Lärare och elever

Utskottet konstaterar att flera yrkanden handlar om att locka fler till läraryrket och om att på olika sätt stärka förutsättningarna för skolans personal, genom bl.a. minskad administration samt bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor. Det är enligt utskottet viktigt med goda förutsättningar för att lärare, rektorer och annan skolpersonal ska kunna utöva sina yrken på ett bra sätt. En skolmiljö som präglas av ordning och studiero där lärare har tid och möjlighet att fokusera på barns och elevers kunskapsutveckling borde vara något självklart. Utskottet vill därför uppmärksamma att det pågår ett intensivt arbete från regeringens sida för att stärka läraryrket och göra det mer attraktivt att arbeta i svensk skola. Utskottet noterar flera insatser och pågående arbeten som syftar till att förbättra skolans arbetsmiljö, minska lärarnas administrativa arbete och få fler kunniga och kompetenta lärare och rektorer.

Bland utredningar som utskottet kan nämna i sammanhanget återfinns Utredningen om minskad administration och om reglering av förskollärares och lärares tid, vars betänkande nu bereds, samt den pågående Utredningen om bättre förutsättningar för rektorerna inom skolväsendet som ska lämna sitt betänkande senare i år. Dessa utredningar har haft i uppdrag att föreslå åtgärder som förbättrar förutsättningarna för förskollärare och lärare respektive rektorer. Utskottet vill inte föregripa beredningen av utredningarnas förslag.

Utskottet uppmärksammar vidare att regeringen för att förse skolan med fler skickliga lärare bl.a. har satsat på att utöka försöksverksamheten med kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Utskottet delar regeringens bedömning att personer med tidigare högskoleutbildning ska kunna ställa om till läraryrket genom attraktiva utbildningsvägar för att vi ska få fler skickliga lärare i svensk skola. För att hålla en hög kvalitet i skolväsendet är det också av vikt att det finns goda möjligheter till behörighetsgivande fortbildning. Utskottet noterar att medel nu är avsatta för detta i statsbudgeten och att regeringen har aviserat en förstärkning av statsbidraget fr.o.m. 2026. För att stärka huvudmännens förutsättningar att öka tryggheten och studieron i skolan, förbättra elevhälsan och samtidigt avlasta lärare har ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar inrättats.

I fråga om kompetensutveckling för lärare och annan personal i skolan hänvisar utskottet till att huvudmannen har en skyldighet enligt skollagen att ge förskollärare, lärare och rektorer möjligheter till kompetensutveckling. Kompetensutveckling och yrkesutveckling är viktigt för en hög och likvärdig kvalitet i undervisningen. Utskottet kan konstatera att flera viktiga insatser görs också på nationell nivå, inte minst genom det nya nationella professionsprogrammet som startar hösten 2025. Riksdagen har fattat beslut om ändringar i skollagen om införandet av ett sådant program för rektorer, lärare och förskollärare som består av dels en nationell struktur för kompetensutveckling, dels ett nationellt meriteringssystem. Regeringen har också inrättat Rådet för professioner i skolväsendet som bl.a. har hjälpt Skolverket att ta fram innehållet i det nationella professionsprogrammet. Utskottet noterar vidare att Skolverket har tagit fram olika typer av kompetensutveckling inom flera områden, i form av t.ex. stödmaterial och kurser, och att SPSM erbjuder kompetensutveckling för personal i förskolan, skolan och vuxenutbildningen, bl.a. i form av studiepaket för kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och inom elevhälsoarbete.

När det gäller yrkandena om lärarbrist, förutsättningar och kompetensutveckling för skolans personal och de relaterade frågor som berörs i yrkandena hänvisar utskottet sammanfattningsvis till pågående arbete och gällande rätt och avstyrker därmed motionerna 2024/25:444 (S), 2024/25:456 (S), 2024/25:1289 (SD), 2024/25:1726 (SD) yrkande 1, 2024/25:1931 (V) yrkande 36, 2024/25:3024 (S) yrkandena 23, 24 och 41, 2024/25:3161 (C) yrkandena 53, 64, 65 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 22, 24, 83 och 85.

I fråga om att ta bort undantaget i skollagstiftningen som möjliggör för engelskspråkiga skolor att anställa obehöriga lärare som har utländsk lärarutbildning kan utskottet konstatera att tillkännagivandet om lärare med utländsk lärarutbildning inte är slutbehandlat. Regeringen har under våren 2025 meddelat att den har för avsikt att fortsätta den påbörjade analysen under året. Utskottet följer utvecklingen i frågan och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1931 (V) yrkande 14 och 2024/25:3024 (S) yrkande 51.

Ur avsnittet "Skolans personal" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 9, 11, 13, 16 och 17. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att flera yrkanden handlar om att locka fler till läraryrket och om att på olika sätt stärka förutsättningarna för skolans personal, genom bl.a. minskad administration samt bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor. Det är enligt utskottet viktigt med goda förutsättningar för att lärare, rektorer och annan skolpersonal ska kunna utöva sina yrken på ett bra sätt. En skolmiljö som präglas av ordning och studiero där lärare har tid och möjlighet att fokusera på barns och elevers kunskapsutveckling borde vara något självklart. Utskottet vill därför uppmärksamma att det pågår ett intensivt arbete från regeringens sida för att stärka läraryrket och göra det mer attraktivt att arbeta i svensk skola. Utskottet noterar flera insatser och pågående arbeten som syftar till att förbättra skolans arbetsmiljö, minska lärarnas administrativa arbete och få fler kunniga och kompetenta lärare och rektorer.

Bland utredningar som utskottet kan nämna i sammanhanget återfinns Utredningen om minskad administration och om reglering av förskollärares och lärares tid, vars betänkande nu bereds, samt den pågående Utredningen om bättre förutsättningar för rektorerna inom skolväsendet som ska lämna sitt betänkande senare i år. Dessa utredningar har haft i uppdrag att föreslå åtgärder som förbättrar förutsättningarna för förskollärare och lärare respektive rektorer. Utskottet vill inte föregripa beredningen av utredningarnas förslag.

Utskottet uppmärksammar vidare att regeringen för att förse skolan med fler skickliga lärare bl.a. har satsat på att utöka försöksverksamheten med kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Utskottet delar regeringens bedömning att personer med tidigare högskoleutbildning ska kunna ställa om till läraryrket genom attraktiva utbildningsvägar för att vi ska få fler skickliga lärare i svensk skola. För att hålla en hög kvalitet i skolväsendet är det också av vikt att det finns goda möjligheter till behörighetsgivande fortbildning. Utskottet noterar att medel nu är avsatta för detta i statsbudgeten och att regeringen har aviserat en förstärkning av statsbidraget fr.o.m. 2026. För att stärka huvudmännens förutsättningar att öka tryggheten och studieron i skolan, förbättra elevhälsan och samtidigt avlasta lärare har ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar inrättats.

I fråga om kompetensutveckling för lärare och annan personal i skolan hänvisar utskottet till att huvudmannen har en skyldighet enligt skollagen att ge förskollärare, lärare och rektorer möjligheter till kompetensutveckling. Kompetensutveckling och yrkesutveckling är viktigt för en hög och likvärdig kvalitet i undervisningen. Utskottet kan konstatera att flera viktiga insatser görs också på nationell nivå, inte minst genom det nya nationella professionsprogrammet som startar hösten 2025. Riksdagen har fattat beslut om ändringar i skollagen om införandet av ett sådant program för rektorer, lärare och förskollärare som består av dels en nationell struktur för kompetensutveckling, dels ett nationellt meriteringssystem. Regeringen har också inrättat Rådet för professioner i skolväsendet som bl.a. har hjälpt Skolverket att ta fram innehållet i det nationella professionsprogrammet. Utskottet noterar vidare att Skolverket har tagit fram olika typer av kompetensutveckling inom flera områden, i form av t.ex. stödmaterial och kurser, och att SPSM erbjuder kompetensutveckling för personal i förskolan, skolan och vuxenutbildningen, bl.a. i form av studiepaket för kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och inom elevhälsoarbete.

När det gäller yrkandena om lärarbrist, förutsättningar och kompetensutveckling för skolans personal och de relaterade frågor som berörs i yrkandena hänvisar utskottet sammanfattningsvis till pågående arbete och gällande rätt och avstyrker därmed motionerna 2024/25:444 (S), 2024/25:456 (S), 2024/25:1289 (SD), 2024/25:1726 (SD) yrkande 1, 2024/25:1931 (V) yrkande 36, 2024/25:3024 (S) yrkandena 23, 24 och 41, 2024/25:3161 (C) yrkandena 53, 64, 65 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 22, 24, 83 och 85.

