Förskolan

Utskottet vill inledningsvis betona förskolans centrala roll för barns utveckling och lärande och för att ge en bra grund att stå på inför skolstarten.

I fråga om yrkandena om att erbjuda fler barn förskola vill utskottet hänvisa till de lagändringar som har gjorts för att öka deltagandet i förskolan. Sedan hösten 2023 är bl.a. varje hemkommun skyldig att genom uppsökande verksamhet ta kontakt med vårdnadshavare inför hösten det år då barnet fyller tre år och informera om förskolans syfte och barnets rätt till förskola. Alla kommuner behöver också erbjuda och reservera en förskoleplats till vissa grupper av barn även om barnets vårdnadshavare inte har ansökt om förskoleplats. Vidare vill utskottet uppmärksamma att en särskild utredare har fått i uppdrag av regeringen att bl.a. överväga hur det kan införas en obligatorisk språkförskola för vissa barn som behöver en bättre språkutveckling i svenska. Utskottet noterar också i sammanhanget att Skolinspektionen nu genomför en kvalitetsgranskning av kommunernas arbete med att få fler barn att delta i förskolans verksamhet. Utskottet ser inte skäl att föregripa det pågående arbetet.

När det gäller yrkandena om att barnomsorg på kvällar, nätter och helger ska finnas för dem som behöver det vill utskottet anföra följande. Utskottet delar uppfattningen att detta är en viktig fråga och vill framhålla att det i ett modernt samhälle bör finnas tillgänglig barnomsorg av god kvalitet på de tider när föräldrarna faktiskt arbetar. Av 25 kap. 5 § skollagen framgår att kommunerna ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete och familjens situation i övrigt. Utskottet anser att gällande lagstiftning är väl avvägd i detta avseende. Utskottet vill också hänvisa till att statsbidrag lämnas för att stimulera kommunerna att i ökad utsträckning erbjuda omsorg under kvällar, nätter och helger.

När det gäller frågan om avgift för plats i förskola kan utskottet konstatera att samtliga kommuner i dag får statsbidrag för att tillämpa den s.k. maxtaxan som innebär att det finns ett tak för hur hög förskoleavgiften får bli. Utskottet anser att gällande rätt om avgifter i förskolan är väl avvägd.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2024/25:916 (S), 2024/25:1660 (KD), 2024/25:1685 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1811 (S) och 2024/25:3217 (MP) yrkandena 55–57, 60 och 87.

Ur avsnittet "Deltagande i förskola" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Utskottet vill understryka att det är väsentligt att verksamheten i förskolan håller hög kvalitet. Förskolan ska vara trygg och lärorik för alla barn. Vidare vill utskottet framhålla vikten av att förskolan ger barn goda och likvärdiga förutsättningar inför övergången till skolan.

När det gäller yrkandena om mindre barngrupper och ökad personaltäthet i förskolan anser utskottet att det är angelägna frågor för förskolans kvalitet. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till att en särskild utredare har fått i uppdrag av regeringen att utreda vilka åtgärder, inklusive reglering, som kan vidtas för att säkerställa att alla förskolor har barngrupper med lämplig storlek och personaltäthet. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas. Utskottet vill också uppmärksamma att statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan bl.a. kan användas för att sträva efter att barngrupperna ska ha en storlek som överensstämmer med Skolverkets riktmärke.

När det gäller yrkandet om att utreda rätten till särskilt stöd vill utskottet hänvisa till gällande regelverk. Av skollagen framgår att barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling ska få det stöd som deras speciella behov kräver och att rektorn ska se till att barnet ges sådant stöd. Av läroplanen för förskolan framgår bl.a. också att förskollärare ska ansvara för att vid övergångar särskilt uppmärksamma barn som är i behov av särskilt stöd. Utskottet ser inte skäl att föreslå att det tillsätts en sådan utredning som efterfrågas.

När det gäller yrkanden om att stärka modersmålsstödet i förskolan vill utskottet hänvisa till bl.a. läroplanen för förskolan, där det tydligt framgår att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Utskottet vill också uppmärksamma det stödmaterial som Skolverket har tagit fram till förskolor om hur de kan arbeta språkutvecklande med flerspråkiga barn i förskolan. Utskottet ser inte behov av att vidta ytterligare åtgärder.

När det gäller yrkandet om att tillsätta en förskolekommission som syftar till att öka kvaliteten och likvärdigheten i förskolan vill utskottet hänvisa till den utredning som regeringen har tillsatt som bl.a. ska lämna förslag om hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig förskola av god kvalitet. Utskottet vill också uppmärksamma att Statskontoret har i uppdrag att utvärdera insatser och åtgärder för ökad kvalitet och likvärdighet i skolväsendet. Utskottet noterar även att Riksrevisionen nu granskar likvärdigheten i förskolan. Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1448 (SD) yrkande 12, 2024/25:1931 (V) yrkandena 19, 20, 23 och 24, 2024/25:1932 (V) yrkande 1, 2024/25:2128 (S), 2024/25:3024 (S) yrkande 16, 2024/25:3161 (C) yrkande 5 och 2024/25:3217 (MP) yrkandena 11 och 54.

Ur avsnittet "Kvalitet och likvärdighet i förskolan" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4 och 7. Läs betänkandet

Utskottet vill understryka att det är väsentligt att verksamheten i förskolan håller hög kvalitet. Förskolan ska vara trygg och lärorik för alla barn. Vidare vill utskottet framhålla vikten av att förskolan ger barn goda och likvärdiga förutsättningar inför övergången till skolan.

När det gäller yrkandena om mindre barngrupper och ökad personaltäthet i förskolan anser utskottet att det är angelägna frågor för förskolans kvalitet. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till att en särskild utredare har fått i uppdrag av regeringen att utreda vilka åtgärder, inklusive reglering, som kan vidtas för att säkerställa att alla förskolor har barngrupper med lämplig storlek och personaltäthet. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas. Utskottet vill också uppmärksamma att statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan bl.a. kan användas för att sträva efter att barngrupperna ska ha en storlek som överensstämmer med Skolverkets riktmärke.

När det gäller yrkandet om att utreda rätten till särskilt stöd vill utskottet hänvisa till gällande regelverk. Av skollagen framgår att barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling ska få det stöd som deras speciella behov kräver och att rektorn ska se till att barnet ges sådant stöd. Av läroplanen för förskolan framgår bl.a. också att förskollärare ska ansvara för att vid övergångar särskilt uppmärksamma barn som är i behov av särskilt stöd. Utskottet ser inte skäl att föreslå att det tillsätts en sådan utredning som efterfrågas.

När det gäller yrkanden om att stärka modersmålsstödet i förskolan vill utskottet hänvisa till bl.a. läroplanen för förskolan, där det tydligt framgår att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Utskottet vill också uppmärksamma det stödmaterial som Skolverket har tagit fram till förskolor om hur de kan arbeta språkutvecklande med flerspråkiga barn i förskolan. Utskottet ser inte behov av att vidta ytterligare åtgärder.

När det gäller yrkandet om att tillsätta en förskolekommission som syftar till att öka kvaliteten och likvärdigheten i förskolan vill utskottet hänvisa till den utredning som regeringen har tillsatt som bl.a. ska lämna förslag om hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig förskola av god kvalitet. Utskottet vill också uppmärksamma att Statskontoret har i uppdrag att utvärdera insatser och åtgärder för ökad kvalitet och likvärdighet i skolväsendet. Utskottet noterar även att Riksrevisionen nu granskar likvärdigheten i förskolan. Utskottet ser inte skäl att föregripa det arbete som pågår.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1448 (SD) yrkande 12, 2024/25:1931 (V) yrkandena 19, 20, 23 och 24, 2024/25:1932 (V) yrkande 1, 2024/25:2128 (S), 2024/25:3024 (S) yrkande 16, 2024/25:3161 (C) yrkande 5 och 2024/25:3217 (MP) yrkandena 11 och 54.

Ur avsnittet "Kvalitet och likvärdighet i förskolan" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4 och 5. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:UbU4 och 2023/24:UbU8. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Erbjudande av förskola, punkt 1 (S)

av Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Aylin Nouri (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1685 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkande 2 och

avslår motionerna

2024/25:1660 av Camilla Rinaldo Miller (KD) och

2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 55–57 och 60.

