Grundläggande om utbildning

Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag. Skollagen tydliggör bl.a. att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Vidare ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I läroplanerna finns närmare beskrivningar av utbildningens värdegrund. Enligt formuleringarna om jämställdhet ska skolan bl.a. främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet, och synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande samt val och utveckling.

I fråga om religionsfrihet och konfessionella inslag i skolan hänvisar utskottet till de ändrade bestämmelserna i 1 kap. skollagen som gäller sedan januari 2023. Då infördes bl.a. en ny definition av begreppet konfessionellt inslag, som tydliggör att elever kan utöva både sin positiva och negativa religionsfrihet, såväl i förskolor, skolor och fritidshem med offentlig huvudman som i fristående förskolor, skolor och fritidshem. Utskottet anser att bestämmelserna är väl avvägda. Utskottet vill också lyfta fram Skolinspektionens uppdrag att förstärka sin tillsyn och annan granskning av skolor med konfessionell inriktning samt att ta fram stödmaterial för kommunernas tillsyn av konfessionella inslag i förskolan.

I fråga om att värna elevers inflytande i svensk skola framgår det av 4 kap. skollagen att barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. Samtidigt noterar utskottet att Läroplansutredningen föreslår ändrade skrivningar i läroplanen om elevers inflytande i syfte att klargöra lärarens ansvar för undervisningen. Läroplanens betänkande har remitterats och utskottet avvaktar det pågående beredningsarbetet.

När det gäller yrkanden som handlar om hedersrelaterade frågor, hot och våld vill utskottet uppmärksamma det arbete och de insatser som Skolverket genomför inom området på uppdrag av regeringen. Vidare har regeringen nyligen beslutat att tillsätta en utredning som ska föreslå åtgärder för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, tystnadskultur och upprätthållande av hedersnormer i förskolan, skolan och fritidshemmet (dir. 2025:31). Utredaren ska också föreslå åtgärder så att personal kan få ett starkare stöd i att förebygga, upptäcka och motverka hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, skolan och fritidshemmet. Uppdraget ska redovisas i augusti 2026. Utskottet ser fram emot att ta del av de förslag som väntas på området och ser inga skäl att föregripa den pågående utredningen.

När det sedan gäller skolans arbete mot rasism och antisemitism anser utskottet att det är angelägna frågor. Utskottet konstaterar att det pågår arbete inom området. Regeringen beslutade i december 2024 om en handlingsplan för rasism och hatbrott där Skolverket pekas ut som en viktig myndighet för att bidra till handlingsplanens delmål. Skolverket och Forum för levande historia har också, inom ramen för sitt regeringsuppdrag om demokratistärkande insatser för att motverka antisemitism och andra former av rasism, utvecklat en modell för hur förskolor och skolor kan arbeta systematiskt med frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Myndigheterna erbjuder även skolorna processtöd i arbetet. Vidare har myndigheterna fler regeringsuppdrag som ska bidra med kunskap om antisemitism och andra former av rasism och intolerans i skolväsendet. Utskottet ser i nuläget inte skäl till ytterligare åtgärder inom området.

Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med an-ledning av yrkandena. Mot bakgrund av ovanstående, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:414 (SD), 2024/25:1121 (M), 2024/25:1413 (SD) yrkandena 8, 9 och 10, 2024/25:1448 (SD) yrkande 9, 2024/25:1733 (KD) yrkande 1, 2024/25:1925 (V) yrkande 1, 2024/25:1931 (V) yrkandena 15, 16 och 17, 2024/25:2318 (S), 2024/25:2643 (MP) yrkandena 24 och 25, 2024/25:3024 (S) yrkandena 27 och 35, 2024/25:3157 (C) yrkande 34 och 2024/25:3161 (C) yrkande 70.

Ur avsnittet "Skolans värdegrund" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Utskottet vill hänvisa till att grundskolans ämnen och de gymnasiegemensamma ämnena regleras i skollagen. Vidare är det regeringen som beslutar om grundskolans och gymnasieskolans läroplaner, inklusive grundskolans kursplaner och ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena. Skolverket föreskriver om övriga ämnesplaner. I grundskolan finns bl.a. även skolans val som får omfatta ett lokalt tillval, om Skolverket har godkänt en plan för undervisningen.

När det gäller grundskolans läroplaner och kursplaner överlämnade Läroplansutredningen sitt betänkande till regeringen i mars med förslag till ändringar i syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling. Dessa ska uppnås genom en tydlig kunskapsinriktning med fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter samt bättre anpassning efter elevers kognitiva utveckling och skilda förutsättningar. Utredningen föreslår bl.a. en tydlig inriktning på ämneskunskaper. Utredningen gör också bedömningen att regeringen bör se till att läroplanerna för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får en ny struktur. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att det finns skäl att föregå beredningen.

För gymnasieskolans del har det nyligen genomförts en översyn av ämnen och ämnesplaner i samband med övergången till ämnesbetyg där även ämnesinnehållet i viss utsträckning sågs över och ämnesplanerna uppdaterades för att fungera i samtiden. De nya ämnesplanerna träder i kraft till höstterminen 2025.

När det särskilt gäller kunskaper om totalförsvar så vill utskottet uppmärksamma att det ingår i den nya ämnesplanen för samhällskunskap i gymnasieskolan. Utskottet noterar också att Läroplansutredningen föreslår att kunskaper om totalförsvar även ska skrivas in i kursplanen i samhällskunskap i högstadiet. Utredningen framför vidare att säkerhet och beredskap är viktiga frågor för skolan att beakta i dag och att även läroplanernas inledande delar behöver ändras så att de i högre grad avspeglar dessa områden.

När det särskilt gäller kunskaper om hållbar utveckling vill utskottet hänvisa till skrivningarna i läroplanerna. Utskottet noterar också att Läroplansutredningen lämnar förslag om att läroplanens inledande delar behöver uppdateras för att synliggöra samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling. Skolverket har även tagit fram stödmaterial till lärare om undervisningen och till skolledare om organisationens betydelse för att utveckla en verksamhet för lärande för hållbar utveckling.

När det särskilt gäller kunskaper om idrott och hälsa inkluderat vattenvana och hjärt- och lungräddning vill utskottet även inom detta område hänvisa till skrivningarna i läroplanerna. Om ämnet idrott och hälsa framgår det av grundskolans läroplan bl.a. att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan samt kunskaper om hur rörelse förhåller sig till fysisk, psykisk och social hälsa.

När det särskilt gäller kunskaper om källkritiskt förhållningssätt framgår det av grundskolans läroplan att eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna förstå risker och kunna värdera information. Vidare föreslår Läroplansutredningen förtydliganden av dessa skrivningar. Utskottet noterar också att Europeiska kommissionen har tagit fram riktlinjer till lärare om hur man kan stärka ungdomars förmåga till kritiskt tänkande och på så sätt öka deras motståndskraft i den digitala världen.

I fråga om svenska som andraspråk konstaterar utskottet att Utredningen om grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen i sitt betänkande bl.a. framför att den nuvarande regleringen av svenska som andraspråk inte är tillräckligt tydlig när det gäller vilka elever som kan ha behov av undervisning i svenska som andraspråk och att det därför ska förtydligas vilka målgrupperna är för svenska som andraspråk. Vidare ska ett obligatoriskt kartläggningsmaterial användas inför beslut om eleven ska läsa svenska eller svenska som andraspråk. Den pågående beredningen av utredningens förslag bör inte föregripas.

Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med an-ledning av yrkandena. Mot bakgrund av ovanstående, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:396 (SD), 2024/25:544 (S), 2024/25:635 (SD), 2024/25:857 (V) yrkande 4, 2024/25:1075 (KD), 2024/25:1079 (M), 2024/25:1273 (S) yrkande 2, 2024/25:1302 (SD), 2024/25:1599 (S), 2024/25:1931 (V) yrkande 32, 2024/25:2390 (M), 2024/25:2579 (M), 2024/25:2643 (MP) yrkande 19, 2024/25:2941 (M), 2024/25:3024 (S) yrkande 34, 2024/25:3055 (MP) yrkande 25, 2024/25:3109 (S) yrkande 47 och 2024/25:3217 (MP) yrkandena 1 och 36.

Ur avsnittet "Ämnen och kunskapsområden" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7 och 8. Läs betänkandet

Utskottet vill hänvisa till att grundskolans ämnen och de gymnasiegemensamma ämnena regleras i skollagen. Vidare är det regeringen som beslutar om grundskolans och gymnasieskolans läroplaner, inklusive grundskolans kursplaner och ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena. Skolverket föreskriver om övriga ämnesplaner. I grundskolan finns bl.a. även skolans val som får omfatta ett lokalt tillval, om Skolverket har godkänt en plan för undervisningen.

När det gäller grundskolans läroplaner och kursplaner överlämnade Läroplansutredningen sitt betänkande till regeringen i mars med förslag till ändringar i syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling. Dessa ska uppnås genom en tydlig kunskapsinriktning med fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter samt bättre anpassning efter elevers kognitiva utveckling och skilda förutsättningar. Utredningen föreslår bl.a. en tydlig inriktning på ämneskunskaper. Utredningen gör också bedömningen att regeringen bör se till att läroplanerna för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får en ny struktur. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att det finns skäl att föregå beredningen.

För gymnasieskolans del har det nyligen genomförts en översyn av ämnen och ämnesplaner i samband med övergången till ämnesbetyg där även ämnesinnehållet i viss utsträckning sågs över och ämnesplanerna uppdaterades för att fungera i samtiden. De nya ämnesplanerna träder i kraft till höstterminen 2025.

När det särskilt gäller kunskaper om totalförsvar så vill utskottet uppmärksamma att det ingår i den nya ämnesplanen för samhällskunskap i gymnasieskolan. Utskottet noterar också att Läroplansutredningen föreslår att kunskaper om totalförsvar även ska skrivas in i kursplanen i samhällskunskap i högstadiet. Utredningen framför vidare att säkerhet och beredskap är viktiga frågor för skolan att beakta i dag och att även läroplanernas inledande delar behöver ändras så att de i högre grad avspeglar dessa områden.

När det särskilt gäller kunskaper om hållbar utveckling vill utskottet hänvisa till skrivningarna i läroplanerna. Utskottet noterar också att Läroplansutredningen lämnar förslag om att läroplanens inledande delar behöver uppdateras för att synliggöra samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling. Skolverket har även tagit fram stödmaterial till lärare om undervisningen och till skolledare om organisationens betydelse för att utveckla en verksamhet för lärande för hållbar utveckling.

När det särskilt gäller kunskaper om idrott och hälsa inkluderat vattenvana och hjärt- och lungräddning vill utskottet även inom detta område hänvisa till skrivningarna i läroplanerna. Om ämnet idrott och hälsa framgår det av grundskolans läroplan bl.a. att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan samt kunskaper om hur rörelse förhåller sig till fysisk, psykisk och social hälsa.

När det särskilt gäller kunskaper om källkritiskt förhållningssätt framgår det av grundskolans läroplan att eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna förstå risker och kunna värdera information. Vidare föreslår Läroplansutredningen förtydliganden av dessa skrivningar. Utskottet noterar också att Europeiska kommissionen har tagit fram riktlinjer till lärare om hur man kan stärka ungdomars förmåga till kritiskt tänkande och på så sätt öka deras motståndskraft i den digitala världen.

I fråga om svenska som andraspråk konstaterar utskottet att Utredningen om grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen i sitt betänkande bl.a. framför att den nuvarande regleringen av svenska som andraspråk inte är tillräckligt tydlig när det gäller vilka elever som kan ha behov av undervisning i svenska som andraspråk och att det därför ska förtydligas vilka målgrupperna är för svenska som andraspråk. Vidare ska ett obligatoriskt kartläggningsmaterial användas inför beslut om eleven ska läsa svenska eller svenska som andraspråk. Den pågående beredningen av utredningens förslag bör inte föregripas.

Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med an-ledning av yrkandena. Mot bakgrund av ovanstående, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:396 (SD), 2024/25:544 (S), 2024/25:635 (SD), 2024/25:857 (V) yrkande 4, 2024/25:1075 (KD), 2024/25:1079 (M), 2024/25:1273 (S) yrkande 2, 2024/25:1302 (SD), 2024/25:1599 (S), 2024/25:1931 (V) yrkande 32, 2024/25:2390 (M), 2024/25:2579 (M), 2024/25:2643 (MP) yrkande 19, 2024/25:2941 (M), 2024/25:3024 (S) yrkande 34, 2024/25:3055 (MP) yrkande 25, 2024/25:3109 (S) yrkande 47 och 2024/25:3217 (MP) yrkandena 1 och 36.

Ur avsnittet "Ämnen och kunskapsområden" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6 och 8. Läs betänkandet

Utskottet vill hänvisa till att grundskolans ämnen och de gymnasiegemensamma ämnena regleras i skollagen. Vidare är det regeringen som beslutar om grundskolans och gymnasieskolans läroplaner, inklusive grundskolans kursplaner och ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena. Skolverket föreskriver om övriga ämnesplaner. I grundskolan finns bl.a. även skolans val som får omfatta ett lokalt tillval, om Skolverket har godkänt en plan för undervisningen.

När det gäller grundskolans läroplaner och kursplaner överlämnade Läroplansutredningen sitt betänkande till regeringen i mars med förslag till ändringar i syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling. Dessa ska uppnås genom en tydlig kunskapsinriktning med fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter samt bättre anpassning efter elevers kognitiva utveckling och skilda förutsättningar. Utredningen föreslår bl.a. en tydlig inriktning på ämneskunskaper. Utredningen gör också bedömningen att regeringen bör se till att läroplanerna för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får en ny struktur. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att det finns skäl att föregå beredningen.

För gymnasieskolans del har det nyligen genomförts en översyn av ämnen och ämnesplaner i samband med övergången till ämnesbetyg där även ämnesinnehållet i viss utsträckning sågs över och ämnesplanerna uppdaterades för att fungera i samtiden. De nya ämnesplanerna träder i kraft till höstterminen 2025.

När det särskilt gäller kunskaper om totalförsvar så vill utskottet uppmärksamma att det ingår i den nya ämnesplanen för samhällskunskap i gymnasieskolan. Utskottet noterar också att Läroplansutredningen föreslår att kunskaper om totalförsvar även ska skrivas in i kursplanen i samhällskunskap i högstadiet. Utredningen framför vidare att säkerhet och beredskap är viktiga frågor för skolan att beakta i dag och att även läroplanernas inledande delar behöver ändras så att de i högre grad avspeglar dessa områden.

När det särskilt gäller kunskaper om hållbar utveckling vill utskottet hänvisa till skrivningarna i läroplanerna. Utskottet noterar också att Läroplansutredningen lämnar förslag om att läroplanens inledande delar behöver uppdateras för att synliggöra samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling. Skolverket har även tagit fram stödmaterial till lärare om undervisningen och till skolledare om organisationens betydelse för att utveckla en verksamhet för lärande för hållbar utveckling.

När det särskilt gäller kunskaper om idrott och hälsa inkluderat vattenvana och hjärt- och lungräddning vill utskottet även inom detta område hänvisa till skrivningarna i läroplanerna. Om ämnet idrott och hälsa framgår det av grundskolans läroplan bl.a. att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan samt kunskaper om hur rörelse förhåller sig till fysisk, psykisk och social hälsa.

När det särskilt gäller kunskaper om källkritiskt förhållningssätt framgår det av grundskolans läroplan att eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna förstå risker och kunna värdera information. Vidare föreslår Läroplansutredningen förtydliganden av dessa skrivningar. Utskottet noterar också att Europeiska kommissionen har tagit fram riktlinjer till lärare om hur man kan stärka ungdomars förmåga till kritiskt tänkande och på så sätt öka deras motståndskraft i den digitala världen.

I fråga om svenska som andraspråk konstaterar utskottet att Utredningen om grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen i sitt betänkande bl.a. framför att den nuvarande regleringen av svenska som andraspråk inte är tillräckligt tydlig när det gäller vilka elever som kan ha behov av undervisning i svenska som andraspråk och att det därför ska förtydligas vilka målgrupperna är för svenska som andraspråk. Vidare ska ett obligatoriskt kartläggningsmaterial användas inför beslut om eleven ska läsa svenska eller svenska som andraspråk. Den pågående beredningen av utredningens förslag bör inte föregripas.

Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med an-ledning av yrkandena. Mot bakgrund av ovanstående, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:396 (SD), 2024/25:544 (S), 2024/25:635 (SD), 2024/25:857 (V) yrkande 4, 2024/25:1075 (KD), 2024/25:1079 (M), 2024/25:1273 (S) yrkande 2, 2024/25:1302 (SD), 2024/25:1599 (S), 2024/25:1931 (V) yrkande 32, 2024/25:2390 (M), 2024/25:2579 (M), 2024/25:2643 (MP) yrkande 19, 2024/25:2941 (M), 2024/25:3024 (S) yrkande 34, 2024/25:3055 (MP) yrkande 25, 2024/25:3109 (S) yrkande 47 och 2024/25:3217 (MP) yrkandena 1 och 36.

Ur avsnittet "Ämnen och kunskapsområden" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6 och 7. Läs betänkandet

Frågan om likvärdig betygssättning är enligt utskottets mening av stor vikt. De betyg som sätts i skolan ska återspegla elevernas kunskaper på ett rättvisande sätt.

Vad gäller yrkanden om behovet av att tillsätta en utredning om förändringar i betygssystemet konstaterar utskottet att Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden nyligen har överlämnat sitt betänkande Ett likvärdigt betygssystem till regeringen och att det nu är ute på remiss. Förslagen syftar till att göra betyg och meritvärden mer likvärdiga och att de på ett rättvisande sätt speglar elevers ämneskunskaper. Utskottet noterar att det finns förslag inom de flesta områden som yrkandena tar upp. Utredningen föreslår bl.a. att ett nytt betygssystem med en ny tiogradig betygsskala införs och att en sammantagen bedömningsprincip ska gälla för samtliga betygssteg.

Vad gäller yrkandena om att avskaffa betyget F och att det inte ska utgöra en spärrgräns till gymnasieskolan noterar utskottet att den nya betygsskala som utredningen föreslår innebär att det inte längre finns en skarp gräns i skalan mellan ett godkänt och ett icke godkänt betyg. Utskottet vill också uppmärksamma Utredningen om fler vägar till arbetslivet som föreslår att fler elever ska beredas plats på gymnasieskolans yrkesutbildningar även om de inte möter dagens behörighetskrav. Genom de båda utredningarnas förslag utestängs inte längre lika många lågpresterande elever från fortsatt utbildning.

Vad gäller yrkandena om att införa nationella kunskapsmätningar vill utskottet även här hänvisa till Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden som föreslår att det ska införas ett system med digitala kunskapsutvärderingar som ska ge information om kunskapsutvecklingen på nationell nivå över tid. Utskottet vill inte föregripa den beredning som pågår av utredningarnas betänkanden.

När det gäller yrkandet med förslag om förändringar i regelverket om betyg tidigast från årskurs 7 hänvisar utskottet till att det regelverk som gäller nu är väl avvägt.

Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med anled-ning av yrkandena. Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:924 (S), 2024/25:2013 (S), 2024/25:2451 (S) yrkandena 1–3, 2024/25:2476 (S), 2024/25:2566 (M), 2024/25:3024 (S) yrkandena 36 och 37, 2024/25:3161 (C) yrkandena 15–18 och 2024/25:3217 (MP) yrkandena 25–27.

Ur avsnittet "Betyg och bedömning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis hänvisa till att det följer av språklagen att den som har ett annat modersmål ska ges möjlighet att använda och utveckla sitt modersmål. Enligt skollagen har elever i grundskolan och motsvarande skolformer samt i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan rätt att erbjudas modersmålsundervisning under vissa förutsättningar, bl.a. framgår det att modersmålsundervisning ska erbjudas elever som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska och om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Vad gäller rätten till studiehandledning på modersmålet framgår det av skol- och gymnasieförordningarna att en elev ska få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det, och på högstadiet har nyanlända elever, enligt skollagen, en förstärkt rätt till studiehandledning på modersmålet. Samtidigt noterar utskottet att Utredningen om införande av grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen, som nyligen överlämnat sitt betänkande till regeringen, bedömer att rätten till studiehandledning på modersmålet bör utökas och ges i samtliga skolår.

Utskottet vill uppmärksamma att den nämnda utredningen inte lämnar några förslag om modersmålsundervisningen men att den lämnar ett antal slutsatser och bedömningar utifrån uppdraget att analysera om och i så fall hur deltagande i modersmålsundervisning påverkar elevers integration, studieresultat och kunskapsutveckling i svenska språket i olika stadier och skolformer. Utredningen pekar ut flera frågor att åtgärda inom de områden som yrkandena handlar om, t.ex. att ämnet modersmål bör regleras i timplanerna, att elever som kommer till Sverige utan vårdnadshavare ska ha rätt till undervisning i modersmål och att en nationell samordning av modersmålsundervisningen bör inrättas så att tillgången till modersmåls-undervisningen blir mer likvärdig över hela landet. En nationell samordning skulle t.ex. kunna göra det möjligt för elever att få tillgång till modersmålsundervisning även i de fall färre än fem elever önskar modersmålsundervisning i ett språk hos en huvudman. Vidare anser utredningen att modersmålsundervisningens kvalitet kontinuerligt bör granskas. Utskottet vill inte föregripa det pågående beredningsarbetet.

Vad gäller undervisning i nationella minoritetsspråk vill utskottet hänvisa till den ändrade ordningen för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som riksdagen nyligen beslutat om och som ska tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2025. Den innebär stärkta rättigheter till undervisning i nationella minoritetsspråk. Lagändringarna innebär att en elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk utan krav på att eleven har förkunskaper i språket. I grundskolan och motsvarande skolformer gäller redan den ordningen.

Utskottet vill också påminna om Skolverkets uppdrag att ansvara för nationell samordning av undervisning i nationella minoritetsspråk. I uppdraget ingår bl.a. att ansvara för hur fjärrundervisning i nationella minoritetsspråk kan göras tillgänglig för alla huvudmän och att främja tillgången till läromedel inom nationella minoritetsspråk. Utskottet ser positivt på att elevernas tillgång till undervisning och läromedel i sitt nationella minoritetsspråk på så vis kan öka.

Vad gäller frågan om att införa nationellt minoritetsspråk som ett eget ämne i skolan noterar utskottet att ett sådant förslag finns med i betänkandet från Utredningen om förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt minoritetsspråk. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår.

I fråga om modersmålsundervisning för vuxna adopterade kan utskottet konstatera att det i dag inte finns någon rätt till modersmålsundervisning inom komvux. Huvudmännens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning för adopterade gäller i grundskolan och motsvarande skolformer samt gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Utskottet finner inte skäl att föreslå en ändrad ordning när det gäller möjligheter till modersmålsundervisning inom komvux.

Mot bakgrund av ovanstående, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:426 (S), 2024/25:468 (V) yrkande 7, 2024/25:1652 (S), 2024/25:1745 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1931 (V) yrkande 31, 2024/25:1932 (V) yrkandena 2–8, 2024/25:1935 (V) yrkande 16, 2024/25:2643 (MP) yrkande 15, 2024/25:3024 (S) yrkandena 39 och 40, 2024/25:3161 (C) yrkande 74 och 2024/25:3217 (MP) yrkande 37.

Ur avsnittet "Undervisning i modersmål och nationella minoritetsspråk" i betänkandet. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör främst samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:UbU5, 2022/23:UbU6, 2022/23:UbU7, 2023/24:UbU3, 2023/24:UbU9, 2023/24:UbU10 och 2023/24:UbU11. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Övergripande värdegrundsfrågor, punkt 1 (SD)

av Patrick Reslow (SD), Robert Stenkvist (SD), Jörgen Grubb (SD) och Anders Alftberg (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1413 av Sara Gille m.fl. (SD) yrkande 10 och

avslår motionerna

2024/25:414 av Markus Wiechel (SD),

2024/25:1121 av Marléne Lund Kopparklint (M),

2024/25:1925 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1,

2024/25:1931 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 16 och 17 samt

2024/25:3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 70.

Ställningstagande

Vi anser att det i skolans värld är en självklarhet att alla elever behandlas likvärdigt. Vi ser med stort allvar på de rapporter som vittnar om att det förekommer särbehandling utifrån kulturella och religiösa särkrav i skolan. Vi anser därför att varje kommun aktivt behöver motverka könsseparatistiska aktiviteter som cementerar könsroller och motverkar jämställdhet som t.ex. könsseparata badtider och könssegregering i klassrum och i transportmedel till och från skolan, då det inskränker barnens rätt till likvärdig utbildning samt likabehandling.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

2.

Övergripande värdegrundsfrågor, punkt 1 (V)

av Daniel Riazat (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1925 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1 och

2024/25:1931 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 16 och 17 samt

avslår motionerna

2024/25:414 av Markus Wiechel (SD),

2024/25:1121 av Marléne Lund Kopparklint (M),

2024/25:1413 av Sara Gille m.fl. (SD) yrkande 10 och

2024/25:3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 70.

Ställningstagande

Varje individ har själv rätt att välja livsåskådning och att utöva den. Religiös eller annan ideologisk påverkan ska därför inte förekomma i skolan oavsett om det handlar om obligatoriska eller frivilliga inslag i utbildningen. Skolornas fokus bör i stället vara alla elevers rätt att välja att tro på, samt utöva eller inte utöva, en religion samt på en religionskunskapsundervisning av hög kvalitet. Jag anser att samtliga förskolor, skolor och fritidshem bör hållas konfessionsfria samtidigt som barnens rätt till att få tro och utöva en eventuell religion ska respekteras. Det bör därför utredas hur alla skolor kan bli konfessionsfria.

För att nå det övergripande jämställdhetspolitiska målet om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv behöver det våldsförebyggande arbetet prioriteras, enligt Jämställdhetsmyndigheten. Vänsterpartiet har en politik både för ökad jämställdhet och för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Jag vill särskilt framhålla vikten av ett sådant genomgripande arbete i hela samhället. Jag anser därför att regeringen bl.a. bör ge kommunerna i uppdrag att utveckla förebyggande insatser inom förskolor, skolor och fritidsverksamheter för ett aktivt normkritiskt arbete mot våld.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

3.

Övergripande värdegrundsfrågor, punkt 1 (C)

av Anders Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 70 och

avslår motionerna

2024/25:414 av Markus Wiechel (SD),

2024/25:1121 av Marléne Lund Kopparklint (M),

2024/25:1413 av Sara Gille m.fl. (SD) yrkande 10,

2024/25:1925 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1 och

2024/25:1931 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 16 och 17.

Ställningstagande

Ungdomsbarometern och den internationella studien om elevers kunskaper, attityder och engagemang i medborgar-, demokrati- och samhällsfrågor (ICCS), visar båda samma sak: minskande tillit och förtroende till politiken och samhällets institutioner. Jag anser att detta är en oroande utveckling som måste tas på allvar. Ett raster av politiska lösningar måste komma på plats för att trenden ska kunna vändas. Framförallt handlar det om att minska utanförskapet och stärka framtidstron hos de som står allra längst ifrån samhället. Men det är också viktigt att barn och unga redan i tidig ålder får förståelse för det demokratiska samtalet och hur det är att ta ansvar och göra sin röst hörd. Jag anser att barn och unga redan i skolan ska kunna praktisera demokratin och påverka skolmiljön. Det är rimligt att elever ska ha inflytande över sin skolgång och att de får möjlighet att påverka presentationsmetoder och innehåll i den mån det är möjligt.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

4.

Skolans arbete med hedersrelaterade frågor, punkt 2 (S)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S) och Rose-Marie Carlsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 27 och

avslår motionerna

2024/25:1413 av Sara Gille m.fl. (SD) yrkandena 8 och 9,

2024/25:1448 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 9,

2024/25:2318 av Sanne Lennström (S) och

2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 34.

Ställningstagande

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet