Högskolan

Inledningsvis vill utskottet framhålla betydelsen av hög kvalitet i utbildning vid universitet och högskolor. Genom en hög kvalitet i utbildningen kan Sverige fortsätta att utvecklas som kunskapsnation.

När det gäller önskemål om lärosätenas utbildningsutbud vill utskottet framhålla att det är reglerat vad som gäller för lärosätenas verksamhet med utbildning, t.ex. ur kvalitetssynpunkt. Lärosätena har sedan en hög grad av självbestämmande om hur utbildningen t.ex. ska planeras och genomföras. Av lärosätenas regleringsbrev framgår vidare att utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot såväl studenternas efterfrågan som arbetsmarknadens behov. Lärosätena ska sedan återkoppla till regeringen vilka överväganden som ligger bakom beslut om utbildningsutbudet och t.ex. hur det omgivande samhällets behov av utbildning möts. Regeringen har också möjlighet att ge särskilda uppdrag till lärosäten om att anordna viss utbildning. Högskolemyndigheten UKÄ har i uppdrag att bevaka kompetensbehovet i förhållande till utbildningsutbudet. När det gäller utvecklingen av AI och dess påverkan på och konsekvenser för bl.a. lärosätena och högskoleutbildningen har utskottet noterat att såväl UKÄ som lärosätena på olika sätt arbetar med dessa frågor. Sammantaget ser inte utskottet att det finns skäl att föreslå några åtgärder vad gäller dessa frågor.

I fråga om resursfördelning vill utskottet påminna om att regeringen har aviserat flera utredningar som bl.a. syftar till att öka effektiviteten i resursfördelningssystemet. Utskottet vill inte föregå detta arbete och inte heller den pågående beredningen av förslaget om en särskild ersättningsmodell som syftar till att bl.a. utveckla lärosätenas utbildningsutbud utifrån nya behov.

Utskottet kan konstatera att det pågår beredning i Regeringskansliet om frågor om utökade möjligheter till registerkontroll inför antagning till vissa utbildningar och möjligheten till ny grund för avskiljande av studenter. Utskottet vill inte föregripa beredningen av detta ärende. När det gäller frågan om yttrandefrihet för studenter vill utskottet hänvisa till gällande reglering om yttrandefrihet.

I fråga om avgifter för utbildningen vill utskottet uppmärksamma att gällande reglering innebär avgiftsfrihet för vissa grupper av studenter och studieavgifter för andra grupper av studenter. Utskottet ser ingen anledning att föreslå någon förändring av nuvarande ordning.

När det gäller internationella samarbeten vill utskottet hänvisa till vad högskolelagen anger om vad lärosätenas internationella verksamhet ska bidra till och att lärosätena, som tidigare nämnts, har en hög grad av självbestämmande för sin verksamhet. Utskottet har också uppmärksammat att det pågår ett arbete med att utveckla arbetet med internationalisering inom bl.a. högre utbildning och forskning. Regeringen har tagit emot förslag om att utveckla vägledande nationella riktlinjer och om en särskild stödstruktur, för att öka förutsättningarna för ansvarsfulla och säkra internationella samarbeten. Utskottet har noterat att regeringen nyligen fattat beslut om de vägledande nationella riktlinjerna samt att ett beslut aviseras om en särskild stödstruktur.

Utskottet finner inte heller skäl att föreslå några åtgärder för de frågor som tas upp i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med beaktande av gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:261 (SD), 2024/25:267 (SD) yrkande 6, 2024/25:410 (SD) yrkande 2, 2024/25:856 (V) yrkandena 12 och 22, 2024/25:1430 (SD) yrkande 10, 2024/25:1443 (SD) yrkande 21, 2024/25:1632 (S), 2024/25:1733 (KD) yrkande 2, 2024/25:1813 (S), 2024/25:1862 (M), 2024/25:2298 (S), 2024/25:2443 (S) yrkande 1, 2024/25:3024 (S) yrkandena 79, 91 och 92, 2024/25:3167 (C) yrkande 10 och 2024/25:3217 (MP) yrkande 104.

Ur avsnittet "Övergripande frågor om universitet och högskola" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 10, 11 och 12. Läs betänkandet

Utskottet vill påminna om den gällande regleringen med examensbeskrivningar för olika examina och att lärosätena ansvarar för att genomföra och utveckla de utbildningar som de anordnar. I högskoleförordningen finns bestämmelser om olika typer av examina och vilka krav som ska uppfyllas för en viss examen. Av högskolelagen framgår bl.a. att det för varje kurs ska finnas en kursplan där t.ex. antalet högskolepoäng och målen för kursen ska anges. Lärosätena bestämmer själva hur utbildningen ska läggas upp och utformas så att de studerande ska kunna uppfylla angivna krav.

Flera utbildningar har nyligen varit föremål för större översyner, såsom lärarutbildningen och socionomutbildningen där nu beredning respektive remittering av utredningsförslagen pågår. Det pågår en utredning om frågor om vidare- och fortbildning för vissa professioner inom hälso- och sjukvården. Vidare har UKÄ nyligen lämnat en redovisning av ett regeringsuppdrag om den arbetsintegrerade lärarutbildningen. Likaså har frågan om s.k. VULF-avtal behandlats inom ramen för Nationella vårdkompetensrådets förslag till plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Utskottet vill inte föregripa pågående och kommande beredningar.

Utskottet finner inte heller skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med beaktande av gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:433 (S), 2024/25:468 (V) yrkandena 3 och 4, 2024/25:593 (SD), 2024/25:715 (SD), 2024/25:1276 (S), 2024/25:1366 (SD) yrkande 3, 2024/25:1540 (M), 2024/25:1699 (S) yrkande 1, 2024/25:1905 (V) yrkande 17, 2024/25:1925 (V) yrkande 20, 2024/25:1932 (V) yrkande 9, 2024/25:2011 (S) yrkande 2, 2024/25:2321 (S), 2024/25:3022 (S) yrkande 14, 2024/25:3136 (S) yrkande 5, 2024/25:3161 (C) yrkande 50 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 58 och 64.

Ur avsnittet "Upplägg av och innehåll i utbildningar" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Utskottet vill påminna om den gällande regleringen med examensbeskrivningar för olika examina och att lärosätena ansvarar för att genomföra och utveckla de utbildningar som de anordnar. I högskoleförordningen finns bestämmelser om olika typer av examina och vilka krav som ska uppfyllas för en viss examen. Av högskolelagen framgår bl.a. att det för varje kurs ska finnas en kursplan där t.ex. antalet högskolepoäng och målen för kursen ska anges. Lärosätena bestämmer själva hur utbildningen ska läggas upp och utformas så att de studerande ska kunna uppfylla angivna krav.

Flera utbildningar har nyligen varit föremål för större översyner, såsom lärarutbildningen och socionomutbildningen där nu beredning respektive remittering av utredningsförslagen pågår. Det pågår en utredning om frågor om vidare- och fortbildning för vissa professioner inom hälso- och sjukvården. Vidare har UKÄ nyligen lämnat en redovisning av ett regeringsuppdrag om den arbetsintegrerade lärarutbildningen. Likaså har frågan om s.k. VULF-avtal behandlats inom ramen för Nationella vårdkompetensrådets förslag till plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Utskottet vill inte föregripa pågående och kommande beredningar.

Utskottet finner inte heller skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med beaktande av gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:433 (S), 2024/25:468 (V) yrkandena 3 och 4, 2024/25:593 (SD), 2024/25:715 (SD), 2024/25:1276 (S), 2024/25:1366 (SD) yrkande 3, 2024/25:1540 (M), 2024/25:1699 (S) yrkande 1, 2024/25:1905 (V) yrkande 17, 2024/25:1925 (V) yrkande 20, 2024/25:1932 (V) yrkande 9, 2024/25:2011 (S) yrkande 2, 2024/25:2321 (S), 2024/25:3022 (S) yrkande 14, 2024/25:3136 (S) yrkande 5, 2024/25:3161 (C) yrkande 50 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 58 och 64.

Ur avsnittet "Upplägg av och innehåll i utbildningar" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 8 och 9. Läs betänkandet

Utskottet vill påminna om den gällande regleringen med examensbeskrivningar för olika examina och att lärosätena ansvarar för att genomföra och utveckla de utbildningar som de anordnar. I högskoleförordningen finns bestämmelser om olika typer av examina och vilka krav som ska uppfyllas för en viss examen. Av högskolelagen framgår bl.a. att det för varje kurs ska finnas en kursplan där t.ex. antalet högskolepoäng och målen för kursen ska anges. Lärosätena bestämmer själva hur utbildningen ska läggas upp och utformas så att de studerande ska kunna uppfylla angivna krav.

Flera utbildningar har nyligen varit föremål för större översyner, såsom lärarutbildningen och socionomutbildningen där nu beredning respektive remittering av utredningsförslagen pågår. Det pågår en utredning om frågor om vidare- och fortbildning för vissa professioner inom hälso- och sjukvården. Vidare har UKÄ nyligen lämnat en redovisning av ett regeringsuppdrag om den arbetsintegrerade lärarutbildningen. Likaså har frågan om s.k. VULF-avtal behandlats inom ramen för Nationella vårdkompetensrådets förslag till plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Utskottet vill inte föregripa pågående och kommande beredningar.

Utskottet finner inte heller skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med beaktande av gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:433 (S), 2024/25:468 (V) yrkandena 3 och 4, 2024/25:593 (SD), 2024/25:715 (SD), 2024/25:1276 (S), 2024/25:1366 (SD) yrkande 3, 2024/25:1540 (M), 2024/25:1699 (S) yrkande 1, 2024/25:1905 (V) yrkande 17, 2024/25:1925 (V) yrkande 20, 2024/25:1932 (V) yrkande 9, 2024/25:2011 (S) yrkande 2, 2024/25:2321 (S), 2024/25:3022 (S) yrkande 14, 2024/25:3136 (S) yrkande 5, 2024/25:3161 (C) yrkande 50 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 58 och 64.

Ur avsnittet "Upplägg av och innehåll i utbildningar" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7 och 9. Läs betänkandet

Utskottet vill påminna om den gällande regleringen med examensbeskrivningar för olika examina och att lärosätena ansvarar för att genomföra och utveckla de utbildningar som de anordnar. I högskoleförordningen finns bestämmelser om olika typer av examina och vilka krav som ska uppfyllas för en viss examen. Av högskolelagen framgår bl.a. att det för varje kurs ska finnas en kursplan där t.ex. antalet högskolepoäng och målen för kursen ska anges. Lärosätena bestämmer själva hur utbildningen ska läggas upp och utformas så att de studerande ska kunna uppfylla angivna krav.

Flera utbildningar har nyligen varit föremål för större översyner, såsom lärarutbildningen och socionomutbildningen där nu beredning respektive remittering av utredningsförslagen pågår. Det pågår en utredning om frågor om vidare- och fortbildning för vissa professioner inom hälso- och sjukvården. Vidare har UKÄ nyligen lämnat en redovisning av ett regeringsuppdrag om den arbetsintegrerade lärarutbildningen. Likaså har frågan om s.k. VULF-avtal behandlats inom ramen för Nationella vårdkompetensrådets förslag till plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Utskottet vill inte föregripa pågående och kommande beredningar.

Utskottet finner inte heller skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med beaktande av gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:433 (S), 2024/25:468 (V) yrkandena 3 och 4, 2024/25:593 (SD), 2024/25:715 (SD), 2024/25:1276 (S), 2024/25:1366 (SD) yrkande 3, 2024/25:1540 (M), 2024/25:1699 (S) yrkande 1, 2024/25:1905 (V) yrkande 17, 2024/25:1925 (V) yrkande 20, 2024/25:1932 (V) yrkande 9, 2024/25:2011 (S) yrkande 2, 2024/25:2321 (S), 2024/25:3022 (S) yrkande 14, 2024/25:3136 (S) yrkande 5, 2024/25:3161 (C) yrkande 50 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 58 och 64.

Ur avsnittet "Upplägg av och innehåll i utbildningar" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7 och 8. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet framhålla betydelsen av hög kvalitet i utbildning vid universitet och högskolor. Genom en hög kvalitet i utbildningen kan Sverige fortsätta att utvecklas som kunskapsnation.

När det gäller önskemål om lärosätenas utbildningsutbud vill utskottet framhålla att det är reglerat vad som gäller för lärosätenas verksamhet med utbildning, t.ex. ur kvalitetssynpunkt. Lärosätena har sedan en hög grad av självbestämmande om hur utbildningen t.ex. ska planeras och genomföras. Av lärosätenas regleringsbrev framgår vidare att utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot såväl studenternas efterfrågan som arbetsmarknadens behov. Lärosätena ska sedan återkoppla till regeringen vilka överväganden som ligger bakom beslut om utbildningsutbudet och t.ex. hur det omgivande samhällets behov av utbildning möts. Regeringen har också möjlighet att ge särskilda uppdrag till lärosäten om att anordna viss utbildning. Högskolemyndigheten UKÄ har i uppdrag att bevaka kompetensbehovet i förhållande till utbildningsutbudet. När det gäller utvecklingen av AI och dess påverkan på och konsekvenser för bl.a. lärosätena och högskoleutbildningen har utskottet noterat att såväl UKÄ som lärosätena på olika sätt arbetar med dessa frågor. Sammantaget ser inte utskottet att det finns skäl att föreslå några åtgärder vad gäller dessa frågor.

I fråga om resursfördelning vill utskottet påminna om att regeringen har aviserat flera utredningar som bl.a. syftar till att öka effektiviteten i resursfördelningssystemet. Utskottet vill inte föregå detta arbete och inte heller den pågående beredningen av förslaget om en särskild ersättningsmodell som syftar till att bl.a. utveckla lärosätenas utbildningsutbud utifrån nya behov.

Utskottet kan konstatera att det pågår beredning i Regeringskansliet om frågor om utökade möjligheter till registerkontroll inför antagning till vissa utbildningar och möjligheten till ny grund för avskiljande av studenter. Utskottet vill inte föregripa beredningen av detta ärende. När det gäller frågan om yttrandefrihet för studenter vill utskottet hänvisa till gällande reglering om yttrandefrihet.

I fråga om avgifter för utbildningen vill utskottet uppmärksamma att gällande reglering innebär avgiftsfrihet för vissa grupper av studenter och studieavgifter för andra grupper av studenter. Utskottet ser ingen anledning att föreslå någon förändring av nuvarande ordning.

När det gäller internationella samarbeten vill utskottet hänvisa till vad högskolelagen anger om vad lärosätenas internationella verksamhet ska bidra till och att lärosätena, som tidigare nämnts, har en hög grad av självbestämmande för sin verksamhet. Utskottet har också uppmärksammat att det pågår ett arbete med att utveckla arbetet med internationalisering inom bl.a. högre utbildning och forskning. Regeringen har tagit emot förslag om att utveckla vägledande nationella riktlinjer och om en särskild stödstruktur, för att öka förutsättningarna för ansvarsfulla och säkra internationella samarbeten. Utskottet har noterat att regeringen nyligen fattat beslut om de vägledande nationella riktlinjerna samt att ett beslut aviseras om en särskild stödstruktur.

Utskottet finner inte heller skäl att föreslå några åtgärder för de frågor som tas upp i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med beaktande av gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:261 (SD), 2024/25:267 (SD) yrkande 6, 2024/25:410 (SD) yrkande 2, 2024/25:856 (V) yrkandena 12 och 22, 2024/25:1430 (SD) yrkande 10, 2024/25:1443 (SD) yrkande 21, 2024/25:1632 (S), 2024/25:1733 (KD) yrkande 2, 2024/25:1813 (S), 2024/25:1862 (M), 2024/25:2298 (S), 2024/25:2443 (S) yrkande 1, 2024/25:3024 (S) yrkandena 79, 91 och 92, 2024/25:3167 (C) yrkande 10 och 2024/25:3217 (MP) yrkande 104.

Ur avsnittet "Övergripande frågor om universitet och högskola" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 11 och 12. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet framhålla betydelsen av hög kvalitet i utbildning vid universitet och högskolor. Genom en hög kvalitet i utbildningen kan Sverige fortsätta att utvecklas som kunskapsnation.

När det gäller önskemål om lärosätenas utbildningsutbud vill utskottet framhålla att det är reglerat vad som gäller för lärosätenas verksamhet med utbildning, t.ex. ur kvalitetssynpunkt. Lärosätena har sedan en hög grad av självbestämmande om hur utbildningen t.ex. ska planeras och genomföras. Av lärosätenas regleringsbrev framgår vidare att utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot såväl studenternas efterfrågan som arbetsmarknadens behov. Lärosätena ska sedan återkoppla till regeringen vilka överväganden som ligger bakom beslut om utbildningsutbudet och t.ex. hur det omgivande samhällets behov av utbildning möts. Regeringen har också möjlighet att ge särskilda uppdrag till lärosäten om att anordna viss utbildning. Högskolemyndigheten UKÄ har i uppdrag att bevaka kompetensbehovet i förhållande till utbildningsutbudet. När det gäller utvecklingen av AI och dess påverkan på och konsekvenser för bl.a. lärosätena och högskoleutbildningen har utskottet noterat att såväl UKÄ som lärosätena på olika sätt arbetar med dessa frågor. Sammantaget ser inte utskottet att det finns skäl att föreslå några åtgärder vad gäller dessa frågor.

I fråga om resursfördelning vill utskottet påminna om att regeringen har aviserat flera utredningar som bl.a. syftar till att öka effektiviteten i resursfördelningssystemet. Utskottet vill inte föregå detta arbete och inte heller den pågående beredningen av förslaget om en särskild ersättningsmodell som syftar till att bl.a. utveckla lärosätenas utbildningsutbud utifrån nya behov.

Utskottet kan konstatera att det pågår beredning i Regeringskansliet om frågor om utökade möjligheter till registerkontroll inför antagning till vissa utbildningar och möjligheten till ny grund för avskiljande av studenter. Utskottet vill inte föregripa beredningen av detta ärende. När det gäller frågan om yttrandefrihet för studenter vill utskottet hänvisa till gällande reglering om yttrandefrihet.

I fråga om avgifter för utbildningen vill utskottet uppmärksamma att gällande reglering innebär avgiftsfrihet för vissa grupper av studenter och studieavgifter för andra grupper av studenter. Utskottet ser ingen anledning att föreslå någon förändring av nuvarande ordning.

När det gäller internationella samarbeten vill utskottet hänvisa till vad högskolelagen anger om vad lärosätenas internationella verksamhet ska bidra till och att lärosätena, som tidigare nämnts, har en hög grad av självbestämmande för sin verksamhet. Utskottet har också uppmärksammat att det pågår ett arbete med att utveckla arbetet med internationalisering inom bl.a. högre utbildning och forskning. Regeringen har tagit emot förslag om att utveckla vägledande nationella riktlinjer och om en särskild stödstruktur, för att öka förutsättningarna för ansvarsfulla och säkra internationella samarbeten. Utskottet har noterat att regeringen nyligen fattat beslut om de vägledande nationella riktlinjerna samt att ett beslut aviseras om en särskild stödstruktur.

Utskottet finner inte heller skäl att föreslå några åtgärder för de frågor som tas upp i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med beaktande av gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:261 (SD), 2024/25:267 (SD) yrkande 6, 2024/25:410 (SD) yrkande 2, 2024/25:856 (V) yrkandena 12 och 22, 2024/25:1430 (SD) yrkande 10, 2024/25:1443 (SD) yrkande 21, 2024/25:1632 (S), 2024/25:1733 (KD) yrkande 2, 2024/25:1813 (S), 2024/25:1862 (M), 2024/25:2298 (S), 2024/25:2443 (S) yrkande 1, 2024/25:3024 (S) yrkandena 79, 91 och 92, 2024/25:3167 (C) yrkande 10 och 2024/25:3217 (MP) yrkande 104.

Ur avsnittet "Övergripande frågor om universitet och högskola" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 10 och 11. Läs betänkandet

Utskottet vill påminna om att lärosätena har i uppgift att se till att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande sådan, samt i övrigt stödja studenterna i olika studiesociala frågor. Den webbplats som nu tagits fram om studenthälsa möjliggör ytterligare tillgång till råd om hälsa för studenterna och möjlighet till kompetensutveckling m.m. för medarbetare inom studenthälsovården. När det gäller frågor om villkor för studerande vid sjukdom kan utskottet konstatera att beredning pågår av denna fråga i Regeringskansliet.

Utskottet vill understryka vikten av att diskrimineringslagens bestämmelser följs och kan konstatera att Diskrimineringsombudsmannen (DO) har i uppgift såväl att ge stöd som att bevaka att lagen följs. Likaså har UHR en viktig roll i att särskilt motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter inom högskolan.

Enligt utskottet är det värdefullt med de särskilda medel som är avsatta för bidrag till lärosätena för särskilt pedagogiskt stöd till studenter med funktionsnedsättning. Utskottet har noterat att UKÄ har följt upp detta stöd och att myndigheten har sett att det bl.a. finns skillnader i arbetet med detta stöd.

I fråga om bestämmelser om studentinflytande och rättigheter för studentföreningar anser utskottet att den gällande regleringen är väl avvägd.

Utskottet finner inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med beaktande av gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:856 (V) yrkandena 11 och 18, 2024/25:938 (S), 2024/25:2511 (S), 2024/25:3024 (S) yrkandena 81, 82 och 84, 2024/25:3167 (C) yrkande 23 och 30 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 97 och 98.

Ur avsnittet "Studentfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:UbU9, 2022/23:UbU10 och 2023/24:UbU14. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Utveckling och styrning av högskolans verksamhet, punkt 1 (S)

av Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 92 och

avslår motionerna

2024/25:261 av Josef Fransson (SD),

2024/25:410 av Markus Wiechel och Björn Söder (båda SD) yrkande 2,

2024/25:1733 av Mathias Bengtsson (KD) yrkande 2,

2024/25:2298 av Johan Büser och Amalia Rud Stenlöf (båda S),

2024/25:2443 av Lars Isacsson m.fl. (S) yrkande 1,

2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 10 och

2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 104.

Ställningstagande

Artificiell intelligens (AI) kommer de kommande åren att förändra och påverka alla utbildningsformer, inte minst högre utbildning och forskning. Det är därför viktigt att regeringen ser till att myndigheterna inom utbildningsområdet använder sig av AI för att utveckla sitt arbete och att de håller sig uppdaterade och samlar in kunskap om hur AI används, för att kunna sprida kunskap om möjligheter och risker med AI.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

2.

Utveckling och styrning av högskolans verksamhet, punkt 1 (C)

av Niels Paarup-Petersen (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 10 och

avslår motionerna

2024/25:261 av Josef Fransson (SD),

2024/25:410 av Markus Wiechel och Björn Söder (båda SD) yrkande 2,

2024/25:1733 av Mathias Bengtsson (KD) yrkande 2,

2024/25:2298 av Johan Büser och Amalia Rud Stenlöf (båda S),

2024/25:2443 av Lars Isacsson m.fl. (S) yrkande 1,

2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 92 och

2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 104.

Ställningstagande

Tillgång till högre utbildning av god kvalitet i hela landet ökar människors möjligheter till jobb och trygghet, samtidigt som det gynnar näringslivet och vår gemensamma välfärd. Jag anser att högskolornas arbetsmarknadsanknytning och regionala samverkan bör stärkas. Fler utbildningsplatser har tillkommit på senare år och det är viktigt att kvaliteten både upprätthålls och stärks. Dessutom måste utbildningarna designas för den allt mer rörliga arbetsmarknadens behov.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

3.

Utveckling och styrning av högskolans verksamhet, punkt 1 (MP)

av Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 104 och

avslår motionerna

2024/25:261 av Josef Fransson (SD),

2024/25:410 av Markus Wiechel och Björn Söder (båda SD) yrkande 2,

2024/25:1733 av Mathias Bengtsson (KD) yrkande 2,

2024/25:2298 av Johan Büser och Amalia Rud Stenlöf (båda S),

2024/25:2443 av Lars Isacsson m.fl. (S) yrkande 1,

2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 92 och

2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 10.

Ställningstagande

Jag vill betona vikten av att den avgiftsfria utbildningen värnas.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

4.

Resurstilldelning, punkt 2 (S)

av Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 79 och 91 samt

avslår motionerna

2024/25:1632 av Lawen Redar (S),

2024/25:1813 av Patrik Lundqvist m.fl. (S) och

2024/25:1862 av Kristina Axén Olin och Emma Ahlström Köster (båda M).

Ställningstagande

Vi har tidigare krävt en översyn av högskolans resurstilldelningssystem för att lärosätena ska ha stabila förutsättningar samtidigt som utbildningsutbudet i större utsträckning kan riktas mot områden där det råder brist på arbetskraft. Det är därför välkommet att regeringen nu aviserar en utredning för att se över detta. För att undvika framtida ryckighet i finansieringssystemet menar vi att en sådan utredning bör göras med bred parlamentarisk förankring. Det är också viktigt att utredningen fokuserar på hur resurstilldelningssystemet kan utformas så att kvalitet kan upprätthållas i alla utbildningar, inklusive forskningsanknytning, men också ge tillräckliga resurser för undervisning samt pedagogisk utveckling.

Vi anser att det bör ses över om lärosätena ska få öronmärkta resurser för validering. Dagens resurstilldelningssystem missgynnar dem som behöver validering och tillgodoräknande eftersom lärosätena inte har särskilda resurser för detta.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

5.

Yttrandefrihet m.m., punkt 3 (SD)

av Patrick Reslow (SD), Robert Stenkvist (SD), Jörgen Grubb (SD) och Anders Alftberg (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1443 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 21 och

avslår motion

2024/25:856 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 12.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet