Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 3 rör främst samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:UbU10, 2022/23:UbU11 och 2023/24:UbU15. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Utredning av konsekvenser av lagförslaget, punkt 2 (C)

av Anders Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 26.

Ställningstagande

Förslaget att ändra högskolelagen för att öka möjligheterna för förenade anställningar är välkommet. Flera remissinstanser har dock lyft fram ett antal utmaningar och risker med förslaget, det handlar bl.a. om hur förslaget påverkar de anställdas arbetsvillkor, arbetsmiljö och arbetsrätt. Jag anser att regeringen behöver ta hänsyn till dessa synpunkter och göra en snabbutredning av förslagets konsekvenser innan lagändringen verkställs.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

2.

Övergripande mål, punkt 3 (C)

av Anders Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

Det övergripande målet för högre utbildning, forskning och innovationspolitik bör lyda som regeringens mål. Målet ska följas upp och utvärderas systematiskt enligt de delmål som vi också föreslår.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

3.

Förslag om nya delmål, punkt 4 (S, V)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Daniel Riazat (V), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 1.

Ställningstagande

Vi avvisar regeringens förslag till nya delmål för forskningspolitiken, med undantag för delmålet att Sverige ska vara ett av världens främsta innovationsländer. Vi ser inte att regeringen presenterar någon utvärdering eller uppföljning som motiverar de föreslagna förändringarna och vi ser stora risker med dessa förändringar. Avskaffandet av det tidigare tredje delmålet riskerar att styra bort frågan om forskningens samhällspåverkan och forskares samverkan med det omgivande samhället. Den regionala samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle som är så viktig för att bygga regional konkurrenskraft riskerar därmed att minska.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

4.

Övrigt om delmål, punkt 5 (S)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 2 och

avslår motionerna

2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 2–4 och 6 samt

2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 10.

Ställningstagande

Vi anser att det nuvarande delmålet för forskningspolitiken från 2016 ska fortsätta att gälla, tillsammans med det föreslagna nya delmålet om innovation. De bör också utvärderas under den kommande fyraårsperioden.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

5.

Övrigt om delmål, punkt 5 (C)

av Anders Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 2–4 och 6 samt

avslår motionerna

2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 2 och

2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 10.

Ställningstagande

Jag anser att följande delmål för forskningspolitiken ska gälla:

– Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och innovation och de offentliga och privata investeringarna i forskning och innovation ska överstiga EU:s mål

– Det ska ske en övergripande och betydande kvalitetsförstärkning av forskningen

– Lärosätenas autonomi ska stärkas

– Samverkan ska öka, internationellt och nationellt, mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

6.

Övrigt om delmål, punkt 5 (MP)

av Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 10 och

avslår motionerna

2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 2 och

2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 2–4 och 6.

Ställningstagande

Jag anser att det även i fortsättningen ska finnas ett forskningspolitiskt delmål om samverkan och samhällspåverkan. Det är viktigt att lärosätena har en förmåga att samverka med det omgivande samhället och är en del av samhällsdebatten.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

7.

Särskilt om delmål om jämställdhet, punkt 6 (S, V, C, MP)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Daniel Riazat (V), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S), Niklas Sigvardsson (S) och Anders Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet, som även gäller punkt 58. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en hög grad av kunskaps- och kompetensutbyte mellan enskilda forskare, lärosäten och andra samhällssektorer kan bidra till en ökad spridning av forskning, förbättrad professionsförankring i högskoleutbildningen liksom stärkt kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag om att göra förenade anställningar möjliga för fler och ställer sig bakom förslaget av de skäl som anförs i propositionen.

Vad gäller frågan om hur förslaget påverkar den anställdes arbetsvillkor påminner utskottet om att det är arbetsmarknadens parter som genom kollektivavtal har det huvudsakliga ansvaret för att reglera löner och andra villkor för anställningen. Utskottet vill också framhålla att den föreslagna lagändringen skapar en möjlighet för förenade anställningar och inte i någon del är tvingande. I likhet med regeringen menar utskottet att det är av vikt att noga följa utvecklingen av förenade anställningar och vid behov överväga att vidta åtgärder.

Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion 2024/25:3312 (C) yrkande 26.

Ur avsnittet "Lagförslaget om förenade anställningar" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 22. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en hög grad av kunskaps- och kompetensutbyte mellan enskilda forskare, lärosäten och andra samhällssektorer kan bidra till en ökad spridning av forskning, förbättrad professionsförankring i högskoleutbildningen liksom stärkt kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag om att göra förenade anställningar möjliga för fler och ställer sig bakom förslaget av de skäl som anförs i propositionen.

Vad gäller frågan om hur förslaget påverkar den anställdes arbetsvillkor påminner utskottet om att det är arbetsmarknadens parter som genom kollektivavtal har det huvudsakliga ansvaret för att reglera löner och andra villkor för anställningen. Utskottet vill också framhålla att den föreslagna lagändringen skapar en möjlighet för förenade anställningar och inte i någon del är tvingande. I likhet med regeringen menar utskottet att det är av vikt att noga följa utvecklingen av förenade anställningar och vid behov överväga att vidta åtgärder.

Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion 2024/25:3312 (C) yrkande 26.

Ur avsnittet "Lagförslaget om förenade anställningar" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 22. Läs betänkandet

Forskningspolitiska mål och forskningspolitik

Det gällande forskningspolitiska målet anger att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Utskottet ser i likhet med näringsutskottet positivt på att regeringen anger att detta övergripande forskningspolitiska mål ska gälla även framöver. När det gäller de forskningspolitiska delmålen har regeringen delvis reviderat och förtydligat dessa och pekar ut tre delmål för den kommande tioårsperioden. Bakgrunden till denna översyn är enligt regeringen bl.a. behovet av att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft samt att kunna följa upp svensk forskningskvalitet och innovation. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är av vikt att kunna följa upp delmålen. I förlängningen bidrar detta till en ökad möjlighet att bedöma utvecklingen i förhållande till det övergripande forskningspolitiska målet. Utskottet kan konstatera att såväl näringsutskottet som arbetsmarknadsutskottet i sina yttranden välkomnar justeringen av delmålen.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att det är positivt att regeringen i propositionen på flera sätt lyfter fram vikten av jämställdhet. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att detta är av stor betydelse för såväl kvaliteten i utbildningen som excellens i forskningen. I frågan om ett särskilt delmål för jämställdhet i forskningen vill utskottet påminna om att verksamheten inom högskolor och universitet har att följa den reglering som finns i bl.a. högskolelagen. Det innebär t.ex. att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Den största forskningsfinansiären Vetenskapsrådet ska t.ex. enligt sin instruktion integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet och främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. Utskottet noterar också att regeringen i propositionen aviserar ett antal uppdrag till myndigheter om att följa upp jämställdheten inom högskolor och universitet, något som även arbetsmarknadsutskottet uppmärksammar och välkomnar.

Utskottet delar regeringens bedömning av vikten av att Sverige ska ha en fortsatt stark ställning inom forskning och innovation, bl.a. för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Utskottet anser att det är viktigt att Sverige ökar takten inom forskning och innovation för att Sverige ska fortsatt vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Utskottet välkomnar att utgångspunkten för satsningarna är excellens, internationalisering och innovation och att en tydlig inriktning mot excellens och högsta kvalitet ska prägla såväl forskning som utbildning inom alla områden. Utskottet ser även positivt på att en del av de statliga forskningsinsatserna är inriktade på att direkt stödja näringslivets forskningsinsatser. Sammanfattningsvis anser utskottet att de principer som regeringen lyfter fram som utgångspunkt för de presenterade satsningarna är väl valda och ställer sig bakom regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken.

När det gäller frågor om bedömningar av forskningens kvalitet vill utskottet påminna om de funktioner som finns för bedömning av ansökningar om forskningsmedel och det vetenskapliga systemet för granskning av forskningsresultat liksom myndighetsuppgifter för utvärdering av forskning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet ingen anledning att begära några åtgärder utifrån motionärernas yrkanden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 7, 2024/25:2292 (M) yrkandena 13 och 15, 2024/25:3217 (MP) yrkande 102, 2024/25:3309 (S) yrkandena 1–4, 9, 11 och 20, 2024/25:3310 (V) yrkande 5, 2024/25:3312 (C) yrkandena 1–6, 15–18 och 30 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 9 och 10.

EU:s forskningsmedel

När det gäller Sveriges del av EU:s forskningsmedel kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen aviserar flera åtgärder för att öka deltagandet, bl.a. ett särskilt myndighetsuppdrag om att ta fram rekommendationer till en plan för att öka svenskt deltagande i bl.a. EU:s ramprogram för forskning och innovation. Vidare kommer den samordningsfunktion som drivs av de statliga forskningsfinansiärerna att få ett tydligare uppdrag att stärka svenska aktörers deltagande. Frågan om hur t.ex. merkostnader påverkar svenska aktörers deltagande ska vidare analyseras.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:3309 (S) yrkande 19.

Etikprövning

Utskottet vill påminna om att frågan om behovet av en förändring av systemet för etikprövning nyligen har setts över. Hösten 2024 lämnade en utredning förslag om en ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor. Utredningen föreslog bl.a. att viss forskning ska undantas från krav på etikgodkännande, vilket skulle innebära lättnader för forskare inom t.ex. statskunskap. Remissbehandlingen av utredningspromemorian har avslutats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av ärendet och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 9, 2024/25:2292 (M) yrkande 16, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 99 och 112 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 30.

Öppen vetenskap och säkerhet

Öppen vetenskap som öppen tillgång till publikationer och forskningsdata är av stor betydelse av flera skäl, inte minst för att möjliggöra replikering av forskningsresultat och på så sätt i förlängningen öka förtroendet för forskningen. Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket har uppdrag att arbeta med mål om öppen tillgång till forskningsresultat och att lärosäten ska bidra i detta arbete. Det finns samtidigt ett behov av att säkerställa sekretess i vissa fall och utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen uppmärksammar den viktiga frågan om behovet av skydd och sekretess, i olika delar av hanteringen av forskningsverksamheten, och att Sverige behöver stärka säkerhetsarbetet. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att arbetet med ansvarsfull internationalisering har utvecklats under senare år och att lärosätenas och forskningsfinansiärernas arbete med detta fortsätter, bl.a. i form av regeringsuppdrag att ta fram särskilda riktlinjer för hur de berörda aktörerna kan förhålla sig till internationellt samarbete och behovet av åtgärder för att stärka säkerheten inom forskningsverksamheten.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15, 16, 17, 18, 20, 24, 37, 39, 40, 43, 45, 46, 52, 53, 54 och 55. Läs betänkandet

Forskningspolitiska mål och forskningspolitik

Det gällande forskningspolitiska målet anger att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Utskottet ser i likhet med näringsutskottet positivt på att regeringen anger att detta övergripande forskningspolitiska mål ska gälla även framöver. När det gäller de forskningspolitiska delmålen har regeringen delvis reviderat och förtydligat dessa och pekar ut tre delmål för den kommande tioårsperioden. Bakgrunden till denna översyn är enligt regeringen bl.a. behovet av att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft samt att kunna följa upp svensk forskningskvalitet och innovation. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är av vikt att kunna följa upp delmålen. I förlängningen bidrar detta till en ökad möjlighet att bedöma utvecklingen i förhållande till det övergripande forskningspolitiska målet. Utskottet kan konstatera att såväl näringsutskottet som arbetsmarknadsutskottet i sina yttranden välkomnar justeringen av delmålen.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att det är positivt att regeringen i propositionen på flera sätt lyfter fram vikten av jämställdhet. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att detta är av stor betydelse för såväl kvaliteten i utbildningen som excellens i forskningen. I frågan om ett särskilt delmål för jämställdhet i forskningen vill utskottet påminna om att verksamheten inom högskolor och universitet har att följa den reglering som finns i bl.a. högskolelagen. Det innebär t.ex. att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Den största forskningsfinansiären Vetenskapsrådet ska t.ex. enligt sin instruktion integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet och främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. Utskottet noterar också att regeringen i propositionen aviserar ett antal uppdrag till myndigheter om att följa upp jämställdheten inom högskolor och universitet, något som även arbetsmarknadsutskottet uppmärksammar och välkomnar.

Utskottet delar regeringens bedömning av vikten av att Sverige ska ha en fortsatt stark ställning inom forskning och innovation, bl.a. för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Utskottet anser att det är viktigt att Sverige ökar takten inom forskning och innovation för att Sverige ska fortsatt vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Utskottet välkomnar att utgångspunkten för satsningarna är excellens, internationalisering och innovation och att en tydlig inriktning mot excellens och högsta kvalitet ska prägla såväl forskning som utbildning inom alla områden. Utskottet ser även positivt på att en del av de statliga forskningsinsatserna är inriktade på att direkt stödja näringslivets forskningsinsatser. Sammanfattningsvis anser utskottet att de principer som regeringen lyfter fram som utgångspunkt för de presenterade satsningarna är väl valda och ställer sig bakom regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken.

När det gäller frågor om bedömningar av forskningens kvalitet vill utskottet påminna om de funktioner som finns för bedömning av ansökningar om forskningsmedel och det vetenskapliga systemet för granskning av forskningsresultat liksom myndighetsuppgifter för utvärdering av forskning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet ingen anledning att begära några åtgärder utifrån motionärernas yrkanden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 7, 2024/25:2292 (M) yrkandena 13 och 15, 2024/25:3217 (MP) yrkande 102, 2024/25:3309 (S) yrkandena 1–4, 9, 11 och 20, 2024/25:3310 (V) yrkande 5, 2024/25:3312 (C) yrkandena 1–6, 15–18 och 30 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 9 och 10.

EU:s forskningsmedel

När det gäller Sveriges del av EU:s forskningsmedel kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen aviserar flera åtgärder för att öka deltagandet, bl.a. ett särskilt myndighetsuppdrag om att ta fram rekommendationer till en plan för att öka svenskt deltagande i bl.a. EU:s ramprogram för forskning och innovation. Vidare kommer den samordningsfunktion som drivs av de statliga forskningsfinansiärerna att få ett tydligare uppdrag att stärka svenska aktörers deltagande. Frågan om hur t.ex. merkostnader påverkar svenska aktörers deltagande ska vidare analyseras.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:3309 (S) yrkande 19.

Etikprövning

Utskottet vill påminna om att frågan om behovet av en förändring av systemet för etikprövning nyligen har setts över. Hösten 2024 lämnade en utredning förslag om en ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor. Utredningen föreslog bl.a. att viss forskning ska undantas från krav på etikgodkännande, vilket skulle innebära lättnader för forskare inom t.ex. statskunskap. Remissbehandlingen av utredningspromemorian har avslutats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av ärendet och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 9, 2024/25:2292 (M) yrkande 16, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 99 och 112 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 30.

Öppen vetenskap och säkerhet

Öppen vetenskap som öppen tillgång till publikationer och forskningsdata är av stor betydelse av flera skäl, inte minst för att möjliggöra replikering av forskningsresultat och på så sätt i förlängningen öka förtroendet för forskningen. Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket har uppdrag att arbeta med mål om öppen tillgång till forskningsresultat och att lärosäten ska bidra i detta arbete. Det finns samtidigt ett behov av att säkerställa sekretess i vissa fall och utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen uppmärksammar den viktiga frågan om behovet av skydd och sekretess, i olika delar av hanteringen av forskningsverksamheten, och att Sverige behöver stärka säkerhetsarbetet. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att arbetet med ansvarsfull internationalisering har utvecklats under senare år och att lärosätenas och forskningsfinansiärernas arbete med detta fortsätter, bl.a. i form av regeringsuppdrag att ta fram särskilda riktlinjer för hur de berörda aktörerna kan förhålla sig till internationellt samarbete och behovet av åtgärder för att stärka säkerheten inom forskningsverksamheten.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15, 16, 17, 18, 20, 24, 37, 39, 40, 43, 45, 46, 52, 53, 54 och 55. Läs betänkandet

Forskningspolitiska mål och forskningspolitik

Det gällande forskningspolitiska målet anger att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Utskottet ser i likhet med näringsutskottet positivt på att regeringen anger att detta övergripande forskningspolitiska mål ska gälla även framöver. När det gäller de forskningspolitiska delmålen har regeringen delvis reviderat och förtydligat dessa och pekar ut tre delmål för den kommande tioårsperioden. Bakgrunden till denna översyn är enligt regeringen bl.a. behovet av att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft samt att kunna följa upp svensk forskningskvalitet och innovation. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är av vikt att kunna följa upp delmålen. I förlängningen bidrar detta till en ökad möjlighet att bedöma utvecklingen i förhållande till det övergripande forskningspolitiska målet. Utskottet kan konstatera att såväl näringsutskottet som arbetsmarknadsutskottet i sina yttranden välkomnar justeringen av delmålen.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att det är positivt att regeringen i propositionen på flera sätt lyfter fram vikten av jämställdhet. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att detta är av stor betydelse för såväl kvaliteten i utbildningen som excellens i forskningen. I frågan om ett särskilt delmål för jämställdhet i forskningen vill utskottet påminna om att verksamheten inom högskolor och universitet har att följa den reglering som finns i bl.a. högskolelagen. Det innebär t.ex. att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Den största forskningsfinansiären Vetenskapsrådet ska t.ex. enligt sin instruktion integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet och främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. Utskottet noterar också att regeringen i propositionen aviserar ett antal uppdrag till myndigheter om att följa upp jämställdheten inom högskolor och universitet, något som även arbetsmarknadsutskottet uppmärksammar och välkomnar.

Utskottet delar regeringens bedömning av vikten av att Sverige ska ha en fortsatt stark ställning inom forskning och innovation, bl.a. för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Utskottet anser att det är viktigt att Sverige ökar takten inom forskning och innovation för att Sverige ska fortsatt vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Utskottet välkomnar att utgångspunkten för satsningarna är excellens, internationalisering och innovation och att en tydlig inriktning mot excellens och högsta kvalitet ska prägla såväl forskning som utbildning inom alla områden. Utskottet ser även positivt på att en del av de statliga forskningsinsatserna är inriktade på att direkt stödja näringslivets forskningsinsatser. Sammanfattningsvis anser utskottet att de principer som regeringen lyfter fram som utgångspunkt för de presenterade satsningarna är väl valda och ställer sig bakom regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken.

När det gäller frågor om bedömningar av forskningens kvalitet vill utskottet påminna om de funktioner som finns för bedömning av ansökningar om forskningsmedel och det vetenskapliga systemet för granskning av forskningsresultat liksom myndighetsuppgifter för utvärdering av forskning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet ingen anledning att begära några åtgärder utifrån motionärernas yrkanden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 7, 2024/25:2292 (M) yrkandena 13 och 15, 2024/25:3217 (MP) yrkande 102, 2024/25:3309 (S) yrkandena 1–4, 9, 11 och 20, 2024/25:3310 (V) yrkande 5, 2024/25:3312 (C) yrkandena 1–6, 15–18 och 30 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 9 och 10.

EU:s forskningsmedel

När det gäller Sveriges del av EU:s forskningsmedel kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen aviserar flera åtgärder för att öka deltagandet, bl.a. ett särskilt myndighetsuppdrag om att ta fram rekommendationer till en plan för att öka svenskt deltagande i bl.a. EU:s ramprogram för forskning och innovation. Vidare kommer den samordningsfunktion som drivs av de statliga forskningsfinansiärerna att få ett tydligare uppdrag att stärka svenska aktörers deltagande. Frågan om hur t.ex. merkostnader påverkar svenska aktörers deltagande ska vidare analyseras.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:3309 (S) yrkande 19.

Etikprövning

Utskottet vill påminna om att frågan om behovet av en förändring av systemet för etikprövning nyligen har setts över. Hösten 2024 lämnade en utredning förslag om en ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor. Utredningen föreslog bl.a. att viss forskning ska undantas från krav på etikgodkännande, vilket skulle innebära lättnader för forskare inom t.ex. statskunskap. Remissbehandlingen av utredningspromemorian har avslutats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av ärendet och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 9, 2024/25:2292 (M) yrkande 16, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 99 och 112 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 30.

Öppen vetenskap och säkerhet

Öppen vetenskap som öppen tillgång till publikationer och forskningsdata är av stor betydelse av flera skäl, inte minst för att möjliggöra replikering av forskningsresultat och på så sätt i förlängningen öka förtroendet för forskningen. Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket har uppdrag att arbeta med mål om öppen tillgång till forskningsresultat och att lärosäten ska bidra i detta arbete. Det finns samtidigt ett behov av att säkerställa sekretess i vissa fall och utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen uppmärksammar den viktiga frågan om behovet av skydd och sekretess, i olika delar av hanteringen av forskningsverksamheten, och att Sverige behöver stärka säkerhetsarbetet. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att arbetet med ansvarsfull internationalisering har utvecklats under senare år och att lärosätenas och forskningsfinansiärernas arbete med detta fortsätter, bl.a. i form av regeringsuppdrag att ta fram särskilda riktlinjer för hur de berörda aktörerna kan förhålla sig till internationellt samarbete och behovet av åtgärder för att stärka säkerheten inom forskningsverksamheten.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 15, 16, 17, 18, 20, 24, 37, 39, 40, 43, 45, 46, 52, 53, 54 och 55. Läs betänkandet

Forskningspolitiska mål och forskningspolitik

Det gällande forskningspolitiska målet anger att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Utskottet ser i likhet med näringsutskottet positivt på att regeringen anger att detta övergripande forskningspolitiska mål ska gälla även framöver. När det gäller de forskningspolitiska delmålen har regeringen delvis reviderat och förtydligat dessa och pekar ut tre delmål för den kommande tioårsperioden. Bakgrunden till denna översyn är enligt regeringen bl.a. behovet av att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft samt att kunna följa upp svensk forskningskvalitet och innovation. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är av vikt att kunna följa upp delmålen. I förlängningen bidrar detta till en ökad möjlighet att bedöma utvecklingen i förhållande till det övergripande forskningspolitiska målet. Utskottet kan konstatera att såväl näringsutskottet som arbetsmarknadsutskottet i sina yttranden välkomnar justeringen av delmålen.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att det är positivt att regeringen i propositionen på flera sätt lyfter fram vikten av jämställdhet. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att detta är av stor betydelse för såväl kvaliteten i utbildningen som excellens i forskningen. I frågan om ett särskilt delmål för jämställdhet i forskningen vill utskottet påminna om att verksamheten inom högskolor och universitet har att följa den reglering som finns i bl.a. högskolelagen. Det innebär t.ex. att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Den största forskningsfinansiären Vetenskapsrådet ska t.ex. enligt sin instruktion integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet och främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. Utskottet noterar också att regeringen i propositionen aviserar ett antal uppdrag till myndigheter om att följa upp jämställdheten inom högskolor och universitet, något som även arbetsmarknadsutskottet uppmärksammar och välkomnar.

Utskottet delar regeringens bedömning av vikten av att Sverige ska ha en fortsatt stark ställning inom forskning och innovation, bl.a. för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Utskottet anser att det är viktigt att Sverige ökar takten inom forskning och innovation för att Sverige ska fortsatt vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Utskottet välkomnar att utgångspunkten för satsningarna är excellens, internationalisering och innovation och att en tydlig inriktning mot excellens och högsta kvalitet ska prägla såväl forskning som utbildning inom alla områden. Utskottet ser även positivt på att en del av de statliga forskningsinsatserna är inriktade på att direkt stödja näringslivets forskningsinsatser. Sammanfattningsvis anser utskottet att de principer som regeringen lyfter fram som utgångspunkt för de presenterade satsningarna är väl valda och ställer sig bakom regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken.

När det gäller frågor om bedömningar av forskningens kvalitet vill utskottet påminna om de funktioner som finns för bedömning av ansökningar om forskningsmedel och det vetenskapliga systemet för granskning av forskningsresultat liksom myndighetsuppgifter för utvärdering av forskning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet ingen anledning att begära några åtgärder utifrån motionärernas yrkanden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 7, 2024/25:2292 (M) yrkandena 13 och 15, 2024/25:3217 (MP) yrkande 102, 2024/25:3309 (S) yrkandena 1–4, 9, 11 och 20, 2024/25:3310 (V) yrkande 5, 2024/25:3312 (C) yrkandena 1–6, 15–18 och 30 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 9 och 10.

EU:s forskningsmedel

När det gäller Sveriges del av EU:s forskningsmedel kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen aviserar flera åtgärder för att öka deltagandet, bl.a. ett särskilt myndighetsuppdrag om att ta fram rekommendationer till en plan för att öka svenskt deltagande i bl.a. EU:s ramprogram för forskning och innovation. Vidare kommer den samordningsfunktion som drivs av de statliga forskningsfinansiärerna att få ett tydligare uppdrag att stärka svenska aktörers deltagande. Frågan om hur t.ex. merkostnader påverkar svenska aktörers deltagande ska vidare analyseras.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:3309 (S) yrkande 19.

Etikprövning

Utskottet vill påminna om att frågan om behovet av en förändring av systemet för etikprövning nyligen har setts över. Hösten 2024 lämnade en utredning förslag om en ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor. Utredningen föreslog bl.a. att viss forskning ska undantas från krav på etikgodkännande, vilket skulle innebära lättnader för forskare inom t.ex. statskunskap. Remissbehandlingen av utredningspromemorian har avslutats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av ärendet och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 9, 2024/25:2292 (M) yrkande 16, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 99 och 112 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 30.

Öppen vetenskap och säkerhet

Öppen vetenskap som öppen tillgång till publikationer och forskningsdata är av stor betydelse av flera skäl, inte minst för att möjliggöra replikering av forskningsresultat och på så sätt i förlängningen öka förtroendet för forskningen. Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket har uppdrag att arbeta med mål om öppen tillgång till forskningsresultat och att lärosäten ska bidra i detta arbete. Det finns samtidigt ett behov av att säkerställa sekretess i vissa fall och utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen uppmärksammar den viktiga frågan om behovet av skydd och sekretess, i olika delar av hanteringen av forskningsverksamheten, och att Sverige behöver stärka säkerhetsarbetet. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att arbetet med ansvarsfull internationalisering har utvecklats under senare år och att lärosätenas och forskningsfinansiärernas arbete med detta fortsätter, bl.a. i form av regeringsuppdrag att ta fram särskilda riktlinjer för hur de berörda aktörerna kan förhålla sig till internationellt samarbete och behovet av åtgärder för att stärka säkerheten inom forskningsverksamheten.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 9, 10, 11, 12, 15, 16, 17, 18, 20, 24, 37, 39, 40, 43, 45, 46, 52, 53, 54 och 55. Läs betänkandet

Forskningspolitiska mål och forskningspolitik

Det gällande forskningspolitiska målet anger att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Utskottet ser i likhet med näringsutskottet positivt på att regeringen anger att detta övergripande forskningspolitiska mål ska gälla även framöver. När det gäller de forskningspolitiska delmålen har regeringen delvis reviderat och förtydligat dessa och pekar ut tre delmål för den kommande tioårsperioden. Bakgrunden till denna översyn är enligt regeringen bl.a. behovet av att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft samt att kunna följa upp svensk forskningskvalitet och innovation. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är av vikt att kunna följa upp delmålen. I förlängningen bidrar detta till en ökad möjlighet att bedöma utvecklingen i förhållande till det övergripande forskningspolitiska målet. Utskottet kan konstatera att såväl näringsutskottet som arbetsmarknadsutskottet i sina yttranden välkomnar justeringen av delmålen.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att det är positivt att regeringen i propositionen på flera sätt lyfter fram vikten av jämställdhet. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att detta är av stor betydelse för såväl kvaliteten i utbildningen som excellens i forskningen. I frågan om ett särskilt delmål för jämställdhet i forskningen vill utskottet påminna om att verksamheten inom högskolor och universitet har att följa den reglering som finns i bl.a. högskolelagen. Det innebär t.ex. att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Den största forskningsfinansiären Vetenskapsrådet ska t.ex. enligt sin instruktion integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet och främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. Utskottet noterar också att regeringen i propositionen aviserar ett antal uppdrag till myndigheter om att följa upp jämställdheten inom högskolor och universitet, något som även arbetsmarknadsutskottet uppmärksammar och välkomnar.

Utskottet delar regeringens bedömning av vikten av att Sverige ska ha en fortsatt stark ställning inom forskning och innovation, bl.a. för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Utskottet anser att det är viktigt att Sverige ökar takten inom forskning och innovation för att Sverige ska fortsatt vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Utskottet välkomnar att utgångspunkten för satsningarna är excellens, internationalisering och innovation och att en tydlig inriktning mot excellens och högsta kvalitet ska prägla såväl forskning som utbildning inom alla områden. Utskottet ser även positivt på att en del av de statliga forskningsinsatserna är inriktade på att direkt stödja näringslivets forskningsinsatser. Sammanfattningsvis anser utskottet att de principer som regeringen lyfter fram som utgångspunkt för de presenterade satsningarna är väl valda och ställer sig bakom regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken.

När det gäller frågor om bedömningar av forskningens kvalitet vill utskottet påminna om de funktioner som finns för bedömning av ansökningar om forskningsmedel och det vetenskapliga systemet för granskning av forskningsresultat liksom myndighetsuppgifter för utvärdering av forskning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet ingen anledning att begära några åtgärder utifrån motionärernas yrkanden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 7, 2024/25:2292 (M) yrkandena 13 och 15, 2024/25:3217 (MP) yrkande 102, 2024/25:3309 (S) yrkandena 1–4, 9, 11 och 20, 2024/25:3310 (V) yrkande 5, 2024/25:3312 (C) yrkandena 1–6, 15–18 och 30 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 9 och 10.

EU:s forskningsmedel

När det gäller Sveriges del av EU:s forskningsmedel kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen aviserar flera åtgärder för att öka deltagandet, bl.a. ett särskilt myndighetsuppdrag om att ta fram rekommendationer till en plan för att öka svenskt deltagande i bl.a. EU:s ramprogram för forskning och innovation. Vidare kommer den samordningsfunktion som drivs av de statliga forskningsfinansiärerna att få ett tydligare uppdrag att stärka svenska aktörers deltagande. Frågan om hur t.ex. merkostnader påverkar svenska aktörers deltagande ska vidare analyseras.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:3309 (S) yrkande 19.

Etikprövning

Utskottet vill påminna om att frågan om behovet av en förändring av systemet för etikprövning nyligen har setts över. Hösten 2024 lämnade en utredning förslag om en ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor. Utredningen föreslog bl.a. att viss forskning ska undantas från krav på etikgodkännande, vilket skulle innebära lättnader för forskare inom t.ex. statskunskap. Remissbehandlingen av utredningspromemorian har avslutats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av ärendet och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 9, 2024/25:2292 (M) yrkande 16, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 99 och 112 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 30.

Öppen vetenskap och säkerhet

Öppen vetenskap som öppen tillgång till publikationer och forskningsdata är av stor betydelse av flera skäl, inte minst för att möjliggöra replikering av forskningsresultat och på så sätt i förlängningen öka förtroendet för forskningen. Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket har uppdrag att arbeta med mål om öppen tillgång till forskningsresultat och att lärosäten ska bidra i detta arbete. Det finns samtidigt ett behov av att säkerställa sekretess i vissa fall och utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen uppmärksammar den viktiga frågan om behovet av skydd och sekretess, i olika delar av hanteringen av forskningsverksamheten, och att Sverige behöver stärka säkerhetsarbetet. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att arbetet med ansvarsfull internationalisering har utvecklats under senare år och att lärosätenas och forskningsfinansiärernas arbete med detta fortsätter, bl.a. i form av regeringsuppdrag att ta fram särskilda riktlinjer för hur de berörda aktörerna kan förhålla sig till internationellt samarbete och behovet av åtgärder för att stärka säkerheten inom forskningsverksamheten.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 15, 16, 17, 18, 20, 24, 37, 39, 40, 43, 45, 46, 52, 53, 54 och 55. Läs betänkandet

Forskningspolitiska mål och forskningspolitik

Det gällande forskningspolitiska målet anger att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Utskottet ser i likhet med näringsutskottet positivt på att regeringen anger att detta övergripande forskningspolitiska mål ska gälla även framöver. När det gäller de forskningspolitiska delmålen har regeringen delvis reviderat och förtydligat dessa och pekar ut tre delmål för den kommande tioårsperioden. Bakgrunden till denna översyn är enligt regeringen bl.a. behovet av att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft samt att kunna följa upp svensk forskningskvalitet och innovation. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är av vikt att kunna följa upp delmålen. I förlängningen bidrar detta till en ökad möjlighet att bedöma utvecklingen i förhållande till det övergripande forskningspolitiska målet. Utskottet kan konstatera att såväl näringsutskottet som arbetsmarknadsutskottet i sina yttranden välkomnar justeringen av delmålen.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att det är positivt att regeringen i propositionen på flera sätt lyfter fram vikten av jämställdhet. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att detta är av stor betydelse för såväl kvaliteten i utbildningen som excellens i forskningen. I frågan om ett särskilt delmål för jämställdhet i forskningen vill utskottet påminna om att verksamheten inom högskolor och universitet har att följa den reglering som finns i bl.a. högskolelagen. Det innebär t.ex. att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Den största forskningsfinansiären Vetenskapsrådet ska t.ex. enligt sin instruktion integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet och främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. Utskottet noterar också att regeringen i propositionen aviserar ett antal uppdrag till myndigheter om att följa upp jämställdheten inom högskolor och universitet, något som även arbetsmarknadsutskottet uppmärksammar och välkomnar.

Utskottet delar regeringens bedömning av vikten av att Sverige ska ha en fortsatt stark ställning inom forskning och innovation, bl.a. för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Utskottet anser att det är viktigt att Sverige ökar takten inom forskning och innovation för att Sverige ska fortsatt vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Utskottet välkomnar att utgångspunkten för satsningarna är excellens, internationalisering och innovation och att en tydlig inriktning mot excellens och högsta kvalitet ska prägla såväl forskning som utbildning inom alla områden. Utskottet ser även positivt på att en del av de statliga forskningsinsatserna är inriktade på att direkt stödja näringslivets forskningsinsatser. Sammanfattningsvis anser utskottet att de principer som regeringen lyfter fram som utgångspunkt för de presenterade satsningarna är väl valda och ställer sig bakom regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken.

När det gäller frågor om bedömningar av forskningens kvalitet vill utskottet påminna om de funktioner som finns för bedömning av ansökningar om forskningsmedel och det vetenskapliga systemet för granskning av forskningsresultat liksom myndighetsuppgifter för utvärdering av forskning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet ingen anledning att begära några åtgärder utifrån motionärernas yrkanden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 7, 2024/25:2292 (M) yrkandena 13 och 15, 2024/25:3217 (MP) yrkande 102, 2024/25:3309 (S) yrkandena 1–4, 9, 11 och 20, 2024/25:3310 (V) yrkande 5, 2024/25:3312 (C) yrkandena 1–6, 15–18 och 30 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 9 och 10.

EU:s forskningsmedel

När det gäller Sveriges del av EU:s forskningsmedel kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen aviserar flera åtgärder för att öka deltagandet, bl.a. ett särskilt myndighetsuppdrag om att ta fram rekommendationer till en plan för att öka svenskt deltagande i bl.a. EU:s ramprogram för forskning och innovation. Vidare kommer den samordningsfunktion som drivs av de statliga forskningsfinansiärerna att få ett tydligare uppdrag att stärka svenska aktörers deltagande. Frågan om hur t.ex. merkostnader påverkar svenska aktörers deltagande ska vidare analyseras.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:3309 (S) yrkande 19.

Etikprövning

Utskottet vill påminna om att frågan om behovet av en förändring av systemet för etikprövning nyligen har setts över. Hösten 2024 lämnade en utredning förslag om en ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor. Utredningen föreslog bl.a. att viss forskning ska undantas från krav på etikgodkännande, vilket skulle innebära lättnader för forskare inom t.ex. statskunskap. Remissbehandlingen av utredningspromemorian har avslutats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av ärendet och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 9, 2024/25:2292 (M) yrkande 16, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 99 och 112 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 30.

Öppen vetenskap och säkerhet

Öppen vetenskap som öppen tillgång till publikationer och forskningsdata är av stor betydelse av flera skäl, inte minst för att möjliggöra replikering av forskningsresultat och på så sätt i förlängningen öka förtroendet för forskningen. Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket har uppdrag att arbeta med mål om öppen tillgång till forskningsresultat och att lärosäten ska bidra i detta arbete. Det finns samtidigt ett behov av att säkerställa sekretess i vissa fall och utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen uppmärksammar den viktiga frågan om behovet av skydd och sekretess, i olika delar av hanteringen av forskningsverksamheten, och att Sverige behöver stärka säkerhetsarbetet. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att arbetet med ansvarsfull internationalisering har utvecklats under senare år och att lärosätenas och forskningsfinansiärernas arbete med detta fortsätter, bl.a. i form av regeringsuppdrag att ta fram särskilda riktlinjer för hur de berörda aktörerna kan förhålla sig till internationellt samarbete och behovet av åtgärder för att stärka säkerheten inom forskningsverksamheten.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 15, 16, 17, 18, 20, 24, 37, 39, 40, 43, 45, 46, 52, 53, 54 och 55. Läs betänkandet

Forskningspolitiska mål och forskningspolitik

Det gällande forskningspolitiska målet anger att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Utskottet ser i likhet med näringsutskottet positivt på att regeringen anger att detta övergripande forskningspolitiska mål ska gälla även framöver. När det gäller de forskningspolitiska delmålen har regeringen delvis reviderat och förtydligat dessa och pekar ut tre delmål för den kommande tioårsperioden. Bakgrunden till denna översyn är enligt regeringen bl.a. behovet av att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft samt att kunna följa upp svensk forskningskvalitet och innovation. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är av vikt att kunna följa upp delmålen. I förlängningen bidrar detta till en ökad möjlighet att bedöma utvecklingen i förhållande till det övergripande forskningspolitiska målet. Utskottet kan konstatera att såväl näringsutskottet som arbetsmarknadsutskottet i sina yttranden välkomnar justeringen av delmålen.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att det är positivt att regeringen i propositionen på flera sätt lyfter fram vikten av jämställdhet. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att detta är av stor betydelse för såväl kvaliteten i utbildningen som excellens i forskningen. I frågan om ett särskilt delmål för jämställdhet i forskningen vill utskottet påminna om att verksamheten inom högskolor och universitet har att följa den reglering som finns i bl.a. högskolelagen. Det innebär t.ex. att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Den största forskningsfinansiären Vetenskapsrådet ska t.ex. enligt sin instruktion integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet och främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. Utskottet noterar också att regeringen i propositionen aviserar ett antal uppdrag till myndigheter om att följa upp jämställdheten inom högskolor och universitet, något som även arbetsmarknadsutskottet uppmärksammar och välkomnar.

Utskottet delar regeringens bedömning av vikten av att Sverige ska ha en fortsatt stark ställning inom forskning och innovation, bl.a. för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Utskottet anser att det är viktigt att Sverige ökar takten inom forskning och innovation för att Sverige ska fortsatt vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Utskottet välkomnar att utgångspunkten för satsningarna är excellens, internationalisering och innovation och att en tydlig inriktning mot excellens och högsta kvalitet ska prägla såväl forskning som utbildning inom alla områden. Utskottet ser även positivt på att en del av de statliga forskningsinsatserna är inriktade på att direkt stödja näringslivets forskningsinsatser. Sammanfattningsvis anser utskottet att de principer som regeringen lyfter fram som utgångspunkt för de presenterade satsningarna är väl valda och ställer sig bakom regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken.

När det gäller frågor om bedömningar av forskningens kvalitet vill utskottet påminna om de funktioner som finns för bedömning av ansökningar om forskningsmedel och det vetenskapliga systemet för granskning av forskningsresultat liksom myndighetsuppgifter för utvärdering av forskning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet ingen anledning att begära några åtgärder utifrån motionärernas yrkanden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 7, 2024/25:2292 (M) yrkandena 13 och 15, 2024/25:3217 (MP) yrkande 102, 2024/25:3309 (S) yrkandena 1–4, 9, 11 och 20, 2024/25:3310 (V) yrkande 5, 2024/25:3312 (C) yrkandena 1–6, 15–18 och 30 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 9 och 10.

EU:s forskningsmedel

När det gäller Sveriges del av EU:s forskningsmedel kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen aviserar flera åtgärder för att öka deltagandet, bl.a. ett särskilt myndighetsuppdrag om att ta fram rekommendationer till en plan för att öka svenskt deltagande i bl.a. EU:s ramprogram för forskning och innovation. Vidare kommer den samordningsfunktion som drivs av de statliga forskningsfinansiärerna att få ett tydligare uppdrag att stärka svenska aktörers deltagande. Frågan om hur t.ex. merkostnader påverkar svenska aktörers deltagande ska vidare analyseras.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:3309 (S) yrkande 19.

Etikprövning

Utskottet vill påminna om att frågan om behovet av en förändring av systemet för etikprövning nyligen har setts över. Hösten 2024 lämnade en utredning förslag om en ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor. Utredningen föreslog bl.a. att viss forskning ska undantas från krav på etikgodkännande, vilket skulle innebära lättnader för forskare inom t.ex. statskunskap. Remissbehandlingen av utredningspromemorian har avslutats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av ärendet och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 9, 2024/25:2292 (M) yrkande 16, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 99 och 112 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 30.

Öppen vetenskap och säkerhet

Öppen vetenskap som öppen tillgång till publikationer och forskningsdata är av stor betydelse av flera skäl, inte minst för att möjliggöra replikering av forskningsresultat och på så sätt i förlängningen öka förtroendet för forskningen. Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket har uppdrag att arbeta med mål om öppen tillgång till forskningsresultat och att lärosäten ska bidra i detta arbete. Det finns samtidigt ett behov av att säkerställa sekretess i vissa fall och utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen uppmärksammar den viktiga frågan om behovet av skydd och sekretess, i olika delar av hanteringen av forskningsverksamheten, och att Sverige behöver stärka säkerhetsarbetet. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att arbetet med ansvarsfull internationalisering har utvecklats under senare år och att lärosätenas och forskningsfinansiärernas arbete med detta fortsätter, bl.a. i form av regeringsuppdrag att ta fram särskilda riktlinjer för hur de berörda aktörerna kan förhålla sig till internationellt samarbete och behovet av åtgärder för att stärka säkerheten inom forskningsverksamheten.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 15, 16, 17, 18, 20, 24, 37, 39, 40, 43, 45, 46, 52, 53, 54 och 55. Läs betänkandet

Investeringar i forskning och innovation krävs för ökad tillväxt och välfärd samt för att attrahera och behålla nyckelkompetens i Sverige. Utskottet delar regeringens bedömning att de nationella investeringarna i forskning och utveckling måste öka markant för att stärka Sveriges position i den tilltagande globala konkurrensen och för att säkra fortsatta privata investeringar på området. Det behövs vidare ett fokus på högsta kvalitet inom forskning och innovation. Riksdagen har beslutat att tillföra de statliga anslagen för forskning och innovation betydande belopp: sammanlagt 1,5 miljarder kronor 2025 och därefter beräknar regeringen en stegvis höjning till drygt 6,5 miljarder kronor 2028. När det särskilt gäller universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå har riksdagen beslutat att förstärka anslagen med 377 miljoner kronor 2025. Därefter beräknar regeringen en stegvis höjning till 1 632 miljoner kronor 2028. Utskottet påminner om att utskottet i sitt förslag till budgetbeslut för 2025 ansåg att regeringens förslag till anslag var väl avvägda. Utskottet framhåller betydelsen av att medel till forskning fördelas på grundval av en vetenskaplig bedömning av forskningen i fråga.

Enligt utskottet är det viktigt att säkerställa att den statliga organisationen för forsknings- och innovationsfinansiering effektivt stöder forskning och innovation av högsta kvalitet, är anpassad till samhällsutvecklingen och fungerar på ett ändamålsenligt och samordnat sätt. Utskottet välkomnar därför det arbete som regeringen genomför för ökad kvalitet och effektivitet i forskningsfinansiärernas finansiering, bl.a. genom att samla ansvaret för utlysning och fördelning av forskningsmedel till färre myndigheter. Utskottet noterar att regeringen också avser att innan nästa forskningspolitiska proposition återkomma i frågan om att säkerställa att de statliga forskningsfinansiärerna bidrar till en ändamålsenlig och effektiv finansiering av forskning och ett innovationssystem med hög kvalitet.

Utskottet framhåller att forskning där forskarna själva väljer forskningsfrågor och metoder, samarbetar med internationellt ledande forskare med kompletterande kompetenser och metoder bidrar till nya forskningsgenombrott och att Sverige fortsatt kan vara en konkurrenskraftig kunskapsnation. Utskottet är positivt till att regeringen avser att genomföra två satsningar på spetsforskning som ska bidra till att attrahera toppforskare och utveckla excellenta forskningsmiljöer. De två satsningarna avser fria forskningsmedel för banbrytande forskning och fria forskningsmedel för excellenscenter.

Lärosätenas forskningsanslag spelar en viktig roll i att skapa förutsättningar för excellens, bl.a. genom den långsiktighet som de direkta anslagen ger. Eftersom det inte går att förutse var nästa forskningsgenombrott ska komma behövs grundforskning inom alla områden. Lärosätenas forskningsanslag ger också möjlighet att skapa miljöer där forskning och utbildning kan mötas, vilket gynnar kvaliteten i båda verksamheterna.

När det gäller frågan hur lärosätenas ökade forskningsanslag ska fördelas instämmer utskottet i regeringens bedömning att det är angeläget att ökade forskningsanslag till lärosätena, i likhet med andra satsningar på forskning, fördelas på ett sådant sätt att de bidrar till att de övergripande målen om excellens, innovation och internationalisering uppnås. De lärosäten som lyckas organisera och utveckla sin verksamhet på så sätt att den mest högkvalitativa forskningen och de bästa forskningsmiljöerna växer fram bör premieras. Utskottet välkomnar att regeringen höjer basresursen till enskilda utbildningsanordnare, vilket bedöms ge goda förutsättningar att bedriva forskning och säkerställa forskarutbildade lärare vid alla lärosäten. Vad gäller frågan om profilområden noterar utskottet att regeringen bedömer att modellen inte i tillräcklig utsträckning svarar mot regeringens prioriteringar om konkurrensutsatta anslag för att nå ökad excellens.

Utskottet framhåller att lärosätena i hög utsträckning får besluta fritt om de medel som lärosätena får för utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive för forskning och utbildning på forskarnivå. Lärosätenas självbestämmande när det gäller hur verksamheten ska läggas upp och hur resurser ska användas är en enligt utskottet en viktig principfråga och en förutsättning för hög kvalitet i utbildning och forskning.

Utskottet finner inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:262 (SD), 2024/25:839 (S), 2024/25:1103 (M), 2024/25:1443 (SD) yrkande 8, 2024/25:1445 (SD) yrkande 1, 2024/25:2292 (M) yrkande 14, 2024/25:3167 (C) yrkandena 12, 13, 16, 17 och 21, 2024/25:3217 (MP) yrkande 103, 2024/25:3309 (S) yrkandena 5–8, 10 och 16, 2024/25:3310 (V) yrkande 13, 2024/25:3312 (C) yrkandena 7–9 och 12–14 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 3–8, 11, 12, 18 och 19.

Ur avsnittet "Forskningsfinansiering och resurstilldelning" i betänkandet, som även gäller punkterna 14, 19, 21, 48, 49, 50, 51 och 57. Läs betänkandet

Investeringar i forskning och innovation krävs för ökad tillväxt och välfärd samt för att attrahera och behålla nyckelkompetens i Sverige. Utskottet delar regeringens bedömning att de nationella investeringarna i forskning och utveckling måste öka markant för att stärka Sveriges position i den tilltagande globala konkurrensen och för att säkra fortsatta privata investeringar på området. Det behövs vidare ett fokus på högsta kvalitet inom forskning och innovation. Riksdagen har beslutat att tillföra de statliga anslagen för forskning och innovation betydande belopp: sammanlagt 1,5 miljarder kronor 2025 och därefter beräknar regeringen en stegvis höjning till drygt 6,5 miljarder kronor 2028. När det särskilt gäller universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå har riksdagen beslutat att förstärka anslagen med 377 miljoner kronor 2025. Därefter beräknar regeringen en stegvis höjning till 1 632 miljoner kronor 2028. Utskottet påminner om att utskottet i sitt förslag till budgetbeslut för 2025 ansåg att regeringens förslag till anslag var väl avvägda. Utskottet framhåller betydelsen av att medel till forskning fördelas på grundval av en vetenskaplig bedömning av forskningen i fråga.

Enligt utskottet är det viktigt att säkerställa att den statliga organisationen för forsknings- och innovationsfinansiering effektivt stöder forskning och innovation av högsta kvalitet, är anpassad till samhällsutvecklingen och fungerar på ett ändamålsenligt och samordnat sätt. Utskottet välkomnar därför det arbete som regeringen genomför för ökad kvalitet och effektivitet i forskningsfinansiärernas finansiering, bl.a. genom att samla ansvaret för utlysning och fördelning av forskningsmedel till färre myndigheter. Utskottet noterar att regeringen också avser att innan nästa forskningspolitiska proposition återkomma i frågan om att säkerställa att de statliga forskningsfinansiärerna bidrar till en ändamålsenlig och effektiv finansiering av forskning och ett innovationssystem med hög kvalitet.

Utskottet framhåller att forskning där forskarna själva väljer forskningsfrågor och metoder, samarbetar med internationellt ledande forskare med kompletterande kompetenser och metoder bidrar till nya forskningsgenombrott och att Sverige fortsatt kan vara en konkurrenskraftig kunskapsnation. Utskottet är positivt till att regeringen avser att genomföra två satsningar på spetsforskning som ska bidra till att attrahera toppforskare och utveckla excellenta forskningsmiljöer. De två satsningarna avser fria forskningsmedel för banbrytande forskning och fria forskningsmedel för excellenscenter.

Lärosätenas forskningsanslag spelar en viktig roll i att skapa förutsättningar för excellens, bl.a. genom den långsiktighet som de direkta anslagen ger. Eftersom det inte går att förutse var nästa forskningsgenombrott ska komma behövs grundforskning inom alla områden. Lärosätenas forskningsanslag ger också möjlighet att skapa miljöer där forskning och utbildning kan mötas, vilket gynnar kvaliteten i båda verksamheterna.

När det gäller frågan hur lärosätenas ökade forskningsanslag ska fördelas instämmer utskottet i regeringens bedömning att det är angeläget att ökade forskningsanslag till lärosätena, i likhet med andra satsningar på forskning, fördelas på ett sådant sätt att de bidrar till att de övergripande målen om excellens, innovation och internationalisering uppnås. De lärosäten som lyckas organisera och utveckla sin verksamhet på så sätt att den mest högkvalitativa forskningen och de bästa forskningsmiljöerna växer fram bör premieras. Utskottet välkomnar att regeringen höjer basresursen till enskilda utbildningsanordnare, vilket bedöms ge goda förutsättningar att bedriva forskning och säkerställa forskarutbildade lärare vid alla lärosäten. Vad gäller frågan om profilområden noterar utskottet att regeringen bedömer att modellen inte i tillräcklig utsträckning svarar mot regeringens prioriteringar om konkurrensutsatta anslag för att nå ökad excellens.

Utskottet framhåller att lärosätena i hög utsträckning får besluta fritt om de medel som lärosätena får för utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive för forskning och utbildning på forskarnivå. Lärosätenas självbestämmande när det gäller hur verksamheten ska läggas upp och hur resurser ska användas är en enligt utskottet en viktig principfråga och en förutsättning för hög kvalitet i utbildning och forskning.

Utskottet finner inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:262 (SD), 2024/25:839 (S), 2024/25:1103 (M), 2024/25:1443 (SD) yrkande 8, 2024/25:1445 (SD) yrkande 1, 2024/25:2292 (M) yrkande 14, 2024/25:3167 (C) yrkandena 12, 13, 16, 17 och 21, 2024/25:3217 (MP) yrkande 103, 2024/25:3309 (S) yrkandena 5–8, 10 och 16, 2024/25:3310 (V) yrkande 13, 2024/25:3312 (C) yrkandena 7–9 och 12–14 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 3–8, 11, 12, 18 och 19.

Ur avsnittet "Forskningsfinansiering och resurstilldelning" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 19, 21, 48, 49, 50, 51 och 57. Läs betänkandet

Forskningspolitiska mål och forskningspolitik

Det gällande forskningspolitiska målet anger att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Utskottet ser i likhet med näringsutskottet positivt på att regeringen anger att detta övergripande forskningspolitiska mål ska gälla även framöver. När det gäller de forskningspolitiska delmålen har regeringen delvis reviderat och förtydligat dessa och pekar ut tre delmål för den kommande tioårsperioden. Bakgrunden till denna översyn är enligt regeringen bl.a. behovet av att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft samt att kunna följa upp svensk forskningskvalitet och innovation. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är av vikt att kunna följa upp delmålen. I förlängningen bidrar detta till en ökad möjlighet att bedöma utvecklingen i förhållande till det övergripande forskningspolitiska målet. Utskottet kan konstatera att såväl näringsutskottet som arbetsmarknadsutskottet i sina yttranden välkomnar justeringen av delmålen.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att det är positivt att regeringen i propositionen på flera sätt lyfter fram vikten av jämställdhet. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att detta är av stor betydelse för såväl kvaliteten i utbildningen som excellens i forskningen. I frågan om ett särskilt delmål för jämställdhet i forskningen vill utskottet påminna om att verksamheten inom högskolor och universitet har att följa den reglering som finns i bl.a. högskolelagen. Det innebär t.ex. att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Den största forskningsfinansiären Vetenskapsrådet ska t.ex. enligt sin instruktion integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet och främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. Utskottet noterar också att regeringen i propositionen aviserar ett antal uppdrag till myndigheter om att följa upp jämställdheten inom högskolor och universitet, något som även arbetsmarknadsutskottet uppmärksammar och välkomnar.

Utskottet delar regeringens bedömning av vikten av att Sverige ska ha en fortsatt stark ställning inom forskning och innovation, bl.a. för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Utskottet anser att det är viktigt att Sverige ökar takten inom forskning och innovation för att Sverige ska fortsatt vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Utskottet välkomnar att utgångspunkten för satsningarna är excellens, internationalisering och innovation och att en tydlig inriktning mot excellens och högsta kvalitet ska prägla såväl forskning som utbildning inom alla områden. Utskottet ser även positivt på att en del av de statliga forskningsinsatserna är inriktade på att direkt stödja näringslivets forskningsinsatser. Sammanfattningsvis anser utskottet att de principer som regeringen lyfter fram som utgångspunkt för de presenterade satsningarna är väl valda och ställer sig bakom regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken.

När det gäller frågor om bedömningar av forskningens kvalitet vill utskottet påminna om de funktioner som finns för bedömning av ansökningar om forskningsmedel och det vetenskapliga systemet för granskning av forskningsresultat liksom myndighetsuppgifter för utvärdering av forskning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet ingen anledning att begära några åtgärder utifrån motionärernas yrkanden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 7, 2024/25:2292 (M) yrkandena 13 och 15, 2024/25:3217 (MP) yrkande 102, 2024/25:3309 (S) yrkandena 1–4, 9, 11 och 20, 2024/25:3310 (V) yrkande 5, 2024/25:3312 (C) yrkandena 1–6, 15–18 och 30 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 9 och 10.

EU:s forskningsmedel

När det gäller Sveriges del av EU:s forskningsmedel kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen aviserar flera åtgärder för att öka deltagandet, bl.a. ett särskilt myndighetsuppdrag om att ta fram rekommendationer till en plan för att öka svenskt deltagande i bl.a. EU:s ramprogram för forskning och innovation. Vidare kommer den samordningsfunktion som drivs av de statliga forskningsfinansiärerna att få ett tydligare uppdrag att stärka svenska aktörers deltagande. Frågan om hur t.ex. merkostnader påverkar svenska aktörers deltagande ska vidare analyseras.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:3309 (S) yrkande 19.

Etikprövning

Utskottet vill påminna om att frågan om behovet av en förändring av systemet för etikprövning nyligen har setts över. Hösten 2024 lämnade en utredning förslag om en ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor. Utredningen föreslog bl.a. att viss forskning ska undantas från krav på etikgodkännande, vilket skulle innebära lättnader för forskare inom t.ex. statskunskap. Remissbehandlingen av utredningspromemorian har avslutats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av ärendet och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 9, 2024/25:2292 (M) yrkande 16, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 99 och 112 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 30.

Öppen vetenskap och säkerhet

Öppen vetenskap som öppen tillgång till publikationer och forskningsdata är av stor betydelse av flera skäl, inte minst för att möjliggöra replikering av forskningsresultat och på så sätt i förlängningen öka förtroendet för forskningen. Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket har uppdrag att arbeta med mål om öppen tillgång till forskningsresultat och att lärosäten ska bidra i detta arbete. Det finns samtidigt ett behov av att säkerställa sekretess i vissa fall och utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen uppmärksammar den viktiga frågan om behovet av skydd och sekretess, i olika delar av hanteringen av forskningsverksamheten, och att Sverige behöver stärka säkerhetsarbetet. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att arbetet med ansvarsfull internationalisering har utvecklats under senare år och att lärosätenas och forskningsfinansiärernas arbete med detta fortsätter, bl.a. i form av regeringsuppdrag att ta fram särskilda riktlinjer för hur de berörda aktörerna kan förhålla sig till internationellt samarbete och behovet av åtgärder för att stärka säkerheten inom forskningsverksamheten.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15, 17, 18, 20, 24, 37, 39, 40, 43, 45, 46, 52, 53, 54 och 55. Läs betänkandet

Forskningspolitiska mål och forskningspolitik

Det gällande forskningspolitiska målet anger att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Utskottet ser i likhet med näringsutskottet positivt på att regeringen anger att detta övergripande forskningspolitiska mål ska gälla även framöver. När det gäller de forskningspolitiska delmålen har regeringen delvis reviderat och förtydligat dessa och pekar ut tre delmål för den kommande tioårsperioden. Bakgrunden till denna översyn är enligt regeringen bl.a. behovet av att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft samt att kunna följa upp svensk forskningskvalitet och innovation. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är av vikt att kunna följa upp delmålen. I förlängningen bidrar detta till en ökad möjlighet att bedöma utvecklingen i förhållande till det övergripande forskningspolitiska målet. Utskottet kan konstatera att såväl näringsutskottet som arbetsmarknadsutskottet i sina yttranden välkomnar justeringen av delmålen.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att det är positivt att regeringen i propositionen på flera sätt lyfter fram vikten av jämställdhet. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att detta är av stor betydelse för såväl kvaliteten i utbildningen som excellens i forskningen. I frågan om ett särskilt delmål för jämställdhet i forskningen vill utskottet påminna om att verksamheten inom högskolor och universitet har att följa den reglering som finns i bl.a. högskolelagen. Det innebär t.ex. att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Den största forskningsfinansiären Vetenskapsrådet ska t.ex. enligt sin instruktion integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet och främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. Utskottet noterar också att regeringen i propositionen aviserar ett antal uppdrag till myndigheter om att följa upp jämställdheten inom högskolor och universitet, något som även arbetsmarknadsutskottet uppmärksammar och välkomnar.

Utskottet delar regeringens bedömning av vikten av att Sverige ska ha en fortsatt stark ställning inom forskning och innovation, bl.a. för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Utskottet anser att det är viktigt att Sverige ökar takten inom forskning och innovation för att Sverige ska fortsatt vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Utskottet välkomnar att utgångspunkten för satsningarna är excellens, internationalisering och innovation och att en tydlig inriktning mot excellens och högsta kvalitet ska prägla såväl forskning som utbildning inom alla områden. Utskottet ser även positivt på att en del av de statliga forskningsinsatserna är inriktade på att direkt stödja näringslivets forskningsinsatser. Sammanfattningsvis anser utskottet att de principer som regeringen lyfter fram som utgångspunkt för de presenterade satsningarna är väl valda och ställer sig bakom regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken.

När det gäller frågor om bedömningar av forskningens kvalitet vill utskottet påminna om de funktioner som finns för bedömning av ansökningar om forskningsmedel och det vetenskapliga systemet för granskning av forskningsresultat liksom myndighetsuppgifter för utvärdering av forskning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet ingen anledning att begära några åtgärder utifrån motionärernas yrkanden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 7, 2024/25:2292 (M) yrkandena 13 och 15, 2024/25:3217 (MP) yrkande 102, 2024/25:3309 (S) yrkandena 1–4, 9, 11 och 20, 2024/25:3310 (V) yrkande 5, 2024/25:3312 (C) yrkandena 1–6, 15–18 och 30 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 9 och 10.

EU:s forskningsmedel

När det gäller Sveriges del av EU:s forskningsmedel kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen aviserar flera åtgärder för att öka deltagandet, bl.a. ett särskilt myndighetsuppdrag om att ta fram rekommendationer till en plan för att öka svenskt deltagande i bl.a. EU:s ramprogram för forskning och innovation. Vidare kommer den samordningsfunktion som drivs av de statliga forskningsfinansiärerna att få ett tydligare uppdrag att stärka svenska aktörers deltagande. Frågan om hur t.ex. merkostnader påverkar svenska aktörers deltagande ska vidare analyseras.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:3309 (S) yrkande 19.

Etikprövning

Utskottet vill påminna om att frågan om behovet av en förändring av systemet för etikprövning nyligen har setts över. Hösten 2024 lämnade en utredning förslag om en ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor. Utredningen föreslog bl.a. att viss forskning ska undantas från krav på etikgodkännande, vilket skulle innebära lättnader för forskare inom t.ex. statskunskap. Remissbehandlingen av utredningspromemorian har avslutats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av ärendet och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 9, 2024/25:2292 (M) yrkande 16, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 99 och 112 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 30.

Öppen vetenskap och säkerhet

Öppen vetenskap som öppen tillgång till publikationer och forskningsdata är av stor betydelse av flera skäl, inte minst för att möjliggöra replikering av forskningsresultat och på så sätt i förlängningen öka förtroendet för forskningen. Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket har uppdrag att arbeta med mål om öppen tillgång till forskningsresultat och att lärosäten ska bidra i detta arbete. Det finns samtidigt ett behov av att säkerställa sekretess i vissa fall och utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen uppmärksammar den viktiga frågan om behovet av skydd och sekretess, i olika delar av hanteringen av forskningsverksamheten, och att Sverige behöver stärka säkerhetsarbetet. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att arbetet med ansvarsfull internationalisering har utvecklats under senare år och att lärosätenas och forskningsfinansiärernas arbete med detta fortsätter, bl.a. i form av regeringsuppdrag att ta fram särskilda riktlinjer för hur de berörda aktörerna kan förhålla sig till internationellt samarbete och behovet av åtgärder för att stärka säkerheten inom forskningsverksamheten.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15, 16, 17, 20, 24, 37, 39, 40, 43, 45, 46, 52, 53, 54 och 55. Läs betänkandet

Forskningspolitiska mål och forskningspolitik

Det gällande forskningspolitiska målet anger att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Utskottet ser i likhet med näringsutskottet positivt på att regeringen anger att detta övergripande forskningspolitiska mål ska gälla även framöver. När det gäller de forskningspolitiska delmålen har regeringen delvis reviderat och förtydligat dessa och pekar ut tre delmål för den kommande tioårsperioden. Bakgrunden till denna översyn är enligt regeringen bl.a. behovet av att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft samt att kunna följa upp svensk forskningskvalitet och innovation. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är av vikt att kunna följa upp delmålen. I förlängningen bidrar detta till en ökad möjlighet att bedöma utvecklingen i förhållande till det övergripande forskningspolitiska målet. Utskottet kan konstatera att såväl näringsutskottet som arbetsmarknadsutskottet i sina yttranden välkomnar justeringen av delmålen.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att det är positivt att regeringen i propositionen på flera sätt lyfter fram vikten av jämställdhet. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att detta är av stor betydelse för såväl kvaliteten i utbildningen som excellens i forskningen. I frågan om ett särskilt delmål för jämställdhet i forskningen vill utskottet påminna om att verksamheten inom högskolor och universitet har att följa den reglering som finns i bl.a. högskolelagen. Det innebär t.ex. att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Den största forskningsfinansiären Vetenskapsrådet ska t.ex. enligt sin instruktion integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet och främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. Utskottet noterar också att regeringen i propositionen aviserar ett antal uppdrag till myndigheter om att följa upp jämställdheten inom högskolor och universitet, något som även arbetsmarknadsutskottet uppmärksammar och välkomnar.

Utskottet delar regeringens bedömning av vikten av att Sverige ska ha en fortsatt stark ställning inom forskning och innovation, bl.a. för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Utskottet anser att det är viktigt att Sverige ökar takten inom forskning och innovation för att Sverige ska fortsatt vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Utskottet välkomnar att utgångspunkten för satsningarna är excellens, internationalisering och innovation och att en tydlig inriktning mot excellens och högsta kvalitet ska prägla såväl forskning som utbildning inom alla områden. Utskottet ser även positivt på att en del av de statliga forskningsinsatserna är inriktade på att direkt stödja näringslivets forskningsinsatser. Sammanfattningsvis anser utskottet att de principer som regeringen lyfter fram som utgångspunkt för de presenterade satsningarna är väl valda och ställer sig bakom regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken.

När det gäller frågor om bedömningar av forskningens kvalitet vill utskottet påminna om de funktioner som finns för bedömning av ansökningar om forskningsmedel och det vetenskapliga systemet för granskning av forskningsresultat liksom myndighetsuppgifter för utvärdering av forskning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet ingen anledning att begära några åtgärder utifrån motionärernas yrkanden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 7, 2024/25:2292 (M) yrkandena 13 och 15, 2024/25:3217 (MP) yrkande 102, 2024/25:3309 (S) yrkandena 1–4, 9, 11 och 20, 2024/25:3310 (V) yrkande 5, 2024/25:3312 (C) yrkandena 1–6, 15–18 och 30 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 9 och 10.

EU:s forskningsmedel

När det gäller Sveriges del av EU:s forskningsmedel kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen aviserar flera åtgärder för att öka deltagandet, bl.a. ett särskilt myndighetsuppdrag om att ta fram rekommendationer till en plan för att öka svenskt deltagande i bl.a. EU:s ramprogram för forskning och innovation. Vidare kommer den samordningsfunktion som drivs av de statliga forskningsfinansiärerna att få ett tydligare uppdrag att stärka svenska aktörers deltagande. Frågan om hur t.ex. merkostnader påverkar svenska aktörers deltagande ska vidare analyseras.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:3309 (S) yrkande 19.

Etikprövning

Utskottet vill påminna om att frågan om behovet av en förändring av systemet för etikprövning nyligen har setts över. Hösten 2024 lämnade en utredning förslag om en ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor. Utredningen föreslog bl.a. att viss forskning ska undantas från krav på etikgodkännande, vilket skulle innebära lättnader för forskare inom t.ex. statskunskap. Remissbehandlingen av utredningspromemorian har avslutats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av ärendet och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 9, 2024/25:2292 (M) yrkande 16, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 99 och 112 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 30.

Öppen vetenskap och säkerhet

Öppen vetenskap som öppen tillgång till publikationer och forskningsdata är av stor betydelse av flera skäl, inte minst för att möjliggöra replikering av forskningsresultat och på så sätt i förlängningen öka förtroendet för forskningen. Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket har uppdrag att arbeta med mål om öppen tillgång till forskningsresultat och att lärosäten ska bidra i detta arbete. Det finns samtidigt ett behov av att säkerställa sekretess i vissa fall och utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen uppmärksammar den viktiga frågan om behovet av skydd och sekretess, i olika delar av hanteringen av forskningsverksamheten, och att Sverige behöver stärka säkerhetsarbetet. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att arbetet med ansvarsfull internationalisering har utvecklats under senare år och att lärosätenas och forskningsfinansiärernas arbete med detta fortsätter, bl.a. i form av regeringsuppdrag att ta fram särskilda riktlinjer för hur de berörda aktörerna kan förhålla sig till internationellt samarbete och behovet av åtgärder för att stärka säkerheten inom forskningsverksamheten.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15, 16, 17, 18, 24, 37, 39, 40, 43, 45, 46, 52, 53, 54 och 55. Läs betänkandet

Investeringar i forskning och innovation krävs för ökad tillväxt och välfärd samt för att attrahera och behålla nyckelkompetens i Sverige. Utskottet delar regeringens bedömning att de nationella investeringarna i forskning och utveckling måste öka markant för att stärka Sveriges position i den tilltagande globala konkurrensen och för att säkra fortsatta privata investeringar på området. Det behövs vidare ett fokus på högsta kvalitet inom forskning och innovation. Riksdagen har beslutat att tillföra de statliga anslagen för forskning och innovation betydande belopp: sammanlagt 1,5 miljarder kronor 2025 och därefter beräknar regeringen en stegvis höjning till drygt 6,5 miljarder kronor 2028. När det särskilt gäller universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå har riksdagen beslutat att förstärka anslagen med 377 miljoner kronor 2025. Därefter beräknar regeringen en stegvis höjning till 1 632 miljoner kronor 2028. Utskottet påminner om att utskottet i sitt förslag till budgetbeslut för 2025 ansåg att regeringens förslag till anslag var väl avvägda. Utskottet framhåller betydelsen av att medel till forskning fördelas på grundval av en vetenskaplig bedömning av forskningen i fråga.

Enligt utskottet är det viktigt att säkerställa att den statliga organisationen för forsknings- och innovationsfinansiering effektivt stöder forskning och innovation av högsta kvalitet, är anpassad till samhällsutvecklingen och fungerar på ett ändamålsenligt och samordnat sätt. Utskottet välkomnar därför det arbete som regeringen genomför för ökad kvalitet och effektivitet i forskningsfinansiärernas finansiering, bl.a. genom att samla ansvaret för utlysning och fördelning av forskningsmedel till färre myndigheter. Utskottet noterar att regeringen också avser att innan nästa forskningspolitiska proposition återkomma i frågan om att säkerställa att de statliga forskningsfinansiärerna bidrar till en ändamålsenlig och effektiv finansiering av forskning och ett innovationssystem med hög kvalitet.

Utskottet framhåller att forskning där forskarna själva väljer forskningsfrågor och metoder, samarbetar med internationellt ledande forskare med kompletterande kompetenser och metoder bidrar till nya forskningsgenombrott och att Sverige fortsatt kan vara en konkurrenskraftig kunskapsnation. Utskottet är positivt till att regeringen avser att genomföra två satsningar på spetsforskning som ska bidra till att attrahera toppforskare och utveckla excellenta forskningsmiljöer. De två satsningarna avser fria forskningsmedel för banbrytande forskning och fria forskningsmedel för excellenscenter.

Lärosätenas forskningsanslag spelar en viktig roll i att skapa förutsättningar för excellens, bl.a. genom den långsiktighet som de direkta anslagen ger. Eftersom det inte går att förutse var nästa forskningsgenombrott ska komma behövs grundforskning inom alla områden. Lärosätenas forskningsanslag ger också möjlighet att skapa miljöer där forskning och utbildning kan mötas, vilket gynnar kvaliteten i båda verksamheterna.

När det gäller frågan hur lärosätenas ökade forskningsanslag ska fördelas instämmer utskottet i regeringens bedömning att det är angeläget att ökade forskningsanslag till lärosätena, i likhet med andra satsningar på forskning, fördelas på ett sådant sätt att de bidrar till att de övergripande målen om excellens, innovation och internationalisering uppnås. De lärosäten som lyckas organisera och utveckla sin verksamhet på så sätt att den mest högkvalitativa forskningen och de bästa forskningsmiljöerna växer fram bör premieras. Utskottet välkomnar att regeringen höjer basresursen till enskilda utbildningsanordnare, vilket bedöms ge goda förutsättningar att bedriva forskning och säkerställa forskarutbildade lärare vid alla lärosäten. Vad gäller frågan om profilområden noterar utskottet att regeringen bedömer att modellen inte i tillräcklig utsträckning svarar mot regeringens prioriteringar om konkurrensutsatta anslag för att nå ökad excellens.

Utskottet framhåller att lärosätena i hög utsträckning får besluta fritt om de medel som lärosätena får för utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive för forskning och utbildning på forskarnivå. Lärosätenas självbestämmande när det gäller hur verksamheten ska läggas upp och hur resurser ska användas är en enligt utskottet en viktig principfråga och en förutsättning för hög kvalitet i utbildning och forskning.

Utskottet finner inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:262 (SD), 2024/25:839 (S), 2024/25:1103 (M), 2024/25:1443 (SD) yrkande 8, 2024/25:1445 (SD) yrkande 1, 2024/25:2292 (M) yrkande 14, 2024/25:3167 (C) yrkandena 12, 13, 16, 17 och 21, 2024/25:3217 (MP) yrkande 103, 2024/25:3309 (S) yrkandena 5–8, 10 och 16, 2024/25:3310 (V) yrkande 13, 2024/25:3312 (C) yrkandena 7–9 och 12–14 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 3–8, 11, 12, 18 och 19.

Ur avsnittet "Forskningsfinansiering och resurstilldelning" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 14, 19, 48, 49, 50, 51 och 57. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en hög grad av kunskaps- och kompetensutbyte mellan enskilda forskare, lärosäten och andra samhällssektorer kan bidra till en ökad spridning av forskning, förbättrad professionsförankring i högskoleutbildningen liksom stärkt kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag om att göra förenade anställningar möjliga för fler och ställer sig bakom förslaget av de skäl som anförs i propositionen.

Vad gäller frågan om hur förslaget påverkar den anställdes arbetsvillkor påminner utskottet om att det är arbetsmarknadens parter som genom kollektivavtal har det huvudsakliga ansvaret för att reglera löner och andra villkor för anställningen. Utskottet vill också framhålla att den föreslagna lagändringen skapar en möjlighet för förenade anställningar och inte i någon del är tvingande. I likhet med regeringen menar utskottet att det är av vikt att noga följa utvecklingen av förenade anställningar och vid behov överväga att vidta åtgärder.

Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion 2024/25:3312 (C) yrkande 26.

Ur avsnittet "Lagförslaget om förenade anställningar" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Utskottet vill understryka vikten av en avancerad forskningsinfrastruktur för att möjliggöra forskning av högsta kvalitet och kan också konstatera att Sverige i dag har flera stora infrastrukturprojekt som håller mycket hög kvalitet internationellt sett. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att det är viktigt att forskningsinfrastrukturer är tillgängliga för fler användargrupper, inte minst för att skapa förutsättningar för ökad innovationsförmåga. Utskottet vill också påminna om att forskningsinfrastrukturer utgör en attraktionskraft för spetskompetens och samarbeten.

I frågan om registerforskning vill utskottet framhålla att Sverige över tid har utvecklat flera register som ger stora möjligheter till värdefull forskning, inte minst medicinsk sådan. Riksdagen har också fattat beslut om en förtydligad reglering av s.k. forskningsdatabaser. Utskottet vill vidare uppmärksamma att Vetenskapsrådet har flera uppgifter kopplade till digital forskningsinfrastruktur och forskningsdata.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att AI ger en stor potential att påverka hela forskningsprocessen och att det också synliggör frågor om bl.a. sekretess och upphovsrätt. Användningen av AI inom forskningen behöver också vara i linje med vetenskaplig kvalitet, öppenhet och säkerhet, enligt utskottet. Utskottet kan också notera att regeringen framför att det finns behov av nationell samordning och vägledning för att säkerställa en transparent och ansvarsfull AI-utveckling och för att underlätta och dra nytta av användningen av AI inom forskningen. Regeringen aviserar därför ett samordningsuppdrag till Vetenskapsrådet för att bl.a. underlätta och dra nytta av AI i forskningen och identifiera hinder och möjligheter.

Vetenskapsrådet ansvarar för det svenska medlemskapet i det europeiska partnerskapet Euro HPC. Utskottet konstaterar att regeringen anger att forskare och näringslivet ska ha goda möjligheter att ta del av datorresurser, spetskompetens och tjänster inom Euro HPC-samarbetet och att det finns medel avsatta för det svenska deltagandet i Euro HPC och det svenska värdskapet för superdatorn Arrhenius inom ramen för detta deltagande.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det är av stor vikt att Sverige kan behålla sin ställning inom polarforskningen och att det finns behov av att säkra Sveriges tillgång till en forskningsisbrytare i polarområdena. Liksom trafikutskottet välkomnar utskottet att arbete pågår inom Regeringskansliet med att ta fram underlag inför en möjlig nyanskaffning av ett polarforskningsfartyg och att också Polarforskningssekretariatet har ett uppdrag i frågan.

Mot ovanstående bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2024/25:2952 (C) yrkande 17, 2024/25:3024 (S) yrkande 103, 2024/25:3309 (S) yrkande 14, 2024/25:3312 (C) yrkandena 24–25, 38 och 39 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 20 och 27.

Ur avsnittet "Forskningsinfrastruktur" i betänkandet. Läs betänkandet

Forskningspolitiska mål och forskningspolitik

Det gällande forskningspolitiska målet anger att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Utskottet ser i likhet med näringsutskottet positivt på att regeringen anger att detta övergripande forskningspolitiska mål ska gälla även framöver. När det gäller de forskningspolitiska delmålen har regeringen delvis reviderat och förtydligat dessa och pekar ut tre delmål för den kommande tioårsperioden. Bakgrunden till denna översyn är enligt regeringen bl.a. behovet av att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft samt att kunna följa upp svensk forskningskvalitet och innovation. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är av vikt att kunna följa upp delmålen. I förlängningen bidrar detta till en ökad möjlighet att bedöma utvecklingen i förhållande till det övergripande forskningspolitiska målet. Utskottet kan konstatera att såväl näringsutskottet som arbetsmarknadsutskottet i sina yttranden välkomnar justeringen av delmålen.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att det är positivt att regeringen i propositionen på flera sätt lyfter fram vikten av jämställdhet. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att detta är av stor betydelse för såväl kvaliteten i utbildningen som excellens i forskningen. I frågan om ett särskilt delmål för jämställdhet i forskningen vill utskottet påminna om att verksamheten inom högskolor och universitet har att följa den reglering som finns i bl.a. högskolelagen. Det innebär t.ex. att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Den största forskningsfinansiären Vetenskapsrådet ska t.ex. enligt sin instruktion integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet och främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. Utskottet noterar också att regeringen i propositionen aviserar ett antal uppdrag till myndigheter om att följa upp jämställdheten inom högskolor och universitet, något som även arbetsmarknadsutskottet uppmärksammar och välkomnar.

Utskottet delar regeringens bedömning av vikten av att Sverige ska ha en fortsatt stark ställning inom forskning och innovation, bl.a. för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Utskottet anser att det är viktigt att Sverige ökar takten inom forskning och innovation för att Sverige ska fortsatt vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Utskottet välkomnar att utgångspunkten för satsningarna är excellens, internationalisering och innovation och att en tydlig inriktning mot excellens och högsta kvalitet ska prägla såväl forskning som utbildning inom alla områden. Utskottet ser även positivt på att en del av de statliga forskningsinsatserna är inriktade på att direkt stödja näringslivets forskningsinsatser. Sammanfattningsvis anser utskottet att de principer som regeringen lyfter fram som utgångspunkt för de presenterade satsningarna är väl valda och ställer sig bakom regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken.

När det gäller frågor om bedömningar av forskningens kvalitet vill utskottet påminna om de funktioner som finns för bedömning av ansökningar om forskningsmedel och det vetenskapliga systemet för granskning av forskningsresultat liksom myndighetsuppgifter för utvärdering av forskning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet ingen anledning att begära några åtgärder utifrån motionärernas yrkanden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 7, 2024/25:2292 (M) yrkandena 13 och 15, 2024/25:3217 (MP) yrkande 102, 2024/25:3309 (S) yrkandena 1–4, 9, 11 och 20, 2024/25:3310 (V) yrkande 5, 2024/25:3312 (C) yrkandena 1–6, 15–18 och 30 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 9 och 10.

EU:s forskningsmedel

När det gäller Sveriges del av EU:s forskningsmedel kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen aviserar flera åtgärder för att öka deltagandet, bl.a. ett särskilt myndighetsuppdrag om att ta fram rekommendationer till en plan för att öka svenskt deltagande i bl.a. EU:s ramprogram för forskning och innovation. Vidare kommer den samordningsfunktion som drivs av de statliga forskningsfinansiärerna att få ett tydligare uppdrag att stärka svenska aktörers deltagande. Frågan om hur t.ex. merkostnader påverkar svenska aktörers deltagande ska vidare analyseras.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:3309 (S) yrkande 19.

Etikprövning

Utskottet vill påminna om att frågan om behovet av en förändring av systemet för etikprövning nyligen har setts över. Hösten 2024 lämnade en utredning förslag om en ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor. Utredningen föreslog bl.a. att viss forskning ska undantas från krav på etikgodkännande, vilket skulle innebära lättnader för forskare inom t.ex. statskunskap. Remissbehandlingen av utredningspromemorian har avslutats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av ärendet och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 9, 2024/25:2292 (M) yrkande 16, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 99 och 112 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 30.

Öppen vetenskap och säkerhet

Öppen vetenskap som öppen tillgång till publikationer och forskningsdata är av stor betydelse av flera skäl, inte minst för att möjliggöra replikering av forskningsresultat och på så sätt i förlängningen öka förtroendet för forskningen. Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket har uppdrag att arbeta med mål om öppen tillgång till forskningsresultat och att lärosäten ska bidra i detta arbete. Det finns samtidigt ett behov av att säkerställa sekretess i vissa fall och utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen uppmärksammar den viktiga frågan om behovet av skydd och sekretess, i olika delar av hanteringen av forskningsverksamheten, och att Sverige behöver stärka säkerhetsarbetet. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att arbetet med ansvarsfull internationalisering har utvecklats under senare år och att lärosätenas och forskningsfinansiärernas arbete med detta fortsätter, bl.a. i form av regeringsuppdrag att ta fram särskilda riktlinjer för hur de berörda aktörerna kan förhålla sig till internationellt samarbete och behovet av åtgärder för att stärka säkerheten inom forskningsverksamheten.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15, 16, 17, 18, 20, 37, 39, 40, 43, 45, 46, 52, 53, 54 och 55. Läs betänkandet

Utskottet vill framhålla att innovation spelar en central roll för att hantera globala utmaningar som klimatförändringar, hälsokriser och social ojämlikhet och är en drivkraft för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Ett effektivt nyttiggörande av forskning är centralt för att stärka Sverige som ett ledande innovationsland, utveckla offentlig verksamhet och bidra till näringslivets konkurrenskraft. Utskottet vill vidare uppmärksamma att bedömningarna i den aktuella propositionen främst är inriktade på innovation som grundar sig på forskning och inte alla offentliga insatser för att främja innovation. Universitet och högskolor utgör en central del av innovationssystemet och har en viktig funktion i att nyttiggöra forskningsbaserad kunskap, t.ex. via innovationskontor och holdingbolag. Regeringen ser ett behov av att förstärka flera delar av innovationsstödet vid universitet och högskolor, något som utskottet välkomnar.

Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att universitets och högskolors förmåga att skydda, förvalta och använda immateriella tillgångar är avgörande för att påskynda nyttiggörandet av innovativa lösningar, vilket kräver en förståelse och kunskap hos doktorander och forskare om hur man skyddar och förvaltar sådana. Enligt utskottet är test- och demonstrationsanläggningar viktiga bl.a. för möjligheter till samverkan mellan olika aktörer och tidiga test av forskningsresultat. Tiden från forskning till nyttiggörande kan också minskas avsevärt. Utskottet välkomnar att medel avsätts inom Vinnova för en satsning på test- och demonstrationsmiljöer.

Utskottet kan konstatera att frågan om det s.k. lärarundantaget belystes i utredningen om ett effektivare innovationsstöd men att utredningen inte genomförde någon fördjupad analys eller lämnade några förslag i frågan.

När det gäller övergripande yrkanden om åtgärder för att främja företagsklimat och innovationsmiljöer konstaterar utskottet i likhet med näringsutskottet att regeringen i propositionen tar upp ett flertal insatser som rör kommersialisering, inkubatorer samt test- och demonstrationsmiljöer. Näringsutskottet framhåller även att forskningsinstituten spelar en viktig roll i innovationssystemet och vidare att utskottet under denna valperiod också har och kommer att behandla frågor om att främja innovation.

Utskottet finner inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1451 (SD) yrkande 1, 2024/25:1452 (SD) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1494 (M) yrkandena 2 och 3, 2024/25:2020 (M), 2024/25:3201 (SD), 2024/25:3309 (S) yrkandena 22 och 23, 2024/25:3310 (V) yrkande 1, 2024/25:3312 (C) yrkandena 34 och 35 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 26.

Ur avsnittet "Innovation och utveckling" i betänkandet, som även gäller punkt 26. Läs betänkandet

Utskottet vill framhålla att innovation spelar en central roll för att hantera globala utmaningar som klimatförändringar, hälsokriser och social ojämlikhet och är en drivkraft för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Ett effektivt nyttiggörande av forskning är centralt för att stärka Sverige som ett ledande innovationsland, utveckla offentlig verksamhet och bidra till näringslivets konkurrenskraft. Utskottet vill vidare uppmärksamma att bedömningarna i den aktuella propositionen främst är inriktade på innovation som grundar sig på forskning och inte alla offentliga insatser för att främja innovation. Universitet och högskolor utgör en central del av innovationssystemet och har en viktig funktion i att nyttiggöra forskningsbaserad kunskap, t.ex. via innovationskontor och holdingbolag. Regeringen ser ett behov av att förstärka flera delar av innovationsstödet vid universitet och högskolor, något som utskottet välkomnar.

Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att universitets och högskolors förmåga att skydda, förvalta och använda immateriella tillgångar är avgörande för att påskynda nyttiggörandet av innovativa lösningar, vilket kräver en förståelse och kunskap hos doktorander och forskare om hur man skyddar och förvaltar sådana. Enligt utskottet är test- och demonstrationsanläggningar viktiga bl.a. för möjligheter till samverkan mellan olika aktörer och tidiga test av forskningsresultat. Tiden från forskning till nyttiggörande kan också minskas avsevärt. Utskottet välkomnar att medel avsätts inom Vinnova för en satsning på test- och demonstrationsmiljöer.

Utskottet kan konstatera att frågan om det s.k. lärarundantaget belystes i utredningen om ett effektivare innovationsstöd men att utredningen inte genomförde någon fördjupad analys eller lämnade några förslag i frågan.

När det gäller övergripande yrkanden om åtgärder för att främja företagsklimat och innovationsmiljöer konstaterar utskottet i likhet med näringsutskottet att regeringen i propositionen tar upp ett flertal insatser som rör kommersialisering, inkubatorer samt test- och demonstrationsmiljöer. Näringsutskottet framhåller även att forskningsinstituten spelar en viktig roll i innovationssystemet och vidare att utskottet under denna valperiod också har och kommer att behandla frågor om att främja innovation.

Utskottet finner inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1451 (SD) yrkande 1, 2024/25:1452 (SD) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1494 (M) yrkandena 2 och 3, 2024/25:2020 (M), 2024/25:3201 (SD), 2024/25:3309 (S) yrkandena 22 och 23, 2024/25:3310 (V) yrkande 1, 2024/25:3312 (C) yrkandena 34 och 35 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 26.

Ur avsnittet "Innovation och utveckling" i betänkandet, som även gäller punkt 25. Läs betänkandet

Utvecklingen inom framväxande, banbrytande och strategiskt viktiga tekniker går snabbt. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att den svenska forskningen kring framväxande tekniker behöver expandera ytterligare. Det är även viktigt att beakta att den tekniska utvecklingen också är relevant för andra vetenskapliga discipliner än de tekniska.

När det gäller yrkanden om behov av prioriteringar av forskning om vissa tekniker och för vissa näringar vill utskottet peka på regeringens satsning på excellenskluster för banbrytande teknik och de särskilda medel för detta som avsätts inom ramen för Vetenskapsrådet och Vinnovas anslag. De båda myndigheterna ska också inrätta ett gemensamt programkontor för att bl.a. samordna utlysningar och verka för satsningar inom olika teknikområden. Utskottet vill i likhet med näringsutskottet peka på att satsningen på excellenskluster ska leda till att statliga medel skapar en hävstångseffekt tillsammans med näringslivets satsningar på forskning och utveckling och bidra till att forskningsresultat kan omvandlas till kommersiella produkter och tjänster.

Utskottet kan vidare konstatera att regeringen i propositionen aviserar satsningar på ett flertal teknikområden, vilket utskottet välkomnar. Vetenskapsrådet ska t.ex. få i uppdrag att inrätta ett program för grundforskning om hållbar utvinning och mineral m.m. och medel för detta avsätts inom Vetenskapsrådets anslag. Vidare avsätts medel för forskning inom området metaller och mineral inom ramen för Vinnovas anslag liksom medel inom Luleå tekniska universitets anslag för forskning och utbildning på forskarnivå för forskning inom kritiska och strategiska metaller och mineral.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att Sverige ska fortsätta att vara en stark rymdnation och därför behöver en rymdindustri och rymdforskning av högsta kvalitet. Utskottet välkomnar därför regeringens aviserade åtgärder för att stärka rymdförmågan och noterar att Rymdstyrelsen har fått i uppdrag att bl.a. inrätta ett nationellt satellitprogram och ett nationellt rymddataprogram.

Mot ovanstående bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1436 (SD) yrkandena 3 och 4, 2024/25:1457 (SD) yrkande 6, 2024/25:1464 (SD) yrkande 4, 2024/25:1468 (SD) yrkande 3, 2024/25:3024 (S) yrkandena 100 och 102 samt 2024/25:3312 (C) yrkande 41.

Ur avsnittet "Forskning om teknik m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 28. Läs betänkandet

Utvecklingen inom framväxande, banbrytande och strategiskt viktiga tekniker går snabbt. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att den svenska forskningen kring framväxande tekniker behöver expandera ytterligare. Det är även viktigt att beakta att den tekniska utvecklingen också är relevant för andra vetenskapliga discipliner än de tekniska.

När det gäller yrkanden om behov av prioriteringar av forskning om vissa tekniker och för vissa näringar vill utskottet peka på regeringens satsning på excellenskluster för banbrytande teknik och de särskilda medel för detta som avsätts inom ramen för Vetenskapsrådet och Vinnovas anslag. De båda myndigheterna ska också inrätta ett gemensamt programkontor för att bl.a. samordna utlysningar och verka för satsningar inom olika teknikområden. Utskottet vill i likhet med näringsutskottet peka på att satsningen på excellenskluster ska leda till att statliga medel skapar en hävstångseffekt tillsammans med näringslivets satsningar på forskning och utveckling och bidra till att forskningsresultat kan omvandlas till kommersiella produkter och tjänster.

Utskottet kan vidare konstatera att regeringen i propositionen aviserar satsningar på ett flertal teknikområden, vilket utskottet välkomnar. Vetenskapsrådet ska t.ex. få i uppdrag att inrätta ett program för grundforskning om hållbar utvinning och mineral m.m. och medel för detta avsätts inom Vetenskapsrådets anslag. Vidare avsätts medel för forskning inom området metaller och mineral inom ramen för Vinnovas anslag liksom medel inom Luleå tekniska universitets anslag för forskning och utbildning på forskarnivå för forskning inom kritiska och strategiska metaller och mineral.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att Sverige ska fortsätta att vara en stark rymdnation och därför behöver en rymdindustri och rymdforskning av högsta kvalitet. Utskottet välkomnar därför regeringens aviserade åtgärder för att stärka rymdförmågan och noterar att Rymdstyrelsen har fått i uppdrag att bl.a. inrätta ett nationellt satellitprogram och ett nationellt rymddataprogram.

Mot ovanstående bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1436 (SD) yrkandena 3 och 4, 2024/25:1457 (SD) yrkande 6, 2024/25:1464 (SD) yrkande 4, 2024/25:1468 (SD) yrkande 3, 2024/25:3024 (S) yrkandena 100 och 102 samt 2024/25:3312 (C) yrkande 41.

Ur avsnittet "Forskning om teknik m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 27. Läs betänkandet

Bioekonomin ska uppfylla flera syften, bl.a. främja tillväxt, förnyelse och sysselsättning i hela landet, bidra till miljö- och klimatnytta och skapa förstärkt försörjningsförmåga. Utskottet instämmer i att forskningsinsatser kopplade till bioekonomi behöver stärkas bl.a. genom satsningar på nya material och processer. Utskottet välkomnar därför det aviserade nya forsknings- och innovationsprogrammet med fokus på cirkulär bioekonomi i hela landet, som ska bidra till grön omställning och beredskap samt stärka den svenska industrins konkurrenskraft. Utskottet noterar att regeringen anger att en parallell satsning från näringslivet förväntas förstärka satsningen. Bättre konkurrenskraft och grön omställning främjas genom stärkt kompetensförsörjning inom bioekonomi, och utskottet ser positivt på att en tioårig nationell forskarskola i form av ett industridoktorandprogram ska etableras i bred samverkan mellan stat, lärosäten och näringsliv. Programmet ska inkludera forskning och innovation om biobaserade lösningar från skog, jord och vatten samt restströmmar från industrin, med fokus på tvärvetenskapliga frågeställningar.

I likhet med miljö- och jordbruksutskottet är utskottet positivt till att det nationella forskningsprogrammet om klimat förlängs och noterar ett ökat fokus på forskning om hur utsläppsminskningar och negativa utsläpp kan uppnås effektivare inom alla samhällets sektorer. Utskottet anser också att det är värdefullt att det nationella forskningsprogrammet om hav och vatten förlängs, bl.a. med ytterligare fokus på att stärka kunskapen om vattensystemen från källa till hav och med syftet att bl.a. motverka övergödning och spridning av farliga ämnen. Utskottet noterar att regeringen anger att programmet också utgör ett vetenskapligt stöd till strategiska innovationsprogram med syftet att skynda på omsättningen av kunskap till tillämpning. Vidare möjliggör programmet ett aktivt deltagande i FN:s årtionde för havsforskning genom nyttiggörande av marin forskning, och det ligger i linje med EU:s vision för en global vattenresiliens 2050.

Vidare välkomnar utskottet den aviserade satsningen på forskning och innovation för en kemikaliesäker framtid i en giftfri cirkulär ekonomi, med bl.a. med fokus på att effektivisera kemikaliekontrollen och möjliggöra substitution av farliga ämnen.

Utskottet är liksom miljö- och jordbruksutskottet positivt till att det nationella forskningsprogrammet för livsmedel förlängs och förstärks och instämmer i regeringens bedömning att investeringar i forskning och innovation inom livsmedelssystemet krävs för att öka konkurrenskraften samt stärka beredskapen och säkerheten genom en tryggad livsmedelsförsörjning i hela landet.

Likaså välkomnar utskottet i likhet med kulturutskottet regeringens avisering om att det nationella forskningsprogrammet om hållbart samhällsbyggande förlängs och konstaterar att nya material och cirkulära lösningar också kan främja bygg- och fastighetssektorns klimatomställning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till de beslutade och planerade satsningarna ser utskottet inte skäl att föreslå ytterligare åtgärder och avstyrker därmed motionerna 2024/25:554 (V) yrkande 29, 2024/25:1313 (MP) yrkande 20, 2024/25:1372 (SD) yrkandena 6 och 20, 2024/25:1382 (SD) yrkande 8, 2024:25:1753 (MP) yrkande 50, 2024/25:2950 (C) yrkande 18, 2024/25:2953 (C) yrkande 34, 2024/25:3037 (MP) yrkande 134, 2024/25:3038 (MP) yrkande 81, 2024/25:3108 (S) yrkandena 8 och 72, 2024/25:3109 (S) yrkande 16, 2024/25:3169 (C) yrkande 121, 2024/25:3217 (MP) yrkande 107, 2024/25:3309 (S) yrkande 13, 2024/25:3312 (C) yrkande 42, 2024/25:3312 (C) yrkandena 43 och 44 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 21–24.

Ur avsnittet "Forskning om klimat, gröna näringar m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 30, 31 och 32. Läs betänkandet

Bioekonomin ska uppfylla flera syften, bl.a. främja tillväxt, förnyelse och sysselsättning i hela landet, bidra till miljö- och klimatnytta och skapa förstärkt försörjningsförmåga. Utskottet instämmer i att forskningsinsatser kopplade till bioekonomi behöver stärkas bl.a. genom satsningar på nya material och processer. Utskottet välkomnar därför det aviserade nya forsknings- och innovationsprogrammet med fokus på cirkulär bioekonomi i hela landet, som ska bidra till grön omställning och beredskap samt stärka den svenska industrins konkurrenskraft. Utskottet noterar att regeringen anger att en parallell satsning från näringslivet förväntas förstärka satsningen. Bättre konkurrenskraft och grön omställning främjas genom stärkt kompetensförsörjning inom bioekonomi, och utskottet ser positivt på att en tioårig nationell forskarskola i form av ett industridoktorandprogram ska etableras i bred samverkan mellan stat, lärosäten och näringsliv. Programmet ska inkludera forskning och innovation om biobaserade lösningar från skog, jord och vatten samt restströmmar från industrin, med fokus på tvärvetenskapliga frågeställningar.

I likhet med miljö- och jordbruksutskottet är utskottet positivt till att det nationella forskningsprogrammet om klimat förlängs och noterar ett ökat fokus på forskning om hur utsläppsminskningar och negativa utsläpp kan uppnås effektivare inom alla samhällets sektorer. Utskottet anser också att det är värdefullt att det nationella forskningsprogrammet om hav och vatten förlängs, bl.a. med ytterligare fokus på att stärka kunskapen om vattensystemen från källa till hav och med syftet att bl.a. motverka övergödning och spridning av farliga ämnen. Utskottet noterar att regeringen anger att programmet också utgör ett vetenskapligt stöd till strategiska innovationsprogram med syftet att skynda på omsättningen av kunskap till tillämpning. Vidare möjliggör programmet ett aktivt deltagande i FN:s årtionde för havsforskning genom nyttiggörande av marin forskning, och det ligger i linje med EU:s vision för en global vattenresiliens 2050.

Vidare välkomnar utskottet den aviserade satsningen på forskning och innovation för en kemikaliesäker framtid i en giftfri cirkulär ekonomi, med bl.a. med fokus på att effektivisera kemikaliekontrollen och möjliggöra substitution av farliga ämnen.

Utskottet är liksom miljö- och jordbruksutskottet positivt till att det nationella forskningsprogrammet för livsmedel förlängs och förstärks och instämmer i regeringens bedömning att investeringar i forskning och innovation inom livsmedelssystemet krävs för att öka konkurrenskraften samt stärka beredskapen och säkerheten genom en tryggad livsmedelsförsörjning i hela landet.

Likaså välkomnar utskottet i likhet med kulturutskottet regeringens avisering om att det nationella forskningsprogrammet om hållbart samhällsbyggande förlängs och konstaterar att nya material och cirkulära lösningar också kan främja bygg- och fastighetssektorns klimatomställning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till de beslutade och planerade satsningarna ser utskottet inte skäl att föreslå ytterligare åtgärder och avstyrker därmed motionerna 2024/25:554 (V) yrkande 29, 2024/25:1313 (MP) yrkande 20, 2024/25:1372 (SD) yrkandena 6 och 20, 2024/25:1382 (SD) yrkande 8, 2024:25:1753 (MP) yrkande 50, 2024/25:2950 (C) yrkande 18, 2024/25:2953 (C) yrkande 34, 2024/25:3037 (MP) yrkande 134, 2024/25:3038 (MP) yrkande 81, 2024/25:3108 (S) yrkandena 8 och 72, 2024/25:3109 (S) yrkande 16, 2024/25:3169 (C) yrkande 121, 2024/25:3217 (MP) yrkande 107, 2024/25:3309 (S) yrkande 13, 2024/25:3312 (C) yrkande 42, 2024/25:3312 (C) yrkandena 43 och 44 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 21–24.

Ur avsnittet "Forskning om klimat, gröna näringar m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 29, 31 och 32. Läs betänkandet

Bioekonomin ska uppfylla flera syften, bl.a. främja tillväxt, förnyelse och sysselsättning i hela landet, bidra till miljö- och klimatnytta och skapa förstärkt försörjningsförmåga. Utskottet instämmer i att forskningsinsatser kopplade till bioekonomi behöver stärkas bl.a. genom satsningar på nya material och processer. Utskottet välkomnar därför det aviserade nya forsknings- och innovationsprogrammet med fokus på cirkulär bioekonomi i hela landet, som ska bidra till grön omställning och beredskap samt stärka den svenska industrins konkurrenskraft. Utskottet noterar att regeringen anger att en parallell satsning från näringslivet förväntas förstärka satsningen. Bättre konkurrenskraft och grön omställning främjas genom stärkt kompetensförsörjning inom bioekonomi, och utskottet ser positivt på att en tioårig nationell forskarskola i form av ett industridoktorandprogram ska etableras i bred samverkan mellan stat, lärosäten och näringsliv. Programmet ska inkludera forskning och innovation om biobaserade lösningar från skog, jord och vatten samt restströmmar från industrin, med fokus på tvärvetenskapliga frågeställningar.

I likhet med miljö- och jordbruksutskottet är utskottet positivt till att det nationella forskningsprogrammet om klimat förlängs och noterar ett ökat fokus på forskning om hur utsläppsminskningar och negativa utsläpp kan uppnås effektivare inom alla samhällets sektorer. Utskottet anser också att det är värdefullt att det nationella forskningsprogrammet om hav och vatten förlängs, bl.a. med ytterligare fokus på att stärka kunskapen om vattensystemen från källa till hav och med syftet att bl.a. motverka övergödning och spridning av farliga ämnen. Utskottet noterar att regeringen anger att programmet också utgör ett vetenskapligt stöd till strategiska innovationsprogram med syftet att skynda på omsättningen av kunskap till tillämpning. Vidare möjliggör programmet ett aktivt deltagande i FN:s årtionde för havsforskning genom nyttiggörande av marin forskning, och det ligger i linje med EU:s vision för en global vattenresiliens 2050.

Vidare välkomnar utskottet den aviserade satsningen på forskning och innovation för en kemikaliesäker framtid i en giftfri cirkulär ekonomi, med bl.a. med fokus på att effektivisera kemikaliekontrollen och möjliggöra substitution av farliga ämnen.

Utskottet är liksom miljö- och jordbruksutskottet positivt till att det nationella forskningsprogrammet för livsmedel förlängs och förstärks och instämmer i regeringens bedömning att investeringar i forskning och innovation inom livsmedelssystemet krävs för att öka konkurrenskraften samt stärka beredskapen och säkerheten genom en tryggad livsmedelsförsörjning i hela landet.

Likaså välkomnar utskottet i likhet med kulturutskottet regeringens avisering om att det nationella forskningsprogrammet om hållbart samhällsbyggande förlängs och konstaterar att nya material och cirkulära lösningar också kan främja bygg- och fastighetssektorns klimatomställning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till de beslutade och planerade satsningarna ser utskottet inte skäl att föreslå ytterligare åtgärder och avstyrker därmed motionerna 2024/25:554 (V) yrkande 29, 2024/25:1313 (MP) yrkande 20, 2024/25:1372 (SD) yrkandena 6 och 20, 2024/25:1382 (SD) yrkande 8, 2024:25:1753 (MP) yrkande 50, 2024/25:2950 (C) yrkande 18, 2024/25:2953 (C) yrkande 34, 2024/25:3037 (MP) yrkande 134, 2024/25:3038 (MP) yrkande 81, 2024/25:3108 (S) yrkandena 8 och 72, 2024/25:3109 (S) yrkande 16, 2024/25:3169 (C) yrkande 121, 2024/25:3217 (MP) yrkande 107, 2024/25:3309 (S) yrkande 13, 2024/25:3312 (C) yrkande 42, 2024/25:3312 (C) yrkandena 43 och 44 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 21–24.

Ur avsnittet "Forskning om klimat, gröna näringar m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 29, 30 och 32. Läs betänkandet

Bioekonomin ska uppfylla flera syften, bl.a. främja tillväxt, förnyelse och sysselsättning i hela landet, bidra till miljö- och klimatnytta och skapa förstärkt försörjningsförmåga. Utskottet instämmer i att forskningsinsatser kopplade till bioekonomi behöver stärkas bl.a. genom satsningar på nya material och processer. Utskottet välkomnar därför det aviserade nya forsknings- och innovationsprogrammet med fokus på cirkulär bioekonomi i hela landet, som ska bidra till grön omställning och beredskap samt stärka den svenska industrins konkurrenskraft. Utskottet noterar att regeringen anger att en parallell satsning från näringslivet förväntas förstärka satsningen. Bättre konkurrenskraft och grön omställning främjas genom stärkt kompetensförsörjning inom bioekonomi, och utskottet ser positivt på att en tioårig nationell forskarskola i form av ett industridoktorandprogram ska etableras i bred samverkan mellan stat, lärosäten och näringsliv. Programmet ska inkludera forskning och innovation om biobaserade lösningar från skog, jord och vatten samt restströmmar från industrin, med fokus på tvärvetenskapliga frågeställningar.

I likhet med miljö- och jordbruksutskottet är utskottet positivt till att det nationella forskningsprogrammet om klimat förlängs och noterar ett ökat fokus på forskning om hur utsläppsminskningar och negativa utsläpp kan uppnås effektivare inom alla samhällets sektorer. Utskottet anser också att det är värdefullt att det nationella forskningsprogrammet om hav och vatten förlängs, bl.a. med ytterligare fokus på att stärka kunskapen om vattensystemen från källa till hav och med syftet att bl.a. motverka övergödning och spridning av farliga ämnen. Utskottet noterar att regeringen anger att programmet också utgör ett vetenskapligt stöd till strategiska innovationsprogram med syftet att skynda på omsättningen av kunskap till tillämpning. Vidare möjliggör programmet ett aktivt deltagande i FN:s årtionde för havsforskning genom nyttiggörande av marin forskning, och det ligger i linje med EU:s vision för en global vattenresiliens 2050.

Vidare välkomnar utskottet den aviserade satsningen på forskning och innovation för en kemikaliesäker framtid i en giftfri cirkulär ekonomi, med bl.a. med fokus på att effektivisera kemikaliekontrollen och möjliggöra substitution av farliga ämnen.

Utskottet är liksom miljö- och jordbruksutskottet positivt till att det nationella forskningsprogrammet för livsmedel förlängs och förstärks och instämmer i regeringens bedömning att investeringar i forskning och innovation inom livsmedelssystemet krävs för att öka konkurrenskraften samt stärka beredskapen och säkerheten genom en tryggad livsmedelsförsörjning i hela landet.

Likaså välkomnar utskottet i likhet med kulturutskottet regeringens avisering om att det nationella forskningsprogrammet om hållbart samhällsbyggande förlängs och konstaterar att nya material och cirkulära lösningar också kan främja bygg- och fastighetssektorns klimatomställning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till de beslutade och planerade satsningarna ser utskottet inte skäl att föreslå ytterligare åtgärder och avstyrker därmed motionerna 2024/25:554 (V) yrkande 29, 2024/25:1313 (MP) yrkande 20, 2024/25:1372 (SD) yrkandena 6 och 20, 2024/25:1382 (SD) yrkande 8, 2024:25:1753 (MP) yrkande 50, 2024/25:2950 (C) yrkande 18, 2024/25:2953 (C) yrkande 34, 2024/25:3037 (MP) yrkande 134, 2024/25:3038 (MP) yrkande 81, 2024/25:3108 (S) yrkandena 8 och 72, 2024/25:3109 (S) yrkande 16, 2024/25:3169 (C) yrkande 121, 2024/25:3217 (MP) yrkande 107, 2024/25:3309 (S) yrkande 13, 2024/25:3312 (C) yrkande 42, 2024/25:3312 (C) yrkandena 43 och 44 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 21–24.

Ur avsnittet "Forskning om klimat, gröna näringar m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 29, 30 och 31. Läs betänkandet

Utskottet vill framhålla att forskning inom medicin och hälsa är central för att öka förutsättningarna för en mer effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet och en god och jämlik hälsa. Liksom regeringen anser utskottet att Sverige ska vara en ledande forsknings- och kunskapsnation inom life science. Utskottet ser positivt på det aviserade life science-paketet som Vetenskapsrådet och Vinnova ska bidra till och på den kommande prioriteringen av satsningar på forskning om och utveckling av precisionsmedicin. Enligt utskottet är det också värdefullt att det avsätts medel inom ramen för Vetenskapsrådets anslag för att förstärka klinisk behandlingsforskning och forskning om hur redan godkända läkemedel kan prövas för nya behandlingsområden. Utskottet noterar också att regeringen anger att den fortsätter arbetet med att främja kliniska prövningar och har aviserat ett uppdrag till Läkemedelsverket att utveckla, förvalta och stödja en ny struktur för kliniska prövningar.

Regeringen anger att det inom ramen för de statliga forskningsrådens arbete under de senaste åren inte har genomförts några riktade satsningar på forskning om kvinnors hälsa och sjukdomar. Utskottet instämmer i att det finns ett omfattande forskningsbehov om sjukdomar och tillstånd som främst drabbar kvinnor samt om gravidas hälsa och förlossningsvården och ser därför positivt på att regeringen avser att inleda en satsning på området. Utskottet menar vidare, i likhet med socialutskottet, att de olika angivna forskningssatsningarna inom hälso- och sjukvården är mycket välkomna.

Apropå frågan om patientsäkerhet kan utskottet påminna om att det finns en nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet och att Socialstyrelsen för närvarande uppdaterar planen, i samverkan med berörda aktörer. Utskottet noterar vidare att regeringen uppmärksammar frågan om patientsäkerhet i anslutning till lagförslaget om förenade anställningar. Enligt regeringen kan lagförslaget medverka till att säkra kunskapsöverföringen i den patientnära vården.

Mot ovanstående bakgrund ser utskottet inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av motionärernas yrkanden och avstyrker därmed motionerna 2024/25:424 (S), 2024/25:809 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1360 (SD) yrkande 16, 2024/25:1517 (S), 2024/25:1699 (S) yrkande 2, 2024/25:1786 (S), 2024/25:2011 (S) yrkande 1, 2024/25:2319 (S), 2024/25:3057 (MP) yrkande 10, 2024/25:3157 (C) yrkande 39, 2024/25:3309 (S) yrkande 24, 2024/25:3312 (C) yrkandena 45 och 46 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 25.

Ur avsnittet "Forskning om hälsa och vård m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 34, 35 och 36. Läs betänkandet

Utskottet vill framhålla att forskning inom medicin och hälsa är central för att öka förutsättningarna för en mer effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet och en god och jämlik hälsa. Liksom regeringen anser utskottet att Sverige ska vara en ledande forsknings- och kunskapsnation inom life science. Utskottet ser positivt på det aviserade life science-paketet som Vetenskapsrådet och Vinnova ska bidra till och på den kommande prioriteringen av satsningar på forskning om och utveckling av precisionsmedicin. Enligt utskottet är det också värdefullt att det avsätts medel inom ramen för Vetenskapsrådets anslag för att förstärka klinisk behandlingsforskning och forskning om hur redan godkända läkemedel kan prövas för nya behandlingsområden. Utskottet noterar också att regeringen anger att den fortsätter arbetet med att främja kliniska prövningar och har aviserat ett uppdrag till Läkemedelsverket att utveckla, förvalta och stödja en ny struktur för kliniska prövningar.

Regeringen anger att det inom ramen för de statliga forskningsrådens arbete under de senaste åren inte har genomförts några riktade satsningar på forskning om kvinnors hälsa och sjukdomar. Utskottet instämmer i att det finns ett omfattande forskningsbehov om sjukdomar och tillstånd som främst drabbar kvinnor samt om gravidas hälsa och förlossningsvården och ser därför positivt på att regeringen avser att inleda en satsning på området. Utskottet menar vidare, i likhet med socialutskottet, att de olika angivna forskningssatsningarna inom hälso- och sjukvården är mycket välkomna.

Apropå frågan om patientsäkerhet kan utskottet påminna om att det finns en nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet och att Socialstyrelsen för närvarande uppdaterar planen, i samverkan med berörda aktörer. Utskottet noterar vidare att regeringen uppmärksammar frågan om patientsäkerhet i anslutning till lagförslaget om förenade anställningar. Enligt regeringen kan lagförslaget medverka till att säkra kunskapsöverföringen i den patientnära vården.

Mot ovanstående bakgrund ser utskottet inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av motionärernas yrkanden och avstyrker därmed motionerna 2024/25:424 (S), 2024/25:809 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1360 (SD) yrkande 16, 2024/25:1517 (S), 2024/25:1699 (S) yrkande 2, 2024/25:1786 (S), 2024/25:2011 (S) yrkande 1, 2024/25:2319 (S), 2024/25:3057 (MP) yrkande 10, 2024/25:3157 (C) yrkande 39, 2024/25:3309 (S) yrkande 24, 2024/25:3312 (C) yrkandena 45 och 46 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 25.

Ur avsnittet "Forskning om hälsa och vård m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 33, 35 och 36. Läs betänkandet

Utskottet vill framhålla att forskning inom medicin och hälsa är central för att öka förutsättningarna för en mer effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet och en god och jämlik hälsa. Liksom regeringen anser utskottet att Sverige ska vara en ledande forsknings- och kunskapsnation inom life science. Utskottet ser positivt på det aviserade life science-paketet som Vetenskapsrådet och Vinnova ska bidra till och på den kommande prioriteringen av satsningar på forskning om och utveckling av precisionsmedicin. Enligt utskottet är det också värdefullt att det avsätts medel inom ramen för Vetenskapsrådets anslag för att förstärka klinisk behandlingsforskning och forskning om hur redan godkända läkemedel kan prövas för nya behandlingsområden. Utskottet noterar också att regeringen anger att den fortsätter arbetet med att främja kliniska prövningar och har aviserat ett uppdrag till Läkemedelsverket att utveckla, förvalta och stödja en ny struktur för kliniska prövningar.

Regeringen anger att det inom ramen för de statliga forskningsrådens arbete under de senaste åren inte har genomförts några riktade satsningar på forskning om kvinnors hälsa och sjukdomar. Utskottet instämmer i att det finns ett omfattande forskningsbehov om sjukdomar och tillstånd som främst drabbar kvinnor samt om gravidas hälsa och förlossningsvården och ser därför positivt på att regeringen avser att inleda en satsning på området. Utskottet menar vidare, i likhet med socialutskottet, att de olika angivna forskningssatsningarna inom hälso- och sjukvården är mycket välkomna.

Apropå frågan om patientsäkerhet kan utskottet påminna om att det finns en nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet och att Socialstyrelsen för närvarande uppdaterar planen, i samverkan med berörda aktörer. Utskottet noterar vidare att regeringen uppmärksammar frågan om patientsäkerhet i anslutning till lagförslaget om förenade anställningar. Enligt regeringen kan lagförslaget medverka till att säkra kunskapsöverföringen i den patientnära vården.

Mot ovanstående bakgrund ser utskottet inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av motionärernas yrkanden och avstyrker därmed motionerna 2024/25:424 (S), 2024/25:809 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1360 (SD) yrkande 16, 2024/25:1517 (S), 2024/25:1699 (S) yrkande 2, 2024/25:1786 (S), 2024/25:2011 (S) yrkande 1, 2024/25:2319 (S), 2024/25:3057 (MP) yrkande 10, 2024/25:3157 (C) yrkande 39, 2024/25:3309 (S) yrkande 24, 2024/25:3312 (C) yrkandena 45 och 46 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 25.

Ur avsnittet "Forskning om hälsa och vård m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 33, 34 och 36. Läs betänkandet

Utskottet vill framhålla att forskning inom medicin och hälsa är central för att öka förutsättningarna för en mer effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet och en god och jämlik hälsa. Liksom regeringen anser utskottet att Sverige ska vara en ledande forsknings- och kunskapsnation inom life science. Utskottet ser positivt på det aviserade life science-paketet som Vetenskapsrådet och Vinnova ska bidra till och på den kommande prioriteringen av satsningar på forskning om och utveckling av precisionsmedicin. Enligt utskottet är det också värdefullt att det avsätts medel inom ramen för Vetenskapsrådets anslag för att förstärka klinisk behandlingsforskning och forskning om hur redan godkända läkemedel kan prövas för nya behandlingsområden. Utskottet noterar också att regeringen anger att den fortsätter arbetet med att främja kliniska prövningar och har aviserat ett uppdrag till Läkemedelsverket att utveckla, förvalta och stödja en ny struktur för kliniska prövningar.

Regeringen anger att det inom ramen för de statliga forskningsrådens arbete under de senaste åren inte har genomförts några riktade satsningar på forskning om kvinnors hälsa och sjukdomar. Utskottet instämmer i att det finns ett omfattande forskningsbehov om sjukdomar och tillstånd som främst drabbar kvinnor samt om gravidas hälsa och förlossningsvården och ser därför positivt på att regeringen avser att inleda en satsning på området. Utskottet menar vidare, i likhet med socialutskottet, att de olika angivna forskningssatsningarna inom hälso- och sjukvården är mycket välkomna.

Apropå frågan om patientsäkerhet kan utskottet påminna om att det finns en nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet och att Socialstyrelsen för närvarande uppdaterar planen, i samverkan med berörda aktörer. Utskottet noterar vidare att regeringen uppmärksammar frågan om patientsäkerhet i anslutning till lagförslaget om förenade anställningar. Enligt regeringen kan lagförslaget medverka till att säkra kunskapsöverföringen i den patientnära vården.

Mot ovanstående bakgrund ser utskottet inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av motionärernas yrkanden och avstyrker därmed motionerna 2024/25:424 (S), 2024/25:809 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1360 (SD) yrkande 16, 2024/25:1517 (S), 2024/25:1699 (S) yrkande 2, 2024/25:1786 (S), 2024/25:2011 (S) yrkande 1, 2024/25:2319 (S), 2024/25:3057 (MP) yrkande 10, 2024/25:3157 (C) yrkande 39, 2024/25:3309 (S) yrkande 24, 2024/25:3312 (C) yrkandena 45 och 46 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 25.

Ur avsnittet "Forskning om hälsa och vård m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 33, 34 och 35. Läs betänkandet

Forskningspolitiska mål och forskningspolitik

Det gällande forskningspolitiska målet anger att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Utskottet ser i likhet med näringsutskottet positivt på att regeringen anger att detta övergripande forskningspolitiska mål ska gälla även framöver. När det gäller de forskningspolitiska delmålen har regeringen delvis reviderat och förtydligat dessa och pekar ut tre delmål för den kommande tioårsperioden. Bakgrunden till denna översyn är enligt regeringen bl.a. behovet av att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft samt att kunna följa upp svensk forskningskvalitet och innovation. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är av vikt att kunna följa upp delmålen. I förlängningen bidrar detta till en ökad möjlighet att bedöma utvecklingen i förhållande till det övergripande forskningspolitiska målet. Utskottet kan konstatera att såväl näringsutskottet som arbetsmarknadsutskottet i sina yttranden välkomnar justeringen av delmålen.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att det är positivt att regeringen i propositionen på flera sätt lyfter fram vikten av jämställdhet. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att detta är av stor betydelse för såväl kvaliteten i utbildningen som excellens i forskningen. I frågan om ett särskilt delmål för jämställdhet i forskningen vill utskottet påminna om att verksamheten inom högskolor och universitet har att följa den reglering som finns i bl.a. högskolelagen. Det innebär t.ex. att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Den största forskningsfinansiären Vetenskapsrådet ska t.ex. enligt sin instruktion integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet och främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. Utskottet noterar också att regeringen i propositionen aviserar ett antal uppdrag till myndigheter om att följa upp jämställdheten inom högskolor och universitet, något som även arbetsmarknadsutskottet uppmärksammar och välkomnar.

Utskottet delar regeringens bedömning av vikten av att Sverige ska ha en fortsatt stark ställning inom forskning och innovation, bl.a. för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Utskottet anser att det är viktigt att Sverige ökar takten inom forskning och innovation för att Sverige ska fortsatt vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Utskottet välkomnar att utgångspunkten för satsningarna är excellens, internationalisering och innovation och att en tydlig inriktning mot excellens och högsta kvalitet ska prägla såväl forskning som utbildning inom alla områden. Utskottet ser även positivt på att en del av de statliga forskningsinsatserna är inriktade på att direkt stödja näringslivets forskningsinsatser. Sammanfattningsvis anser utskottet att de principer som regeringen lyfter fram som utgångspunkt för de presenterade satsningarna är väl valda och ställer sig bakom regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken.

När det gäller frågor om bedömningar av forskningens kvalitet vill utskottet påminna om de funktioner som finns för bedömning av ansökningar om forskningsmedel och det vetenskapliga systemet för granskning av forskningsresultat liksom myndighetsuppgifter för utvärdering av forskning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet ingen anledning att begära några åtgärder utifrån motionärernas yrkanden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 7, 2024/25:2292 (M) yrkandena 13 och 15, 2024/25:3217 (MP) yrkande 102, 2024/25:3309 (S) yrkandena 1–4, 9, 11 och 20, 2024/25:3310 (V) yrkande 5, 2024/25:3312 (C) yrkandena 1–6, 15–18 och 30 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 9 och 10.

EU:s forskningsmedel

När det gäller Sveriges del av EU:s forskningsmedel kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen aviserar flera åtgärder för att öka deltagandet, bl.a. ett särskilt myndighetsuppdrag om att ta fram rekommendationer till en plan för att öka svenskt deltagande i bl.a. EU:s ramprogram för forskning och innovation. Vidare kommer den samordningsfunktion som drivs av de statliga forskningsfinansiärerna att få ett tydligare uppdrag att stärka svenska aktörers deltagande. Frågan om hur t.ex. merkostnader påverkar svenska aktörers deltagande ska vidare analyseras.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:3309 (S) yrkande 19.

Etikprövning

Utskottet vill påminna om att frågan om behovet av en förändring av systemet för etikprövning nyligen har setts över. Hösten 2024 lämnade en utredning förslag om en ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor. Utredningen föreslog bl.a. att viss forskning ska undantas från krav på etikgodkännande, vilket skulle innebära lättnader för forskare inom t.ex. statskunskap. Remissbehandlingen av utredningspromemorian har avslutats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av ärendet och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 9, 2024/25:2292 (M) yrkande 16, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 99 och 112 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 30.

Öppen vetenskap och säkerhet

Öppen vetenskap som öppen tillgång till publikationer och forskningsdata är av stor betydelse av flera skäl, inte minst för att möjliggöra replikering av forskningsresultat och på så sätt i förlängningen öka förtroendet för forskningen. Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket har uppdrag att arbeta med mål om öppen tillgång till forskningsresultat och att lärosäten ska bidra i detta arbete. Det finns samtidigt ett behov av att säkerställa sekretess i vissa fall och utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen uppmärksammar den viktiga frågan om behovet av skydd och sekretess, i olika delar av hanteringen av forskningsverksamheten, och att Sverige behöver stärka säkerhetsarbetet. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att arbetet med ansvarsfull internationalisering har utvecklats under senare år och att lärosätenas och forskningsfinansiärernas arbete med detta fortsätter, bl.a. i form av regeringsuppdrag att ta fram särskilda riktlinjer för hur de berörda aktörerna kan förhålla sig till internationellt samarbete och behovet av åtgärder för att stärka säkerheten inom forskningsverksamheten.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15, 16, 17, 18, 20, 24, 39, 40, 43, 45, 46, 52, 53, 54 och 55. Läs betänkandet

Utskottet anser liksom regeringen att det behövs forskning som kan bidra med kunskap och lösningar på olika samhällsproblem för att skapa förutsättningar för robusta samhällen. Regeringen anger att det pågående nationella forskningsprogrammet om brottslighet behöver fortsatt ha en bred inriktning samtidigt som det praktiknära perspektivet behöver stärkas genom ett fördjupat samarbete mellan bl.a. forskning och praktiker. Utskottet välkomnar den fortsatta satsningen på forskning om brottslighet och konstaterar att det finns behov av forskning om flera aspekter av brottsligheten. Vidare är det enligt utskottet av stor vikt med forskning som uppmärksammar bl.a. mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet vill också uppmärksamma behovet av ökad kunskap om bl.a. evidens om effektiva insatser inom socialtjänstens verksamheter och anser därför liksom socialutskottet att det aviserade forskningsprogrammet för socialtjänsten är betydelsefullt.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att det är fortsatt angeläget med forskning om arbetsliv och att frågor om ålder och åldrande i arbetslivet behöver uppmärksammas ytterligare. Det är därför positivt att det nationella forskningsprogrammet om arbetsliv förlängs och förstärks.

När det gäller frågan om finansiering av den praktiknära skolforskningen som nu har permanentats vill utskottet framhålla att det är regeringen som i regleringsbrev till berörda lärosäten fördelar de anslagsmedel som riksdagen har beslutat om.

I fråga om yrkanden om medel till utvecklingsforskning kan utskottet konstatera att utrikesutskottet anger att det tidigare har instämt i regeringens bedömning att biståndet i högre utsträckning bör användas utanför Sveriges gränser. Utrikesutskottet framför vidare att det välkomnar att regeringen har angett att den inte har för avsikt att sänka ambitionsnivån i arbetet med utvecklingsforskning. Utskottet har ingen annan uppfattning i frågan.

Utskottet noterar att näringsutskottet nyligen har behandlat frågan om kunskap och forskning om kooperativt företagande.

I övrigt när det gäller yrkanden om specifika forskningsfrågor vill utskottet påminna om att huvudprincipen är att ansökningar om forskningsmedel görs utifrån givna ansökningsprinciper via olika forskningsfinansiärer. Beslut om vilka forskningsprojekt som får medel fattas enligt vedertagna former med en kvalitativ granskningsprocess.

Mot ovanstående bakgrund finner utskottet inte skäl att föreslå ytterligare åtgärder och avstyrker motionerna 2024/25:258 (SD), 2024/25:1096 (M), 2024/25:1366 (SD) yrkande 22, 2024/25:2618 (MP) yrkande 36, 2024/25:3055 (MP) yrkande 116, 2024/25:3068 (MP) yrkande 26, 2024/25:3309 (S) yrkandena 12, 15 och 18, 2024/25:3310 (V) yrkandena 14 och 15, 2024/25:3312 (C) yrkande 36 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 13 och 14.

Ur avsnittet "Forskning om vissa samhällsfrågor m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 41. Läs betänkandet

Forskningspolitiska mål och forskningspolitik

Det gällande forskningspolitiska målet anger att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Utskottet ser i likhet med näringsutskottet positivt på att regeringen anger att detta övergripande forskningspolitiska mål ska gälla även framöver. När det gäller de forskningspolitiska delmålen har regeringen delvis reviderat och förtydligat dessa och pekar ut tre delmål för den kommande tioårsperioden. Bakgrunden till denna översyn är enligt regeringen bl.a. behovet av att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft samt att kunna följa upp svensk forskningskvalitet och innovation. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är av vikt att kunna följa upp delmålen. I förlängningen bidrar detta till en ökad möjlighet att bedöma utvecklingen i förhållande till det övergripande forskningspolitiska målet. Utskottet kan konstatera att såväl näringsutskottet som arbetsmarknadsutskottet i sina yttranden välkomnar justeringen av delmålen.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att det är positivt att regeringen i propositionen på flera sätt lyfter fram vikten av jämställdhet. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att detta är av stor betydelse för såväl kvaliteten i utbildningen som excellens i forskningen. I frågan om ett särskilt delmål för jämställdhet i forskningen vill utskottet påminna om att verksamheten inom högskolor och universitet har att följa den reglering som finns i bl.a. högskolelagen. Det innebär t.ex. att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Den största forskningsfinansiären Vetenskapsrådet ska t.ex. enligt sin instruktion integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet och främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. Utskottet noterar också att regeringen i propositionen aviserar ett antal uppdrag till myndigheter om att följa upp jämställdheten inom högskolor och universitet, något som även arbetsmarknadsutskottet uppmärksammar och välkomnar.

Utskottet delar regeringens bedömning av vikten av att Sverige ska ha en fortsatt stark ställning inom forskning och innovation, bl.a. för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Utskottet anser att det är viktigt att Sverige ökar takten inom forskning och innovation för att Sverige ska fortsatt vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Utskottet välkomnar att utgångspunkten för satsningarna är excellens, internationalisering och innovation och att en tydlig inriktning mot excellens och högsta kvalitet ska prägla såväl forskning som utbildning inom alla områden. Utskottet ser även positivt på att en del av de statliga forskningsinsatserna är inriktade på att direkt stödja näringslivets forskningsinsatser. Sammanfattningsvis anser utskottet att de principer som regeringen lyfter fram som utgångspunkt för de presenterade satsningarna är väl valda och ställer sig bakom regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken.

När det gäller frågor om bedömningar av forskningens kvalitet vill utskottet påminna om de funktioner som finns för bedömning av ansökningar om forskningsmedel och det vetenskapliga systemet för granskning av forskningsresultat liksom myndighetsuppgifter för utvärdering av forskning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet ingen anledning att begära några åtgärder utifrån motionärernas yrkanden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 7, 2024/25:2292 (M) yrkandena 13 och 15, 2024/25:3217 (MP) yrkande 102, 2024/25:3309 (S) yrkandena 1–4, 9, 11 och 20, 2024/25:3310 (V) yrkande 5, 2024/25:3312 (C) yrkandena 1–6, 15–18 och 30 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 9 och 10.

EU:s forskningsmedel

När det gäller Sveriges del av EU:s forskningsmedel kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen aviserar flera åtgärder för att öka deltagandet, bl.a. ett särskilt myndighetsuppdrag om att ta fram rekommendationer till en plan för att öka svenskt deltagande i bl.a. EU:s ramprogram för forskning och innovation. Vidare kommer den samordningsfunktion som drivs av de statliga forskningsfinansiärerna att få ett tydligare uppdrag att stärka svenska aktörers deltagande. Frågan om hur t.ex. merkostnader påverkar svenska aktörers deltagande ska vidare analyseras.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:3309 (S) yrkande 19.

Etikprövning

Utskottet vill påminna om att frågan om behovet av en förändring av systemet för etikprövning nyligen har setts över. Hösten 2024 lämnade en utredning förslag om en ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor. Utredningen föreslog bl.a. att viss forskning ska undantas från krav på etikgodkännande, vilket skulle innebära lättnader för forskare inom t.ex. statskunskap. Remissbehandlingen av utredningspromemorian har avslutats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av ärendet och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 9, 2024/25:2292 (M) yrkande 16, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 99 och 112 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 30.

Öppen vetenskap och säkerhet

Öppen vetenskap som öppen tillgång till publikationer och forskningsdata är av stor betydelse av flera skäl, inte minst för att möjliggöra replikering av forskningsresultat och på så sätt i förlängningen öka förtroendet för forskningen. Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket har uppdrag att arbeta med mål om öppen tillgång till forskningsresultat och att lärosäten ska bidra i detta arbete. Det finns samtidigt ett behov av att säkerställa sekretess i vissa fall och utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen uppmärksammar den viktiga frågan om behovet av skydd och sekretess, i olika delar av hanteringen av forskningsverksamheten, och att Sverige behöver stärka säkerhetsarbetet. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att arbetet med ansvarsfull internationalisering har utvecklats under senare år och att lärosätenas och forskningsfinansiärernas arbete med detta fortsätter, bl.a. i form av regeringsuppdrag att ta fram särskilda riktlinjer för hur de berörda aktörerna kan förhålla sig till internationellt samarbete och behovet av åtgärder för att stärka säkerheten inom forskningsverksamheten.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15, 16, 17, 18, 20, 24, 37, 40, 43, 45, 46, 52, 53, 54 och 55. Läs betänkandet

Forskningspolitiska mål och forskningspolitik

Det gällande forskningspolitiska målet anger att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Utskottet ser i likhet med näringsutskottet positivt på att regeringen anger att detta övergripande forskningspolitiska mål ska gälla även framöver. När det gäller de forskningspolitiska delmålen har regeringen delvis reviderat och förtydligat dessa och pekar ut tre delmål för den kommande tioårsperioden. Bakgrunden till denna översyn är enligt regeringen bl.a. behovet av att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft samt att kunna följa upp svensk forskningskvalitet och innovation. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är av vikt att kunna följa upp delmålen. I förlängningen bidrar detta till en ökad möjlighet att bedöma utvecklingen i förhållande till det övergripande forskningspolitiska målet. Utskottet kan konstatera att såväl näringsutskottet som arbetsmarknadsutskottet i sina yttranden välkomnar justeringen av delmålen.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att det är positivt att regeringen i propositionen på flera sätt lyfter fram vikten av jämställdhet. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att detta är av stor betydelse för såväl kvaliteten i utbildningen som excellens i forskningen. I frågan om ett särskilt delmål för jämställdhet i forskningen vill utskottet påminna om att verksamheten inom högskolor och universitet har att följa den reglering som finns i bl.a. högskolelagen. Det innebär t.ex. att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Den största forskningsfinansiären Vetenskapsrådet ska t.ex. enligt sin instruktion integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet och främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. Utskottet noterar också att regeringen i propositionen aviserar ett antal uppdrag till myndigheter om att följa upp jämställdheten inom högskolor och universitet, något som även arbetsmarknadsutskottet uppmärksammar och välkomnar.

Utskottet delar regeringens bedömning av vikten av att Sverige ska ha en fortsatt stark ställning inom forskning och innovation, bl.a. för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Utskottet anser att det är viktigt att Sverige ökar takten inom forskning och innovation för att Sverige ska fortsatt vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Utskottet välkomnar att utgångspunkten för satsningarna är excellens, internationalisering och innovation och att en tydlig inriktning mot excellens och högsta kvalitet ska prägla såväl forskning som utbildning inom alla områden. Utskottet ser även positivt på att en del av de statliga forskningsinsatserna är inriktade på att direkt stödja näringslivets forskningsinsatser. Sammanfattningsvis anser utskottet att de principer som regeringen lyfter fram som utgångspunkt för de presenterade satsningarna är väl valda och ställer sig bakom regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken.

När det gäller frågor om bedömningar av forskningens kvalitet vill utskottet påminna om de funktioner som finns för bedömning av ansökningar om forskningsmedel och det vetenskapliga systemet för granskning av forskningsresultat liksom myndighetsuppgifter för utvärdering av forskning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet ingen anledning att begära några åtgärder utifrån motionärernas yrkanden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 7, 2024/25:2292 (M) yrkandena 13 och 15, 2024/25:3217 (MP) yrkande 102, 2024/25:3309 (S) yrkandena 1–4, 9, 11 och 20, 2024/25:3310 (V) yrkande 5, 2024/25:3312 (C) yrkandena 1–6, 15–18 och 30 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 9 och 10.

EU:s forskningsmedel

När det gäller Sveriges del av EU:s forskningsmedel kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen aviserar flera åtgärder för att öka deltagandet, bl.a. ett särskilt myndighetsuppdrag om att ta fram rekommendationer till en plan för att öka svenskt deltagande i bl.a. EU:s ramprogram för forskning och innovation. Vidare kommer den samordningsfunktion som drivs av de statliga forskningsfinansiärerna att få ett tydligare uppdrag att stärka svenska aktörers deltagande. Frågan om hur t.ex. merkostnader påverkar svenska aktörers deltagande ska vidare analyseras.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:3309 (S) yrkande 19.

Etikprövning

Utskottet vill påminna om att frågan om behovet av en förändring av systemet för etikprövning nyligen har setts över. Hösten 2024 lämnade en utredning förslag om en ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor. Utredningen föreslog bl.a. att viss forskning ska undantas från krav på etikgodkännande, vilket skulle innebära lättnader för forskare inom t.ex. statskunskap. Remissbehandlingen av utredningspromemorian har avslutats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av ärendet och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 9, 2024/25:2292 (M) yrkande 16, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 99 och 112 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 30.

Öppen vetenskap och säkerhet

Öppen vetenskap som öppen tillgång till publikationer och forskningsdata är av stor betydelse av flera skäl, inte minst för att möjliggöra replikering av forskningsresultat och på så sätt i förlängningen öka förtroendet för forskningen. Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket har uppdrag att arbeta med mål om öppen tillgång till forskningsresultat och att lärosäten ska bidra i detta arbete. Det finns samtidigt ett behov av att säkerställa sekretess i vissa fall och utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen uppmärksammar den viktiga frågan om behovet av skydd och sekretess, i olika delar av hanteringen av forskningsverksamheten, och att Sverige behöver stärka säkerhetsarbetet. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att arbetet med ansvarsfull internationalisering har utvecklats under senare år och att lärosätenas och forskningsfinansiärernas arbete med detta fortsätter, bl.a. i form av regeringsuppdrag att ta fram särskilda riktlinjer för hur de berörda aktörerna kan förhålla sig till internationellt samarbete och behovet av åtgärder för att stärka säkerheten inom forskningsverksamheten.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15, 16, 17, 18, 20, 24, 37, 39, 43, 45, 46, 52, 53, 54 och 55. Läs betänkandet

Utskottet anser liksom regeringen att det behövs forskning som kan bidra med kunskap och lösningar på olika samhällsproblem för att skapa förutsättningar för robusta samhällen. Regeringen anger att det pågående nationella forskningsprogrammet om brottslighet behöver fortsatt ha en bred inriktning samtidigt som det praktiknära perspektivet behöver stärkas genom ett fördjupat samarbete mellan bl.a. forskning och praktiker. Utskottet välkomnar den fortsatta satsningen på forskning om brottslighet och konstaterar att det finns behov av forskning om flera aspekter av brottsligheten. Vidare är det enligt utskottet av stor vikt med forskning som uppmärksammar bl.a. mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet vill också uppmärksamma behovet av ökad kunskap om bl.a. evidens om effektiva insatser inom socialtjänstens verksamheter och anser därför liksom socialutskottet att det aviserade forskningsprogrammet för socialtjänsten är betydelsefullt.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att det är fortsatt angeläget med forskning om arbetsliv och att frågor om ålder och åldrande i arbetslivet behöver uppmärksammas ytterligare. Det är därför positivt att det nationella forskningsprogrammet om arbetsliv förlängs och förstärks.

När det gäller frågan om finansiering av den praktiknära skolforskningen som nu har permanentats vill utskottet framhålla att det är regeringen som i regleringsbrev till berörda lärosäten fördelar de anslagsmedel som riksdagen har beslutat om.

I fråga om yrkanden om medel till utvecklingsforskning kan utskottet konstatera att utrikesutskottet anger att det tidigare har instämt i regeringens bedömning att biståndet i högre utsträckning bör användas utanför Sveriges gränser. Utrikesutskottet framför vidare att det välkomnar att regeringen har angett att den inte har för avsikt att sänka ambitionsnivån i arbetet med utvecklingsforskning. Utskottet har ingen annan uppfattning i frågan.

Utskottet noterar att näringsutskottet nyligen har behandlat frågan om kunskap och forskning om kooperativt företagande.

I övrigt när det gäller yrkanden om specifika forskningsfrågor vill utskottet påminna om att huvudprincipen är att ansökningar om forskningsmedel görs utifrån givna ansökningsprinciper via olika forskningsfinansiärer. Beslut om vilka forskningsprojekt som får medel fattas enligt vedertagna former med en kvalitativ granskningsprocess.

Mot ovanstående bakgrund finner utskottet inte skäl att föreslå ytterligare åtgärder och avstyrker motionerna 2024/25:258 (SD), 2024/25:1096 (M), 2024/25:1366 (SD) yrkande 22, 2024/25:2618 (MP) yrkande 36, 2024/25:3055 (MP) yrkande 116, 2024/25:3068 (MP) yrkande 26, 2024/25:3309 (S) yrkandena 12, 15 och 18, 2024/25:3310 (V) yrkandena 14 och 15, 2024/25:3312 (C) yrkande 36 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 13 och 14.

Ur avsnittet "Forskning om vissa samhällsfrågor m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 38. Läs betänkandet

Utskottet vill framhålla att Sverige strävar efter att ersätta alla försök på levande djur i vetenskapliga syften och i undervisningssyfte så snart det är vetenskapligt möjligt att göra det. Utveckling av alternativa metoder till djurförsök är ett viktigt steg för att nå det målet. På Jordbruksverket finns det ett särskilt kompetenscentrum för frågor om djurförsök (3R-center) som arbetar med frågor om att ersätta, minska och förfina djurförsök. Inom Vetenskapsrådet finns det särskilda medel avsatta för bl.a. forskning om och utveckling av alternativa metoder samt för deltagande i EU:s arbete i dessa frågor. I djurskyddslagstiftningen finns bestämmelser om krav på prövning av djurförsök från etisk synpunkt. Miljö- och jordbruksutskottet framför i sitt yttrande att det vid behandling av frågor om djurförsök bl.a. understrukit vikten av ett starkt skydd för djur som används i försök och ser positivt på hur den etiska prövningen kan utvecklas ytterligare. Utskottet har ingen annan uppfattning i frågan.

Utskottet finner inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2024/25:10 (SD), 2024/25:912 (S), 2024/25:1397 (SD) yrkande 18, 2024/25:1790 (S), 2024/25:2389 (M), 2024/25:3108 (S) yrkande 41, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 109 och 110 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 28 och 29.

Ur avsnittet "Djurförsök i forskningen m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 44. Läs betänkandet

Forskningspolitiska mål och forskningspolitik

Det gällande forskningspolitiska målet anger att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Utskottet ser i likhet med näringsutskottet positivt på att regeringen anger att detta övergripande forskningspolitiska mål ska gälla även framöver. När det gäller de forskningspolitiska delmålen har regeringen delvis reviderat och förtydligat dessa och pekar ut tre delmål för den kommande tioårsperioden. Bakgrunden till denna översyn är enligt regeringen bl.a. behovet av att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft samt att kunna följa upp svensk forskningskvalitet och innovation. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är av vikt att kunna följa upp delmålen. I förlängningen bidrar detta till en ökad möjlighet att bedöma utvecklingen i förhållande till det övergripande forskningspolitiska målet. Utskottet kan konstatera att såväl näringsutskottet som arbetsmarknadsutskottet i sina yttranden välkomnar justeringen av delmålen.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att det är positivt att regeringen i propositionen på flera sätt lyfter fram vikten av jämställdhet. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att detta är av stor betydelse för såväl kvaliteten i utbildningen som excellens i forskningen. I frågan om ett särskilt delmål för jämställdhet i forskningen vill utskottet påminna om att verksamheten inom högskolor och universitet har att följa den reglering som finns i bl.a. högskolelagen. Det innebär t.ex. att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Den största forskningsfinansiären Vetenskapsrådet ska t.ex. enligt sin instruktion integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet och främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. Utskottet noterar också att regeringen i propositionen aviserar ett antal uppdrag till myndigheter om att följa upp jämställdheten inom högskolor och universitet, något som även arbetsmarknadsutskottet uppmärksammar och välkomnar.

Utskottet delar regeringens bedömning av vikten av att Sverige ska ha en fortsatt stark ställning inom forskning och innovation, bl.a. för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Utskottet anser att det är viktigt att Sverige ökar takten inom forskning och innovation för att Sverige ska fortsatt vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Utskottet välkomnar att utgångspunkten för satsningarna är excellens, internationalisering och innovation och att en tydlig inriktning mot excellens och högsta kvalitet ska prägla såväl forskning som utbildning inom alla områden. Utskottet ser även positivt på att en del av de statliga forskningsinsatserna är inriktade på att direkt stödja näringslivets forskningsinsatser. Sammanfattningsvis anser utskottet att de principer som regeringen lyfter fram som utgångspunkt för de presenterade satsningarna är väl valda och ställer sig bakom regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken.

När det gäller frågor om bedömningar av forskningens kvalitet vill utskottet påminna om de funktioner som finns för bedömning av ansökningar om forskningsmedel och det vetenskapliga systemet för granskning av forskningsresultat liksom myndighetsuppgifter för utvärdering av forskning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet ingen anledning att begära några åtgärder utifrån motionärernas yrkanden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 7, 2024/25:2292 (M) yrkandena 13 och 15, 2024/25:3217 (MP) yrkande 102, 2024/25:3309 (S) yrkandena 1–4, 9, 11 och 20, 2024/25:3310 (V) yrkande 5, 2024/25:3312 (C) yrkandena 1–6, 15–18 och 30 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 9 och 10.

EU:s forskningsmedel

När det gäller Sveriges del av EU:s forskningsmedel kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen aviserar flera åtgärder för att öka deltagandet, bl.a. ett särskilt myndighetsuppdrag om att ta fram rekommendationer till en plan för att öka svenskt deltagande i bl.a. EU:s ramprogram för forskning och innovation. Vidare kommer den samordningsfunktion som drivs av de statliga forskningsfinansiärerna att få ett tydligare uppdrag att stärka svenska aktörers deltagande. Frågan om hur t.ex. merkostnader påverkar svenska aktörers deltagande ska vidare analyseras.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:3309 (S) yrkande 19.

Etikprövning

Utskottet vill påminna om att frågan om behovet av en förändring av systemet för etikprövning nyligen har setts över. Hösten 2024 lämnade en utredning förslag om en ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor. Utredningen föreslog bl.a. att viss forskning ska undantas från krav på etikgodkännande, vilket skulle innebära lättnader för forskare inom t.ex. statskunskap. Remissbehandlingen av utredningspromemorian har avslutats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av ärendet och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 9, 2024/25:2292 (M) yrkande 16, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 99 och 112 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 30.

Öppen vetenskap och säkerhet

Öppen vetenskap som öppen tillgång till publikationer och forskningsdata är av stor betydelse av flera skäl, inte minst för att möjliggöra replikering av forskningsresultat och på så sätt i förlängningen öka förtroendet för forskningen. Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket har uppdrag att arbeta med mål om öppen tillgång till forskningsresultat och att lärosäten ska bidra i detta arbete. Det finns samtidigt ett behov av att säkerställa sekretess i vissa fall och utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen uppmärksammar den viktiga frågan om behovet av skydd och sekretess, i olika delar av hanteringen av forskningsverksamheten, och att Sverige behöver stärka säkerhetsarbetet. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att arbetet med ansvarsfull internationalisering har utvecklats under senare år och att lärosätenas och forskningsfinansiärernas arbete med detta fortsätter, bl.a. i form av regeringsuppdrag att ta fram särskilda riktlinjer för hur de berörda aktörerna kan förhålla sig till internationellt samarbete och behovet av åtgärder för att stärka säkerheten inom forskningsverksamheten.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15, 16, 17, 18, 20, 24, 37, 39, 40, 45, 46, 52, 53, 54 och 55. Läs betänkandet

Utskottet vill framhålla att Sverige strävar efter att ersätta alla försök på levande djur i vetenskapliga syften och i undervisningssyfte så snart det är vetenskapligt möjligt att göra det. Utveckling av alternativa metoder till djurförsök är ett viktigt steg för att nå det målet. På Jordbruksverket finns det ett särskilt kompetenscentrum för frågor om djurförsök (3R-center) som arbetar med frågor om att ersätta, minska och förfina djurförsök. Inom Vetenskapsrådet finns det särskilda medel avsatta för bl.a. forskning om och utveckling av alternativa metoder samt för deltagande i EU:s arbete i dessa frågor. I djurskyddslagstiftningen finns bestämmelser om krav på prövning av djurförsök från etisk synpunkt. Miljö- och jordbruksutskottet framför i sitt yttrande att det vid behandling av frågor om djurförsök bl.a. understrukit vikten av ett starkt skydd för djur som används i försök och ser positivt på hur den etiska prövningen kan utvecklas ytterligare. Utskottet har ingen annan uppfattning i frågan.

Utskottet finner inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2024/25:10 (SD), 2024/25:912 (S), 2024/25:1397 (SD) yrkande 18, 2024/25:1790 (S), 2024/25:2389 (M), 2024/25:3108 (S) yrkande 41, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 109 och 110 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 28 och 29.

Ur avsnittet "Djurförsök i forskningen m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 42. Läs betänkandet

Forskningspolitiska mål och forskningspolitik

Det gällande forskningspolitiska målet anger att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Utskottet ser i likhet med näringsutskottet positivt på att regeringen anger att detta övergripande forskningspolitiska mål ska gälla även framöver. När det gäller de forskningspolitiska delmålen har regeringen delvis reviderat och förtydligat dessa och pekar ut tre delmål för den kommande tioårsperioden. Bakgrunden till denna översyn är enligt regeringen bl.a. behovet av att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft samt att kunna följa upp svensk forskningskvalitet och innovation. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är av vikt att kunna följa upp delmålen. I förlängningen bidrar detta till en ökad möjlighet att bedöma utvecklingen i förhållande till det övergripande forskningspolitiska målet. Utskottet kan konstatera att såväl näringsutskottet som arbetsmarknadsutskottet i sina yttranden välkomnar justeringen av delmålen.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att det är positivt att regeringen i propositionen på flera sätt lyfter fram vikten av jämställdhet. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att detta är av stor betydelse för såväl kvaliteten i utbildningen som excellens i forskningen. I frågan om ett särskilt delmål för jämställdhet i forskningen vill utskottet påminna om att verksamheten inom högskolor och universitet har att följa den reglering som finns i bl.a. högskolelagen. Det innebär t.ex. att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Den största forskningsfinansiären Vetenskapsrådet ska t.ex. enligt sin instruktion integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet och främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. Utskottet noterar också att regeringen i propositionen aviserar ett antal uppdrag till myndigheter om att följa upp jämställdheten inom högskolor och universitet, något som även arbetsmarknadsutskottet uppmärksammar och välkomnar.

Utskottet delar regeringens bedömning av vikten av att Sverige ska ha en fortsatt stark ställning inom forskning och innovation, bl.a. för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Utskottet anser att det är viktigt att Sverige ökar takten inom forskning och innovation för att Sverige ska fortsatt vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Utskottet välkomnar att utgångspunkten för satsningarna är excellens, internationalisering och innovation och att en tydlig inriktning mot excellens och högsta kvalitet ska prägla såväl forskning som utbildning inom alla områden. Utskottet ser även positivt på att en del av de statliga forskningsinsatserna är inriktade på att direkt stödja näringslivets forskningsinsatser. Sammanfattningsvis anser utskottet att de principer som regeringen lyfter fram som utgångspunkt för de presenterade satsningarna är väl valda och ställer sig bakom regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken.

När det gäller frågor om bedömningar av forskningens kvalitet vill utskottet påminna om de funktioner som finns för bedömning av ansökningar om forskningsmedel och det vetenskapliga systemet för granskning av forskningsresultat liksom myndighetsuppgifter för utvärdering av forskning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet ingen anledning att begära några åtgärder utifrån motionärernas yrkanden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 7, 2024/25:2292 (M) yrkandena 13 och 15, 2024/25:3217 (MP) yrkande 102, 2024/25:3309 (S) yrkandena 1–4, 9, 11 och 20, 2024/25:3310 (V) yrkande 5, 2024/25:3312 (C) yrkandena 1–6, 15–18 och 30 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 9 och 10.

EU:s forskningsmedel

När det gäller Sveriges del av EU:s forskningsmedel kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen aviserar flera åtgärder för att öka deltagandet, bl.a. ett särskilt myndighetsuppdrag om att ta fram rekommendationer till en plan för att öka svenskt deltagande i bl.a. EU:s ramprogram för forskning och innovation. Vidare kommer den samordningsfunktion som drivs av de statliga forskningsfinansiärerna att få ett tydligare uppdrag att stärka svenska aktörers deltagande. Frågan om hur t.ex. merkostnader påverkar svenska aktörers deltagande ska vidare analyseras.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:3309 (S) yrkande 19.

Etikprövning

Utskottet vill påminna om att frågan om behovet av en förändring av systemet för etikprövning nyligen har setts över. Hösten 2024 lämnade en utredning förslag om en ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor. Utredningen föreslog bl.a. att viss forskning ska undantas från krav på etikgodkännande, vilket skulle innebära lättnader för forskare inom t.ex. statskunskap. Remissbehandlingen av utredningspromemorian har avslutats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av ärendet och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 9, 2024/25:2292 (M) yrkande 16, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 99 och 112 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 30.

Öppen vetenskap och säkerhet

Öppen vetenskap som öppen tillgång till publikationer och forskningsdata är av stor betydelse av flera skäl, inte minst för att möjliggöra replikering av forskningsresultat och på så sätt i förlängningen öka förtroendet för forskningen. Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket har uppdrag att arbeta med mål om öppen tillgång till forskningsresultat och att lärosäten ska bidra i detta arbete. Det finns samtidigt ett behov av att säkerställa sekretess i vissa fall och utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen uppmärksammar den viktiga frågan om behovet av skydd och sekretess, i olika delar av hanteringen av forskningsverksamheten, och att Sverige behöver stärka säkerhetsarbetet. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att arbetet med ansvarsfull internationalisering har utvecklats under senare år och att lärosätenas och forskningsfinansiärernas arbete med detta fortsätter, bl.a. i form av regeringsuppdrag att ta fram särskilda riktlinjer för hur de berörda aktörerna kan förhålla sig till internationellt samarbete och behovet av åtgärder för att stärka säkerheten inom forskningsverksamheten.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15, 16, 17, 18, 20, 24, 37, 39, 40, 43, 45, 52, 53, 54 och 55. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att den akademiska friheten är en viktig beståndsdel i ett demokratiskt och starkt samhälle. Den behöver också aktivt främjas och värnas. Forskningens frihet är reglerad i regeringsformen, och av högskolelagen framgår att som allmänna principer för forskningen gäller att forskningsproblem får fritt väljas, forskningsmetoder fritt utvecklas och forskningsresultat fritt publiceras. Av högskolelagen framgår också att det som allmän princip i högskolornas verksamhet gäller att den akademiska friheten ska främjas och värnas. Utskottet ser positivt på att regeringen nu har gett en utredare i uppdrag att bl.a. föreslå åtgärder för att stärka skyddet av den akademiska friheten för lärare och forskare vid svenska lärosäten. Att granskas och mötas i debatt utan hat och hot är en omistlig del av den akademiska friheten.

Av högskolelagen framgår att det är riksdagen som beslutar om vilka statliga högskolor som ska finnas. Utskottet vill påminna om att regeringen i maj 2022 fattade beslut om kvalitetsaspekter vid beslut om benämningen universitet liksom att beslut om benämningen ska fattas efter en sammanvägd bedömning av såväl långsiktiga statsfinansiella förutsättningar som utbildnings- och forskningspolitiska skäl. Utskottet konstaterar att regeringen uppger att den inte har för avsikt att inleda någon process att utse fler universitet under innevarande mandatperiod. Utskottet noterar att regeringen ser positivt på att lärosäten som hittar synergier med möjligheter till ökad kvalitet går samman och att särskilda samgåendemedel för att stödja frivilliga sammanslagningar kan bli aktuella.

Utskottet noterar att regeringen avser att tillsätta en utredning för att analysera ändamålsenligheten i dagens myndighetsform för statliga universitet och högskolor. Utskottet ser flera risker med en annan associationsform än myndighetsformen för lärosätena, bl.a. en risk för ökad påverkan av marknadskrafter i högskolesektorn. Utskottet anser därför att regeringen inte bör genomföra en utredning om myndighetsformen för lärosätena. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

När det gäller frågor om rollfördelning och profilering instämmer utskottet i regeringens bedömning att profilering av verksamheten vid lärosätena och ökad samverkan mellan lärosäten kan öka kvaliteten i den högre utbildningen och forskningen. Utskottet konstaterar att högskolor sedan 2009 har möjlighet att ansöka om examenstillstånd för utbildning på forskarnivå inom ett särskilt område, vilket skapar möjligheter för högskolor att profilera sig och att stärka forskningen inom ett visst område. Regeringen anger att den analyserar behovet av att ytterligare tydliggöra universitets och högskolors roller i högskolelandskapet och avser att fortsätta arbeta med denna fråga.

Vad gäller frågan om statliga lärosätesstyrelsers sammansättning konstaterar utskottet att regeringen, när den nuvarande ordningen för styrelsens sammansättning beslutades, framhöll att det är viktigt att de externa ledamöterna är i majoritet eftersom det ger regeringen möjlighet att utkräva ansvar och att styra sina myndigheter. Dessutom kan de externa ledamöterna utgöra en värdefull kontaktyta utåt och bidra med annan kompetens. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag. Enligt utskottet är den gällande regleringen väl avvägd.

Utskottet framhåller att universitet och högskolor har ett betydande eget ansvar för kvalitetssäkringen av den egna verksamheten och att detta är utgångspunkten för det nationella kvalitetssäkringssystem som UKÄ ansvarar för. Utskottet noterar att UKÄ har haft i uppdrag att lämna förslag på hur det nationella kvalitetssäkringssystemet kan utvecklas för att ytterligare stärka kvalitet och främja excellens inom svensk högre utbildning (U2023/02764). Uppdraget har redovisats och regeringen anger att den avser att fortsätta arbeta med frågan.

Mot ovanstående bakgrund tillstyrker utskottet motion 2024/25:3309 (S) yrkande 17 och avstyrker motionerna 2024/25:40 (C), 2024/25:1443 (SD) yrkandena 7, 9, 10, 16 och 17, 2024/25:1445 (SD) yrkande 2, 2024/25:1703 (S), 2024/25:2292 (M) yrkandena 1 och 6–8, 2024/25:2341 (S), 2024/25:2514 (S) yrkande 20, 2024/25:3024 (S) yrkandena 93 och 94, 2024/25:3167 (C) yrkandena 14, 15, 18, 19 och 22, 2024/25:3312 (C) yrkandena 10, 11, 19–23 och 29 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 2.

Ur avsnittet "Lärosätesfrågor och styrning" i betänkandet. Läs betänkandet

Investeringar i forskning och innovation krävs för ökad tillväxt och välfärd samt för att attrahera och behålla nyckelkompetens i Sverige. Utskottet delar regeringens bedömning att de nationella investeringarna i forskning och utveckling måste öka markant för att stärka Sveriges position i den tilltagande globala konkurrensen och för att säkra fortsatta privata investeringar på området. Det behövs vidare ett fokus på högsta kvalitet inom forskning och innovation. Riksdagen har beslutat att tillföra de statliga anslagen för forskning och innovation betydande belopp: sammanlagt 1,5 miljarder kronor 2025 och därefter beräknar regeringen en stegvis höjning till drygt 6,5 miljarder kronor 2028. När det särskilt gäller universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå har riksdagen beslutat att förstärka anslagen med 377 miljoner kronor 2025. Därefter beräknar regeringen en stegvis höjning till 1 632 miljoner kronor 2028. Utskottet påminner om att utskottet i sitt förslag till budgetbeslut för 2025 ansåg att regeringens förslag till anslag var väl avvägda. Utskottet framhåller betydelsen av att medel till forskning fördelas på grundval av en vetenskaplig bedömning av forskningen i fråga.

Enligt utskottet är det viktigt att säkerställa att den statliga organisationen för forsknings- och innovationsfinansiering effektivt stöder forskning och innovation av högsta kvalitet, är anpassad till samhällsutvecklingen och fungerar på ett ändamålsenligt och samordnat sätt. Utskottet välkomnar därför det arbete som regeringen genomför för ökad kvalitet och effektivitet i forskningsfinansiärernas finansiering, bl.a. genom att samla ansvaret för utlysning och fördelning av forskningsmedel till färre myndigheter. Utskottet noterar att regeringen också avser att innan nästa forskningspolitiska proposition återkomma i frågan om att säkerställa att de statliga forskningsfinansiärerna bidrar till en ändamålsenlig och effektiv finansiering av forskning och ett innovationssystem med hög kvalitet.

Utskottet framhåller att forskning där forskarna själva väljer forskningsfrågor och metoder, samarbetar med internationellt ledande forskare med kompletterande kompetenser och metoder bidrar till nya forskningsgenombrott och att Sverige fortsatt kan vara en konkurrenskraftig kunskapsnation. Utskottet är positivt till att regeringen avser att genomföra två satsningar på spetsforskning som ska bidra till att attrahera toppforskare och utveckla excellenta forskningsmiljöer. De två satsningarna avser fria forskningsmedel för banbrytande forskning och fria forskningsmedel för excellenscenter.

Lärosätenas forskningsanslag spelar en viktig roll i att skapa förutsättningar för excellens, bl.a. genom den långsiktighet som de direkta anslagen ger. Eftersom det inte går att förutse var nästa forskningsgenombrott ska komma behövs grundforskning inom alla områden. Lärosätenas forskningsanslag ger också möjlighet att skapa miljöer där forskning och utbildning kan mötas, vilket gynnar kvaliteten i båda verksamheterna.

När det gäller frågan hur lärosätenas ökade forskningsanslag ska fördelas instämmer utskottet i regeringens bedömning att det är angeläget att ökade forskningsanslag till lärosätena, i likhet med andra satsningar på forskning, fördelas på ett sådant sätt att de bidrar till att de övergripande målen om excellens, innovation och internationalisering uppnås. De lärosäten som lyckas organisera och utveckla sin verksamhet på så sätt att den mest högkvalitativa forskningen och de bästa forskningsmiljöerna växer fram bör premieras. Utskottet välkomnar att regeringen höjer basresursen till enskilda utbildningsanordnare, vilket bedöms ge goda förutsättningar att bedriva forskning och säkerställa forskarutbildade lärare vid alla lärosäten. Vad gäller frågan om profilområden noterar utskottet att regeringen bedömer att modellen inte i tillräcklig utsträckning svarar mot regeringens prioriteringar om konkurrensutsatta anslag för att nå ökad excellens.

Utskottet framhåller att lärosätena i hög utsträckning får besluta fritt om de medel som lärosätena får för utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive för forskning och utbildning på forskarnivå. Lärosätenas självbestämmande när det gäller hur verksamheten ska läggas upp och hur resurser ska användas är en enligt utskottet en viktig principfråga och en förutsättning för hög kvalitet i utbildning och forskning.

Utskottet finner inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:262 (SD), 2024/25:839 (S), 2024/25:1103 (M), 2024/25:1443 (SD) yrkande 8, 2024/25:1445 (SD) yrkande 1, 2024/25:2292 (M) yrkande 14, 2024/25:3167 (C) yrkandena 12, 13, 16, 17 och 21, 2024/25:3217 (MP) yrkande 103, 2024/25:3309 (S) yrkandena 5–8, 10 och 16, 2024/25:3310 (V) yrkande 13, 2024/25:3312 (C) yrkandena 7–9 och 12–14 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 3–8, 11, 12, 18 och 19.

Ur avsnittet "Forskningsfinansiering och resurstilldelning" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 14, 19, 21, 49, 50, 51 och 57. Läs betänkandet

Investeringar i forskning och innovation krävs för ökad tillväxt och välfärd samt för att attrahera och behålla nyckelkompetens i Sverige. Utskottet delar regeringens bedömning att de nationella investeringarna i forskning och utveckling måste öka markant för att stärka Sveriges position i den tilltagande globala konkurrensen och för att säkra fortsatta privata investeringar på området. Det behövs vidare ett fokus på högsta kvalitet inom forskning och innovation. Riksdagen har beslutat att tillföra de statliga anslagen för forskning och innovation betydande belopp: sammanlagt 1,5 miljarder kronor 2025 och därefter beräknar regeringen en stegvis höjning till drygt 6,5 miljarder kronor 2028. När det särskilt gäller universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå har riksdagen beslutat att förstärka anslagen med 377 miljoner kronor 2025. Därefter beräknar regeringen en stegvis höjning till 1 632 miljoner kronor 2028. Utskottet påminner om att utskottet i sitt förslag till budgetbeslut för 2025 ansåg att regeringens förslag till anslag var väl avvägda. Utskottet framhåller betydelsen av att medel till forskning fördelas på grundval av en vetenskaplig bedömning av forskningen i fråga.

Enligt utskottet är det viktigt att säkerställa att den statliga organisationen för forsknings- och innovationsfinansiering effektivt stöder forskning och innovation av högsta kvalitet, är anpassad till samhällsutvecklingen och fungerar på ett ändamålsenligt och samordnat sätt. Utskottet välkomnar därför det arbete som regeringen genomför för ökad kvalitet och effektivitet i forskningsfinansiärernas finansiering, bl.a. genom att samla ansvaret för utlysning och fördelning av forskningsmedel till färre myndigheter. Utskottet noterar att regeringen också avser att innan nästa forskningspolitiska proposition återkomma i frågan om att säkerställa att de statliga forskningsfinansiärerna bidrar till en ändamålsenlig och effektiv finansiering av forskning och ett innovationssystem med hög kvalitet.

Utskottet framhåller att forskning där forskarna själva väljer forskningsfrågor och metoder, samarbetar med internationellt ledande forskare med kompletterande kompetenser och metoder bidrar till nya forskningsgenombrott och att Sverige fortsatt kan vara en konkurrenskraftig kunskapsnation. Utskottet är positivt till att regeringen avser att genomföra två satsningar på spetsforskning som ska bidra till att attrahera toppforskare och utveckla excellenta forskningsmiljöer. De två satsningarna avser fria forskningsmedel för banbrytande forskning och fria forskningsmedel för excellenscenter.

Lärosätenas forskningsanslag spelar en viktig roll i att skapa förutsättningar för excellens, bl.a. genom den långsiktighet som de direkta anslagen ger. Eftersom det inte går att förutse var nästa forskningsgenombrott ska komma behövs grundforskning inom alla områden. Lärosätenas forskningsanslag ger också möjlighet att skapa miljöer där forskning och utbildning kan mötas, vilket gynnar kvaliteten i båda verksamheterna.

När det gäller frågan hur lärosätenas ökade forskningsanslag ska fördelas instämmer utskottet i regeringens bedömning att det är angeläget att ökade forskningsanslag till lärosätena, i likhet med andra satsningar på forskning, fördelas på ett sådant sätt att de bidrar till att de övergripande målen om excellens, innovation och internationalisering uppnås. De lärosäten som lyckas organisera och utveckla sin verksamhet på så sätt att den mest högkvalitativa forskningen och de bästa forskningsmiljöerna växer fram bör premieras. Utskottet välkomnar att regeringen höjer basresursen till enskilda utbildningsanordnare, vilket bedöms ge goda förutsättningar att bedriva forskning och säkerställa forskarutbildade lärare vid alla lärosäten. Vad gäller frågan om profilområden noterar utskottet att regeringen bedömer att modellen inte i tillräcklig utsträckning svarar mot regeringens prioriteringar om konkurrensutsatta anslag för att nå ökad excellens.

Utskottet framhåller att lärosätena i hög utsträckning får besluta fritt om de medel som lärosätena får för utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive för forskning och utbildning på forskarnivå. Lärosätenas självbestämmande när det gäller hur verksamheten ska läggas upp och hur resurser ska användas är en enligt utskottet en viktig principfråga och en förutsättning för hög kvalitet i utbildning och forskning.

Utskottet finner inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:262 (SD), 2024/25:839 (S), 2024/25:1103 (M), 2024/25:1443 (SD) yrkande 8, 2024/25:1445 (SD) yrkande 1, 2024/25:2292 (M) yrkande 14, 2024/25:3167 (C) yrkandena 12, 13, 16, 17 och 21, 2024/25:3217 (MP) yrkande 103, 2024/25:3309 (S) yrkandena 5–8, 10 och 16, 2024/25:3310 (V) yrkande 13, 2024/25:3312 (C) yrkandena 7–9 och 12–14 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 3–8, 11, 12, 18 och 19.

Ur avsnittet "Forskningsfinansiering och resurstilldelning" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 14, 19, 21, 48, 49, 50 och 57. Läs betänkandet

Forskningspolitiska mål och forskningspolitik

Det gällande forskningspolitiska målet anger att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Utskottet ser i likhet med näringsutskottet positivt på att regeringen anger att detta övergripande forskningspolitiska mål ska gälla även framöver. När det gäller de forskningspolitiska delmålen har regeringen delvis reviderat och förtydligat dessa och pekar ut tre delmål för den kommande tioårsperioden. Bakgrunden till denna översyn är enligt regeringen bl.a. behovet av att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft samt att kunna följa upp svensk forskningskvalitet och innovation. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är av vikt att kunna följa upp delmålen. I förlängningen bidrar detta till en ökad möjlighet att bedöma utvecklingen i förhållande till det övergripande forskningspolitiska målet. Utskottet kan konstatera att såväl näringsutskottet som arbetsmarknadsutskottet i sina yttranden välkomnar justeringen av delmålen.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att det är positivt att regeringen i propositionen på flera sätt lyfter fram vikten av jämställdhet. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att detta är av stor betydelse för såväl kvaliteten i utbildningen som excellens i forskningen. I frågan om ett särskilt delmål för jämställdhet i forskningen vill utskottet påminna om att verksamheten inom högskolor och universitet har att följa den reglering som finns i bl.a. högskolelagen. Det innebär t.ex. att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Den största forskningsfinansiären Vetenskapsrådet ska t.ex. enligt sin instruktion integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet och främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. Utskottet noterar också att regeringen i propositionen aviserar ett antal uppdrag till myndigheter om att följa upp jämställdheten inom högskolor och universitet, något som även arbetsmarknadsutskottet uppmärksammar och välkomnar.

Utskottet delar regeringens bedömning av vikten av att Sverige ska ha en fortsatt stark ställning inom forskning och innovation, bl.a. för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Utskottet anser att det är viktigt att Sverige ökar takten inom forskning och innovation för att Sverige ska fortsatt vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Utskottet välkomnar att utgångspunkten för satsningarna är excellens, internationalisering och innovation och att en tydlig inriktning mot excellens och högsta kvalitet ska prägla såväl forskning som utbildning inom alla områden. Utskottet ser även positivt på att en del av de statliga forskningsinsatserna är inriktade på att direkt stödja näringslivets forskningsinsatser. Sammanfattningsvis anser utskottet att de principer som regeringen lyfter fram som utgångspunkt för de presenterade satsningarna är väl valda och ställer sig bakom regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken.

När det gäller frågor om bedömningar av forskningens kvalitet vill utskottet påminna om de funktioner som finns för bedömning av ansökningar om forskningsmedel och det vetenskapliga systemet för granskning av forskningsresultat liksom myndighetsuppgifter för utvärdering av forskning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet ingen anledning att begära några åtgärder utifrån motionärernas yrkanden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 7, 2024/25:2292 (M) yrkandena 13 och 15, 2024/25:3217 (MP) yrkande 102, 2024/25:3309 (S) yrkandena 1–4, 9, 11 och 20, 2024/25:3310 (V) yrkande 5, 2024/25:3312 (C) yrkandena 1–6, 15–18 och 30 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 9 och 10.

EU:s forskningsmedel

När det gäller Sveriges del av EU:s forskningsmedel kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen aviserar flera åtgärder för att öka deltagandet, bl.a. ett särskilt myndighetsuppdrag om att ta fram rekommendationer till en plan för att öka svenskt deltagande i bl.a. EU:s ramprogram för forskning och innovation. Vidare kommer den samordningsfunktion som drivs av de statliga forskningsfinansiärerna att få ett tydligare uppdrag att stärka svenska aktörers deltagande. Frågan om hur t.ex. merkostnader påverkar svenska aktörers deltagande ska vidare analyseras.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:3309 (S) yrkande 19.

Etikprövning

Utskottet vill påminna om att frågan om behovet av en förändring av systemet för etikprövning nyligen har setts över. Hösten 2024 lämnade en utredning förslag om en ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor. Utredningen föreslog bl.a. att viss forskning ska undantas från krav på etikgodkännande, vilket skulle innebära lättnader för forskare inom t.ex. statskunskap. Remissbehandlingen av utredningspromemorian har avslutats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av ärendet och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 9, 2024/25:2292 (M) yrkande 16, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 99 och 112 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 30.

Öppen vetenskap och säkerhet

Öppen vetenskap som öppen tillgång till publikationer och forskningsdata är av stor betydelse av flera skäl, inte minst för att möjliggöra replikering av forskningsresultat och på så sätt i förlängningen öka förtroendet för forskningen. Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket har uppdrag att arbeta med mål om öppen tillgång till forskningsresultat och att lärosäten ska bidra i detta arbete. Det finns samtidigt ett behov av att säkerställa sekretess i vissa fall och utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen uppmärksammar den viktiga frågan om behovet av skydd och sekretess, i olika delar av hanteringen av forskningsverksamheten, och att Sverige behöver stärka säkerhetsarbetet. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att arbetet med ansvarsfull internationalisering har utvecklats under senare år och att lärosätenas och forskningsfinansiärernas arbete med detta fortsätter, bl.a. i form av regeringsuppdrag att ta fram särskilda riktlinjer för hur de berörda aktörerna kan förhålla sig till internationellt samarbete och behovet av åtgärder för att stärka säkerheten inom forskningsverksamheten.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15, 16, 17, 18, 20, 24, 37, 39, 40, 43, 45, 46, 53, 54 och 55. Läs betänkandet

Forskningspolitiska mål och forskningspolitik

Det gällande forskningspolitiska målet anger att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Utskottet ser i likhet med näringsutskottet positivt på att regeringen anger att detta övergripande forskningspolitiska mål ska gälla även framöver. När det gäller de forskningspolitiska delmålen har regeringen delvis reviderat och förtydligat dessa och pekar ut tre delmål för den kommande tioårsperioden. Bakgrunden till denna översyn är enligt regeringen bl.a. behovet av att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft samt att kunna följa upp svensk forskningskvalitet och innovation. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är av vikt att kunna följa upp delmålen. I förlängningen bidrar detta till en ökad möjlighet att bedöma utvecklingen i förhållande till det övergripande forskningspolitiska målet. Utskottet kan konstatera att såväl näringsutskottet som arbetsmarknadsutskottet i sina yttranden välkomnar justeringen av delmålen.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att det är positivt att regeringen i propositionen på flera sätt lyfter fram vikten av jämställdhet. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att detta är av stor betydelse för såväl kvaliteten i utbildningen som excellens i forskningen. I frågan om ett särskilt delmål för jämställdhet i forskningen vill utskottet påminna om att verksamheten inom högskolor och universitet har att följa den reglering som finns i bl.a. högskolelagen. Det innebär t.ex. att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Den största forskningsfinansiären Vetenskapsrådet ska t.ex. enligt sin instruktion integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet och främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. Utskottet noterar också att regeringen i propositionen aviserar ett antal uppdrag till myndigheter om att följa upp jämställdheten inom högskolor och universitet, något som även arbetsmarknadsutskottet uppmärksammar och välkomnar.

Utskottet delar regeringens bedömning av vikten av att Sverige ska ha en fortsatt stark ställning inom forskning och innovation, bl.a. för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Utskottet anser att det är viktigt att Sverige ökar takten inom forskning och innovation för att Sverige ska fortsatt vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Utskottet välkomnar att utgångspunkten för satsningarna är excellens, internationalisering och innovation och att en tydlig inriktning mot excellens och högsta kvalitet ska prägla såväl forskning som utbildning inom alla områden. Utskottet ser även positivt på att en del av de statliga forskningsinsatserna är inriktade på att direkt stödja näringslivets forskningsinsatser. Sammanfattningsvis anser utskottet att de principer som regeringen lyfter fram som utgångspunkt för de presenterade satsningarna är väl valda och ställer sig bakom regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken.

När det gäller frågor om bedömningar av forskningens kvalitet vill utskottet påminna om de funktioner som finns för bedömning av ansökningar om forskningsmedel och det vetenskapliga systemet för granskning av forskningsresultat liksom myndighetsuppgifter för utvärdering av forskning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet ingen anledning att begära några åtgärder utifrån motionärernas yrkanden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 7, 2024/25:2292 (M) yrkandena 13 och 15, 2024/25:3217 (MP) yrkande 102, 2024/25:3309 (S) yrkandena 1–4, 9, 11 och 20, 2024/25:3310 (V) yrkande 5, 2024/25:3312 (C) yrkandena 1–6, 15–18 och 30 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 9 och 10.

EU:s forskningsmedel

När det gäller Sveriges del av EU:s forskningsmedel kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen aviserar flera åtgärder för att öka deltagandet, bl.a. ett särskilt myndighetsuppdrag om att ta fram rekommendationer till en plan för att öka svenskt deltagande i bl.a. EU:s ramprogram för forskning och innovation. Vidare kommer den samordningsfunktion som drivs av de statliga forskningsfinansiärerna att få ett tydligare uppdrag att stärka svenska aktörers deltagande. Frågan om hur t.ex. merkostnader påverkar svenska aktörers deltagande ska vidare analyseras.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:3309 (S) yrkande 19.

Etikprövning

Utskottet vill påminna om att frågan om behovet av en förändring av systemet för etikprövning nyligen har setts över. Hösten 2024 lämnade en utredning förslag om en ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor. Utredningen föreslog bl.a. att viss forskning ska undantas från krav på etikgodkännande, vilket skulle innebära lättnader för forskare inom t.ex. statskunskap. Remissbehandlingen av utredningspromemorian har avslutats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av ärendet och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 9, 2024/25:2292 (M) yrkande 16, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 99 och 112 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 30.

Öppen vetenskap och säkerhet

Öppen vetenskap som öppen tillgång till publikationer och forskningsdata är av stor betydelse av flera skäl, inte minst för att möjliggöra replikering av forskningsresultat och på så sätt i förlängningen öka förtroendet för forskningen. Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket har uppdrag att arbeta med mål om öppen tillgång till forskningsresultat och att lärosäten ska bidra i detta arbete. Det finns samtidigt ett behov av att säkerställa sekretess i vissa fall och utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen uppmärksammar den viktiga frågan om behovet av skydd och sekretess, i olika delar av hanteringen av forskningsverksamheten, och att Sverige behöver stärka säkerhetsarbetet. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att arbetet med ansvarsfull internationalisering har utvecklats under senare år och att lärosätenas och forskningsfinansiärernas arbete med detta fortsätter, bl.a. i form av regeringsuppdrag att ta fram särskilda riktlinjer för hur de berörda aktörerna kan förhålla sig till internationellt samarbete och behovet av åtgärder för att stärka säkerheten inom forskningsverksamheten.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15, 16, 17, 18, 20, 24, 37, 39, 40, 43, 45, 46, 52, 53 och 55. Läs betänkandet

Forskningspolitiska mål och forskningspolitik

Det gällande forskningspolitiska målet anger att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Utskottet ser i likhet med näringsutskottet positivt på att regeringen anger att detta övergripande forskningspolitiska mål ska gälla även framöver. När det gäller de forskningspolitiska delmålen har regeringen delvis reviderat och förtydligat dessa och pekar ut tre delmål för den kommande tioårsperioden. Bakgrunden till denna översyn är enligt regeringen bl.a. behovet av att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft samt att kunna följa upp svensk forskningskvalitet och innovation. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är av vikt att kunna följa upp delmålen. I förlängningen bidrar detta till en ökad möjlighet att bedöma utvecklingen i förhållande till det övergripande forskningspolitiska målet. Utskottet kan konstatera att såväl näringsutskottet som arbetsmarknadsutskottet i sina yttranden välkomnar justeringen av delmålen.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att det är positivt att regeringen i propositionen på flera sätt lyfter fram vikten av jämställdhet. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att detta är av stor betydelse för såväl kvaliteten i utbildningen som excellens i forskningen. I frågan om ett särskilt delmål för jämställdhet i forskningen vill utskottet påminna om att verksamheten inom högskolor och universitet har att följa den reglering som finns i bl.a. högskolelagen. Det innebär t.ex. att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Den största forskningsfinansiären Vetenskapsrådet ska t.ex. enligt sin instruktion integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet och främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. Utskottet noterar också att regeringen i propositionen aviserar ett antal uppdrag till myndigheter om att följa upp jämställdheten inom högskolor och universitet, något som även arbetsmarknadsutskottet uppmärksammar och välkomnar.

Utskottet delar regeringens bedömning av vikten av att Sverige ska ha en fortsatt stark ställning inom forskning och innovation, bl.a. för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Utskottet anser att det är viktigt att Sverige ökar takten inom forskning och innovation för att Sverige ska fortsatt vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Utskottet välkomnar att utgångspunkten för satsningarna är excellens, internationalisering och innovation och att en tydlig inriktning mot excellens och högsta kvalitet ska prägla såväl forskning som utbildning inom alla områden. Utskottet ser även positivt på att en del av de statliga forskningsinsatserna är inriktade på att direkt stödja näringslivets forskningsinsatser. Sammanfattningsvis anser utskottet att de principer som regeringen lyfter fram som utgångspunkt för de presenterade satsningarna är väl valda och ställer sig bakom regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken.

När det gäller frågor om bedömningar av forskningens kvalitet vill utskottet påminna om de funktioner som finns för bedömning av ansökningar om forskningsmedel och det vetenskapliga systemet för granskning av forskningsresultat liksom myndighetsuppgifter för utvärdering av forskning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet ingen anledning att begära några åtgärder utifrån motionärernas yrkanden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 7, 2024/25:2292 (M) yrkandena 13 och 15, 2024/25:3217 (MP) yrkande 102, 2024/25:3309 (S) yrkandena 1–4, 9, 11 och 20, 2024/25:3310 (V) yrkande 5, 2024/25:3312 (C) yrkandena 1–6, 15–18 och 30 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 9 och 10.

EU:s forskningsmedel

När det gäller Sveriges del av EU:s forskningsmedel kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen aviserar flera åtgärder för att öka deltagandet, bl.a. ett särskilt myndighetsuppdrag om att ta fram rekommendationer till en plan för att öka svenskt deltagande i bl.a. EU:s ramprogram för forskning och innovation. Vidare kommer den samordningsfunktion som drivs av de statliga forskningsfinansiärerna att få ett tydligare uppdrag att stärka svenska aktörers deltagande. Frågan om hur t.ex. merkostnader påverkar svenska aktörers deltagande ska vidare analyseras.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:3309 (S) yrkande 19.

Etikprövning

Utskottet vill påminna om att frågan om behovet av en förändring av systemet för etikprövning nyligen har setts över. Hösten 2024 lämnade en utredning förslag om en ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor. Utredningen föreslog bl.a. att viss forskning ska undantas från krav på etikgodkännande, vilket skulle innebära lättnader för forskare inom t.ex. statskunskap. Remissbehandlingen av utredningspromemorian har avslutats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av ärendet och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 9, 2024/25:2292 (M) yrkande 16, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 99 och 112 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 30.

Öppen vetenskap och säkerhet

Öppen vetenskap som öppen tillgång till publikationer och forskningsdata är av stor betydelse av flera skäl, inte minst för att möjliggöra replikering av forskningsresultat och på så sätt i förlängningen öka förtroendet för forskningen. Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket har uppdrag att arbeta med mål om öppen tillgång till forskningsresultat och att lärosäten ska bidra i detta arbete. Det finns samtidigt ett behov av att säkerställa sekretess i vissa fall och utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen uppmärksammar den viktiga frågan om behovet av skydd och sekretess, i olika delar av hanteringen av forskningsverksamheten, och att Sverige behöver stärka säkerhetsarbetet. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att arbetet med ansvarsfull internationalisering har utvecklats under senare år och att lärosätenas och forskningsfinansiärernas arbete med detta fortsätter, bl.a. i form av regeringsuppdrag att ta fram särskilda riktlinjer för hur de berörda aktörerna kan förhålla sig till internationellt samarbete och behovet av åtgärder för att stärka säkerheten inom forskningsverksamheten.

Ur avsnittet "Övergripande forskningsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15, 16, 17, 18, 20, 24, 37, 39, 40, 43, 45, 46, 52, 53 och 54. Läs betänkandet

Lärosätenas möjligheter att rekrytera rätt kompetens till verksamheten är avgörande för utbildning och forskning av hög kvalitet som kommer samhället till nytta. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att rekrytering behöver ske i öppen konkurrens utifrån meriter och med transparens liksom att det behöver finnas tydliga karriärvägar som premierar excellens i varje steg. Det är också väsentligt att de bäst lämpade studenterna ser forskarstudier som ett attraktivt val. Utskottet konstaterar att det är respektive lärosäte som har arbetsgivaransvaret och därmed bär ansvaret för arbetet med rekrytering och karriärvägar. När det gäller olika typer av anställningsfrågor anser utskottet att det i dag inte finns skäl att föreslå ändringar i den gällande regleringen utöver den föreslagna ändringen av högskolelagen som innebär att fler ges möjlighet till förenad anställning mellan högskola och en sektor utanför högskolan.

När det gäller frågan om arbetet mot diskriminering inom högre utbildning, bl.a. bristande tillgänglighet, är det enligt utskottet tydligt i den gällande lagstiftningen att arbetsgivare och utbildningsanordnare har ansvar för att t.ex. arbeta förebyggande och främjande för att motverka diskriminering. Utskottet konstaterar att myndigheter som DO och UHR har i uppgift att stödja lärosätena i arbetet med att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter inom högskolan.

Utskottet anser att lika villkor för likartat arbete och meriter måste gälla för kvinnor och män för att Sverige fortsatt ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. Utskottet vill påminna om att det i högskolelagen slås fast att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet och att lärosätena har i uppdrag att arbeta för att verksamheterna ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Utskottet noterar att Vetenskapsrådet och UKÄ ska få i uppdrag att analysera jämställdheten vid svenska universitet och högskolor, i syfte att identifiera kvalitetsrisker för forskningen och att identifiera goda exempel på åtgärder som främjar kvalitet i forskning och utbildning. Utskottet vill också lyfta fram att UKÄ har i uppdrag att följa upp och utvärdera utfallet av rekryteringsmålen för professorer och särskilt studera dess effekter på kvaliteten i forskning och utbildning.

När det gäller frågor om internationella utbyten och samarbeten instämmer utskottet i regeringens bedömning att den nationella och internationella mobiliteten bör öka och att det är viktigt att regelverken inte utgör hinder för mobilitet. Utskottet välkomnar det arbete som regeringen genomför för att underlätta och ta bort hinder så att de bästa studenterna och forskarna ska välja Sverige. Arbetet omfattar bl.a. att se över det migrationsrättsliga regelverket så att det är förenligt med de behov som utländska studenter och forskare har. Utskottet noterar att UKÄ har i uppdrag att analysera och vid behov föreslå åtgärder som främjar mobilitet.

Utskottet finner inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser samt pågående och aviserat arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:554 (V) yrkande 28, 2024/25:1443 (SD) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1445 (SD) yrkande 5, 6, 10, 2024/25:3024 (S) yrkandena 95–98, 2024/25:3167 (C) yrkandena 28, 29 och 31, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 105 och 106, 2024/25:3309 (S) yrkande 21, 2024/25:3310 (V) yrkandena 3–4, 6–11, 2024/25:3312 (C) yrkandena 27, 28, 31–33 och 37 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 15–17.

Ur avsnittet "Forskare och doktorander" i betänkandet. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 3 rör främst samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:UbU10, 2022/23:UbU11 och 2023/24:UbU15. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Utredning av konsekvenser av lagförslaget, punkt 2 (C)

av Anders Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 26.

Ställningstagande

Förslaget att ändra högskolelagen för att öka möjligheterna för förenade anställningar är välkommet. Flera remissinstanser har dock lyft fram ett antal utmaningar och risker med förslaget, det handlar bl.a. om hur förslaget påverkar de anställdas arbetsvillkor, arbetsmiljö och arbetsrätt. Jag anser att regeringen behöver ta hänsyn till dessa synpunkter och göra en snabbutredning av förslagets konsekvenser innan lagändringen verkställs.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

2.

Övergripande mål, punkt 3 (C)

av Anders Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

Det övergripande målet för högre utbildning, forskning och innovationspolitik bör lyda som regeringens mål. Målet ska följas upp och utvärderas systematiskt enligt de delmål som vi också föreslår.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

3.

Förslag om nya delmål, punkt 4 (S, V)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Daniel Riazat (V), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 1.

Ställningstagande

Vi avvisar regeringens förslag till nya delmål för forskningspolitiken, med undantag för delmålet att Sverige ska vara ett av världens främsta innovationsländer. Vi ser inte att regeringen presenterar någon utvärdering eller uppföljning som motiverar de föreslagna förändringarna och vi ser stora risker med dessa förändringar. Avskaffandet av det tidigare tredje delmålet riskerar att styra bort frågan om forskningens samhällspåverkan och forskares samverkan med det omgivande samhället. Den regionala samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle som är så viktig för att bygga regional konkurrenskraft riskerar därmed att minska.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

4.

Övrigt om delmål, punkt 5 (S)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Robert Olesen (S) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 2 och

avslår motionerna

2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 2–4 och 6 samt

2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 10.

Ställningstagande

Vi anser att det nuvarande delmålet för forskningspolitiken från 2016 ska fortsätta att gälla, tillsammans med det föreslagna nya delmålet om innovation. De bör också utvärderas under den kommande fyraårsperioden.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

5.

Övrigt om delmål, punkt 5 (C)

av Anders Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 2–4 och 6 samt

avslår motionerna

2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 2 och

2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 10.

Ställningstagande

Jag anser att följande delmål för forskningspolitiken ska gälla:

– Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och innovation och de offentliga och privata investeringarna i forskning och innovation ska överstiga EU:s mål

– Det ska ske en övergripande och betydande kvalitetsförstärkning av forskningen

– Lärosätenas autonomi ska stärkas

– Samverkan ska öka, internationellt och nationellt, mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

6.

Övrigt om delmål, punkt 5 (MP)

av Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 10 och

avslår motionerna

2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 2 och

2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 2–4 och 6.

Ställningstagande

Jag anser att det även i fortsättningen ska finnas ett forskningspolitiskt delmål om samverkan och samhällspåverkan. Det är viktigt att lärosätena har en förmåga att samverka med det omgivande samhället och är en del av samhällsdebatten.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

7.

Särskilt om delmål om jämställdhet, punkt 6 (S, V, C, MP)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Mats Wiking (S), Daniel Riazat (V), Camilla Hansén (MP), Robert Olesen (S), Niklas Sigvardsson (S) och Anders Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet