Stärkta skolbibliotek

När det gäller yrkanden om att den föreslagna lagstiftningen behöver följas upp på olika sätt kan utskottet konstatera att det redan i dag finns krav på uppföljning av skolverksamheten där skolbibliotek ingår genom bestämmelser i skollagen om systematiskt kvalitetsarbete på lokal nivå och genom Skolinspektionens tillsynsarbete på nationell nivå. Enligt utskottets bedömning kommer den tydligare regleringen av tillgången till skolbibliotek att underlätta såväl huvudmännens arbete med och uppföljning av skolbiblioteksverksamheten som Skolinspektionens tillsyn av verksamheterna.

När det sedan gäller frågan om regeringens förslag om stärkta skolbibliotek har finansierats tillräckligt vill utskottet understryka att regeringen i propositionen redogjort för de ekonomiska konsekvenser som förslagen beräknas få för bl.a. kommunerna, regionerna, staten och enskilda huvudmän. Utskottet anser att regeringens redogörelse för kostnadskonsekvenserna för att införa stärkta skolbibliotek och den ersättning som beräknats är väl avvägd.

I fråga om yrkandet om att det bör upprättas tydliga ramar för vilka sanktionsmöjligheter som kan riktas mot skolor som inte lever upp till regeringens förslag i propositionen vill utskottet i detta sammanhang framhålla att Skolinspektionens uppdrag är att genom inspektion och tillståndsprövning se till att skolhuvudmän sköter sina verksamheter enligt gällande lagar och förordningar. Skolinspektionen ställer således krav på och bidrar till att skolhuvudmännen följer skollagens krav och att de utvecklar sina verksamheter och genomför förbättringar. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid en granskning. Om det upptäcks brister i verksamheten ska huvudmannen rätta till dessa. Skolinspektionen ska då ta ställning till vilket av verktygen eller vilken av sanktionerna i 26 kap. skollagen som ska användas. Utskottet ser därför inga skäl att föreslå någon särskild reglering av sanktioner mot huvudmän som inte lever upp till den föreslagna regleringen av skolbibliotek.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:575 (C) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1774 (MP) yrkande 12 och 2024/25:3217 (MP) yrkande 33.

Reservationer

1.

Tillhandahållande av skolbibliotek, punkt 2 (S, C)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Niels Paarup-Petersen (C), Niklas Sigvardsson (S) och Paula Örn (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:575 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och

avslår motion

2024/25:331 av Daniel Riazat m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Av propositionen framgår det att skolbibliotek ska kunna tillhandahållas på en annan skolenhet eller på ett folkbibliotek vid särskilda skäl. Ett sådant särskilt skäl kan vara skolor som är mycket små och har så få elever att det inte är möjligt att bedriva skolbiblioteksverksamhet på den egna skolenheten.

Det är viktigt att alla skolor möts av höga krav och förväntningar men att de också har förutsättningar att leva upp till dem. Det är därför i grunden positivt att mindre skolor, inte minst byskolor i glesbygd, är föremål för lättnader när det gäller kravet på bemannade skolbibliotek. Definitionen av särskilda skäl i propositionen är dock alldeles för diffus och otydlig. Det finns ett stort tolkningsutrymme i frågan. I propositionen specificeras särskilda skäl bl.a. med att elevantalet på skolan behöver vara ovanligt lågt och att elevantalet ska vara så begränsat att tillhandahållandet av ett skolbibliotek i egen regi skulle utgöra en orimligt stor del av den totala verksamheten vad gäller kostnader, bemanning osv. Mer än en fjärdedel av Sveriges skolor har färre än 100 elever och över hälften har 200 elever eller färre. Vilka skolor som åsyftas påverkar inte bara hur många skolor som anses skyldiga att tillhandahålla bemannade skolbibliotek och därigenom hur mycket resurser staten behöver tillskjuta till kommunerna. Det mycket omfattande tolkningsutrymmet medför dessutom att det finns stor risk att skolor, som egentligen har förutsättningar att tillhandahålla bemannade skolbibliotek, kan runda kraven. Mot bakgrund av detta behövs det ett förtydligande av vilka skolenheter som anses vara föremål för särskilda skäl att erbjuda en mer flexibel skolbiblioteksverksamhet

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

2.

Tillhandahållande av skolbibliotek, punkt 2 (V)

av Daniel Riazat (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:331 av Daniel Riazat m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår motion

2024/25:575 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

Varje elev i grund- och gymnasieskolan ska ha likvärdig tillgång till en välfungerande skolbiblioteksverksamhet. Utbildade bibliotekarier, rätt utrustning och lokaler samt ett brett utbud av medier såsom tidskrifter och böcker, såväl fysiska som digitala, är centralt.

I propositionen nämner regeringen att skolbibliotekens ändamål ska vara elevers läsande och medie- och informationskunnighet. Det är därför viktigt att även betona att tillgång till facklitteratur och databaser för kunskapsinhämtning är centralt för att skolbiblioteket ska bli en resurs i ämnesundervisningen brett, inte bara inom språkundervisningen.

I propositionen föreslår regeringen att det vid särskilda skäl ska vara tillåtet att tillhandahålla bibliotek på entreprenad. Den möjligheten kan utnyttjas av vinstdrivande skolkoncerner och det finns exempel på att avsaknad av skolbibliotek leder till större vinstmarginaler. Lagregleringen av särskilda skäl för entreprenad bör därför följas upp i en utvärdering av lagförslaget ett år efter ikraftträdandet.

Ur avsnittet "Uppföljning, resurser och sanktioner" i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

Utskottet anser att det för kvaliteten i skolbiblioteksverksamheten är viktigt att bemanna den med skolbibliotekarier. De föreslagna ändringar i skollagen som utskottet ställt sig bakom innebär att det införs ett uttryckligt krav i skollagen på att skolbiblioteken ska vara bemannade i sådan utsträckning att ändamålen med skolbibliotek uppnås, dvs. att ett skolbibliotek ska främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet. Utskottet kan även konstatera att de föreslagna ändringarna tillåter att skolbibliotek, om det finns särskilda skäl, ska få tillhandahållas på bl.a. en annan skolenhet eller ett folkbibliotek. Genom förslagen i propositionen får motion 2024/25:3161 (C) yrkande 80 i huvudsak anses vara tillgodosedd, och utskottet avstyrker därmed motionsyrkandet.

När det gäller yrkandet om att varje huvudman ska anställa personal som i första hand har en examen från en högskoleutbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap eller i andra hand en examen från en annan relevant högskoleutbildning kan utskottet konstatera följande. Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel (U 2019:04) har framhållit att det råder brist på utbildade bibliotekarier. Det innebär att det kan bli svårt att anställa personal med den utbildningen. Utskottet anser därför att det krav som är realistiskt att ställa i sammanhanget är det krav som regeringen föreslår, nämligen att huvudmän ska sträva efter att i första hand anställa personal som har en examen från en högskoleutbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap och i andra hand personal med en examen från en annan relevant högskoleutbildning. Detta möjliggör enligt utskottets mening en viss flexibilitet för huvudmännen att utifrån de lokala förutsättningarna få till en lämplig lösning.

Utskottet avstyrker därmed motion 2024/25:331 (V) yrkande 2.

Ur avsnittet "Bemanningen av skolbibliotek" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller yrkanden om att den föreslagna lagstiftningen behöver följas upp på olika sätt kan utskottet konstatera att det redan i dag finns krav på uppföljning av skolverksamheten där skolbibliotek ingår genom bestämmelser i skollagen om systematiskt kvalitetsarbete på lokal nivå och genom Skolinspektionens tillsynsarbete på nationell nivå. Enligt utskottets bedömning kommer den tydligare regleringen av tillgången till skolbibliotek att underlätta såväl huvudmännens arbete med och uppföljning av skolbiblioteksverksamheten som Skolinspektionens tillsyn av verksamheterna.

När det sedan gäller frågan om regeringens förslag om stärkta skolbibliotek har finansierats tillräckligt vill utskottet understryka att regeringen i propositionen redogjort för de ekonomiska konsekvenser som förslagen beräknas få för bl.a. kommunerna, regionerna, staten och enskilda huvudmän. Utskottet anser att regeringens redogörelse för kostnadskonsekvenserna för att införa stärkta skolbibliotek och den ersättning som beräknats är väl avvägd.

I fråga om yrkandet om att det bör upprättas tydliga ramar för vilka sanktionsmöjligheter som kan riktas mot skolor som inte lever upp till regeringens förslag i propositionen vill utskottet i detta sammanhang framhålla att Skolinspektionens uppdrag är att genom inspektion och tillståndsprövning se till att skolhuvudmän sköter sina verksamheter enligt gällande lagar och förordningar. Skolinspektionen ställer således krav på och bidrar till att skolhuvudmännen följer skollagens krav och att de utvecklar sina verksamheter och genomför förbättringar. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid en granskning. Om det upptäcks brister i verksamheten ska huvudmannen rätta till dessa. Skolinspektionen ska då ta ställning till vilket av verktygen eller vilken av sanktionerna i 26 kap. skollagen som ska användas. Utskottet ser därför inga skäl att föreslå någon särskild reglering av sanktioner mot huvudmän som inte lever upp till den föreslagna regleringen av skolbibliotek.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:575 (C) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1774 (MP) yrkande 12 och 2024/25:3217 (MP) yrkande 33.

Reservationer

1.

Tillhandahållande av skolbibliotek, punkt 2 (S, C)

av Åsa Westlund (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Niels Paarup-Petersen (C), Niklas Sigvardsson (S) och Paula Örn (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:575 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och

avslår motion

2024/25:331 av Daniel Riazat m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Av propositionen framgår det att skolbibliotek ska kunna tillhandahållas på en annan skolenhet eller på ett folkbibliotek vid särskilda skäl. Ett sådant särskilt skäl kan vara skolor som är mycket små och har så få elever att det inte är möjligt att bedriva skolbiblioteksverksamhet på den egna skolenheten.

Det är viktigt att alla skolor möts av höga krav och förväntningar men att de också har förutsättningar att leva upp till dem. Det är därför i grunden positivt att mindre skolor, inte minst byskolor i glesbygd, är föremål för lättnader när det gäller kravet på bemannade skolbibliotek. Definitionen av särskilda skäl i propositionen är dock alldeles för diffus och otydlig. Det finns ett stort tolkningsutrymme i frågan. I propositionen specificeras särskilda skäl bl.a. med att elevantalet på skolan behöver vara ovanligt lågt och att elevantalet ska vara så begränsat att tillhandahållandet av ett skolbibliotek i egen regi skulle utgöra en orimligt stor del av den totala verksamheten vad gäller kostnader, bemanning osv. Mer än en fjärdedel av Sveriges skolor har färre än 100 elever och över hälften har 200 elever eller färre. Vilka skolor som åsyftas påverkar inte bara hur många skolor som anses skyldiga att tillhandahålla bemannade skolbibliotek och därigenom hur mycket resurser staten behöver tillskjuta till kommunerna. Det mycket omfattande tolkningsutrymmet medför dessutom att det finns stor risk att skolor, som egentligen har förutsättningar att tillhandahålla bemannade skolbibliotek, kan runda kraven. Mot bakgrund av detta behövs det ett förtydligande av vilka skolenheter som anses vara föremål för särskilda skäl att erbjuda en mer flexibel skolbiblioteksverksamhet

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

2.

Tillhandahållande av skolbibliotek, punkt 2 (V)

av Daniel Riazat (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:331 av Daniel Riazat m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår motion

2024/25:575 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

Varje elev i grund- och gymnasieskolan ska ha likvärdig tillgång till en välfungerande skolbiblioteksverksamhet. Utbildade bibliotekarier, rätt utrustning och lokaler samt ett brett utbud av medier såsom tidskrifter och böcker, såväl fysiska som digitala, är centralt.

I propositionen nämner regeringen att skolbibliotekens ändamål ska vara elevers läsande och medie- och informationskunnighet. Det är därför viktigt att även betona att tillgång till facklitteratur och databaser för kunskapsinhämtning är centralt för att skolbiblioteket ska bli en resurs i ämnesundervisningen brett, inte bara inom språkundervisningen.

I propositionen föreslår regeringen att det vid särskilda skäl ska vara tillåtet att tillhandahålla bibliotek på entreprenad. Den möjligheten kan utnyttjas av vinstdrivande skolkoncerner och det finns exempel på att avsaknad av skolbibliotek leder till större vinstmarginaler. Lagregleringen av särskilda skäl för entreprenad bör därför följas upp i en utvärdering av lagförslaget ett år efter ikraftträdandet.

Ur avsnittet "Uppföljning, resurser och sanktioner" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utskottet instämmer i det som regeringen anför om att huvudregeln bör vara att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten. Utskottet delar även regeringens bedömning att det finns ett behov av en viss flexibilitet utifrån huvudmännens och skolornas olika förutsättningar och att det därför, när det finns särskilda skäl, bör finnas en begränsad möjlighet till undantag från ett krav på tillgång till skolbibliotek på den egna skolenheten.

När det gäller frågan om det behövs ett förtydligande av vilka skolenheter som kan anses vara föremål för särskilda skäl har utskottet i föregående avsnitt föreslagit att riksdagen ska anta regeringens förslag bl.a. i frågan om vad ett särskilt skäl kan vara. Utskottet kan även konstatera att regeringen aviserar i propositionen att den avser att följa tillämpningen av lagen och då särskilt tillämpningen av särskilda skäl. Utskottet finner därför inga skäl att föreslå något förtydligande i denna fråga. Utskottet avstyrker med det anförda motion 2024/25:575 (C) yrkande 1.

När det sedan gäller frågan om möjligheten för huvudmän att vid särskilda skäl tillhandahålla bibliotek på entreprenad kan utnyttjas av vinstdrivande skolkoncerner där avsaknad av skolbibliotek leder till större vinstmarginaler vill utskottet framhålla följande. Entreprenadbestämmelserna i skollagen innebär att huvudmannen har kvar ansvaret för skolbiblioteksverksamheten även när den tillhandahålls av någon annan. Det är således fortfarande huvudmannen som ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och andra författningar (jfr. 2 kap. 8 § och 23 kap. 2 § skollagen). Mot denna bakgrund och mot bakgrund av att regeringen avser att följa upp tillämpningen av särskilda skäl avstyrker utskottet motion 2024/25:331 (V) yrkande 1.

Ur avsnittet "Tillhandahållande av skolbibliotek" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 6. Läs betänkandet