Ställningstagande

Arbetsmarknaden har förändrats över tid och allt fler, särskilt i arbetaryrken, jobbar skift, nätter och helger och har svårt att ordna med barntillsyn om inte kommunen erbjuder barnomsorg på dessa tider. Det statsbidrag som finns att söka för kommuner som erbjuder barnomsorg på obekväma arbetstider motsvarar långt ifrån deras kostnad för detta. Vi anser därför att finansieringen av barnomsorg på obekväm arbetstid bör ses över.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

2.

Erbjudande av förskola, punkt 1 (MP)

av Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 55–57 och 60 samt

avslår motionerna

2024/25:1660 av Camilla Rinaldo Miller (KD) och

2024/25:1685 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkande 2.

Ställningstagande

Det är viktigt att förskolan kommer alla barn till del, inte minst eftersom den har stor betydelse för barns utveckling och framtida skolresultat. Alla barn ska därför ha rätt till direktinskrivning i förskolan. Det innebär att kommunerna, utan att vårdnadshavarna har ansökt om det, ska erbjuda barn plats vid en förskola inför höstterminen det kalenderår då barnet fyller tre år. Att ge alla familjer samma chans att skriva in sitt barn i förskolan skulle öka jämlikheten i Sverige. Om platsen inte tas i anspråk, bör en ny plats på en specifik förskola erbjudas varje år. Vidare vill jag att kommunerna ska följa upp de barn mellan två och fem år som inte tar del av förskolan. Jag anser också att den allmänna förskolan bör utökas från 15 till 30 timmar i veckan. Vidare anser jag att förskolan ska vara avgiftsfri för låginkomsttagare med barn i förskolan från två års ålder och att den på sikt ska vara avgiftsfri för alla.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

3.

Omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds, punkt 2 (S, V, MP)

av Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Aylin Nouri (S), Camilla Hansén (MP), Rose-Marie Carlsson (S), Niklas Sigvardsson (S) och Nadja Awad (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1685 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkande 1,

2024/25:1811 av Patrik Lundqvist m.fl. (S) och

2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 87 och

avslår motion

2024/25:916 av Magnus Manhammar (S).

Ställningstagande

För en jämställd arbetsmarknad krävs en bra och tillgänglig barnomsorg, men i dag möter barnomsorgen inte alla barns och föräldrars behov.

På senare år har tillgången till barnomsorg på obekväm arbetstid minskat från att finnas i 202 kommuner 2019 till bara 167 kommuner 2023 (statistik från Skolverket). Kommunerna är inte skyldiga att erbjuda barnomsorg på obekväma tider, vilket orsakar stora problem för de föräldrar som arbetar kvällar, nätter, helger eller mycket tidigt på morgonen. Särskilt ensamstående kan hamna i en situation där de saknar barntillsyn och måste avstå från arbete helt eller delvis. Vi anser att alla föräldrar och barn ska ha samma rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid och att lagstiftningen därför bör ses över.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

4.

Barngruppernas storlek och personaltäthet i förskolan, punkt 3 (S)

av Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Aylin Nouri (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2128 av Sanna Backeskog m.fl. (S) och

avslår motionerna

2024/25:1448 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 12,

2024/25:1931 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 19 och 20 samt

2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 11 och 54.

Ställningstagande

Vi anser att alla barn har rätt till en likvärdig förskola med hög kvalitet oavsett var i landet man bor.

Skolverkets riktlinjer för storleken på åldersindelade barngrupper i förskolan har haft en viss effekt på kommunernas planering och organisering, men vi anser att det går alldeles för långsamt. Fackförbundet Sveriges Lärares undersökning från 2023 visar att 55 procent av alla åldersindelade grupper är större än vad Skolverket rekommenderar. Det motsvarar, enligt Sveriges Lärare, nästan 10 000 barngrupper. Fackförbundet understryker att stora barngrupper påverkar barnens möjligheter att ta del av undervisning och läroplan och samtidigt begränsar förskollärares möjligheter att utföra sitt arbete på det sätt de är utbildade för.

Vi anser därför att Skolverkets riktlinjer för storleken på barngrupper behöver ses över och skärpas samtidigt som resurserna till kommunerna behöver stärkas. Det är en huvuduppgift för staten att säkerställa att det som står i styrdokument också har förutsättningar att följas i alla kommuner, i alla förskolor.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet