för längre och tyngre tåg på det svenska järnvägsnätet. Utskottet välkomnar det som regeringen framför i den senaste infrastrukturpropositionen om att viktiga åtgärder för att utveckla och effektivisera transportinfrastrukturen är att möjliggöra för längre och tyngre transporter. Utskottet bedömer således att frågan om längre och tyngre tåg är väl beaktad och anser inte att det finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena.

Utskottet påminner vidare om att planering och genomförande av underhållsåtgärder i järnvägsnätet ska utgå från samhällsekonomisk effektivitet och en långsiktigt hållbar transportförsörjning. Trafikverket är infrastrukturförvaltare för det järnvägsnät som tillhör staten och ansvarar inom ramen för gällande författningar för planeringen av järnvägstrafik och underhåll. Utskottet förutsätter att Trafikverket arbetar konsekvent för en effektiv och hållbar planering så att underhållsåtgärder kan genomföras med korta ledtider och på ett sådant sätt att trafiken störs så lite som möjligt. Motionerna 2024/25:2630 (MP) yrkande 14, 2024/25:2947 (C) yrkandena 18.2 och 40 samt 2024/25:3235 (MP) yrkande 13 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Några åtgärder för en effektiv järnväg" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet påminner inledningsvis om att det enligt järnvägslagstiftningen är järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare som ytterst är operativt ansvariga för en säker drift av järnvägssystemet. Järnvägsföretagen har därmed ett ansvar för att fordonen de använder ges ett tillräckligt underhåll, och en infrastrukturförvaltares verksamhet ska utföras så att skador till följd av verksamheten förebyggs. Utskottet vill också peka på att det av järnvägslagstiftningen följer att ingen får beträda spårområdet utan infrastrukturförvaltarens eller ett järnvägsföretags tillstånd utom på platser där det klart framgår att allmänheten har tillträde. Vidare framgår det att den som stör ordningen eller genom sitt uppträdande utgör en risk för säkerheten i järnvägsdriften får avlägsnas.

Utskottet delar regeringens bedömning att klimatförändringarna är en omvärldsförändring av betydelse för transportinfrastrukturen och att behovet av klimatanpassningsåtgärder ökar för att kunna upprätthålla samhällsviktiga funktioner. Målet är att Sverige ska vara klimatanpassat och motståndskraftigt, och utskottet betonar att i arbetet med att skapa en robust och tillförlitlig transportinfrastruktur ska klimatrelaterade risker även i fortsättningen integreras och hanteras. Utskottet påminner om det som regeringen konstaterar i den senaste infrastrukturpropositionen att det kommer att behövas ett fortsatt arbete för att inventera behov och prioritera mellan åtgärder. I arbetet med klimatanpassning är därför riskidentifiering ett viktigt område att arbeta med så att rätt åtgärder kan prioriteras. Utskottet anser att frågorna om att säkra järnvägsinfrastrukturen från bl.a. ras, skred och bränder är av stor betydelse och utgår från att regeringen och myndigheterna gör en väl avvägd bedömning av vilka åtgärder som bör prioriteras för att Sverige ska få en robust och klimatanpassad järnvägsinfrastruktur.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1111 (M), 2024/25:1285 (SD), 2024/25:2627 (MP) yrkande 27 och 2024/25:2630 (MP) yrkande 16.

Ur avsnittet "Säkerhet vid spåren" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att det transportpolitiska funktionsmålet, dvs. att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet, också är en utgångspunkt för arbetet med järnvägstrafiken i Sverige. Utskottet är införstått med de utmaningar som finns inom järnvägssektorn med bristande punktlighet och tillförlitlighet som drabbar både resenärer och transportköpare. Utskottet välkomnar därför de regeringsuppdrag som Trafikverket har fått för att bl.a. fortsätta förbättringsarbetet för ökad robusthet, tillförlitlighet och punktlighet. Utskottet välkomnar också den handlingsplan som Trafikverket har lagt fram med åtgärder för att möjliggöra förbättrad trafikinformation i järnvägstrafiken. Utskottet har också tidigare följt upp punktligheten för persontrafik på järnvägen och identifierat en rad brister, och Riksrevisionen genomförde så sent som 2022 en granskning av statens insatser för att motverka tågförseningar. Utskottet välkomnar i sammanhanget även arbetet inom EU med att stärka resenärernas rättigheter genom den nya tågpassagerarförordning som trädde i kraft i juni 2023. Utskottet vill i sammanhanget också lyfta fram det arbete som bedrivs av berörda aktörer i järnvägs- och kollektivtrafikbranschen.

När det gäller motionsförslagen om olika åtgärder för att främja den regionala kollektivtrafiken vill utskottet påminna om att det är regionerna som ansvarar för sådan trafik, medan interregional kollektivtrafik i huvudfallet bedrivs på kommersiella grunder. Trafikverket har i förekommande fall i uppdrag att ingå och ansvara för statens avtal om transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik som inte upprätthålls i annan regi och där det saknas förutsättningar för kommersiell drift. SJ AB driver sin verksamhet på affärsmässiga grunder och enligt regelverken om konkurrens och statligt stöd. Utskottet påminner om att det är bolagets styrelse och ledning som ansvarar för den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet.

Utskottet finner inte att det finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet om Jernhusen AB utan förutsätter att det statliga bolaget utvecklar och förvaltar stationer, stationsområden, underhållsdepåer m.m. så att utvecklingen av ett effektivt och hållbart transportsystem främjas.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1727 (SD), 2024/25:2278 (SD), 2024/25:2387 (M), 2024/25:2531 (M) och 2024/25:2630 (MP) yrkandena 9, 12, 24 och 43.

Ur avsnittet "Vissa resenärsfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet är väl införstått med den kompetensbrist som finns inom transportsektorn, inte minst inom järnvägen. Utskottet välkomnar därför det arbete som görs inom Trafikverket med bl.a. Järnvägscollege. Utskottet ser vidare mycket positivt på det uppdrag som regeringen gav till Trafikverket i december 2024 om åtgärder för att stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen inom järnvägssektorn. Av uppdragsbeskrivningen framgår att Trafikverket ska analysera vilka framtida kompetensbehov som behöver säkerställas för att dels upprätthålla en säker och robust anläggning, dels kunna möta och omsätta de ökade åtgärder avseende underhåll och investeringar i järnvägen som följer av den kommande nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037. Utskottet kommer att noga följa hur järnvägens kompetensförsörjning utvecklas och finner mot bakgrund av det uppdrag Trafikverket nyss fått inte att det finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen. Motionerna 2024/25:1052 (S) och 2024/25:1209 (C) avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens utgångspunkt att hela Sverige ska fungera och att villkoren för att leva, bo och verka i hela landet ska stärkas. Det är därför också angeläget med en god tillgänglighet till landets olika delar. Utskottet påminner om att Trafikverket har i uppdrag att ingå och ansvara för statens avtal om transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik som inte upprätthålls i annan regi och där det saknas förutsättningar för kommersiell drift. Som underlag för de upphandlingar Trafikverket gör kartlägger myndigheten hur tillgängliga olika delar av landet är och gör därefter en bedömning av bl.a. vilken tågtrafik som bör handlas upp för att skapa tillgänglighet. Utskottet finner inte skäl att tvivla på att Trafikverket fullgör sin uppgift och på så sätt medverkar till en god tillgänglighet i landets olika delar. Motionerna 2024/25:790 (SD), 2024/25:1577 (S), 2024/25:1625 (C) och 2024/25:2947 (C) yrkande 41 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Nattåg" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att järnvägen står för en mycket begränsad del av transportsektorns utsläpp av växthusgaser. Det är dock givetvis angeläget att komma till rätta med även järnvägstrafikens utsläpp. Utskottet ser därför mycket positivt på de insatser som görs inom detta område, inte minst när det gäller vätgasdrivna tåg. Utskottet välkomnar bl.a. Energimyndighetens arbete inom ramen för en svensk vätgasstrategi och vill också uppmärksamma att det i Sverige redan pågår arbete med att ersätta diesel med vätgasdrift på sträckor som inte är elektrifierade. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:2465 (M) yrkande 5 och 2024/25:2947 (C) yrkande 84.

Ur avsnittet "Vissa miljöfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis betona att ansvaret för att utforma den regionala kollektivtrafiken ligger hos landets regioner och kommuner. Dessa ska ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram där de strategiska målen för kollektivtrafikens utveckling och vad som ska omfattas av den allmänna trafikplikten slås fast. De regionala trafikmyndigheterna fastställer vidare behov och mål för den regionala kollektivtrafikförsörjningen och beslutar om trafikering och prissättning. Utskottet påminner om att det huvudsakliga statliga ansvaret för staten består i att finansiera investeringar i infrastruktur. I sammanhanget vill utskottet även peka på att Trafikverket också har i uppdrag att ingå och ansvara för statens avtal om transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik som inte upprätthålls i annan regi och där det saknas förutsättningar för kommersiell drift. Med grund i egna utredningar, det uppdrag myndigheten har samt de medel som finns avsatta i statens budget gör Trafikverket upphandlingar och ingår samverkansavtal. Utskottet anser att detta är en god ordning och anser inte att det finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen om ansvarsfördelningen inom kollektivtrafiken.

Utskottet vill dock även framföra att transportsektorn i dag står för nästan en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Transportsystemets omställning är således av central betydelse om de långsiktiga klimatmålen ska nås. Utskottet har därför vid flera tillfällen framhållit att omställningen till ett långsiktigt hållbart transportsystem är en av de största utmaningar som transportpolitiken står inför. Utskottet vill understryka att en viktig del i att nå klimatmålet för transportsektorn är att öka resandet med klimatsmarta transporter. Det innebär bl.a. att fler människor ska välja att resa med kollektivtrafiken och att kollektivtrafikens andel av persontransporterna därmed ska öka. Utskottet vill i sammanhanget därför understryka att det ser mycket positivt på alla de initiativ som har tagits och åtgärder som genomförts av kollektivtrafikbranschen.

Utskottet vill även understryka att det är angeläget att möjliggöra för nya kollektiva transportlösningar och att arbetet med nya mobilitetslösningar är betydelsefullt för att öka andelen resande med kollektivtrafik. Utskottet vill framhålla att en effektiv och tillgänglig kollektivtrafik kräver ny kunskap och nya innovativa lösningar och uppmärksammar därför särskilt de möjligheter som digitalisering, delningstjänster och kombinerad mobilitet kan erbjuda för att minska behovet av personbilstransporter i samhället. Utskottet välkomnar därför det arbete som bedrivs på området.

Utskottet anser sammanfattningsvis att åtgärder för att på olika sätt stärka kollektivtrafiken i syfte att göra den mer attraktiv och effektiv är betydelsefulla för att nå de klimat- och transportpolitiska målen eftersom sådana åtgärder kan få fler människor att resa klimatsmart. Utskottet anser att frågan om en stärkt kollektivtrafik är väl uppmärksammad i sammanhanget och finner därför inte något skäl för att gå vidare med motionsförslagen. Motionerna 2024/25:934 (S), 2024/25:977 (L), 2024/25:1384 (SD) yrkande 18, 2024/25:1772 (MP) yrkandena 17 och 22, 2024/25:2016 (M), 2024/25:2465 (M) yrkande 4, 2024/25:2947 (C) yrkandena 5, 9 och 10, 2024/25:3126 (S) yrkande 12, 2024/25:3235 (MP) yrkande 17 och 2024/25:3236 (S) yrkande 12 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Stärkt kollektivtrafik" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att det enligt kollektivtrafiklagen är regionerna och kommunerna som gemensamt ansvarar för den regionala kollektivtrafiken. I ansvaret ligger att fastställa behov och mål för den regionala kollektivtrafikförsörjningen liksom att besluta om trafikering och prissättning. Priset på biljetterna i den lokala och regionala kollektivtrafiken sätts således efter politiska beslut på regional nivå, och det huvudsakliga statliga ansvaret består i att finansiera investeringar i infrastrukturen. Utskottet vill dock understryka att det delar motionärernas vilja att öka resandet med kollektivtrafik. Inte minst mot bakgrund av att kollektivtrafiken är en viktig del i att nå klimatmålet för transportsektorn. Utskottet välkomnar därför åtgärder för att få fler människor att välja att resa med kollektivtrafiken. Utskottet vill i det sammanhanget hänvisa till kollektivtrafikbranschens gemensamma programförklaring för att nystarta kollektivtrafiken efter pandemin. Den innehåller flera konkreta förslag på åtgärder som branschen själv kan vidta för att öka attraktiviteten och andelen kollektivtrafik inom landet liksom förslag på åtgärder på politisk nivå för kommuner, regioner och staten. Utskottet konstaterar också att det inom branschen pågår ett arbete med att hitta alternativa finansieringskällor för att kunna hålla biljettpriserna nere. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1772 (MP) yrkandena 18 och 23, 2024/25:2299 (S), 2024/25:2613 (MP) yrkandena 99 och 106, 2024/25:2947 (C) yrkande 11 och 2024/25:3217 (MP) yrkande 30.

Ur avsnittet "Kollektivtrafikens finansiering" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis lyfta fram det arbete som görs av Trafikverket och andra berörda aktörer för att nå trafiksäkerhetsmålen inom ramen för den övergripande nollvisionen. Utskottet vill i sammanhanget särskilt uppmärksamma den snabba teknikutvecklingen när det gäller fordon och trafiksäkerhetsfrämjande utrustning.

När det gäller frågan om bristfällig framkomlighet för kollektivtrafiken är utskottet införstått med de problem som inte minst drabbar busstrafikens resenärer i framför allt storstadsmiljöer. Utskottet ser därför positivt på de ansträngningar som görs av inte minst Svensk Kollektivtrafik för att på olika sätt förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken. När det gäller motionsyrkandet om stående passagerare i kollektivtrafiken hänvisar utskottet till Transportstyrelsens slutsatser med anledning av ett tidigare regeringsuppdrag i frågan och till befintliga bestämmelser på området.

Vidare ser utskottet också positivt på Trafikanalys löpande uppföljning av de transportpolitiska målen, varav ett är kollektivtrafikens tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, vilket borgar för ett kontinuerligt fokus på detta område.

En trygg och tillgänglig kollektivtrafik är av stor betydelse för att nå flera viktiga mål inom ramen för transport- och miljöpolitiken, men även inom Agenda 2030. Utskottet ser därför mycket positivt på det arbete som bedrivs, men finner inte att det finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:580 (C), 2024/25:980 (L), 2024/25:1772 (MP) yrkande 24, 2024/25:2247 (SD) och 2024/25:3126 (S) yrkande 16.

Ur avsnittet "Trygg och tillgänglig kollektivtrafik" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att ansvaret för den lokala och regionala kollektivtrafiken fördelas på de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och att ansvaret även omfattar tillgången till biljettsystem och biljettpris. Utskottet vill dock samtidigt understryka betydelsen av att det är enkelt att söka efter och köpa biljetter för att kunna utnyttja kollektivtrafikens möjligheter i hela landet och få fler människor att välja att resa kollektivt. Utskottet konstaterar i sammanhanget att det finns en rad nättjänster som underlättar för resenärer att köpa och boka biljetter varhelst de befinner sig i landet, en utveckling som utskottet ser mycket positivt på. Utskottet välkomnar också de initiativ som har tagits av branschen i syfte att öka andelen resenärer som väljer kollektivtrafiken och det arbete som bedrivs för att göra det enklare för alla resenärer, inklusive äldre och de som har någon form av funktionsnedsättning att hitta och köpa biljetter.

Utskottet finner därmed inte att det finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionsförslagen och avstyrker därför motionerna 2024/25:418 (SD), 2024/25:1772 (MP) yrkandena 19–21, 2024/25:2613 (MP) yrkande 100, 2024/25:2947 (C) yrkandena 6–8, 2024/25:2954 (C) yrkande 40, 2024/25:2955 (C) yrkande 28 och 2024/25:3126 (S) yrkande 83.

Ur avsnittet "Biljettsystem för järnvägs- och kollektivtrafik" i betänkandet, som även gäller punkt 12. Läs betänkandet

Utskottet finner inte att det finns anledning att vidta några åtgärder med anledning av det som lyfts fram i motionsförslaget om att lösa ut A-Train AB ur avtalet om Arlanda. När det gäller frågan om stationsavgifter på Arlanda och möjligheten att resa kollektivt vill utskottet framhålla att det är angeläget att uppmuntra andra transportmöjligheter till Arlanda flygplats än bilen, inte minst med hänsyn till klimat, miljö och trafikträngsel. Det behövs för att flygplatsen ska kunna fortsätta att utvecklas på ett miljömässigt hållbart sätt och därmed bidra till en hög tillgänglighet för både näringslivet och besöksnäringen i Sverige. Utskottet välkomnar initiativen som har tagits för att utveckla kollektivtrafiken till och från Arlanda och delar det regeringen framför om att för flyget är ökad intermodalitet och effektivare trafiklösningar som ger bättre tillgänglighet till flygplatserna med kollektivtrafik viktiga. Utskottet finner inte att det finns skäl att vidta något initiativ med anledning av motionsförslaget och avstyrker således motion 2024/25:1771 (MP) yrkande 5.

Reservationer

1.

Övergripande förutsättningar för järnvägen, punkt 1 (V)

av Malin Östh (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:193 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår motion

2024/25:2630 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Jag kan tyvärr konstatera att järnvägssystemet under en lång tid har styckats av, delats upp och ofta privatiserats. Detta har skett trots att järnvägstrafik är ett naturligt monopol där de olika delarna är nära förknippade och beroende av varandra för att skapa en fungerande helhet. Jag föreslår i stället att staten tar tillbaka kontrollen över järnvägen - ett helhetsansvar för den svenska järnvägen samlat i en gemensam statlig organisation, Järnväg Sverige. Jag föreslår att organisationen ska äga och i egen regi underhålla statens järnvägsinfrastruktur samt sätta priser, ansvara för all bokning och ha fullt ansvar för tågplaneringen. Jag är medveten om att de olika tågoperatörerna behöver kvarstå på grund av EU-rätten, men de får istället verka i ett system där samhället har kontrollen och där järnvägens bästa kommer i första rummet, inte operatörernas. Jag anser vidare att Järnväg Sverige ska sätta förutsägbara priser, att det ska sättas ett konkret mål för en ökning av spårbundna transporter samt att det ska byggas ny järnvägsinfrastruktur för att öka spårkapaciteten. Jag vill dessutom påminna om att en fungerande järnväg är en samhällsviktig verksamhet som också har stor betydelse för totalförsvaret.

2.

Övergripande förutsättningar för järnvägen, punkt 1 (MP)

av Rebecka Le Moine (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2630 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motion

2024/25:193 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Jag kan tyvärr konstatera att svensk järnväg är i kris. Tågen kommer inte fram, och kommer de fram kommer de försent. Nya projekt som ska avhjälpa problemen drar ut på tiden eller kommer inte igång. Underhållet är eftersatt, och det som ska genomföras hindras av att nya avlastande banor saknas. Det saknas vidare arbetspendlingsmöjligheter på många håll i landet. Dessutom befinner vi oss i en klimatkris där hållbara transporter är en av förutsättningarna för att få ned utsläppen av koldioxid till rimliga nivåer. Jag anser att järnvägen är och ska vara stommen i vårt transportsystem, men i dagsläget är det något som mest är till förtret. Jag anser att detta är oacceptabelt och att det därför bör inrättas en kriskommission för Sveriges järnvägar.

Jag anser vidare att det bör tillsättas en parlamentarisk järnvägsberedning. I dag är det regeringen som sköter planeringen och prioriteringen av järnvägsprojekt. Jag anser att det i stället behövs samsyn och långsiktighet när det gäller planeringen av infrastrukturprojekt.

3.

Samhällsuppdrag för SJ AB, punkt 2 (MP)

av Rebecka Le Moine (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 135 och

2024/25:2630 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 6.

Ställningstagande

Jag är medveten om att SJ AB är ett statligt bolag, vilket innebär att de behöver följa aktiebolagslagens krav på att skapa ekonomiskt värde för ägaren. Bolagsordningen anger att SJ AB ska bedriva persontrafik och, inom ramen för affärsmässighet, bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen och därmed en långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet. För att SJ AB ska kunna frångå aktiebolagslagens krav på att skapa ekonomiskt värde för ägaren, måste riksdagen besluta om att bolaget har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag. Jag anser därför att SJ AB bör tilldelas ett särskilt beslutat samhällsuppdrag att verka för ökat tågresande och upprätthålla järnvägslinjer.

4.

Organisering av järnvägsunderhåll, punkt 3 (S)

av Gunilla Svantorp (S), Kadir Kasirga (S), Carina Ödebrink (S), Zara Leghissa (S) och Fredrik Stenberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 27 och

2024/25:3236 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 20,

bifaller delvis motionerna

2024/25:2630 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 3 och

2024/25:3234 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 17 och

Ur avsnittet "Arlandabanan" i betänkandet. Läs betänkandet