Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det välkomnar Riksrevisionens granskningsrapport om bildandet av Svevia och Infranord och huruvida riksdagens intentioner har uppnåtts. Utskottet noterar att Riksrevisionen med anledning av granskningen rekommenderar regeringen att överväga att följa upp Svevias och Infranords produktivitetsutveckling i syfte att återrapportera till riksdagen samt genomföra en systematisk uppföljning och utvärdering av Svevias och Infranords åtgärder för att de ska kunna uppnå sina ekonomiska mål. Riksrevisionen rekommenderar vidare regeringen att genomföra djupare analyser av Svevia och Infranord innan nya ekonomiska mål fastställs för bolagen.

Utskottet noterar att regeringen i sin skrivelse till riksdagen uttalar att den inte delar Riksrevisionens slutsats att regeringens styrning av Svevia och Infranord inte säkerställer att riksdagens intentioner med bolagiseringen uppfylls. Regeringen konstaterar att båda bolagen har ett avkastningsmål som ägaren fastställt och att bolagen behöver en hög produktivitet och produktivitetsutveckling för att kunna nå dessa mål. Enligt regeringen styr således de beslutade målen bolagen mot ökad produktivitet och bolagen styrs enligt den modell som gäller för samtliga bolag i den statliga bolagsportföljen och som har tillämpats under en längre tid. Regeringen pekar även på att bolagens resultat och måluppfyllelse formellt följs upp vid ägardialoger och att då även statens förväntningar på bolagen diskuteras. Utskottet ser positivt på vad regeringen redovisar om att Regeringskansliet sedan bildandet av Svevia och Infranord har tydliggjort sina rutiner för ägardialoger, bl.a. genom att införa en standardiserad dagordning för dialogerna som bl.a. omfattar måluppfyllelse. Utskottet delar regeringens bedömningar med anledning av granskningsrapporten och ser också positivt på vad regeringen anför om att ägardialogerna har en viktig betydelse som verktyg för att följa upp de ekonomiska målen och möjliggöra för ägaren att begära en åtgärdsplan om målen inte nås.

Utskottet påminner om att utskottet i betänkande 2024/25:TU5 Infrastrukturfrågor konstaterar att myndighetsstrukturen inom transportområdet har utretts noggrant och att en enhällig riksdag våren 2010 fattade beslut om den nuvarande myndighetsstrukturen. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och anser därmed inte att det bör tillsättas en utredning för att belysa om Sverige ska återgå till den tidigare ordningen med ett statligt banverk respektive vägverk. Utskottet anser inte heller att det finns anledning att vidta åtgärder med anledning av motionsyrkandet om behovet av att bryta tillbaka marknadiseringen och den byråkratisering den medför.

När det gäller motionsyrkandet om att staten i ökad utsträckning behöver bedriva väg- och järnvägsunderhåll i egen regi påminner utskottet om att frågan om hur järnvägsunderhållet ska organiseras har varit föremål för ett antal utredningar under de senaste åren. Mot bakgrund av det stora underhållsbehov som finns och kostnaderna för nödvändiga åtgärder finner utskottet det angeläget att underhållet utformas så effektivt som möjligt och att de medel som avsätts till såväl väg- som järnvägsunderhåll används på ett ändamålsenligt sätt. Utskottet anser i likhet med regeringen och Riksrevisionen att det är viktigt att upprätthålla konkurrensneutraliteten på marknaderna för väg- och järnvägsunderhåll. Utskottet delar vidare regeringens uppfattning att den nuvarande ordningen med en avreglerad järnvägsmarknad har bidragit till en positiv utveckling av järnvägsunderhållet. Utskottet anser även att den nuvarande ordningen med konkurrens inom vägunderhållet är ändamålsenlig. Utskottet finner därmed inte att det för närvarande finns anledning att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslaget om att Trafikverket i ökad utsträckning ska bedriva väg- och järnvägsunderhåll i egen regi. Utskottet anser inte heller att det för närvarande finns anledning att vidta någon åtgärd i fråga om motionsyrkandet om att Sveriges järnväg behöver en ansvarig myndighet med expertis som ägnar hela sitt fokus åt järnvägen och att det i detta ingår ett förstatligande av järnvägsunderhållet.

När det gäller motionsyrkandet om att regeringen bör ges i uppdrag att genomföra en uppföljning av Svevias och Infranords produktivitetsutveckling samt Trafikverkets beställarkompetens och kunskap om järnvägsanläggningen i syfte att återrapportera till riksdagen vill utskottet påtala följande. I likhet med regeringen instämmer utskottet i Riksrevisionens bedömning att Trafikverkets beställarkompetens behöver utvecklas för att bl.a. öka konkurrensen på marknaden. Utskottet instämmer med regeringen att en viktig faktor för att effektivt kunna genomföra såväl investeringar som underhåll av vägar och järnvägar är att marknadens aktörer arbetar med utveckling, innovation och investeringar i verksamheten och att Trafikverket därför tillsammans med branschen behöver utveckla ändamålsenliga och effektivare underhållsavtal, samtidigt som myndigheten stärker sin beställarkompetens. Utskottet ser därför positivt på att Trafikverket på regeringens uppdrag och på eget initiativ har genomfört ett antal genomlysningar av myndighetens verksamhet som bl.a. innefattar att utveckla och stärka myndighetens beställarkompetens. Utskottet ser även positivt på vad Trafikverket nyligen har aviserat om att resultatet av genomlysningen ska utgöra underlag inför fortsatta beslut och ge stöd för att genomföra förbättringsåtgärder och förflyttningar som leder till ökad effektivitet och stärkt leveransförmåga i Trafikverkets verksamhet. Utskottet välkomnar i sammanhanget även regeringens uttalande i skrivelsen till riksdagen om att regeringen följer Trafikverkets arbete med att öka beställarkompetensen.

Utskottet påminner också om att Produktivitetskommissionen i april 2024 presenterade ett delbetänkande med ett antal förslag för att höja produktiviteten i näringslivet och den offentliga sektorn. Kommissionen betonade bl.a. att det finns ett behov av att se över om organiseringen av transportsektorn är ändamålsenlig. Utskottet ser fram emot att följa och ta del av Produktivitetskommissionens fortsatta arbete och den slutredovisning som ska presenteras senast den 1 oktober 2025.

Ur avsnittet "Bildandet av Svevia och Infranord" i betänkandet. Läs betänkandet