I fråga om att ta bort undantaget i skollagstiftningen som möjliggör för engelskspråkiga skolor att anställa obehöriga lärare som har utländsk lärarutbildning kan utskottet konstatera att tillkännagivandet om lärare med utländsk lärarutbildning inte är slutbehandlat. Regeringen har under våren 2025 meddelat att den har för avsikt att fortsätta den påbörjade analysen under året. Utskottet följer utvecklingen i frågan och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1931 (V) yrkande 14 och 2024/25:3024 (S) yrkande 51.

Ur avsnittet "Skolans personal" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 9, 11, 13, 16 och 17. Läs betänkandet

Trygghet och säkerhet

Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av att alla barn och elever ska erbjudas en så säker och trygg skolmiljö som möjligt. Utskottet vill därför i fråga om yrkandena om att på olika sätt stärka tryggheten och säkerheten i skolan påminna om att ett aktivt arbete pågår för att stärka tryggheten och säkerheten i skolan. Det handlar exempelvis om förslag till lagändringar, statsbidrag och stöd till skolor och skolans personal. Regeringen har nyligen överlämnat propositionen Skolor mot brott till riksdagen och ärendet bereds i utskottet under våren. Propositionen innehåller förslag som syftar till att barn, elever, lärare, rektorer och annan skolpersonal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö. Vidare har Skolsäkerhetsutredningen och Utredningen om stärkt trygghet och studiero nyligen överlämnat sina slutbetänkanden. Den senare har bl.a. lämnat förslag om s.k. skolregler samt förslag till ett förtydligat regelverk när det gäller lärarens befogenheter vid ordningsstörningar. Utskottet vill inte föregripa den pågående beredningen av dessa utredningars förslag.

Vidare vill utskottet uppmärksamma att Skolverket tagit fram vägledningar som syftar till att stödja huvudmän, rektorer, lärare och annan skolpersonal när det gäller de befogenheter som personalen har och de åtgärder som får vidtas enligt skollagen. Utskottet vill också lyfta fram att Skolverket har i uppdrag att kartlägga på vilket sätt säkerhet, trygghet och studiero samt undervisning i skolväsendet påverkas av förekomsten av kriminalitet och våldsbejakande extremism. För att öka tryggheten och studieron i skolan satsar regeringen bl.a. också på personalförstärkningar i skolan.

Utskottet ser sammanfattningsvis inte skäl att föregripa det stora reformarbete som pågår på området. Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena. Mot bakgrund av ovanstående, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1444 (SD) yrkande 10, 2024/25:1677 (M) och 2024/25:2290 (M).

Samarbete med socialtjänsten

När det gäller yrkandena om att stärka samarbetet med socialtjänsten och om bättre möjligheter att anställa skolsocionomer i skolan instämmer utskottet i att det är av stor vikt att samarbete mellan skolan och socialtjänsten stärks och att det behövs socionomer i skolan. Utskottet vill påminna om att det är viktiga frågor också för regeringen som bl.a. gett Skolverket och Socialstyrelsen i uppdrag att främja inrättandet av s.k. skolsociala team där skolan och socialtjänsten ska samverka för att hjälpa elever i behov av stöd. Regeringen har också infört ett statsbidrag till skolhuvudmän för personalkostnader i dessa team. Utskottet noterar att socialtjänsten genom att delta i skolsociala team ges förutsättningar att i ett tidigt skede arbeta tillitsskapande och förebyggande. Personalen från socialtjänsten i det skolsociala teamet ska ha socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan. Syftet med satsningen är att öka elevers närvaro i skolan, skapa en lugn och trygg skolmiljö och förbättra samverkan mellan skolan och socialtjänsten. Utskottet noterar också att statsbidraget förstärkts genom riksdagsbeslutet om budgetpropositionen 2025 och regeringen föreslår ytterligare förstärkning i den nu aktuella vårändringsbudgeten. Utskottet kan vidare konstatera att frågor om informationsutbyte och kontakter mellan skolan och socialtjänsten är aktuella i betänkanden från Skolsäkerhetsutredningen.

Mot bakgrund av gällande rätt och pågående arbete avstyrker utskottet motion 2024/25:3022 (S) yrkandena 100 och 101.

Registerkontroll

När det gäller yrkanden om registerkontroll vill utskottet instämma i att en skarp lagstiftning för att skydda barn och elever från övergrepp och andra brott är nödvändig. Utskottet vill påminna om att det nyligen beslutats om ändringar i bestämmelserna om registerkontroll och att ytterligare ändringar i regelverket bereds, vilket framgår av utskottets överväganden ovan. Utskottet ser i nuläget inte skäl att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av yrkandena och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1133 (KD), 2024/25:1444 (SD) yrkande 3, 2024/25:1448 (SD) yrkandena 13 och 14, 2024/25:1831 (M) och 2024/25:2395 (M) yrkande 1.

Ur avsnittet "Trygghet och säkerhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 7 och 19. Läs betänkandet

Trygghet och säkerhet

Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av att alla barn och elever ska erbjudas en så säker och trygg skolmiljö som möjligt. Utskottet vill därför i fråga om yrkandena om att på olika sätt stärka tryggheten och säkerheten i skolan påminna om att ett aktivt arbete pågår för att stärka tryggheten och säkerheten i skolan. Det handlar exempelvis om förslag till lagändringar, statsbidrag och stöd till skolor och skolans personal. Regeringen har nyligen överlämnat propositionen Skolor mot brott till riksdagen och ärendet bereds i utskottet under våren. Propositionen innehåller förslag som syftar till att barn, elever, lärare, rektorer och annan skolpersonal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö. Vidare har Skolsäkerhetsutredningen och Utredningen om stärkt trygghet och studiero nyligen överlämnat sina slutbetänkanden. Den senare har bl.a. lämnat förslag om s.k. skolregler samt förslag till ett förtydligat regelverk när det gäller lärarens befogenheter vid ordningsstörningar. Utskottet vill inte föregripa den pågående beredningen av dessa utredningars förslag.

Vidare vill utskottet uppmärksamma att Skolverket tagit fram vägledningar som syftar till att stödja huvudmän, rektorer, lärare och annan skolpersonal när det gäller de befogenheter som personalen har och de åtgärder som får vidtas enligt skollagen. Utskottet vill också lyfta fram att Skolverket har i uppdrag att kartlägga på vilket sätt säkerhet, trygghet och studiero samt undervisning i skolväsendet påverkas av förekomsten av kriminalitet och våldsbejakande extremism. För att öka tryggheten och studieron i skolan satsar regeringen bl.a. också på personalförstärkningar i skolan.

Utskottet ser sammanfattningsvis inte skäl att föregripa det stora reformarbete som pågår på området. Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena. Mot bakgrund av ovanstående, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1444 (SD) yrkande 10, 2024/25:1677 (M) och 2024/25:2290 (M).

Samarbete med socialtjänsten

När det gäller yrkandena om att stärka samarbetet med socialtjänsten och om bättre möjligheter att anställa skolsocionomer i skolan instämmer utskottet i att det är av stor vikt att samarbete mellan skolan och socialtjänsten stärks och att det behövs socionomer i skolan. Utskottet vill påminna om att det är viktiga frågor också för regeringen som bl.a. gett Skolverket och Socialstyrelsen i uppdrag att främja inrättandet av s.k. skolsociala team där skolan och socialtjänsten ska samverka för att hjälpa elever i behov av stöd. Regeringen har också infört ett statsbidrag till skolhuvudmän för personalkostnader i dessa team. Utskottet noterar att socialtjänsten genom att delta i skolsociala team ges förutsättningar att i ett tidigt skede arbeta tillitsskapande och förebyggande. Personalen från socialtjänsten i det skolsociala teamet ska ha socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan. Syftet med satsningen är att öka elevers närvaro i skolan, skapa en lugn och trygg skolmiljö och förbättra samverkan mellan skolan och socialtjänsten. Utskottet noterar också att statsbidraget förstärkts genom riksdagsbeslutet om budgetpropositionen 2025 och regeringen föreslår ytterligare förstärkning i den nu aktuella vårändringsbudgeten. Utskottet kan vidare konstatera att frågor om informationsutbyte och kontakter mellan skolan och socialtjänsten är aktuella i betänkanden från Skolsäkerhetsutredningen.

Mot bakgrund av gällande rätt och pågående arbete avstyrker utskottet motion 2024/25:3022 (S) yrkandena 100 och 101.

Registerkontroll

När det gäller yrkanden om registerkontroll vill utskottet instämma i att en skarp lagstiftning för att skydda barn och elever från övergrepp och andra brott är nödvändig. Utskottet vill påminna om att det nyligen beslutats om ändringar i bestämmelserna om registerkontroll och att ytterligare ändringar i regelverket bereds, vilket framgår av utskottets överväganden ovan. Utskottet ser i nuläget inte skäl att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av yrkandena och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1133 (KD), 2024/25:1444 (SD) yrkande 3, 2024/25:1448 (SD) yrkandena 13 och 14, 2024/25:1831 (M) och 2024/25:2395 (M) yrkande 1.

Ur avsnittet "Trygghet och säkerhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6 och 19. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att flera yrkanden handlar om att locka fler till läraryrket och om att på olika sätt stärka förutsättningarna för skolans personal, genom bl.a. minskad administration samt bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor. Det är enligt utskottet viktigt med goda förutsättningar för att lärare, rektorer och annan skolpersonal ska kunna utöva sina yrken på ett bra sätt. En skolmiljö som präglas av ordning och studiero där lärare har tid och möjlighet att fokusera på barns och elevers kunskapsutveckling borde vara något självklart. Utskottet vill därför uppmärksamma att det pågår ett intensivt arbete från regeringens sida för att stärka läraryrket och göra det mer attraktivt att arbeta i svensk skola. Utskottet noterar flera insatser och pågående arbeten som syftar till att förbättra skolans arbetsmiljö, minska lärarnas administrativa arbete och få fler kunniga och kompetenta lärare och rektorer.

Bland utredningar som utskottet kan nämna i sammanhanget återfinns Utredningen om minskad administration och om reglering av förskollärares och lärares tid, vars betänkande nu bereds, samt den pågående Utredningen om bättre förutsättningar för rektorerna inom skolväsendet som ska lämna sitt betänkande senare i år. Dessa utredningar har haft i uppdrag att föreslå åtgärder som förbättrar förutsättningarna för förskollärare och lärare respektive rektorer. Utskottet vill inte föregripa beredningen av utredningarnas förslag.

Utskottet uppmärksammar vidare att regeringen för att förse skolan med fler skickliga lärare bl.a. har satsat på att utöka försöksverksamheten med kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Utskottet delar regeringens bedömning att personer med tidigare högskoleutbildning ska kunna ställa om till läraryrket genom attraktiva utbildningsvägar för att vi ska få fler skickliga lärare i svensk skola. För att hålla en hög kvalitet i skolväsendet är det också av vikt att det finns goda möjligheter till behörighetsgivande fortbildning. Utskottet noterar att medel nu är avsatta för detta i statsbudgeten och att regeringen har aviserat en förstärkning av statsbidraget fr.o.m. 2026. För att stärka huvudmännens förutsättningar att öka tryggheten och studieron i skolan, förbättra elevhälsan och samtidigt avlasta lärare har ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar inrättats.

I fråga om kompetensutveckling för lärare och annan personal i skolan hänvisar utskottet till att huvudmannen har en skyldighet enligt skollagen att ge förskollärare, lärare och rektorer möjligheter till kompetensutveckling. Kompetensutveckling och yrkesutveckling är viktigt för en hög och likvärdig kvalitet i undervisningen. Utskottet kan konstatera att flera viktiga insatser görs också på nationell nivå, inte minst genom det nya nationella professionsprogrammet som startar hösten 2025. Riksdagen har fattat beslut om ändringar i skollagen om införandet av ett sådant program för rektorer, lärare och förskollärare som består av dels en nationell struktur för kompetensutveckling, dels ett nationellt meriteringssystem. Regeringen har också inrättat Rådet för professioner i skolväsendet som bl.a. har hjälpt Skolverket att ta fram innehållet i det nationella professionsprogrammet. Utskottet noterar vidare att Skolverket har tagit fram olika typer av kompetensutveckling inom flera områden, i form av t.ex. stödmaterial och kurser, och att SPSM erbjuder kompetensutveckling för personal i förskolan, skolan och vuxenutbildningen, bl.a. i form av studiepaket för kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och inom elevhälsoarbete.

När det gäller yrkandena om lärarbrist, förutsättningar och kompetensutveckling för skolans personal och de relaterade frågor som berörs i yrkandena hänvisar utskottet sammanfattningsvis till pågående arbete och gällande rätt och avstyrker därmed motionerna 2024/25:444 (S), 2024/25:456 (S), 2024/25:1289 (SD), 2024/25:1726 (SD) yrkande 1, 2024/25:1931 (V) yrkande 36, 2024/25:3024 (S) yrkandena 23, 24 och 41, 2024/25:3161 (C) yrkandena 53, 64, 65 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 22, 24, 83 och 85.

I fråga om att ta bort undantaget i skollagstiftningen som möjliggör för engelskspråkiga skolor att anställa obehöriga lärare som har utländsk lärarutbildning kan utskottet konstatera att tillkännagivandet om lärare med utländsk lärarutbildning inte är slutbehandlat. Regeringen har under våren 2025 meddelat att den har för avsikt att fortsätta den påbörjade analysen under året. Utskottet följer utvecklingen i frågan och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1931 (V) yrkande 14 och 2024/25:3024 (S) yrkande 51.

Ur avsnittet "Skolans personal" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 11, 13, 16 och 17. Läs betänkandet

Elever med särskilda behov

Utskottet kan konstatera att flera yrkanden gäller behov av anpassningar för och stöd till elever som på grund av funktionsnedsättningar har särskilda behov. Utskottet vill inledningsvis understryka att det följer av skollagen att alla barn och elever ska ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet och få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som har svårt att nå målen till följd av en funktionsnedsättning, t.ex. dyslexi eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka konsekvenser av funktionsnedsättningen i fråga.

Utskottet ser positivt på att det pågår ett aktivt arbete för att stödja skolväsendets arbete med elever med funktionsnedsättningar. Socialstyrelsen och Skolverket har t.ex. tagit fram en vägledning för elevhälsan för arbetet med elever med funktionsnedsättning. Skolverket har vidare i uppdrag att analysera vilka uppgifter från patientregistret som bör samköras med de uppgifter om kunskapsresultat och olika former av stödåtgärder som myndigheten redan samlar in. SPSM tar fram specialpedagogiskt stöd utifrån mottagande skolverksamheters behov. Dessa två skolmyndigheter ansvarar också gemensamt för genomförandet av fortbildning i specialpedagogik. Utskottet vill även framhålla att regeringen har gett i uppdrag åt myndigheterna att följa upp sitt arbete utifrån det nationella målet för funktionshinderspolitiken. Utskottet vill också belysa att riksdagen nyligen beslutat om medel för att utveckla ett uppföljningssystem som kan ge bättre förutsättningar för uppföljning av barn och elever med funktionsnedsättningar och att Utredningen om en förbättrad elevhälsa nyligen lämnat förslag som syftar till att förtydliga bestämmelser om stöd och särskilt stöd. Utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet och finner heller inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot bakgrund av ovanstående, gällande rätt och pågående arbete avstyrker utskottet därmed motionerna 2024/25:467 (V) yrkandena 1–3, 2024/25:596 (SD), 2024/25:1126 (M) yrkande 1, 2024/25:1726 (SD) yrkande 2, 2024/25:1761 (S), 2024/25:1947 (M), 2024/25:3161 (C) yrkandena 71 och 72 samt 2024/25:3217 (MP) yrkande 4.

Utredning om psykisk ohälsa

I fråga om att utreda en ökad psykisk ohälsa och det ökade antalet NPF-diagnoser bland unga vill utskottet börja med att understryka att utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga är oroande och behöver tas på stort allvar. Utskottet vill i sammanhanget påminna om att regeringen har tillsatt en utredning om en förbättrad elevhälsa som bl.a. ska föreslå hur elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insatser kan stärkas samt analysera och föreslå hur samverkan mellan elevhälsan, skolan i övrigt, hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan förbättras. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 25 juni 2025. Utskottet hänvisar också till Utredningen om Mer kunskap om barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet som bl.a. föreslagit ett verktyg för att skapa en långsiktig uppföljning av elever med funktionsnedsättning. Utskottet vill även lyfta fram att riksdagen genom budgetpropositionen för 2025 har beslutat om medel för att utveckla ett uppföljningssystem.

Utskottet ser inte skäl att föregripa det pågående arbetet på området och avstyrker därmed motion 2024/25:3024 (S) yrkande 46.

Mottagande i anpassade skolformer

I fråga om mottagande av elever i anpassad grundskola respektive anpassad gymnasieskola konstaterar utskottet att dessa skolformer enligt skollagen är utformade för elever med en intellektuell funktionsnedsättning. Av skollagen framgår att hemkommunen efter utredning prövar om ett barn eller en sökande tillhör målgruppen. Av skollagen följer också att det finns vissa möjligheter för vårdnadshavare att framföra önskemål om att deras barn ska gå i en anpassad grundskola i stället för i en grundskola även om barnet i fråga inte bedömts tillhöra målgruppen. Elevens utbildning följer dock fortfarande grundskolans läroplan. Utskottet vill även uppmärksamma regeringens prioriteringar på skolområdet för att återupprätta en stark kunskapsskola med bättre anpassning efter elevers kognitiva utveckling och skilda förutsättningar. Det är bra för alla, särskilt för de barn som behöver skolan mest. Som exempel på pågående arbete vill utskottet nämna den pågående beredningen av förslag från Läroplansutredningen och Utredningen om fler vägar till arbetslivet.

När det gäller yrkandet om elever som felaktigt tagits emot i de skolformer som tidigare benämndes grundsärskolan och gymnasiesärskolan kan utskottet konstatera att kommunen har ansvar för att barn och ungdomar som tillhör kommunen erbjuds utbildning i den skolform de tillhör. För den enskilda individen är det förstås centralt att rätt beslut om mottagande fattas eftersom ett felaktigt beslut kan få långtgående konsekvenser. Enligt skollagen ska mottagandet föregås av en ordentlig utredning. Det är också reglerat i skollagen att om någon som arbetar i skolan bedömer att en elev inte tillhör den anpassade grundskolans eller anpassade gymnasieskolans målgrupp ska det anmälas och utredas. För att stödja huvudmännen har Skolverket tagit fram allmänna råd om mottagandet i anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:468 (V) yrkande 5, 2024/25:2394 (M) och 2024/25:2557 (M).

Långtidsfrånvaro

Ett antal yrkanden rör åtgärder för att motverka problematisk och långvarig skolfrånvaro. Utskottet anser att det är angeläget för elevernas välmående och framtid men också för hela vårt samhälle att främja närvaro i skolan. Utskottet hänvisar till att det framgår av skollagen att elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande och att frånvaro skyndsamt ska utredas om en elev har upprepad eller längre frånvaro. Om skolpliktiga barn inte går i skolan ska hemkommunen se till att eleverna på något annat sätt får föreskriven utbildning. Hemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga elever med upprepad eller längre frånvaro vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. I de obligatoriska skolformerna kan distansundervisning användas för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik, om alla andra möjligheter till särskilt stöd är uttömda eller bedöms olämpliga och om elevens vårdnadshavare tillåter att sådan undervisning används. Även i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får distansundervisning användas för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen bl.a. på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. Distansundervisning får endast utföras av en huvudman som har godkänts som utförare av utbildning där distansundervisning används.

Ur avsnittet "Elever med särskilda behov m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 12. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att flera yrkanden handlar om att locka fler till läraryrket och om att på olika sätt stärka förutsättningarna för skolans personal, genom bl.a. minskad administration samt bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor. Det är enligt utskottet viktigt med goda förutsättningar för att lärare, rektorer och annan skolpersonal ska kunna utöva sina yrken på ett bra sätt. En skolmiljö som präglas av ordning och studiero där lärare har tid och möjlighet att fokusera på barns och elevers kunskapsutveckling borde vara något självklart. Utskottet vill därför uppmärksamma att det pågår ett intensivt arbete från regeringens sida för att stärka läraryrket och göra det mer attraktivt att arbeta i svensk skola. Utskottet noterar flera insatser och pågående arbeten som syftar till att förbättra skolans arbetsmiljö, minska lärarnas administrativa arbete och få fler kunniga och kompetenta lärare och rektorer.

Bland utredningar som utskottet kan nämna i sammanhanget återfinns Utredningen om minskad administration och om reglering av förskollärares och lärares tid, vars betänkande nu bereds, samt den pågående Utredningen om bättre förutsättningar för rektorerna inom skolväsendet som ska lämna sitt betänkande senare i år. Dessa utredningar har haft i uppdrag att föreslå åtgärder som förbättrar förutsättningarna för förskollärare och lärare respektive rektorer. Utskottet vill inte föregripa beredningen av utredningarnas förslag.

Utskottet uppmärksammar vidare att regeringen för att förse skolan med fler skickliga lärare bl.a. har satsat på att utöka försöksverksamheten med kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Utskottet delar regeringens bedömning att personer med tidigare högskoleutbildning ska kunna ställa om till läraryrket genom attraktiva utbildningsvägar för att vi ska få fler skickliga lärare i svensk skola. För att hålla en hög kvalitet i skolväsendet är det också av vikt att det finns goda möjligheter till behörighetsgivande fortbildning. Utskottet noterar att medel nu är avsatta för detta i statsbudgeten och att regeringen har aviserat en förstärkning av statsbidraget fr.o.m. 2026. För att stärka huvudmännens förutsättningar att öka tryggheten och studieron i skolan, förbättra elevhälsan och samtidigt avlasta lärare har ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar inrättats.

I fråga om kompetensutveckling för lärare och annan personal i skolan hänvisar utskottet till att huvudmannen har en skyldighet enligt skollagen att ge förskollärare, lärare och rektorer möjligheter till kompetensutveckling. Kompetensutveckling och yrkesutveckling är viktigt för en hög och likvärdig kvalitet i undervisningen. Utskottet kan konstatera att flera viktiga insatser görs också på nationell nivå, inte minst genom det nya nationella professionsprogrammet som startar hösten 2025. Riksdagen har fattat beslut om ändringar i skollagen om införandet av ett sådant program för rektorer, lärare och förskollärare som består av dels en nationell struktur för kompetensutveckling, dels ett nationellt meriteringssystem. Regeringen har också inrättat Rådet för professioner i skolväsendet som bl.a. har hjälpt Skolverket att ta fram innehållet i det nationella professionsprogrammet. Utskottet noterar vidare att Skolverket har tagit fram olika typer av kompetensutveckling inom flera områden, i form av t.ex. stödmaterial och kurser, och att SPSM erbjuder kompetensutveckling för personal i förskolan, skolan och vuxenutbildningen, bl.a. i form av studiepaket för kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och inom elevhälsoarbete.

När det gäller yrkandena om lärarbrist, förutsättningar och kompetensutveckling för skolans personal och de relaterade frågor som berörs i yrkandena hänvisar utskottet sammanfattningsvis till pågående arbete och gällande rätt och avstyrker därmed motionerna 2024/25:444 (S), 2024/25:456 (S), 2024/25:1289 (SD), 2024/25:1726 (SD) yrkande 1, 2024/25:1931 (V) yrkande 36, 2024/25:3024 (S) yrkandena 23, 24 och 41, 2024/25:3161 (C) yrkandena 53, 64, 65 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 22, 24, 83 och 85.

I fråga om att ta bort undantaget i skollagstiftningen som möjliggör för engelskspråkiga skolor att anställa obehöriga lärare som har utländsk lärarutbildning kan utskottet konstatera att tillkännagivandet om lärare med utländsk lärarutbildning inte är slutbehandlat. Regeringen har under våren 2025 meddelat att den har för avsikt att fortsätta den påbörjade analysen under året. Utskottet följer utvecklingen i frågan och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1931 (V) yrkande 14 och 2024/25:3024 (S) yrkande 51.

Ur avsnittet "Skolans personal" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 9, 13, 16 och 17. Läs betänkandet

Elever med särskilda behov

Utskottet kan konstatera att flera yrkanden gäller behov av anpassningar för och stöd till elever som på grund av funktionsnedsättningar har särskilda behov. Utskottet vill inledningsvis understryka att det följer av skollagen att alla barn och elever ska ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet och få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som har svårt att nå målen till följd av en funktionsnedsättning, t.ex. dyslexi eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka konsekvenser av funktionsnedsättningen i fråga.

Utskottet ser positivt på att det pågår ett aktivt arbete för att stödja skolväsendets arbete med elever med funktionsnedsättningar. Socialstyrelsen och Skolverket har t.ex. tagit fram en vägledning för elevhälsan för arbetet med elever med funktionsnedsättning. Skolverket har vidare i uppdrag att analysera vilka uppgifter från patientregistret som bör samköras med de uppgifter om kunskapsresultat och olika former av stödåtgärder som myndigheten redan samlar in. SPSM tar fram specialpedagogiskt stöd utifrån mottagande skolverksamheters behov. Dessa två skolmyndigheter ansvarar också gemensamt för genomförandet av fortbildning i specialpedagogik. Utskottet vill även framhålla att regeringen har gett i uppdrag åt myndigheterna att följa upp sitt arbete utifrån det nationella målet för funktionshinderspolitiken. Utskottet vill också belysa att riksdagen nyligen beslutat om medel för att utveckla ett uppföljningssystem som kan ge bättre förutsättningar för uppföljning av barn och elever med funktionsnedsättningar och att Utredningen om en förbättrad elevhälsa nyligen lämnat förslag som syftar till att förtydliga bestämmelser om stöd och särskilt stöd. Utskottet vill inte föregripa det pågående arbetet och finner heller inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot bakgrund av ovanstående, gällande rätt och pågående arbete avstyrker utskottet därmed motionerna 2024/25:467 (V) yrkandena 1–3, 2024/25:596 (SD), 2024/25:1126 (M) yrkande 1, 2024/25:1726 (SD) yrkande 2, 2024/25:1761 (S), 2024/25:1947 (M), 2024/25:3161 (C) yrkandena 71 och 72 samt 2024/25:3217 (MP) yrkande 4.

Utredning om psykisk ohälsa

I fråga om att utreda en ökad psykisk ohälsa och det ökade antalet NPF-diagnoser bland unga vill utskottet börja med att understryka att utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga är oroande och behöver tas på stort allvar. Utskottet vill i sammanhanget påminna om att regeringen har tillsatt en utredning om en förbättrad elevhälsa som bl.a. ska föreslå hur elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insatser kan stärkas samt analysera och föreslå hur samverkan mellan elevhälsan, skolan i övrigt, hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan förbättras. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 25 juni 2025. Utskottet hänvisar också till Utredningen om Mer kunskap om barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet som bl.a. föreslagit ett verktyg för att skapa en långsiktig uppföljning av elever med funktionsnedsättning. Utskottet vill även lyfta fram att riksdagen genom budgetpropositionen för 2025 har beslutat om medel för att utveckla ett uppföljningssystem.

Utskottet ser inte skäl att föregripa det pågående arbetet på området och avstyrker därmed motion 2024/25:3024 (S) yrkande 46.

Mottagande i anpassade skolformer

I fråga om mottagande av elever i anpassad grundskola respektive anpassad gymnasieskola konstaterar utskottet att dessa skolformer enligt skollagen är utformade för elever med en intellektuell funktionsnedsättning. Av skollagen framgår att hemkommunen efter utredning prövar om ett barn eller en sökande tillhör målgruppen. Av skollagen följer också att det finns vissa möjligheter för vårdnadshavare att framföra önskemål om att deras barn ska gå i en anpassad grundskola i stället för i en grundskola även om barnet i fråga inte bedömts tillhöra målgruppen. Elevens utbildning följer dock fortfarande grundskolans läroplan. Utskottet vill även uppmärksamma regeringens prioriteringar på skolområdet för att återupprätta en stark kunskapsskola med bättre anpassning efter elevers kognitiva utveckling och skilda förutsättningar. Det är bra för alla, särskilt för de barn som behöver skolan mest. Som exempel på pågående arbete vill utskottet nämna den pågående beredningen av förslag från Läroplansutredningen och Utredningen om fler vägar till arbetslivet.

När det gäller yrkandet om elever som felaktigt tagits emot i de skolformer som tidigare benämndes grundsärskolan och gymnasiesärskolan kan utskottet konstatera att kommunen har ansvar för att barn och ungdomar som tillhör kommunen erbjuds utbildning i den skolform de tillhör. För den enskilda individen är det förstås centralt att rätt beslut om mottagande fattas eftersom ett felaktigt beslut kan få långtgående konsekvenser. Enligt skollagen ska mottagandet föregås av en ordentlig utredning. Det är också reglerat i skollagen att om någon som arbetar i skolan bedömer att en elev inte tillhör den anpassade grundskolans eller anpassade gymnasieskolans målgrupp ska det anmälas och utredas. För att stödja huvudmännen har Skolverket tagit fram allmänna råd om mottagandet i anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:468 (V) yrkande 5, 2024/25:2394 (M) och 2024/25:2557 (M).

Långtidsfrånvaro

Ett antal yrkanden rör åtgärder för att motverka problematisk och långvarig skolfrånvaro. Utskottet anser att det är angeläget för elevernas välmående och framtid men också för hela vårt samhälle att främja närvaro i skolan. Utskottet hänvisar till att det framgår av skollagen att elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande och att frånvaro skyndsamt ska utredas om en elev har upprepad eller längre frånvaro. Om skolpliktiga barn inte går i skolan ska hemkommunen se till att eleverna på något annat sätt får föreskriven utbildning. Hemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga elever med upprepad eller längre frånvaro vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. I de obligatoriska skolformerna kan distansundervisning användas för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik, om alla andra möjligheter till särskilt stöd är uttömda eller bedöms olämpliga och om elevens vårdnadshavare tillåter att sådan undervisning används. Även i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får distansundervisning användas för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen bl.a. på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. Distansundervisning får endast utföras av en huvudman som har godkänts som utförare av utbildning där distansundervisning används.

Ur avsnittet "Elever med särskilda behov m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 10. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att flera yrkanden handlar om att locka fler till läraryrket och om att på olika sätt stärka förutsättningarna för skolans personal, genom bl.a. minskad administration samt bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor. Det är enligt utskottet viktigt med goda förutsättningar för att lärare, rektorer och annan skolpersonal ska kunna utöva sina yrken på ett bra sätt. En skolmiljö som präglas av ordning och studiero där lärare har tid och möjlighet att fokusera på barns och elevers kunskapsutveckling borde vara något självklart. Utskottet vill därför uppmärksamma att det pågår ett intensivt arbete från regeringens sida för att stärka läraryrket och göra det mer attraktivt att arbeta i svensk skola. Utskottet noterar flera insatser och pågående arbeten som syftar till att förbättra skolans arbetsmiljö, minska lärarnas administrativa arbete och få fler kunniga och kompetenta lärare och rektorer.

Bland utredningar som utskottet kan nämna i sammanhanget återfinns Utredningen om minskad administration och om reglering av förskollärares och lärares tid, vars betänkande nu bereds, samt den pågående Utredningen om bättre förutsättningar för rektorerna inom skolväsendet som ska lämna sitt betänkande senare i år. Dessa utredningar har haft i uppdrag att föreslå åtgärder som förbättrar förutsättningarna för förskollärare och lärare respektive rektorer. Utskottet vill inte föregripa beredningen av utredningarnas förslag.

Utskottet uppmärksammar vidare att regeringen för att förse skolan med fler skickliga lärare bl.a. har satsat på att utöka försöksverksamheten med kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Utskottet delar regeringens bedömning att personer med tidigare högskoleutbildning ska kunna ställa om till läraryrket genom attraktiva utbildningsvägar för att vi ska få fler skickliga lärare i svensk skola. För att hålla en hög kvalitet i skolväsendet är det också av vikt att det finns goda möjligheter till behörighetsgivande fortbildning. Utskottet noterar att medel nu är avsatta för detta i statsbudgeten och att regeringen har aviserat en förstärkning av statsbidraget fr.o.m. 2026. För att stärka huvudmännens förutsättningar att öka tryggheten och studieron i skolan, förbättra elevhälsan och samtidigt avlasta lärare har ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar inrättats.

I fråga om kompetensutveckling för lärare och annan personal i skolan hänvisar utskottet till att huvudmannen har en skyldighet enligt skollagen att ge förskollärare, lärare och rektorer möjligheter till kompetensutveckling. Kompetensutveckling och yrkesutveckling är viktigt för en hög och likvärdig kvalitet i undervisningen. Utskottet kan konstatera att flera viktiga insatser görs också på nationell nivå, inte minst genom det nya nationella professionsprogrammet som startar hösten 2025. Riksdagen har fattat beslut om ändringar i skollagen om införandet av ett sådant program för rektorer, lärare och förskollärare som består av dels en nationell struktur för kompetensutveckling, dels ett nationellt meriteringssystem. Regeringen har också inrättat Rådet för professioner i skolväsendet som bl.a. har hjälpt Skolverket att ta fram innehållet i det nationella professionsprogrammet. Utskottet noterar vidare att Skolverket har tagit fram olika typer av kompetensutveckling inom flera områden, i form av t.ex. stödmaterial och kurser, och att SPSM erbjuder kompetensutveckling för personal i förskolan, skolan och vuxenutbildningen, bl.a. i form av studiepaket för kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och inom elevhälsoarbete.

När det gäller yrkandena om lärarbrist, förutsättningar och kompetensutveckling för skolans personal och de relaterade frågor som berörs i yrkandena hänvisar utskottet sammanfattningsvis till pågående arbete och gällande rätt och avstyrker därmed motionerna 2024/25:444 (S), 2024/25:456 (S), 2024/25:1289 (SD), 2024/25:1726 (SD) yrkande 1, 2024/25:1931 (V) yrkande 36, 2024/25:3024 (S) yrkandena 23, 24 och 41, 2024/25:3161 (C) yrkandena 53, 64, 65 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 22, 24, 83 och 85.

I fråga om att ta bort undantaget i skollagstiftningen som möjliggör för engelskspråkiga skolor att anställa obehöriga lärare som har utländsk lärarutbildning kan utskottet konstatera att tillkännagivandet om lärare med utländsk lärarutbildning inte är slutbehandlat. Regeringen har under våren 2025 meddelat att den har för avsikt att fortsätta den påbörjade analysen under året. Utskottet följer utvecklingen i frågan och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1931 (V) yrkande 14 och 2024/25:3024 (S) yrkande 51.

Ur avsnittet "Skolans personal" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 9, 11, 16 och 17. Läs betänkandet

Fysisk aktivitet och friluftsliv

Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av att alla barn och ungdomar ges goda möjligheter till fysisk aktivitet och ett friluftsliv. Dessa frågor är aktuella och viktiga såväl för elevernas hälsa och välmående som för deras kunskapsutveckling.

När det gäller yrkandena om fysisk aktivitet konstaterar utskottet att det framgår av läroplanerna att skolan ska sträva efter att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet samt att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga och delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer. Utskottet noterar också att Läroplansutredningen har analyserat kursplanen i idrott och hälsa och de andra praktisk-estetiska ämnena och lämnat förslag för att åstadkomma en bättre balans mellan teori och praktik i ämnena. Utredningens förslag är för närvarande ute på remiss. Vidare noterar utskottet att Folkhälsomyndigheten med utgångspunkt i förslag från Kommittén för främjande av fysisk aktivitet har tagit fram strukturförslag och ringat in områden där åtgärder för att främja fysisk aktivitet bedöms vara extra viktiga. Ett av dessa områden är förskolan, skolan och fritidshemmet. Folkhälsomyndigheten har sedan bl.a. fått i uppdrag att ta fram nationella delmål och indikatorer för att främja fysisk aktivitet med särskilt fokus på barn och unga. Utskottet kan också konstatera att regeringen i februari 2025 beslutade om ändringar i förskolans läroplan som bl.a. innebär att fysisk aktivitet och rörelse nu ska betonas ytterligare.

I fråga om friluftsliv och friluftsdagar instämmer utskottet i att det är angeläget att alla barn får möjlighet till friluftsliv och utevistelse. Friluftslivet bidrar såväl till fysisk aktivitet som till upplevelser och återhämtning och har därför betydelse för barns hälsa och välbefinnande. Utskottet vill också understryka att ett rikt friluftsliv i skolan är ett av de tio mätbara mål som ställts upp för friluftslivspolitiken. Vidare konstaterar utskottet att även friluftsliv och utevistelse är centralt i läroplanerna för förskolan och skolan och i kurs- och ämnesplanerna för idrott och hälsa. Utskottet noterar också att det i skolförordningen slås fast att rektorn ska bestämma omfattningen av den friluftsverksamhet som bedrivs under en lärares ledning. Skolledare och lärare har därför en viktig roll i att främja friluftslivet i skolan.

Utskottet avstyrker mot bakgrund av gällande rätt och pågående arbete motionerna 2024/25:1822 (M) yrkande 1 och 3, 2024/25:1955 (M), 2024/25:2449 (S) samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 51 och 52.

Simkunnighet

När det gäller yrkandet om simundervisning och simkunnighet vill utskottet instämma i att det är mycket viktigt att barn och unga i Sverige kan simma. Därför ingår simundervisning obligatoriskt i grundskolan och det ställs specifika krav på simkunnighet för att få ett godkänt betyg. Gymnasieskolan är en frivillig skolform och undervisningen i gymnasieskolans ämnen bygger på grundskolans. Elever som inte är behöriga till gymnasieskolans nationella program har dock möjlighet att läsa grundskolans ämnen enligt grundskolans kursplaner på ett introduktionsprogram.

Utskottet konstaterar i fråga om uppföljning av grundskolans simundervisning att Skolverket, som bl.a. har ansvar för att följa upp hur utbildningarna och verksamheterna har utvecklats i förhållande till de nationella målen, har följt upp simkunnigheten bland elever i årskurs 6 vid ett par tillfällen. Av den senaste rapporten från 2022 framgår att simkunnigheten har sjunkit något. 7 procent av eleverna nådde inte upp till kraven. Utvecklingen är enligt utskottet olycklig och behöver följas, vilket skolministern i sitt svar på en skriftlig fråga tidigare också har angett att regeringen gör (fr. 2022/23:837).

Utskottet avstyrker därmed motion 2024/25:857 (V) yrkandena 5 och 6.

Ur avsnittet "Fysisk aktivitet m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 15. Läs betänkandet

Fysisk aktivitet och friluftsliv

Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av att alla barn och ungdomar ges goda möjligheter till fysisk aktivitet och ett friluftsliv. Dessa frågor är aktuella och viktiga såväl för elevernas hälsa och välmående som för deras kunskapsutveckling.

När det gäller yrkandena om fysisk aktivitet konstaterar utskottet att det framgår av läroplanerna att skolan ska sträva efter att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet samt att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga och delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer. Utskottet noterar också att Läroplansutredningen har analyserat kursplanen i idrott och hälsa och de andra praktisk-estetiska ämnena och lämnat förslag för att åstadkomma en bättre balans mellan teori och praktik i ämnena. Utredningens förslag är för närvarande ute på remiss. Vidare noterar utskottet att Folkhälsomyndigheten med utgångspunkt i förslag från Kommittén för främjande av fysisk aktivitet har tagit fram strukturförslag och ringat in områden där åtgärder för att främja fysisk aktivitet bedöms vara extra viktiga. Ett av dessa områden är förskolan, skolan och fritidshemmet. Folkhälsomyndigheten har sedan bl.a. fått i uppdrag att ta fram nationella delmål och indikatorer för att främja fysisk aktivitet med särskilt fokus på barn och unga. Utskottet kan också konstatera att regeringen i februari 2025 beslutade om ändringar i förskolans läroplan som bl.a. innebär att fysisk aktivitet och rörelse nu ska betonas ytterligare.

I fråga om friluftsliv och friluftsdagar instämmer utskottet i att det är angeläget att alla barn får möjlighet till friluftsliv och utevistelse. Friluftslivet bidrar såväl till fysisk aktivitet som till upplevelser och återhämtning och har därför betydelse för barns hälsa och välbefinnande. Utskottet vill också understryka att ett rikt friluftsliv i skolan är ett av de tio mätbara mål som ställts upp för friluftslivspolitiken. Vidare konstaterar utskottet att även friluftsliv och utevistelse är centralt i läroplanerna för förskolan och skolan och i kurs- och ämnesplanerna för idrott och hälsa. Utskottet noterar också att det i skolförordningen slås fast att rektorn ska bestämma omfattningen av den friluftsverksamhet som bedrivs under en lärares ledning. Skolledare och lärare har därför en viktig roll i att främja friluftslivet i skolan.

Utskottet avstyrker mot bakgrund av gällande rätt och pågående arbete motionerna 2024/25:1822 (M) yrkande 1 och 3, 2024/25:1955 (M), 2024/25:2449 (S) samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 51 och 52.

