Vuxenutbildning

Inledningsvis vill utskottet i fråga om yrkanden om kompetensförsörjning och omställning understryka vikten av en väl utformad vuxenutbildning som anpassas för arbetsmarknadens kompetensbehov och som ger goda möjligheter för människor att i vuxen ålder stärka sin kompetens för nya utmaningar eller ställa om för att växla yrke. Utskottet delar regeringens bild av att en väl fungerande matchning på arbetsmarknaden minskar risken för stigande arbetslöshet och ökar sysselsättningen. För många branscher är det svårt att hitta rätt arbetskraft, men samtidigt finns det en arbetslöshet i landet. Det behövs utbildning som ger vuxna en chans att få de kompetenser som krävs för att studera vidare och för att få ett arbete. I fråga om utbud och behov av utbildning för vuxna noterar utskottet att flera viktiga insatser har gjorts och görs för att få en bättre matchning på arbetsmarknaden.

När det gäller yrkanden om att bygga ut vuxenutbildningen med fler utbildningsplatser kan utskottet konstatera att det pågår ett viktigt arbete med att stärka och bygga ut vuxenutbildningen. Nu senast tillfördes genom riksdagsbeslutet om budgetpropositionen för 2025 medel för ytterligare platser inom regionalt yrkesvux och för systemstöd till yrkeshögskolan som kan understödja den fortsatta utbyggnaden av platser inom utbildningsformen. Dessutom pågår arbetet med att förbereda en ny form av nationell yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna som ska möta arbetslivets behov och som syftar till att de studerande snabbt ska komma i arbete inom bristyrken.

När det gäller yrkanden om utbildning för anställning inom bristyrken och inflytande från arbetsmarknaden samt yrkanden som handlar om utbildning inom vissa utpekade områden ser utskottet att samhällets kompetensförsörjning och arbetsmarknadens behov i dag är centrala perspektiv både inom komvux och yrkeshögskolan. För yrkeshögskolans del har riksdagen sedan tidigare beslutat om att utbildningarna ska svara mot arbetslivets behov. För komvux gäller att utbildningen ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. Skolverket samråder t.ex. med de nationella programråden när de ser över innehållet i de gymnasiala yrkesutbildningarna som erbjuds inom komvux. Utskottet vill också påminna om att den nya lagstiftningen om att arbetsmarknadens behov ska ha betydelse vid planering och dimensionering av yrkesutbildning inom komvux ska tillämpas från i år. Huvudmännen har dessutom fått bättre planeringsförutsättningar genom att statsbidrag för regionalt yrkesvux nu kan beviljas för upp till två år framåt i tiden, i stället för som tidigare för ett år i taget.

I fråga om yrkanden som rör utbildning med anledning av samhällsförändring, t.ex. klimatomställningen och den snabba utvecklingen av artificiell intelligens, kan utskottet konstatera att det är frågor som ligger högt på regeringens agenda. Utskottet hänvisar bl.a. till MYH:s uppdrag om hur utbildningsutbudet kan behöva anpassas på längre sikt med anledning av energi- och klimatomställningen och om hur yrkeshögskolans kurser bättre kan möta behov av omställning för yrkesverksamma på hela arbetsmarknaden. Utskottet kan också konstatera att regeringen nyligen beslutat om STEM-strategin och har tillsatt en delegation som ska stärka utbildningssystemets förutsättningar att utbilda fler i tekniska yrken, inte minst genom yrkeshögskolan och regionalt yrkesvux.

Vidare vill utskottet i sammanhanget påminna om två stora utredningar som behandlar gymnasial yrkesutbildning för vuxna respektive yrkeshögskoleutbildning och vars betänkanden har remitterats. Det gäller Yrkesvuxutredningen, som undersökt hur yrkesutbildning inom komvux kan bli mer effektiv och anpassad efter de behov som finns, och Utredningen om framtidens yrkeshögskola, som haft i uppdrag att föreslå förändringar som krävs i yrkeshögskolan för att säkerställa den växande utbildningsformens effektiva funktion för framtiden. När det gäller yrkandena om lärlingsutbildning kan utskottet t.ex. notera att Yrkesvuxutredningen föreslår en reformerad lärlingsutbildning för vuxna och åtgärder för att arbetsgivare ska ges ökat inflytande och ansvar för lärlingsutbildningen inom komvux. När det gäller yrkandet om möjlighet till extra tilldelning av statsbidrag för yrkesvux för att möta snabbt uppkomna utbildningsbehov regionalt och lokalt kan utskottet konstatera att motionärerna hänvisar till förslag i Yrkesvuxutredningen vars betänkande nu bereds. Utskottet vill inte föregripa den beredning av utredningarnas betänkanden som pågår.

Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena. Mot bakgrund av ovanstående, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:256 (SD), 2024/25:333 (S), 2024/25:1382 (SD) yrkande 7, 2024/25:1753 (MP) yrkande 39, 2024/25:1758 (S), 2024/25:2571 (M), 2024/25:2613 (MP) yrkande 79, 2024/25:2628 (MP) yrkandena 3, 6, 8 och 11, 2024/25:2769 (M), 2024/25:3024 (S) yrkande 66, 2024/25:3161 (C) yrkande 37, 2024/25:3167 (C) yrkandena 4–7 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 77 och 78.

Ur avsnittet "Utbud och behov av yrkesutbildning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 7, 10, 11 och 13. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet i fråga om yrkanden om kompetensförsörjning och omställning understryka vikten av en väl utformad vuxenutbildning som anpassas för arbetsmarknadens kompetensbehov och som ger goda möjligheter för människor att i vuxen ålder stärka sin kompetens för nya utmaningar eller ställa om för att växla yrke. Utskottet delar regeringens bild av att en väl fungerande matchning på arbetsmarknaden minskar risken för stigande arbetslöshet och ökar sysselsättningen. För många branscher är det svårt att hitta rätt arbetskraft, men samtidigt finns det en arbetslöshet i landet. Det behövs utbildning som ger vuxna en chans att få de kompetenser som krävs för att studera vidare och för att få ett arbete. I fråga om utbud och behov av utbildning för vuxna noterar utskottet att flera viktiga insatser har gjorts och görs för att få en bättre matchning på arbetsmarknaden.

När det gäller yrkanden om att bygga ut vuxenutbildningen med fler utbildningsplatser kan utskottet konstatera att det pågår ett viktigt arbete med att stärka och bygga ut vuxenutbildningen. Nu senast tillfördes genom riksdagsbeslutet om budgetpropositionen för 2025 medel för ytterligare platser inom regionalt yrkesvux och för systemstöd till yrkeshögskolan som kan understödja den fortsatta utbyggnaden av platser inom utbildningsformen. Dessutom pågår arbetet med att förbereda en ny form av nationell yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna som ska möta arbetslivets behov och som syftar till att de studerande snabbt ska komma i arbete inom bristyrken.

När det gäller yrkanden om utbildning för anställning inom bristyrken och inflytande från arbetsmarknaden samt yrkanden som handlar om utbildning inom vissa utpekade områden ser utskottet att samhällets kompetensförsörjning och arbetsmarknadens behov i dag är centrala perspektiv både inom komvux och yrkeshögskolan. För yrkeshögskolans del har riksdagen sedan tidigare beslutat om att utbildningarna ska svara mot arbetslivets behov. För komvux gäller att utbildningen ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. Skolverket samråder t.ex. med de nationella programråden när de ser över innehållet i de gymnasiala yrkesutbildningarna som erbjuds inom komvux. Utskottet vill också påminna om att den nya lagstiftningen om att arbetsmarknadens behov ska ha betydelse vid planering och dimensionering av yrkesutbildning inom komvux ska tillämpas från i år. Huvudmännen har dessutom fått bättre planeringsförutsättningar genom att statsbidrag för regionalt yrkesvux nu kan beviljas för upp till två år framåt i tiden, i stället för som tidigare för ett år i taget.

I fråga om yrkanden som rör utbildning med anledning av samhällsförändring, t.ex. klimatomställningen och den snabba utvecklingen av artificiell intelligens, kan utskottet konstatera att det är frågor som ligger högt på regeringens agenda. Utskottet hänvisar bl.a. till MYH:s uppdrag om hur utbildningsutbudet kan behöva anpassas på längre sikt med anledning av energi- och klimatomställningen och om hur yrkeshögskolans kurser bättre kan möta behov av omställning för yrkesverksamma på hela arbetsmarknaden. Utskottet kan också konstatera att regeringen nyligen beslutat om STEM-strategin och har tillsatt en delegation som ska stärka utbildningssystemets förutsättningar att utbilda fler i tekniska yrken, inte minst genom yrkeshögskolan och regionalt yrkesvux.

Vidare vill utskottet i sammanhanget påminna om två stora utredningar som behandlar gymnasial yrkesutbildning för vuxna respektive yrkeshögskoleutbildning och vars betänkanden har remitterats. Det gäller Yrkesvuxutredningen, som undersökt hur yrkesutbildning inom komvux kan bli mer effektiv och anpassad efter de behov som finns, och Utredningen om framtidens yrkeshögskola, som haft i uppdrag att föreslå förändringar som krävs i yrkeshögskolan för att säkerställa den växande utbildningsformens effektiva funktion för framtiden. När det gäller yrkandena om lärlingsutbildning kan utskottet t.ex. notera att Yrkesvuxutredningen föreslår en reformerad lärlingsutbildning för vuxna och åtgärder för att arbetsgivare ska ges ökat inflytande och ansvar för lärlingsutbildningen inom komvux. När det gäller yrkandet om möjlighet till extra tilldelning av statsbidrag för yrkesvux för att möta snabbt uppkomna utbildningsbehov regionalt och lokalt kan utskottet konstatera att motionärerna hänvisar till förslag i Yrkesvuxutredningen vars betänkande nu bereds. Utskottet vill inte föregripa den beredning av utredningarnas betänkanden som pågår.

Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena. Mot bakgrund av ovanstående, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:256 (SD), 2024/25:333 (S), 2024/25:1382 (SD) yrkande 7, 2024/25:1753 (MP) yrkande 39, 2024/25:1758 (S), 2024/25:2571 (M), 2024/25:2613 (MP) yrkande 79, 2024/25:2628 (MP) yrkandena 3, 6, 8 och 11, 2024/25:2769 (M), 2024/25:3024 (S) yrkande 66, 2024/25:3161 (C) yrkande 37, 2024/25:3167 (C) yrkandena 4–7 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 77 och 78.

Ur avsnittet "Utbud och behov av yrkesutbildning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 7, 10, 11 och 13. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka yrkeshögskolans viktiga roll när det gäller att möta de stora kompetensbehoven i hela Sverige, att möjliggöra omställning och att främja matchningen på arbetsmarknaden. Bestämmelserna i lagen om yrkeshögskolan syftar till att säkerställa att eftergymnasiala yrkesutbildningar som svarar mot arbetslivets behov kommer till stånd, att statens stöd till eftergymnasiala yrkesutbildningar fördelas effektivt och att utbildningarna håller hög kvalitet. Myndigheten för yrkeshögskolan har i uppdrag att samordna ett myndighetsgemensamt uppdrag som syftar till att bidra till en väl fungerande kompetensförsörjning.

När det gäller yrkanden om att stärka och utveckla utbildningsformen på olika sätt noterar utskottet att betänkandet från Utredningen om framtidens yrkeshögskola – stabil, effektiv och hållbar som innehåller flera förslag som rör utbildningsformens utveckling, nu bereds i Regeringskansliet. Utskottet noterar också att regeringen den 20 mars i år gav Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att genomföra en förstudie om ett gemensamt antagningssystem och ett nytt studiedokumentationssystem för yrkeshögskolan. I uppdraget ingår att föreslå hur systemen ska utformas. Utskottet avvaktar den pågående beredningen av utredningens betänkande och ser i övrigt inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena.

I fråga om yrkandena om studerandes hälsa och möjligheter till inflytande samt yrkandet om att motverka diskriminering och kränkning noterar utskottet att det finns förslag och bedömningar från den ovan nämnda utredningen om yrkeshögskolan som rör studiesociala frågor. Utredningen vill bl.a. tydliggöra utbildningsanordnarnas ansvar för utbildningsverksamheten för att ge en ökad rättssäkerhet för studerande i fråga om exempelvis studerandeinflytande. Utredningen ser också behov av ytterligare analys när det gäller att eventuellt inrätta en studerandehälsa för yrkeshögskolestuderande. Utskottet ser inte heller här skäl att föregripa den pågående beredningen av utredningens förslag.

Utskottet kan vidare konstatera att befintlig lagstiftning anger att utbildningsanordnare inte får diskriminera någon studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Utbildningsanordnarna ska också fortlöpande genom s.k. aktiva åtgärder arbeta förebyggande inom verksamheten för att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter.

Utskottet ser mot ovanstående bakgrund, gällande bestämmelser och pågående arbete inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av yrkandena och avstyrker därmed motionerna 2024/25:468 (V) yrkandena 8–10, 2024/25:2955 (C) yrkande 6, 2024/25:3024 (S) yrkandena 73 och 74 och 2024/25:3167 (C) yrkande 2.

Ur avsnittet "Yrkeshögskolan" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9 och 12. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet i fråga om yrkanden om kompetensförsörjning och omställning understryka vikten av en väl utformad vuxenutbildning som anpassas för arbetsmarknadens kompetensbehov och som ger goda möjligheter för människor att i vuxen ålder stärka sin kompetens för nya utmaningar eller ställa om för att växla yrke. Utskottet delar regeringens bild av att en väl fungerande matchning på arbetsmarknaden minskar risken för stigande arbetslöshet och ökar sysselsättningen. För många branscher är det svårt att hitta rätt arbetskraft, men samtidigt finns det en arbetslöshet i landet. Det behövs utbildning som ger vuxna en chans att få de kompetenser som krävs för att studera vidare och för att få ett arbete. I fråga om utbud och behov av utbildning för vuxna noterar utskottet att flera viktiga insatser har gjorts och görs för att få en bättre matchning på arbetsmarknaden.

När det gäller yrkanden om att bygga ut vuxenutbildningen med fler utbildningsplatser kan utskottet konstatera att det pågår ett viktigt arbete med att stärka och bygga ut vuxenutbildningen. Nu senast tillfördes genom riksdagsbeslutet om budgetpropositionen för 2025 medel för ytterligare platser inom regionalt yrkesvux och för systemstöd till yrkeshögskolan som kan understödja den fortsatta utbyggnaden av platser inom utbildningsformen. Dessutom pågår arbetet med att förbereda en ny form av nationell yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna som ska möta arbetslivets behov och som syftar till att de studerande snabbt ska komma i arbete inom bristyrken.

När det gäller yrkanden om utbildning för anställning inom bristyrken och inflytande från arbetsmarknaden samt yrkanden som handlar om utbildning inom vissa utpekade områden ser utskottet att samhällets kompetensförsörjning och arbetsmarknadens behov i dag är centrala perspektiv både inom komvux och yrkeshögskolan. För yrkeshögskolans del har riksdagen sedan tidigare beslutat om att utbildningarna ska svara mot arbetslivets behov. För komvux gäller att utbildningen ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. Skolverket samråder t.ex. med de nationella programråden när de ser över innehållet i de gymnasiala yrkesutbildningarna som erbjuds inom komvux. Utskottet vill också påminna om att den nya lagstiftningen om att arbetsmarknadens behov ska ha betydelse vid planering och dimensionering av yrkesutbildning inom komvux ska tillämpas från i år. Huvudmännen har dessutom fått bättre planeringsförutsättningar genom att statsbidrag för regionalt yrkesvux nu kan beviljas för upp till två år framåt i tiden, i stället för som tidigare för ett år i taget.

I fråga om yrkanden som rör utbildning med anledning av samhällsförändring, t.ex. klimatomställningen och den snabba utvecklingen av artificiell intelligens, kan utskottet konstatera att det är frågor som ligger högt på regeringens agenda. Utskottet hänvisar bl.a. till MYH:s uppdrag om hur utbildningsutbudet kan behöva anpassas på längre sikt med anledning av energi- och klimatomställningen och om hur yrkeshögskolans kurser bättre kan möta behov av omställning för yrkesverksamma på hela arbetsmarknaden. Utskottet kan också konstatera att regeringen nyligen beslutat om STEM-strategin och har tillsatt en delegation som ska stärka utbildningssystemets förutsättningar att utbilda fler i tekniska yrken, inte minst genom yrkeshögskolan och regionalt yrkesvux.

Vidare vill utskottet i sammanhanget påminna om två stora utredningar som behandlar gymnasial yrkesutbildning för vuxna respektive yrkeshögskoleutbildning och vars betänkanden har remitterats. Det gäller Yrkesvuxutredningen, som undersökt hur yrkesutbildning inom komvux kan bli mer effektiv och anpassad efter de behov som finns, och Utredningen om framtidens yrkeshögskola, som haft i uppdrag att föreslå förändringar som krävs i yrkeshögskolan för att säkerställa den växande utbildningsformens effektiva funktion för framtiden. När det gäller yrkandena om lärlingsutbildning kan utskottet t.ex. notera att Yrkesvuxutredningen föreslår en reformerad lärlingsutbildning för vuxna och åtgärder för att arbetsgivare ska ges ökat inflytande och ansvar för lärlingsutbildningen inom komvux. När det gäller yrkandet om möjlighet till extra tilldelning av statsbidrag för yrkesvux för att möta snabbt uppkomna utbildningsbehov regionalt och lokalt kan utskottet konstatera att motionärerna hänvisar till förslag i Yrkesvuxutredningen vars betänkande nu bereds. Utskottet vill inte föregripa den beredning av utredningarnas betänkanden som pågår.

Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena. Mot bakgrund av ovanstående, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:256 (SD), 2024/25:333 (S), 2024/25:1382 (SD) yrkande 7, 2024/25:1753 (MP) yrkande 39, 2024/25:1758 (S), 2024/25:2571 (M), 2024/25:2613 (MP) yrkande 79, 2024/25:2628 (MP) yrkandena 3, 6, 8 och 11, 2024/25:2769 (M), 2024/25:3024 (S) yrkande 66, 2024/25:3161 (C) yrkande 37, 2024/25:3167 (C) yrkandena 4–7 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 77 och 78.

Ur avsnittet "Utbud och behov av yrkesutbildning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 10, 11 och 13. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka yrkeshögskolans viktiga roll när det gäller att möta de stora kompetensbehoven i hela Sverige, att möjliggöra omställning och att främja matchningen på arbetsmarknaden. Bestämmelserna i lagen om yrkeshögskolan syftar till att säkerställa att eftergymnasiala yrkesutbildningar som svarar mot arbetslivets behov kommer till stånd, att statens stöd till eftergymnasiala yrkesutbildningar fördelas effektivt och att utbildningarna håller hög kvalitet. Myndigheten för yrkeshögskolan har i uppdrag att samordna ett myndighetsgemensamt uppdrag som syftar till att bidra till en väl fungerande kompetensförsörjning.

När det gäller yrkanden om att stärka och utveckla utbildningsformen på olika sätt noterar utskottet att betänkandet från Utredningen om framtidens yrkeshögskola – stabil, effektiv och hållbar som innehåller flera förslag som rör utbildningsformens utveckling, nu bereds i Regeringskansliet. Utskottet noterar också att regeringen den 20 mars i år gav Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att genomföra en förstudie om ett gemensamt antagningssystem och ett nytt studiedokumentationssystem för yrkeshögskolan. I uppdraget ingår att föreslå hur systemen ska utformas. Utskottet avvaktar den pågående beredningen av utredningens betänkande och ser i övrigt inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena.

I fråga om yrkandena om studerandes hälsa och möjligheter till inflytande samt yrkandet om att motverka diskriminering och kränkning noterar utskottet att det finns förslag och bedömningar från den ovan nämnda utredningen om yrkeshögskolan som rör studiesociala frågor. Utredningen vill bl.a. tydliggöra utbildningsanordnarnas ansvar för utbildningsverksamheten för att ge en ökad rättssäkerhet för studerande i fråga om exempelvis studerandeinflytande. Utredningen ser också behov av ytterligare analys när det gäller att eventuellt inrätta en studerandehälsa för yrkeshögskolestuderande. Utskottet ser inte heller här skäl att föregripa den pågående beredningen av utredningens förslag.

Utskottet kan vidare konstatera att befintlig lagstiftning anger att utbildningsanordnare inte får diskriminera någon studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Utbildningsanordnarna ska också fortlöpande genom s.k. aktiva åtgärder arbeta förebyggande inom verksamheten för att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter.

Utskottet ser mot ovanstående bakgrund, gällande bestämmelser och pågående arbete inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av yrkandena och avstyrker därmed motionerna 2024/25:468 (V) yrkandena 8–10, 2024/25:2955 (C) yrkande 6, 2024/25:3024 (S) yrkandena 73 och 74 och 2024/25:3167 (C) yrkande 2.

Ur avsnittet "Yrkeshögskolan" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 8 och 12. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet i fråga om yrkanden om kompetensförsörjning och omställning understryka vikten av en väl utformad vuxenutbildning som anpassas för arbetsmarknadens kompetensbehov och som ger goda möjligheter för människor att i vuxen ålder stärka sin kompetens för nya utmaningar eller ställa om för att växla yrke. Utskottet delar regeringens bild av att en väl fungerande matchning på arbetsmarknaden minskar risken för stigande arbetslöshet och ökar sysselsättningen. För många branscher är det svårt att hitta rätt arbetskraft, men samtidigt finns det en arbetslöshet i landet. Det behövs utbildning som ger vuxna en chans att få de kompetenser som krävs för att studera vidare och för att få ett arbete. I fråga om utbud och behov av utbildning för vuxna noterar utskottet att flera viktiga insatser har gjorts och görs för att få en bättre matchning på arbetsmarknaden.

När det gäller yrkanden om att bygga ut vuxenutbildningen med fler utbildningsplatser kan utskottet konstatera att det pågår ett viktigt arbete med att stärka och bygga ut vuxenutbildningen. Nu senast tillfördes genom riksdagsbeslutet om budgetpropositionen för 2025 medel för ytterligare platser inom regionalt yrkesvux och för systemstöd till yrkeshögskolan som kan understödja den fortsatta utbyggnaden av platser inom utbildningsformen. Dessutom pågår arbetet med att förbereda en ny form av nationell yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna som ska möta arbetslivets behov och som syftar till att de studerande snabbt ska komma i arbete inom bristyrken.

När det gäller yrkanden om utbildning för anställning inom bristyrken och inflytande från arbetsmarknaden samt yrkanden som handlar om utbildning inom vissa utpekade områden ser utskottet att samhällets kompetensförsörjning och arbetsmarknadens behov i dag är centrala perspektiv både inom komvux och yrkeshögskolan. För yrkeshögskolans del har riksdagen sedan tidigare beslutat om att utbildningarna ska svara mot arbetslivets behov. För komvux gäller att utbildningen ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. Skolverket samråder t.ex. med de nationella programråden när de ser över innehållet i de gymnasiala yrkesutbildningarna som erbjuds inom komvux. Utskottet vill också påminna om att den nya lagstiftningen om att arbetsmarknadens behov ska ha betydelse vid planering och dimensionering av yrkesutbildning inom komvux ska tillämpas från i år. Huvudmännen har dessutom fått bättre planeringsförutsättningar genom att statsbidrag för regionalt yrkesvux nu kan beviljas för upp till två år framåt i tiden, i stället för som tidigare för ett år i taget.

I fråga om yrkanden som rör utbildning med anledning av samhällsförändring, t.ex. klimatomställningen och den snabba utvecklingen av artificiell intelligens, kan utskottet konstatera att det är frågor som ligger högt på regeringens agenda. Utskottet hänvisar bl.a. till MYH:s uppdrag om hur utbildningsutbudet kan behöva anpassas på längre sikt med anledning av energi- och klimatomställningen och om hur yrkeshögskolans kurser bättre kan möta behov av omställning för yrkesverksamma på hela arbetsmarknaden. Utskottet kan också konstatera att regeringen nyligen beslutat om STEM-strategin och har tillsatt en delegation som ska stärka utbildningssystemets förutsättningar att utbilda fler i tekniska yrken, inte minst genom yrkeshögskolan och regionalt yrkesvux.

Vidare vill utskottet i sammanhanget påminna om två stora utredningar som behandlar gymnasial yrkesutbildning för vuxna respektive yrkeshögskoleutbildning och vars betänkanden har remitterats. Det gäller Yrkesvuxutredningen, som undersökt hur yrkesutbildning inom komvux kan bli mer effektiv och anpassad efter de behov som finns, och Utredningen om framtidens yrkeshögskola, som haft i uppdrag att föreslå förändringar som krävs i yrkeshögskolan för att säkerställa den växande utbildningsformens effektiva funktion för framtiden. När det gäller yrkandena om lärlingsutbildning kan utskottet t.ex. notera att Yrkesvuxutredningen föreslår en reformerad lärlingsutbildning för vuxna och åtgärder för att arbetsgivare ska ges ökat inflytande och ansvar för lärlingsutbildningen inom komvux. När det gäller yrkandet om möjlighet till extra tilldelning av statsbidrag för yrkesvux för att möta snabbt uppkomna utbildningsbehov regionalt och lokalt kan utskottet konstatera att motionärerna hänvisar till förslag i Yrkesvuxutredningen vars betänkande nu bereds. Utskottet vill inte föregripa den beredning av utredningarnas betänkanden som pågår.

Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena. Mot bakgrund av ovanstående, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:256 (SD), 2024/25:333 (S), 2024/25:1382 (SD) yrkande 7, 2024/25:1753 (MP) yrkande 39, 2024/25:1758 (S), 2024/25:2571 (M), 2024/25:2613 (MP) yrkande 79, 2024/25:2628 (MP) yrkandena 3, 6, 8 och 11, 2024/25:2769 (M), 2024/25:3024 (S) yrkande 66, 2024/25:3161 (C) yrkande 37, 2024/25:3167 (C) yrkandena 4–7 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 77 och 78.

Ur avsnittet "Utbud och behov av yrkesutbildning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 11 och 13. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet i fråga om yrkanden om kompetensförsörjning och omställning understryka vikten av en väl utformad vuxenutbildning som anpassas för arbetsmarknadens kompetensbehov och som ger goda möjligheter för människor att i vuxen ålder stärka sin kompetens för nya utmaningar eller ställa om för att växla yrke. Utskottet delar regeringens bild av att en väl fungerande matchning på arbetsmarknaden minskar risken för stigande arbetslöshet och ökar sysselsättningen. För många branscher är det svårt att hitta rätt arbetskraft, men samtidigt finns det en arbetslöshet i landet. Det behövs utbildning som ger vuxna en chans att få de kompetenser som krävs för att studera vidare och för att få ett arbete. I fråga om utbud och behov av utbildning för vuxna noterar utskottet att flera viktiga insatser har gjorts och görs för att få en bättre matchning på arbetsmarknaden.

När det gäller yrkanden om att bygga ut vuxenutbildningen med fler utbildningsplatser kan utskottet konstatera att det pågår ett viktigt arbete med att stärka och bygga ut vuxenutbildningen. Nu senast tillfördes genom riksdagsbeslutet om budgetpropositionen för 2025 medel för ytterligare platser inom regionalt yrkesvux och för systemstöd till yrkeshögskolan som kan understödja den fortsatta utbyggnaden av platser inom utbildningsformen. Dessutom pågår arbetet med att förbereda en ny form av nationell yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna som ska möta arbetslivets behov och som syftar till att de studerande snabbt ska komma i arbete inom bristyrken.

När det gäller yrkanden om utbildning för anställning inom bristyrken och inflytande från arbetsmarknaden samt yrkanden som handlar om utbildning inom vissa utpekade områden ser utskottet att samhällets kompetensförsörjning och arbetsmarknadens behov i dag är centrala perspektiv både inom komvux och yrkeshögskolan. För yrkeshögskolans del har riksdagen sedan tidigare beslutat om att utbildningarna ska svara mot arbetslivets behov. För komvux gäller att utbildningen ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. Skolverket samråder t.ex. med de nationella programråden när de ser över innehållet i de gymnasiala yrkesutbildningarna som erbjuds inom komvux. Utskottet vill också påminna om att den nya lagstiftningen om att arbetsmarknadens behov ska ha betydelse vid planering och dimensionering av yrkesutbildning inom komvux ska tillämpas från i år. Huvudmännen har dessutom fått bättre planeringsförutsättningar genom att statsbidrag för regionalt yrkesvux nu kan beviljas för upp till två år framåt i tiden, i stället för som tidigare för ett år i taget.

I fråga om yrkanden som rör utbildning med anledning av samhällsförändring, t.ex. klimatomställningen och den snabba utvecklingen av artificiell intelligens, kan utskottet konstatera att det är frågor som ligger högt på regeringens agenda. Utskottet hänvisar bl.a. till MYH:s uppdrag om hur utbildningsutbudet kan behöva anpassas på längre sikt med anledning av energi- och klimatomställningen och om hur yrkeshögskolans kurser bättre kan möta behov av omställning för yrkesverksamma på hela arbetsmarknaden. Utskottet kan också konstatera att regeringen nyligen beslutat om STEM-strategin och har tillsatt en delegation som ska stärka utbildningssystemets förutsättningar att utbilda fler i tekniska yrken, inte minst genom yrkeshögskolan och regionalt yrkesvux.

Vidare vill utskottet i sammanhanget påminna om två stora utredningar som behandlar gymnasial yrkesutbildning för vuxna respektive yrkeshögskoleutbildning och vars betänkanden har remitterats. Det gäller Yrkesvuxutredningen, som undersökt hur yrkesutbildning inom komvux kan bli mer effektiv och anpassad efter de behov som finns, och Utredningen om framtidens yrkeshögskola, som haft i uppdrag att föreslå förändringar som krävs i yrkeshögskolan för att säkerställa den växande utbildningsformens effektiva funktion för framtiden. När det gäller yrkandena om lärlingsutbildning kan utskottet t.ex. notera att Yrkesvuxutredningen föreslår en reformerad lärlingsutbildning för vuxna och åtgärder för att arbetsgivare ska ges ökat inflytande och ansvar för lärlingsutbildningen inom komvux. När det gäller yrkandet om möjlighet till extra tilldelning av statsbidrag för yrkesvux för att möta snabbt uppkomna utbildningsbehov regionalt och lokalt kan utskottet konstatera att motionärerna hänvisar till förslag i Yrkesvuxutredningen vars betänkande nu bereds. Utskottet vill inte föregripa den beredning av utredningarnas betänkanden som pågår.

Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena. Mot bakgrund av ovanstående, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:256 (SD), 2024/25:333 (S), 2024/25:1382 (SD) yrkande 7, 2024/25:1753 (MP) yrkande 39, 2024/25:1758 (S), 2024/25:2571 (M), 2024/25:2613 (MP) yrkande 79, 2024/25:2628 (MP) yrkandena 3, 6, 8 och 11, 2024/25:2769 (M), 2024/25:3024 (S) yrkande 66, 2024/25:3161 (C) yrkande 37, 2024/25:3167 (C) yrkandena 4–7 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 77 och 78.

Ur avsnittet "Utbud och behov av yrkesutbildning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 10 och 13. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis understryka yrkeshögskolans viktiga roll när det gäller att möta de stora kompetensbehoven i hela Sverige, att möjliggöra omställning och att främja matchningen på arbetsmarknaden. Bestämmelserna i lagen om yrkeshögskolan syftar till att säkerställa att eftergymnasiala yrkesutbildningar som svarar mot arbetslivets behov kommer till stånd, att statens stöd till eftergymnasiala yrkesutbildningar fördelas effektivt och att utbildningarna håller hög kvalitet. Myndigheten för yrkeshögskolan har i uppdrag att samordna ett myndighetsgemensamt uppdrag som syftar till att bidra till en väl fungerande kompetensförsörjning.

När det gäller yrkanden om att stärka och utveckla utbildningsformen på olika sätt noterar utskottet att betänkandet från Utredningen om framtidens yrkeshögskola – stabil, effektiv och hållbar som innehåller flera förslag som rör utbildningsformens utveckling, nu bereds i Regeringskansliet. Utskottet noterar också att regeringen den 20 mars i år gav Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att genomföra en förstudie om ett gemensamt antagningssystem och ett nytt studiedokumentationssystem för yrkeshögskolan. I uppdraget ingår att föreslå hur systemen ska utformas. Utskottet avvaktar den pågående beredningen av utredningens betänkande och ser i övrigt inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena.

I fråga om yrkandena om studerandes hälsa och möjligheter till inflytande samt yrkandet om att motverka diskriminering och kränkning noterar utskottet att det finns förslag och bedömningar från den ovan nämnda utredningen om yrkeshögskolan som rör studiesociala frågor. Utredningen vill bl.a. tydliggöra utbildningsanordnarnas ansvar för utbildningsverksamheten för att ge en ökad rättssäkerhet för studerande i fråga om exempelvis studerandeinflytande. Utredningen ser också behov av ytterligare analys när det gäller att eventuellt inrätta en studerandehälsa för yrkeshögskolestuderande. Utskottet ser inte heller här skäl att föregripa den pågående beredningen av utredningens förslag.

Utskottet kan vidare konstatera att befintlig lagstiftning anger att utbildningsanordnare inte får diskriminera någon studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Utbildningsanordnarna ska också fortlöpande genom s.k. aktiva åtgärder arbeta förebyggande inom verksamheten för att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter.

Utskottet ser mot ovanstående bakgrund, gällande bestämmelser och pågående arbete inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av yrkandena och avstyrker därmed motionerna 2024/25:468 (V) yrkandena 8–10, 2024/25:2955 (C) yrkande 6, 2024/25:3024 (S) yrkandena 73 och 74 och 2024/25:3167 (C) yrkande 2.

Ur avsnittet "Yrkeshögskolan" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 8 och 9. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet i fråga om yrkanden om kompetensförsörjning och omställning understryka vikten av en väl utformad vuxenutbildning som anpassas för arbetsmarknadens kompetensbehov och som ger goda möjligheter för människor att i vuxen ålder stärka sin kompetens för nya utmaningar eller ställa om för att växla yrke. Utskottet delar regeringens bild av att en väl fungerande matchning på arbetsmarknaden minskar risken för stigande arbetslöshet och ökar sysselsättningen. För många branscher är det svårt att hitta rätt arbetskraft, men samtidigt finns det en arbetslöshet i landet. Det behövs utbildning som ger vuxna en chans att få de kompetenser som krävs för att studera vidare och för att få ett arbete. I fråga om utbud och behov av utbildning för vuxna noterar utskottet att flera viktiga insatser har gjorts och görs för att få en bättre matchning på arbetsmarknaden.

När det gäller yrkanden om att bygga ut vuxenutbildningen med fler utbildningsplatser kan utskottet konstatera att det pågår ett viktigt arbete med att stärka och bygga ut vuxenutbildningen. Nu senast tillfördes genom riksdagsbeslutet om budgetpropositionen för 2025 medel för ytterligare platser inom regionalt yrkesvux och för systemstöd till yrkeshögskolan som kan understödja den fortsatta utbyggnaden av platser inom utbildningsformen. Dessutom pågår arbetet med att förbereda en ny form av nationell yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna som ska möta arbetslivets behov och som syftar till att de studerande snabbt ska komma i arbete inom bristyrken.

När det gäller yrkanden om utbildning för anställning inom bristyrken och inflytande från arbetsmarknaden samt yrkanden som handlar om utbildning inom vissa utpekade områden ser utskottet att samhällets kompetensförsörjning och arbetsmarknadens behov i dag är centrala perspektiv både inom komvux och yrkeshögskolan. För yrkeshögskolans del har riksdagen sedan tidigare beslutat om att utbildningarna ska svara mot arbetslivets behov. För komvux gäller att utbildningen ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. Skolverket samråder t.ex. med de nationella programråden när de ser över innehållet i de gymnasiala yrkesutbildningarna som erbjuds inom komvux. Utskottet vill också påminna om att den nya lagstiftningen om att arbetsmarknadens behov ska ha betydelse vid planering och dimensionering av yrkesutbildning inom komvux ska tillämpas från i år. Huvudmännen har dessutom fått bättre planeringsförutsättningar genom att statsbidrag för regionalt yrkesvux nu kan beviljas för upp till två år framåt i tiden, i stället för som tidigare för ett år i taget.

I fråga om yrkanden som rör utbildning med anledning av samhällsförändring, t.ex. klimatomställningen och den snabba utvecklingen av artificiell intelligens, kan utskottet konstatera att det är frågor som ligger högt på regeringens agenda. Utskottet hänvisar bl.a. till MYH:s uppdrag om hur utbildningsutbudet kan behöva anpassas på längre sikt med anledning av energi- och klimatomställningen och om hur yrkeshögskolans kurser bättre kan möta behov av omställning för yrkesverksamma på hela arbetsmarknaden. Utskottet kan också konstatera att regeringen nyligen beslutat om STEM-strategin och har tillsatt en delegation som ska stärka utbildningssystemets förutsättningar att utbilda fler i tekniska yrken, inte minst genom yrkeshögskolan och regionalt yrkesvux.

Vidare vill utskottet i sammanhanget påminna om två stora utredningar som behandlar gymnasial yrkesutbildning för vuxna respektive yrkeshögskoleutbildning och vars betänkanden har remitterats. Det gäller Yrkesvuxutredningen, som undersökt hur yrkesutbildning inom komvux kan bli mer effektiv och anpassad efter de behov som finns, och Utredningen om framtidens yrkeshögskola, som haft i uppdrag att föreslå förändringar som krävs i yrkeshögskolan för att säkerställa den växande utbildningsformens effektiva funktion för framtiden. När det gäller yrkandena om lärlingsutbildning kan utskottet t.ex. notera att Yrkesvuxutredningen föreslår en reformerad lärlingsutbildning för vuxna och åtgärder för att arbetsgivare ska ges ökat inflytande och ansvar för lärlingsutbildningen inom komvux. När det gäller yrkandet om möjlighet till extra tilldelning av statsbidrag för yrkesvux för att möta snabbt uppkomna utbildningsbehov regionalt och lokalt kan utskottet konstatera att motionärerna hänvisar till förslag i Yrkesvuxutredningen vars betänkande nu bereds. Utskottet vill inte föregripa den beredning av utredningarnas betänkanden som pågår.

Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att vidta några åtgärder med anledning av yrkandena. Mot bakgrund av ovanstående, gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:256 (SD), 2024/25:333 (S), 2024/25:1382 (SD) yrkande 7, 2024/25:1753 (MP) yrkande 39, 2024/25:1758 (S), 2024/25:2571 (M), 2024/25:2613 (MP) yrkande 79, 2024/25:2628 (MP) yrkandena 3, 6, 8 och 11, 2024/25:2769 (M), 2024/25:3024 (S) yrkande 66, 2024/25:3161 (C) yrkande 37, 2024/25:3167 (C) yrkandena 4–7 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 77 och 78.

Ur avsnittet "Utbud och behov av yrkesutbildning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 10 och 11. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att ett antal yrkanden berör frågan om bättre tillsyn över och kontroll av komvux och utbildningsanordnare. Enligt utskottet är det av stor vikt att kvaliteten inom komvux stärks och att skolformen granskas. Utskottet noterar att Skolinspektionen har ett förstärkt uppdrag att granska den kommunala vuxenutbildningen och att riksdagen i och med beslut om budgetpropositionen för 2025 avsatt medel för en permanent förstärkning av Skolinspektionens anslag. Utskottet delar regeringens bedömning att Skolinspektionen behöver öka sin granskning av komvux, inklusive sfi, i syfte att stärka kvaliteten i skolformen. Utskottet noterar vidare att både Skolverket och Skolinspektionen i rapporter från i år uppmärksammar frågor som rör styrning och kvalitet i komvux och utbildning på entreprenad, dvs. där utbildningen anordnas av andra utbildningsanordnare än kommunen. När det gäller sfi har regeringen bl.a. aviserat att man vill verka för högre krav och kvalitet och att en proposition kommer i år. Skolverket har fått i uppdrag att ta fram kurser i sfi och en kursplan för var och en av kurserna för en bättre individanpassning och likvärdighet över landet. Uppdraget ska redovisas våren 2026.

I fråga om yrkandena som rör studiesociala frågor och stöd inom komvux kan utskottet konstatera att Yrkesvuxutredningen bl.a. behandlat frågor om elevers tillgång till stöd och elevhälsa i komvux, behovet av anpassning till målgrupperna för skolformen, studiesituationen för elever med funktionsnedsättningar och finansieringen av studier för elever i anpassad kommunal vuxenutbildning. Utskottet noterar att Yrkesvuxutredningens betänkande (SOU 2024:16) har förslag och bedömningar på området. Betänkandet har remitterats, och utskottet ser inte skäl att föregripa den pågående beredningen av utredningens förslag.

Utskottet hänvisar när det gäller yrkanden om läromedel till att det nyligen, genom lagändringar tydliggjorts att elever i alla skolformer ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Utskottet tillstyrkte förslagen i propositionen Stärkt tillgång till läromedel (prop. 2023/24:21, bet. 2023/24:UbU6, rskr. 2023/24:105). Utskottet kan vidare konstatera att regeringen gör viktiga satsningar på läromedel.

När det gäller yrkandet om rätt till sfi för asylsökande och personer som tagits emot med tillfälligt skydd i enlighet med massflyktsdirektivet noterar utskottet att kommunerna sedan 2023 får erbjuda undervisning i sfi, svenska eller svenska som andraspråk inom komvux. Sedan november 2024 finns det också möjligheter till tidigare folkbokföring för personer som tagits emot med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. Personer från Ukraina som är folkbokförda eller uppfyller kraven för folkbokföring har således rätt till sfi och annan utbildning inom komvux.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna, 2024/25:468 (V) yrkandena 1, 2 och 6, 2024/25:1930 (V) yrkande 26 och 2024/25:3024 (S) yrkandena 59–64, 68 och 70.

Ur avsnittet "Kommunal vuxenutbildning" i betänkandet. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:UbU9, 2023/24:UbU6, 2023/24:UbU12 och 2023/24:UbU13. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Kompetensförsörjning och omställning, punkt 1 (S)

av Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 66 och

avslår motionerna

2024/25:333 av Lars Mejern Larsson (S),

2024/25:1758 av Aida Birinxhiku m.fl. (S),

2024/25:2571 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 79 och

2024/25:2628 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 3.

Ställningstagande

Vuxenutbildningen byggdes ut kraftigt av den socialdemokratiska regeringen, som också gjorde det till en rättighet att läsa på komvux. Regionalt yrkesvux har blivit en motor i omställningen på arbetsmarknaden och ett skarpt verktyg för jobb och integration. Den tidigare socialdemokratiska regeringen lade också om utbildningspolitiken för hur gymnasieskolan och yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen ska dimensioneras så att hänsyn tas till arbetsmarknadens behov av kompetens. Satsningen på regionalt yrkesvux behöver fortsätta, med fokus på både ökad kvalitet och att skapa fler utbildningsmöjligheter för vuxna. För att kommunerna ska kunna erbjuda yrkesutbildningar i tillräcklig omfattning i förhållande till behoven i arbetslivet behöver statsbidraget för yrkesutbildningar i komvux ses över. För att möta de behov som följer av klimatomställningen, den snabba utvecklingen av artificiell intelligens och en förändrad arbetsmarknad ställs nya krav på att säkerställa kompetensförsörjning inom en rad viktiga yrken. I linje med förslag från Yrkesvuxutredningen i betänkandet Växla yrke som vuxen – en reformerad vuxenutbildning och en ny yrkesskola för vuxna (SOU 2024:16) vill vi att det införs möjligheter till extra tilldelning av statsbidrag för regionalt yrkesvux som fördelas av Skolverket för att möta snabbt uppkomna utbildningsbehov regionalt och lokalt.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

2.

Kompetensförsörjning och omställning, punkt 1 (MP)

av Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 79 och

2024/25:2628 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 3 och

avslår motionerna

2024/25:333 av Lars Mejern Larsson (S),

2024/25:1758 av Aida Birinxhiku m.fl. (S),

2024/25:2571 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 66.

Ställningstagande

Förutsättningarna för att rekrytera rätt kompetens till rätt plats behöver stärkas. En viktig pusselbit är satsningar på fler utbildningar som säkrar kompetensbehoven för klimatomställningen. Det är viktigt att utöka utbildningarna för framtidens gröna jobb och säkerställa att det finns attraktiva utbildningsplatser i närheten av de orter där nya jobb skapas.

Jag ser också behov av ett ökat fokus på utbildning för anställning inom bristyrken. Att rikta yrkesutbildningar mot bristyrken är en strategi för att bättre matcha arbetsmarknadens behov med tillgången på utbildad arbetskraft. Genom att fokusera utbildningar på områden där det finns en tydlig brist på kompetens kan arbetsmarknadens mest akuta behov effektivt adresseras. Det bidrar inte bara till att fylla viktiga positioner inom bristyrken, utan minskar också arbetslösheten genom att säkerställa att de som utbildar sig får relevanta och eftertraktade färdigheter.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

3.

Utbyggnad av vuxenutbildningen, punkt 2 (C)

av Niels Paarup-Petersen (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 5 och

avslår motionerna

2024/25:2769 av Sten Bergheden (M) och

2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 77 och 78.

Ställningstagande

Det är otroligt viktigt att möjligheterna till kompetensutveckling under hela livet förbättras för att möjliggöra utveckling, omställning och trygghet på en mer flexibel arbetsmarknad. Vuxenutbildningen bör byggas ut genom fler utbildningsplatser i hela landet. Yrkesutbildningar på gymnasial nivå är i dag underdimensionerade i förhållande till växande behov, inte minst inom den offentliga sektorn. Yrkeshögskolan behöver också skalas upp. Den typ av utbildning som bedrivs inom yrkeshögskolan är en lika naturlig och viktig del av det svenska utbildningssystemet som exempelvis högskolor och universitet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

4.

Utbyggnad av vuxenutbildningen, punkt 2 (MP)

av Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 77 och 78 samt

avslår motionerna

2024/25:2769 av Sten Bergheden (M) och

2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 5.

Ställningstagande

Alla behövs på svensk arbetsmarknad. Med hög arbetslöshet och branscher som inte hittar sökande till sina tjänster behövs alla möjligheter att byta yrke eller öka sin kompetens. Statens ansvar för vuxenutbildningens planering och dimensionering bör utökas, liksom den statliga finansieringen. Komvux och yrkeshögskolan är bärande komponenter för det livslånga lärandet. Komvux erbjuder utbildning till den som behöver stärka sin position på arbetsmarknaden. Särskilt viktiga är de olika yrkespaketen som leder till branschcertifieringar. Komvux är också en utbildningsform som öppnar dörren till högre studier. Yrkeshögskolan erbjuder eftergymnasiala utbildningar över hela landet med nära anknytning till arbetsmarknadens behov, och de studerande får i hög grad jobb direkt efter avslutade studier. Det är en viktig utbildningsform för att motverka kompetensbrist inom viktiga yrkesområden, och det finns potential att bygga ut den. Utbyggnaden behöver ske i så hög takt som möjligt med bibehållen hög kvalitet. För att den mångfald av kompetens och erfarenhet som många redan besitter ska förvaltas på bästa sätt måste människor erbjudas möjligheten att om- och vidareutbilda sig under hela yrkeslivet.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet