Gymnasieskolan

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av att de yrkesutbildningar som erbjuds inom gymnasieskolan möter arbetsmarknadens kompetensbehov. Att utbildningarna planeras och dimensioneras med hjälp av arbetsliv och bransch är en förutsättning för att behovet av rätt utbildad arbetskraft ska kunna tillgodoses nu och i framtiden, och för att garantera god kvalitet.

När det gäller yrkandena om planering och dimensionering av gymnasieskolans olika program och om att fler elever behöver gå en yrkesutbildning kan utskottet konstatera att riksdagen i juni 2022 beslutade om ändringar i skollagen som bl.a. innebär att hänsyn ska tas inte bara till ungdomarnas efterfrågan utan också till arbetsmarknadens behov när det avgörs vilka gymnasieutbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna samt att kommunerna ska samverka om utbudet. Genom dessa ändringar kan fler elever erbjudas en yrkesutbildning som leder till arbete. Lagändringarna ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 (prop. 2021/22:159, bet. 2021/22:UbU25, rskr. 2021/22:411). Utskottet kan även konstatera att Skolverket har i uppdrag att kontinuerligt utarbeta regionala planeringsunderlag som stöd för huvudmännens planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. Utskottet konstaterar vidare att Utredningen om fler vägar till arbetslivet nyligen har lämnat förslag om en ny typ av yrkesutbildning som kan ge elever en snabbare etablering på arbetsmarknaden. Utredningen lämnade sitt betänkande i november 2024 och utskottet vill inte föregripa den pågående beredningen av utredningens förslag. Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:3024 (S) yrkande 55 och 2024/25:3161 (C) yrkande 32.

I fråga om branschskolor instämmer utskottet i vikten av yrkesutbildningarnas nära koppling till arbetsmarknaden. Utskottet kan vidare konstatera att ovan nämnda utredning hade i uppdrag att föreslå hur behovet av utbildning inom små yrkesområden mer ändamålsenligt kan tillgodoses inom gymnasieskolan, bl.a. genom att dra nytta av erfarenheterna från försöksverksamheten med branschskolor. Utskottet vill inte föregripa beredningen av utredningens förslag och avstyrker därmed motion 2024/25:3161 (C) yrkande 33.

I fråga om att införa nationella och regionala branschråd kan utskottet konstatera att de befintliga nationella programråd för gymnasial yrkesutbildning som Skolverket ansvarar för är rådgivande för myndigheten i utvecklingen av yrkesutbildningar och yrkesämnen på gymnasial nivå. Utskottet kan konstatera att programråden är avsedda att vara ett forum för en kontinuerlig dialog mellan Skolverket och avnämarna i syfte att matcha utbildningsutbudet i gymnasieskolan med efterfrågan på arbetsmarknaden. När Skolverket gör förändringar som rör gymnasial yrkesutbildning samråder myndigheten med det berörda nationella programrådet. Ledamöterna i råden är representanter för branschen och arbetslivet och det finns ett nationellt programråd per yrkesprogram. Det är också reglerat att det för yrkesprogrammen ska finnas lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv. Utskottet avstyrker därmed motion 2024/25:3161 (C) yrkande 35.

När det gäller yrkandet om yrkespaket och introduktionsprogram konstaterar utskottet att Skolverket i samråd med bl.a. de nationella programråden har utarbetat ett stort antal yrkespaket som motsvarar kompetenskraven på nationell nivå för olika yrkesområden. Dessa nationella yrkespaket kan användas inom gymnasieskolans introduktionsprogram. Utskottet kan konstatera att Skolverket nyligen har genomfört en översyn av yrkespaketen. Utskottet kan också konstatera att den nämnda Utredningen om fler vägar till arbetslivet har lämnat förslag till förändringar av introduktionsprogrammen och yrkesutbildningen i gymnasieskolan. Utskottet ser inte heller här skäl att föregripa den pågående beredningen av utredningens förslag. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:3024 (S) yrkande 56.

Ur avsnittet "Gymnasial utbildning och arbetsmarknaden" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av att de yrkesutbildningar som erbjuds inom gymnasieskolan möter arbetsmarknadens kompetensbehov. Att utbildningarna planeras och dimensioneras med hjälp av arbetsliv och bransch är en förutsättning för att behovet av rätt utbildad arbetskraft ska kunna tillgodoses nu och i framtiden, och för att garantera god kvalitet.

När det gäller yrkandena om planering och dimensionering av gymnasieskolans olika program och om att fler elever behöver gå en yrkesutbildning kan utskottet konstatera att riksdagen i juni 2022 beslutade om ändringar i skollagen som bl.a. innebär att hänsyn ska tas inte bara till ungdomarnas efterfrågan utan också till arbetsmarknadens behov när det avgörs vilka gymnasieutbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna samt att kommunerna ska samverka om utbudet. Genom dessa ändringar kan fler elever erbjudas en yrkesutbildning som leder till arbete. Lagändringarna ska tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 (prop. 2021/22:159, bet. 2021/22:UbU25, rskr. 2021/22:411). Utskottet kan även konstatera att Skolverket har i uppdrag att kontinuerligt utarbeta regionala planeringsunderlag som stöd för huvudmännens planering, dimensionering och erbjudande av utbildning. Utskottet konstaterar vidare att Utredningen om fler vägar till arbetslivet nyligen har lämnat förslag om en ny typ av yrkesutbildning som kan ge elever en snabbare etablering på arbetsmarknaden. Utredningen lämnade sitt betänkande i november 2024 och utskottet vill inte föregripa den pågående beredningen av utredningens förslag. Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:3024 (S) yrkande 55 och 2024/25:3161 (C) yrkande 32.

I fråga om branschskolor instämmer utskottet i vikten av yrkesutbildningarnas nära koppling till arbetsmarknaden. Utskottet kan vidare konstatera att ovan nämnda utredning hade i uppdrag att föreslå hur behovet av utbildning inom små yrkesområden mer ändamålsenligt kan tillgodoses inom gymnasieskolan, bl.a. genom att dra nytta av erfarenheterna från försöksverksamheten med branschskolor. Utskottet vill inte föregripa beredningen av utredningens förslag och avstyrker därmed motion 2024/25:3161 (C) yrkande 33.

I fråga om att införa nationella och regionala branschråd kan utskottet konstatera att de befintliga nationella programråd för gymnasial yrkesutbildning som Skolverket ansvarar för är rådgivande för myndigheten i utvecklingen av yrkesutbildningar och yrkesämnen på gymnasial nivå. Utskottet kan konstatera att programråden är avsedda att vara ett forum för en kontinuerlig dialog mellan Skolverket och avnämarna i syfte att matcha utbildningsutbudet i gymnasieskolan med efterfrågan på arbetsmarknaden. När Skolverket gör förändringar som rör gymnasial yrkesutbildning samråder myndigheten med det berörda nationella programrådet. Ledamöterna i råden är representanter för branschen och arbetslivet och det finns ett nationellt programråd per yrkesprogram. Det är också reglerat att det för yrkesprogrammen ska finnas lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv. Utskottet avstyrker därmed motion 2024/25:3161 (C) yrkande 35.

När det gäller yrkandet om yrkespaket och introduktionsprogram konstaterar utskottet att Skolverket i samråd med bl.a. de nationella programråden har utarbetat ett stort antal yrkespaket som motsvarar kompetenskraven på nationell nivå för olika yrkesområden. Dessa nationella yrkespaket kan användas inom gymnasieskolans introduktionsprogram. Utskottet kan konstatera att Skolverket nyligen har genomfört en översyn av yrkespaketen. Utskottet kan också konstatera att den nämnda Utredningen om fler vägar till arbetslivet har lämnat förslag till förändringar av introduktionsprogrammen och yrkesutbildningen i gymnasieskolan. Utskottet ser inte heller här skäl att föregripa den pågående beredningen av utredningens förslag. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:3024 (S) yrkande 56.

Ur avsnittet "Gymnasial utbildning och arbetsmarknaden" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

När det gäller yrkandena om särskilda kunskapsområden och framtagande av nya ämnen vill utskottet inledningsvis framhålla att grundskolans ämnen och de gymnasiegemensamma ämnena räknas upp i skollagen. Det är alltså riksdagen som beslutar vilka dessa ämnen är. Av skollagen framgår också att det ska ingå ett gymnasiearbete i utbildningen på de nationella programmen. Utskottet vill dock uppmärksamma att det är regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, som beslutar om andra ämnen och om innehållet i alla skolans kursplaner och ämnesplaner. Detsamma gäller examensmålen, där målen för gymnasiearbetet ingår.

Utskottet kan vidare konstatera att det följer av Skolverkets instruktion att myndigheten kontinuerligt ska bedöma behovet av utveckling av de styrdokument som regeringen beslutar om och vid behov också föreslå ändringar. Skolverket ansvarar också enligt instruktionen för att utforma och kontinuerligt utveckla de styrdokument som myndigheten beslutar om. Utskottet kan konstatera att Skolverket i sitt arbete med styrdokumenten bl.a. tar hjälp av ämnesexperter, nationella programråd för gymnasial yrkesutbildning, rådet för de högskoleförberedande programmen och olika referensgrupper. Myndigheten hämtar också in synpunkter från många intressenter, bl.a. lärare, rektorer, andra myndigheter, forskare och olika representanter för arbetslivet. Förslag till ändringar remitteras och läggs ut på Skolverkets webbplats för synpunkter även från andra än remissinstanser. Utskottet kan vidare konstatera att det framgår av Skolverkets instruktion att myndigheten ska beakta att utbildningen i skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Utskottet vill också hänvisa till att Skolverket den 13 februari 2025 redovisade ett regeringsuppdrag om hur myndigheten arbetar med att utveckla de ämnen och ämnesplaner i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som myndigheten beslutar om (U2024/02402).

För gymnasieskolans del har det nyligen genomförts en översyn av ämnen och ämnesplaner i samband med övergången till ämnesbetyg där även ämnesinnehållet i viss utsträckning sågs över och ämnesplanerna uppdaterades för att fungera i samtiden. Det rör sig om mer än 500 ämnesplaner. De nya ämnesplanerna träder i kraft till höstterminen 2025. När det gäller grundskolans läroplaner och kursplaner har en pågående utredning i uppdrag att föreslå ändringar i syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling. Även om fokus för utredningen är de obligatoriska skolformerna noterar utskottet att utredningen också kan föreslå en vidare hantering av styrdokumenten för gymnasieskolan. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025. Skolverket har även i uppdrag att se över examensmålen där målen för gymnasiearbetet ingår. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2025.

Utskottet finner därmed inga skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionsyrkandena om särskilda kunskapsområden eller om framtagande av nya ämnen och avstyrker mot bakgrund av gällande bestämmelser och pågående arbete motionerna 2024/25:1446 (SD) yrkandena 9–11, 2024/25:1447 (SD) yrkande 13, 2024/25:1536 (M), 2024/25:1705 (S) yrkande 4, 2024/25:1830 (M), 2024/25:2079 (KD) yrkande 1, 2024/25:2595 (M) yrkandena 2 och 3 och 2024/25:3070 (S) yrkande 53.

I fråga om estetiska ämnen i gymnasieskolan konstaterar utskottet att riksdagen våren 2018 avslog regeringens förslag om att införa ett gymnasiegemensamt och obligatoriskt estetiskt ämne på de nationella programmen (prop. 2017/18:184, bet. 2017/18:UbU30, rskr. 2017/18:429). Utskottet gör ingen annan bedömning nu. Utskottet kan också konstatera att riksdagen under innevarande valperiod avslagit yrkanden om estetiska ämnen (bet. 2022/23:UbU8 och bet. 2023/24:UbU12). Utskottet påminner också i sammanhanget om att estetiska ämnen är obligatoriska i grundskolan och att eleverna i gymnasieskolan har rätt att välja att läsa estetiska ämnen inom ramen för sitt individuella val. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1856 (M) och 2024/25:3217 (MP) yrkandena 39 och 40.

Ur avsnittet "Ämnen och kunskapsområden" i betänkandet, som även gäller punkterna 4 och 5. Läs betänkandet

När det gäller yrkandena om särskilda kunskapsområden och framtagande av nya ämnen vill utskottet inledningsvis framhålla att grundskolans ämnen och de gymnasiegemensamma ämnena räknas upp i skollagen. Det är alltså riksdagen som beslutar vilka dessa ämnen är. Av skollagen framgår också att det ska ingå ett gymnasiearbete i utbildningen på de nationella programmen. Utskottet vill dock uppmärksamma att det är regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, som beslutar om andra ämnen och om innehållet i alla skolans kursplaner och ämnesplaner. Detsamma gäller examensmålen, där målen för gymnasiearbetet ingår.

Utskottet kan vidare konstatera att det följer av Skolverkets instruktion att myndigheten kontinuerligt ska bedöma behovet av utveckling av de styrdokument som regeringen beslutar om och vid behov också föreslå ändringar. Skolverket ansvarar också enligt instruktionen för att utforma och kontinuerligt utveckla de styrdokument som myndigheten beslutar om. Utskottet kan konstatera att Skolverket i sitt arbete med styrdokumenten bl.a. tar hjälp av ämnesexperter, nationella programråd för gymnasial yrkesutbildning, rådet för de högskoleförberedande programmen och olika referensgrupper. Myndigheten hämtar också in synpunkter från många intressenter, bl.a. lärare, rektorer, andra myndigheter, forskare och olika representanter för arbetslivet. Förslag till ändringar remitteras och läggs ut på Skolverkets webbplats för synpunkter även från andra än remissinstanser. Utskottet kan vidare konstatera att det framgår av Skolverkets instruktion att myndigheten ska beakta att utbildningen i skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Utskottet vill också hänvisa till att Skolverket den 13 februari 2025 redovisade ett regeringsuppdrag om hur myndigheten arbetar med att utveckla de ämnen och ämnesplaner i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som myndigheten beslutar om (U2024/02402).

För gymnasieskolans del har det nyligen genomförts en översyn av ämnen och ämnesplaner i samband med övergången till ämnesbetyg där även ämnesinnehållet i viss utsträckning sågs över och ämnesplanerna uppdaterades för att fungera i samtiden. Det rör sig om mer än 500 ämnesplaner. De nya ämnesplanerna träder i kraft till höstterminen 2025. När det gäller grundskolans läroplaner och kursplaner har en pågående utredning i uppdrag att föreslå ändringar i syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling. Även om fokus för utredningen är de obligatoriska skolformerna noterar utskottet att utredningen också kan föreslå en vidare hantering av styrdokumenten för gymnasieskolan. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025. Skolverket har även i uppdrag att se över examensmålen där målen för gymnasiearbetet ingår. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2025.

Utskottet finner därmed inga skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionsyrkandena om särskilda kunskapsområden eller om framtagande av nya ämnen och avstyrker mot bakgrund av gällande bestämmelser och pågående arbete motionerna 2024/25:1446 (SD) yrkandena 9–11, 2024/25:1447 (SD) yrkande 13, 2024/25:1536 (M), 2024/25:1705 (S) yrkande 4, 2024/25:1830 (M), 2024/25:2079 (KD) yrkande 1, 2024/25:2595 (M) yrkandena 2 och 3 och 2024/25:3070 (S) yrkande 53.

I fråga om estetiska ämnen i gymnasieskolan konstaterar utskottet att riksdagen våren 2018 avslog regeringens förslag om att införa ett gymnasiegemensamt och obligatoriskt estetiskt ämne på de nationella programmen (prop. 2017/18:184, bet. 2017/18:UbU30, rskr. 2017/18:429). Utskottet gör ingen annan bedömning nu. Utskottet kan också konstatera att riksdagen under innevarande valperiod avslagit yrkanden om estetiska ämnen (bet. 2022/23:UbU8 och bet. 2023/24:UbU12). Utskottet påminner också i sammanhanget om att estetiska ämnen är obligatoriska i grundskolan och att eleverna i gymnasieskolan har rätt att välja att läsa estetiska ämnen inom ramen för sitt individuella val. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1856 (M) och 2024/25:3217 (MP) yrkandena 39 och 40.

Ur avsnittet "Ämnen och kunskapsområden" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 5. Läs betänkandet

När det gäller yrkandena om särskilda kunskapsområden och framtagande av nya ämnen vill utskottet inledningsvis framhålla att grundskolans ämnen och de gymnasiegemensamma ämnena räknas upp i skollagen. Det är alltså riksdagen som beslutar vilka dessa ämnen är. Av skollagen framgår också att det ska ingå ett gymnasiearbete i utbildningen på de nationella programmen. Utskottet vill dock uppmärksamma att det är regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, som beslutar om andra ämnen och om innehållet i alla skolans kursplaner och ämnesplaner. Detsamma gäller examensmålen, där målen för gymnasiearbetet ingår.

Utskottet kan vidare konstatera att det följer av Skolverkets instruktion att myndigheten kontinuerligt ska bedöma behovet av utveckling av de styrdokument som regeringen beslutar om och vid behov också föreslå ändringar. Skolverket ansvarar också enligt instruktionen för att utforma och kontinuerligt utveckla de styrdokument som myndigheten beslutar om. Utskottet kan konstatera att Skolverket i sitt arbete med styrdokumenten bl.a. tar hjälp av ämnesexperter, nationella programråd för gymnasial yrkesutbildning, rådet för de högskoleförberedande programmen och olika referensgrupper. Myndigheten hämtar också in synpunkter från många intressenter, bl.a. lärare, rektorer, andra myndigheter, forskare och olika representanter för arbetslivet. Förslag till ändringar remitteras och läggs ut på Skolverkets webbplats för synpunkter även från andra än remissinstanser. Utskottet kan vidare konstatera att det framgår av Skolverkets instruktion att myndigheten ska beakta att utbildningen i skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Utskottet vill också hänvisa till att Skolverket den 13 februari 2025 redovisade ett regeringsuppdrag om hur myndigheten arbetar med att utveckla de ämnen och ämnesplaner i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som myndigheten beslutar om (U2024/02402).

För gymnasieskolans del har det nyligen genomförts en översyn av ämnen och ämnesplaner i samband med övergången till ämnesbetyg där även ämnesinnehållet i viss utsträckning sågs över och ämnesplanerna uppdaterades för att fungera i samtiden. Det rör sig om mer än 500 ämnesplaner. De nya ämnesplanerna träder i kraft till höstterminen 2025. När det gäller grundskolans läroplaner och kursplaner har en pågående utredning i uppdrag att föreslå ändringar i syfte att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling. Även om fokus för utredningen är de obligatoriska skolformerna noterar utskottet att utredningen också kan föreslå en vidare hantering av styrdokumenten för gymnasieskolan. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025. Skolverket har även i uppdrag att se över examensmålen där målen för gymnasiearbetet ingår. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2025.

Utskottet finner därmed inga skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionsyrkandena om särskilda kunskapsområden eller om framtagande av nya ämnen och avstyrker mot bakgrund av gällande bestämmelser och pågående arbete motionerna 2024/25:1446 (SD) yrkandena 9–11, 2024/25:1447 (SD) yrkande 13, 2024/25:1536 (M), 2024/25:1705 (S) yrkande 4, 2024/25:1830 (M), 2024/25:2079 (KD) yrkande 1, 2024/25:2595 (M) yrkandena 2 och 3 och 2024/25:3070 (S) yrkande 53.

I fråga om estetiska ämnen i gymnasieskolan konstaterar utskottet att riksdagen våren 2018 avslog regeringens förslag om att införa ett gymnasiegemensamt och obligatoriskt estetiskt ämne på de nationella programmen (prop. 2017/18:184, bet. 2017/18:UbU30, rskr. 2017/18:429). Utskottet gör ingen annan bedömning nu. Utskottet kan också konstatera att riksdagen under innevarande valperiod avslagit yrkanden om estetiska ämnen (bet. 2022/23:UbU8 och bet. 2023/24:UbU12). Utskottet påminner också i sammanhanget om att estetiska ämnen är obligatoriska i grundskolan och att eleverna i gymnasieskolan har rätt att välja att läsa estetiska ämnen inom ramen för sitt individuella val. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1856 (M) och 2024/25:3217 (MP) yrkandena 39 och 40.

Ur avsnittet "Ämnen och kunskapsområden" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 4. Läs betänkandet