Studiestöd

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det svenska studiestödet är, och ska fortsätta att vara, ett av världens mest generösa. Ett väl avvägt studiestödssystem skapar förutsättningar både för enskilda och för Sverige som nation att växa med kunskap och bidra till samhällets utveckling. Studiestödet är grund-läggande för en jämlik utbildning och ger alla, oavsett bakgrund, möjlighet att studera. Flexibla och väl anpassade beloppsnivåer möjliggör komplettering av tidigare studier eller vidare studier på en högre nivå oavsett ekonomiska förutsättningar. På så sätt slår studiestödssystemet vakt om ett bildningsideal samtidigt som det bidrar till en bättre kompetensförsörjning.

När det gäller motionsyrkanden med förslag om att på olika sätt förändra och stärka olika bidrag i studiestödssystemet, bl.a. genom ändrade villkor för vissa utbildningar och vissa grupper av studerande, vill utskottet framhålla att studiestödssystemet, så som det är utformat i dag, är generöst och ger goda möjligheter för studier för personer i olika livssituationer. Här kan exempelvis nämnas de möjligheter som finns för vissa grupper att ansöka om extra veckor med studiemedel och om extra bidrag och lån. Utskottet noterar att regeringen avser att se över studiestödssystemet (prop. 2024/25:1 utg.omr. 15 avsnitt 2.9). Utskottet konstaterar att de utgångspunkter för den kommande översynen som regeringen har presenterat berör områden som lyfts upp i motionsyrkandena. Detta gäller t.ex. utgångspunkterna att tryggheten för de studerande ska värnas och de studerandes skuldsättning ska beaktas samt att studiestödssystemet ska vara följsamt mot dagens och framtida utbildningssystem och arbetsmarknadens behov. Utskottet ser inte att det finns skäl att föregripa det arbete som regeringen har aviserat ska påbörjas.

När det särskilt gäller frågan om inackorderingsstöd för gymnasieelever noterar utskottet att Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola (SOU 2020:33) i juni 2020 bl.a. har föreslagit att staten ska ta över det samlade ansvaret för stöd för inackordering. Regeringen valde då att inte gå vidare med förslaget. Utskottet finner inga skäl att i dag göra en annan bedömning.

När det gäller frågan om omställningsstudiestöd kan utskottet konstatera att intresset för stödet blivit större än vad som tidigare beräknats och att administrationen av stödet är komplex och tidskrävande. Utskottet vill hänvisa till att riksdagen har beslutat att tillfälligt höja anslaget till CSN för att ge myndigheten ekonomiska förutsättningar att klara av den stora ärendemängden (prop. 2024/25:1 utg.omr. 15, bet. 2024/25:UbU2, rskr. 2024/25:103) och att riksdagen har beslutat om regelförenklingarna för stödet (prop. 2023/24:168, bet. 2024/25:UbU5, rskr. 2024/25:30). Besluten ökar sannolikheten att studerande får beslut om stöd i tid inför sina planerade studier.

När det gäller yrkandet om att den kommande översynen av studiestödssystemet ska genomföras i form av en parlamentarisk kommitté konstaterar utskottet att det är viktigt med en långsiktig hållbarhet i systemet. Utskottet ser dock inga skäl att gå ifrån den ordinarie ordningen att regeringen beslutar om formerna för översynen.

Utskottet finner heller inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de förslag som förs fram i övriga yrkanden.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2024/25:281 (KD), 2024/25:338 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:464 (S), 2024/25:1519 (S), 2024/25:2273 (SD), 2024/25:2453 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2517 (S), 2024/25:3052 (MP) yrkande 22, 2024/25:3217 (MP) yrkande 91 och 2024/25:3219 (S) yrkandena 2, 4 och 8.

Ur avsnittet "Villkor för studiestöd" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det svenska studiestödet är, och ska fortsätta att vara, ett av världens mest generösa. Ett väl avvägt studiestödssystem skapar förutsättningar både för enskilda och för Sverige som nation att växa med kunskap och bidra till samhällets utveckling. Studiestödet är grund-läggande för en jämlik utbildning och ger alla, oavsett bakgrund, möjlighet att studera. Flexibla och väl anpassade beloppsnivåer möjliggör komplettering av tidigare studier eller vidare studier på en högre nivå oavsett ekonomiska förutsättningar. På så sätt slår studiestödssystemet vakt om ett bildningsideal samtidigt som det bidrar till en bättre kompetensförsörjning.

När det gäller motionsyrkanden med förslag om att på olika sätt förändra och stärka olika bidrag i studiestödssystemet, bl.a. genom ändrade villkor för vissa utbildningar och vissa grupper av studerande, vill utskottet framhålla att studiestödssystemet, så som det är utformat i dag, är generöst och ger goda möjligheter för studier för personer i olika livssituationer. Här kan exempelvis nämnas de möjligheter som finns för vissa grupper att ansöka om extra veckor med studiemedel och om extra bidrag och lån. Utskottet noterar att regeringen avser att se över studiestödssystemet (prop. 2024/25:1 utg.omr. 15 avsnitt 2.9). Utskottet konstaterar att de utgångspunkter för den kommande översynen som regeringen har presenterat berör områden som lyfts upp i motionsyrkandena. Detta gäller t.ex. utgångspunkterna att tryggheten för de studerande ska värnas och de studerandes skuldsättning ska beaktas samt att studiestödssystemet ska vara följsamt mot dagens och framtida utbildningssystem och arbetsmarknadens behov. Utskottet ser inte att det finns skäl att föregripa det arbete som regeringen har aviserat ska påbörjas.

När det särskilt gäller frågan om inackorderingsstöd för gymnasieelever noterar utskottet att Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola (SOU 2020:33) i juni 2020 bl.a. har föreslagit att staten ska ta över det samlade ansvaret för stöd för inackordering. Regeringen valde då att inte gå vidare med förslaget. Utskottet finner inga skäl att i dag göra en annan bedömning.

När det gäller frågan om omställningsstudiestöd kan utskottet konstatera att intresset för stödet blivit större än vad som tidigare beräknats och att administrationen av stödet är komplex och tidskrävande. Utskottet vill hänvisa till att riksdagen har beslutat att tillfälligt höja anslaget till CSN för att ge myndigheten ekonomiska förutsättningar att klara av den stora ärendemängden (prop. 2024/25:1 utg.omr. 15, bet. 2024/25:UbU2, rskr. 2024/25:103) och att riksdagen har beslutat om regelförenklingarna för stödet (prop. 2023/24:168, bet. 2024/25:UbU5, rskr. 2024/25:30). Besluten ökar sannolikheten att studerande får beslut om stöd i tid inför sina planerade studier.

När det gäller yrkandet om att den kommande översynen av studiestödssystemet ska genomföras i form av en parlamentarisk kommitté konstaterar utskottet att det är viktigt med en långsiktig hållbarhet i systemet. Utskottet ser dock inga skäl att gå ifrån den ordinarie ordningen att regeringen beslutar om formerna för översynen.

Utskottet finner heller inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de förslag som förs fram i övriga yrkanden.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2024/25:281 (KD), 2024/25:338 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:464 (S), 2024/25:1519 (S), 2024/25:2273 (SD), 2024/25:2453 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2517 (S), 2024/25:3052 (MP) yrkande 22, 2024/25:3217 (MP) yrkande 91 och 2024/25:3219 (S) yrkandena 2, 4 och 8.

Ur avsnittet "Villkor för studiestöd" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet

Det finns i dag inom gällande regelverk ingen möjlighet att få studielån avskrivna för personer som tar arbete i någon särskild del av landet eller som utbildar sig till ett visst yrke. Det finns heller ingen möjlighet att få en statlig examenspremie.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen framhållit (senast i bet. 2023/24:UbU7) att avskrivning av studieskulder för vissa yrkesgrupper skulle kunna leda till att låntagarna uppfattar systemet som orättvist och att det finns svårigheter med att använda studiestödssystemet som ett regionalpolitiskt instrument, exempelvis genom avskrivning av studieskulder för akademiker som bosätter sig i glesbygd. Utskottet står fast vid dessa uppfattningar. Utskottet avstyrker därmed motion 2024/25:554 (V) yrkande 10.

När det gäller frågan om examenspremie för att öka studenternas incitament att avsluta sina studier inom utsatt tid kan utskottet konstatera att regeringen aviserat att det finns behov av en översyn av studiestödssystemet (prop. 2024/25:1 utg.omr. 15 avsnitt 2.9). En av utgångspunkterna för översynen ska enligt regeringen vara att studiestödet ska bidra till en ökad genomströmning vid högre utbildning. Utskottet ser inga skäl att föregripa den översyn av studiestödssystemet som regeringen aviserat och avstyrker därmed motion 2024/25:3167 (C) yrkande 25.

Ur avsnittet "Avskrivning av studielån och examenspremie" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller yrkanden om studiestartsstöd vill utskottet inledningsvis framhålla att det är av stor vikt att fler personer med kort utbildningsbakgrund rekryteras till studier för att på så sätt stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det behöver vara enkelt att förstå vilka möjligheter till försörjning som finns för den som behöver studera för att öka möjligheterna att få en anställning.

Utskottet noterar i likhet med regeringen att en hög andel av dem som har tagit del av studiestartsstödet redan har en gymnasieutbildning, vilket inte är i linje med stödets syfte, och att det därmed finns en överhängande risk för felaktiga utbetalningar. Utskottet delar därför regeringens bedömning att studiestartsstödet bör avvecklas. Utskottet konstaterar samtidigt att arbetssökande med kort utbildning kan få andra typer av ekonomiska stöd. Det kan t.ex. under vissa förutsättningar vara möjligt att studera inom det reguljära utbildningssystemet med aktivitetsstöd (2 kap. 1 § förordningen [2017:819] om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser). Utskottet konstaterar också att Utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet (S 2022:16) bl.a. har i uppdrag att klargöra rollfördelningen mellan staten och kommunerna för att säkerställa att biståndsmottagare får vägledning och stöd i samband med sina studier. Uppdraget ska redovisas senast den 14 februari 2025.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:856 (V) yrkande 23, 2024/25:3070 (S) yrkande 21 och 2024/25:3219 (S) yrkande 7.

Ur avsnittet "Studiestartsstöd" i betänkandet. Läs betänkandet