Simkunnighet

När det gäller yrkandet om simundervisning och simkunnighet vill utskottet instämma i att det är mycket viktigt att barn och unga i Sverige kan simma. Därför ingår simundervisning obligatoriskt i grundskolan och det ställs specifika krav på simkunnighet för att få ett godkänt betyg. Gymnasieskolan är en frivillig skolform och undervisningen i gymnasieskolans ämnen bygger på grundskolans. Elever som inte är behöriga till gymnasieskolans nationella program har dock möjlighet att läsa grundskolans ämnen enligt grundskolans kursplaner på ett introduktionsprogram.

Utskottet konstaterar i fråga om uppföljning av grundskolans simundervisning att Skolverket, som bl.a. har ansvar för att följa upp hur utbildningarna och verksamheterna har utvecklats i förhållande till de nationella målen, har följt upp simkunnigheten bland elever i årskurs 6 vid ett par tillfällen. Av den senaste rapporten från 2022 framgår att simkunnigheten har sjunkit något. 7 procent av eleverna nådde inte upp till kraven. Utvecklingen är enligt utskottet olycklig och behöver följas, vilket skolministern i sitt svar på en skriftlig fråga tidigare också har angett att regeringen gör (fr. 2022/23:837).

Utskottet avstyrker därmed motion 2024/25:857 (V) yrkandena 5 och 6.

Ur avsnittet "Fysisk aktivitet m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 14. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att flera yrkanden handlar om att locka fler till läraryrket och om att på olika sätt stärka förutsättningarna för skolans personal, genom bl.a. minskad administration samt bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor. Det är enligt utskottet viktigt med goda förutsättningar för att lärare, rektorer och annan skolpersonal ska kunna utöva sina yrken på ett bra sätt. En skolmiljö som präglas av ordning och studiero där lärare har tid och möjlighet att fokusera på barns och elevers kunskapsutveckling borde vara något självklart. Utskottet vill därför uppmärksamma att det pågår ett intensivt arbete från regeringens sida för att stärka läraryrket och göra det mer attraktivt att arbeta i svensk skola. Utskottet noterar flera insatser och pågående arbeten som syftar till att förbättra skolans arbetsmiljö, minska lärarnas administrativa arbete och få fler kunniga och kompetenta lärare och rektorer.

Bland utredningar som utskottet kan nämna i sammanhanget återfinns Utredningen om minskad administration och om reglering av förskollärares och lärares tid, vars betänkande nu bereds, samt den pågående Utredningen om bättre förutsättningar för rektorerna inom skolväsendet som ska lämna sitt betänkande senare i år. Dessa utredningar har haft i uppdrag att föreslå åtgärder som förbättrar förutsättningarna för förskollärare och lärare respektive rektorer. Utskottet vill inte föregripa beredningen av utredningarnas förslag.

Utskottet uppmärksammar vidare att regeringen för att förse skolan med fler skickliga lärare bl.a. har satsat på att utöka försöksverksamheten med kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Utskottet delar regeringens bedömning att personer med tidigare högskoleutbildning ska kunna ställa om till läraryrket genom attraktiva utbildningsvägar för att vi ska få fler skickliga lärare i svensk skola. För att hålla en hög kvalitet i skolväsendet är det också av vikt att det finns goda möjligheter till behörighetsgivande fortbildning. Utskottet noterar att medel nu är avsatta för detta i statsbudgeten och att regeringen har aviserat en förstärkning av statsbidraget fr.o.m. 2026. För att stärka huvudmännens förutsättningar att öka tryggheten och studieron i skolan, förbättra elevhälsan och samtidigt avlasta lärare har ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar inrättats.

I fråga om kompetensutveckling för lärare och annan personal i skolan hänvisar utskottet till att huvudmannen har en skyldighet enligt skollagen att ge förskollärare, lärare och rektorer möjligheter till kompetensutveckling. Kompetensutveckling och yrkesutveckling är viktigt för en hög och likvärdig kvalitet i undervisningen. Utskottet kan konstatera att flera viktiga insatser görs också på nationell nivå, inte minst genom det nya nationella professionsprogrammet som startar hösten 2025. Riksdagen har fattat beslut om ändringar i skollagen om införandet av ett sådant program för rektorer, lärare och förskollärare som består av dels en nationell struktur för kompetensutveckling, dels ett nationellt meriteringssystem. Regeringen har också inrättat Rådet för professioner i skolväsendet som bl.a. har hjälpt Skolverket att ta fram innehållet i det nationella professionsprogrammet. Utskottet noterar vidare att Skolverket har tagit fram olika typer av kompetensutveckling inom flera områden, i form av t.ex. stödmaterial och kurser, och att SPSM erbjuder kompetensutveckling för personal i förskolan, skolan och vuxenutbildningen, bl.a. i form av studiepaket för kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och inom elevhälsoarbete.

När det gäller yrkandena om lärarbrist, förutsättningar och kompetensutveckling för skolans personal och de relaterade frågor som berörs i yrkandena hänvisar utskottet sammanfattningsvis till pågående arbete och gällande rätt och avstyrker därmed motionerna 2024/25:444 (S), 2024/25:456 (S), 2024/25:1289 (SD), 2024/25:1726 (SD) yrkande 1, 2024/25:1931 (V) yrkande 36, 2024/25:3024 (S) yrkandena 23, 24 och 41, 2024/25:3161 (C) yrkandena 53, 64, 65 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 22, 24, 83 och 85.

I fråga om att ta bort undantaget i skollagstiftningen som möjliggör för engelskspråkiga skolor att anställa obehöriga lärare som har utländsk lärarutbildning kan utskottet konstatera att tillkännagivandet om lärare med utländsk lärarutbildning inte är slutbehandlat. Regeringen har under våren 2025 meddelat att den har för avsikt att fortsätta den påbörjade analysen under året. Utskottet följer utvecklingen i frågan och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1931 (V) yrkande 14 och 2024/25:3024 (S) yrkande 51.

Ur avsnittet "Skolans personal" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 9, 11, 13 och 16. Läs betänkandet

Spetsutbildning

När det gäller yrkandet om uppföljning av de nya riksrekryterande spetsutbildningarna i grund- och gymnasieskolan vill utskottet påminna om att utbildningarna i fråga ingår i skolväsendet och behöver uppfylla de krav som ställs i skolförfattningarna. Huvudmännen ansöker också om tillstånd för att få bedriva spetsutbildning. När det gäller kvaliteten i utbildningarna konstaterar utskottet att Skolinspektionen har i uppdrag att granska kvaliteten i utbildning som står under myndighetens tillsyn. Utskottet instämmer med regeringen i propositionen Att lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå (prop. 2023/24:79) att en kvalitetsgranskning för att följa upp reformen t.ex. skulle kunna vara aktuell. Utskottet vill också hänvisa till att Skolverket i enlighet med de nya statsbidragsförordningarna ska följa upp hur statsbidragen används. Utskottet kan vidare i fråga om volymer upplysa om att det i nuläget är 28 gymnasieutbildningar och 18 grundskolor som är godkända för start av spetsutbildning till hösten 2025.

Utskottet avstyrker därmed motion 2024/25:3024 (S) yrkande 45.

Högpresterande och särskilt begåvade elever

När det gäller yrkanden om bättre förutsättningar för högpresterande och särskilt begåvade elever instämmer utskottet i att svensk skola behöver bli bättre på att ge stöd och stimulans åt denna målgrupp. Det är därför glädjande att riksdagen under våren 2024 beslutade om ändringar i skollagen som syftar till att ge bättre möjligheter för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan att läsa en högre nivå och för elever i gymnasieskolan att gå fram i snabbare studietakt (prop. 2023/24:79, bet. 2023/24:UbU16, rskr. 2023/24:189). Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2024. Utskottet kan vidare konstatera att de nya riksrekryterande spetsutbildningarna för både grundskolan och gymnasieskolan som riktar sig till målgruppen som tidigare nämnts kommer att starta hösten 2025.

Utskottet avser att följa hur den nya lagstiftningen faller ut men ser inte skäl att vidta ytterligare åtgärder med anledning av yrkandena. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1086 (M), 2024/25:1446 (SD) yrkande 8 och 2024/25:3024 (S) yrkande 44.

Ur avsnittet "Spetsutbildning" i betänkandet. Läs betänkandet

Trygghet och säkerhet

Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av att alla barn och elever ska erbjudas en så säker och trygg skolmiljö som möjligt. Utskottet vill därför i fråga om yrkandena om att på olika sätt stärka tryggheten och säkerheten i skolan påminna om att ett aktivt arbete pågår för att stärka tryggheten och säkerheten i skolan. Det handlar exempelvis om förslag till lagändringar, statsbidrag och stöd till skolor och skolans personal. Regeringen har nyligen överlämnat propositionen Skolor mot brott till riksdagen och ärendet bereds i utskottet under våren. Propositionen innehåller förslag som syftar till att barn, elever, lärare, rektorer och annan skolpersonal ska ha en säker och trygg utbildnings- och arbetsmiljö. Vidare har Skolsäkerhetsutredningen och Utredningen om stärkt trygghet och studiero nyligen överlämnat sina slutbetänkanden. Den senare har bl.a. lämnat förslag om s.k. skolregler samt förslag till ett förtydligat regelverk när det gäller lärarens befogenheter vid ordningsstörningar. Utskottet vill inte föregripa den pågående beredningen av dessa utredningars förslag.

Vidare vill utskottet uppmärksamma att Skolverket tagit fram vägledningar som syftar till att stödja huvudmän, rektorer, lärare och annan skolpersonal när det gäller de befogenheter som personalen har och de åtgärder som får vidtas enligt skollagen. Utskottet vill också lyfta fram att Skolverket har i uppdrag att kartlägga på vilket sätt säkerhet, trygghet och studiero samt undervisning i skolväsendet påverkas av förekomsten av kriminalitet och våldsbejakande extremism. För att öka tryggheten och studieron i skolan satsar regeringen bl.a. också på personalförstärkningar i skolan.

Utskottet ser sammanfattningsvis inte skäl att föregripa det stora reformarbete som pågår på området. Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena. Mot bakgrund av ovanstående, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1444 (SD) yrkande 10, 2024/25:1677 (M) och 2024/25:2290 (M).

Samarbete med socialtjänsten

När det gäller yrkandena om att stärka samarbetet med socialtjänsten och om bättre möjligheter att anställa skolsocionomer i skolan instämmer utskottet i att det är av stor vikt att samarbete mellan skolan och socialtjänsten stärks och att det behövs socionomer i skolan. Utskottet vill påminna om att det är viktiga frågor också för regeringen som bl.a. gett Skolverket och Socialstyrelsen i uppdrag att främja inrättandet av s.k. skolsociala team där skolan och socialtjänsten ska samverka för att hjälpa elever i behov av stöd. Regeringen har också infört ett statsbidrag till skolhuvudmän för personalkostnader i dessa team. Utskottet noterar att socialtjänsten genom att delta i skolsociala team ges förutsättningar att i ett tidigt skede arbeta tillitsskapande och förebyggande. Personalen från socialtjänsten i det skolsociala teamet ska ha socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan. Syftet med satsningen är att öka elevers närvaro i skolan, skapa en lugn och trygg skolmiljö och förbättra samverkan mellan skolan och socialtjänsten. Utskottet noterar också att statsbidraget förstärkts genom riksdagsbeslutet om budgetpropositionen 2025 och regeringen föreslår ytterligare förstärkning i den nu aktuella vårändringsbudgeten. Utskottet kan vidare konstatera att frågor om informationsutbyte och kontakter mellan skolan och socialtjänsten är aktuella i betänkanden från Skolsäkerhetsutredningen.

Mot bakgrund av gällande rätt och pågående arbete avstyrker utskottet motion 2024/25:3022 (S) yrkandena 100 och 101.

Registerkontroll

När det gäller yrkanden om registerkontroll vill utskottet instämma i att en skarp lagstiftning för att skydda barn och elever från övergrepp och andra brott är nödvändig. Utskottet vill påminna om att det nyligen beslutats om ändringar i bestämmelserna om registerkontroll och att ytterligare ändringar i regelverket bereds, vilket framgår av utskottets överväganden ovan. Utskottet ser i nuläget inte skäl att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av yrkandena och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1133 (KD), 2024/25:1444 (SD) yrkande 3, 2024/25:1448 (SD) yrkandena 13 och 14, 2024/25:1831 (M) och 2024/25:2395 (M) yrkande 1.

Ur avsnittet "Trygghet och säkerhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6 och 7. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör främst samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:UbU7, 2023/24:UbU9, 2023/24:UbU11 och 2023/24:UbU16. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Lärarbrist m.m., punkt 1 (S)

av Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 23, 24 och 41 samt

avslår motion

2024/25:3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 64.

Ställningstagande

Det behövs fortsatta insatser för att motverka lärarbristen. Lärarna är nyckeln till att stärka kvaliteten i undervisningen och till att eleverna ska lära sig mer. För att öka kvaliteten i undervisningen behövs fler utbildade och skickliga lärare. Fler behöver utbilda sig till lärare och fler vägar till läraryrket behövs. För att detta ska vara möjligt är också kortare kompletterande lärarutbildningar för dem som redan har en annan akademisk utbildning viktiga. Vi vill införa ett system med läraraspiranter för att underlätta för obehöriga lärare som redan arbetar i skolan att utbilda sig så att de får behörighet och jobba parallellt. Vidare behöver fler speciallärare och specialpedagoger utbildas och anställas för att kunna stärka arbetet med att ge varje elev rätt stöd i skolan innan problemen hunnit växa sig för stora.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

2.

Lärarbrist m.m., punkt 1 (C)

av Niels Paarup-Petersen (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 64 och

avslår motion

2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 23, 24 och 41.

Ställningstagande

Den framgångsrika skolan börjar i klassrummet. Det är lärarna som gör den stora skillnaden och som är allra viktigast för elevens kunskapsinhämtning och utveckling. Lärarna är nyckeln till att stärka undervisningens kvalitet och till att eleverna ska lära sig mer. Fler behöver utbilda sig till lärare. Situationen riskerar att bli akut om inget görs. Insatserna för att motverka lärarbristen, inte minst i glesbygd, bör stärkas.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

3.

Förutsättningar för skolans personal, punkt 2 (V)

av Daniel Riazat (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1931 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 36 och

avslår motionerna

2024/25:444 av Serkan Köse (S),

2024/25:3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 53 och 65 samt

2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 22 och 24.

Ställningstagande

Skolan är Sveriges största arbetsplats men samtidigt också en av de sämsta i fråga om arbetsmiljö. Det är viktigt att förbättra arbetsvillkoren för lärare och all skolpersonal för att kunna motverka bristen på lärare och andra yrkesgrupper i skolan. Stora mängder administration, för få kollegor och lokaler som inte är anpassade är bara några av de saker som hör till vardagen för lärarna. Arbetsmiljön och arbetssituationen är de vanligaste orsakerna till att lärare väljer att arbeta med något annat än skolan. Med en bättre arbetsmiljö kan många behöriga lärare lockas tillbaka till ett arbete inom skolan. Regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder som förbättrar personalens arbetsmiljö i skolan.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

4.

Förutsättningar för skolans personal, punkt 2 (C)

av Niels Paarup-Petersen (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 53 och 65 samt

avslår motionerna

2024/25:444 av Serkan Köse (S),

2024/25:1931 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 36 och

2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 22 och 24.

Ställningstagande

Det ska vara enkelt att vara rektor och lärare. De administrativa uppgifterna för rektorer och lärare behöver minska, bl.a. genom att öka användningen av smarta digitala system. Mängden utvärderingar, mätningar och resultatrapporteringar som lärare och rektorer behöver göra behöver genomlysas. Dessutom behöver det säkerställas att det finns ett system med gemensamma standarder. Särskilt viktigt är det med digitala system för elevuppföljningar som ska underlätta för rektor. Varje uppgift ska bara behöva lämnas en gång, på ett enda ställe. Detta måste vara målet för all administration i skolan för både lärare och rektorer.

Jag anser vidare att lärarnas arbetsmiljö och villkor radikalt behöver förbättras för att lärarna ska stanna kvar i läraryrket och för att stärka attraktionskraften i läraryrket både för de lärare som slutat och för de framtida lärare som i dag står och ska välja utbildning. Förskollärares och lärares arbetsbelastning har ökat kraftigt de senaste åren. Enligt en undersökning gjord av Vi Lärare (2024) riskerar var tredje lärare att bli utbränd, och mer än hälften av lärarna upplever att de minst en gång i veckan arbetar för hårt och att arbetet gör dem känslomässigt dränerade. Dessutom visar undersökningen att 67 procent av lärarna under de senaste tolv månaderna övervägt att byta yrke.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

5.

Förutsättningar för skolans personal, punkt 2 (MP)

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet