Övergripande skolfrågor

Utgångspunkten för skolan är att alla elever ska få förutsättningar att nå målen för utbildningen och tidigt få det stöd de behöver. Grunden för detta arbete läggs redan i förskolan och under de tidiga skolåren. Sverige måste återupprätta en stark kunskapsskola. Det är centralt för hur väl eleverna lyckas med att nå utbildningens mål och med sina fortsatta studier och yrkesliv.

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkanden om en likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Utskottet hänvisar vidare till det regeringsuppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet som Skolverket och SPSM har. Myndigheterna ska enligt uppdraget gemensamt erbjuda och genomföra kvalitetsdialoger med huvudmännen inom skolväsendet och redovisa erfarenheterna av arbetet med kvalitetsdialogerna till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2025 (U2023/01278). Utskottet vill också framhålla Statskontorets uppdrag från regeringen att utvärdera det aktuella uppdraget och att en bedömning av insatsernas resultat kommer först i slutredovisningen den 28 februari 2026. Utskottet vill även hänvisa till uppdraget till Skolverket att göra riktade insatser för högre kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse som bl.a. ska bidra till en mer likvärdig utbildning inom det svenska skolväsendet. Utskottet avstyrker med anledning av det pågående arbetet i frågan motionerna 2024/25:1254 (S), 2024/25:3024 (S) yrkandena 22 och 53 samt 2024/25:3217(MP) yrkande 23.

Kunskapsutveckling och skolplikt

Utskottet kan konstatera att flertalet yrkanden innehåller olika förslag på hur man kan höja kunskapsresultaten i skolan. Många elever lämnar i dag skolan utan tillräckliga kunskaper. Utskottet vill därför informera om det arbete som regeringen utför för att öka elevernas kunskapsinhämtning i skolan. Utskottet vill inledningsvis lyfta fram att regeringen har förstärkt kunskapsbidraget genom att öka anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling med 700 000 000 kronor 2025. Regeringen har även gett Skolverket i uppdrag att analysera hur huvudmän använder och fördelar medel som de tilldelas inom ramen för kunskapsbidraget och med utgångspunkt i analysen förbättra informationen om hur bidraget kan användas för att, utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, stärka utbildningens kvalitet så att alla elever kan nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Utskottet vill även lyfta fram förslagen i regeringens proposition En tioårig grundskola (prop. 2024/25:143) som kommer att ge eleverna en mer strukturerad och sammanhängande utbildning från tidig ålder, vilket bör leda till högre kunskapsresultat. Propositionen planeras att behandlas av riksdagen under våren 2025.

Utskottet vill vidare framföra att de förslag som Läroplansutredningen lämnar har fokus på elevers lärande och kunskapsutveckling. Vidare kan utskottet konstatera att Utredningen om Mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det föreslår att en försöksverksamhet ska genomföras där elever på olika sätt får mer undervisningstid. Utredningen förordar även att förslaget med förstärkningsundervisning, efter genomförd försöksverksamhet, införs i stället för en utbyggd lovskola, såväl frivillig som obligatorisk. Utredningens bedömning är att det är en åtgärd som har större chanser att ge långvariga positiva effekter för eleverna.

Regeringen har även gett Skolverket ett uppdrag att göra riktade insatser för högre kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse i syfte att höja kunskapsresultaten i grundskolan, den anpassade grundskolan, gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan. I uppdraget pekar regeringen särskilt på att pojkar fortfarande har sämre kunskapsresultat i skolsystemet än flickor och framhåller att en förutsättning för ökade kunskapsresultat och högre måluppfyllelse är att förskollärare och lärare får goda förutsättningar att bedriva en bra undervisning och får möjligheter att stärka undervisningens kvalitet.

När det gäller yrkandena med förslag om förändringar i regelverket om skolplikt hänvisar utskottet till att det regelverk som gäller nu är väl avvägt.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:260, 2024/25:366 (S), 2024/25:1447 (SD) yrkande 12, 2024/25:1497 (M), 2024/25:1595 (S), 2024/25:3024 (S) yrkandena 38, 42 och 54, 2024/25:3161 (C) yrkandena 19, 26 och 28 samt 2024/25:3217 (MP) yrkande 21.

Svenska i skolan

När det gäller yrkandena om användningen av svenska språket i skolan vill utskottet påminna om att svenska enligt språklagen är huvudspråk i Sverige och att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Utskottet vill framhålla att regeringen har gjort flera satsningar som rör svenska språket, bl.a. genom uppdraget till utredningen En likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola, som ska överväga och föreslå hur det kan införas en språkförskola som är obligatorisk för barn som är folkbokförda i Sverige. Regeringen gör även en språksatsning i fritidshemmet genom ett uppdrag till Skolverket att göra insatser bl.a. för att höja elevers kunskaper i det svenska språket.

När det gäller yrkandet om andelen undervisning på svenska i grund- och gymnasieskolan kan utskottet konstatera att den gällande regleringen innebär att grundskolor som vill använda engelska som undervisningsspråk behöver särskilt tillstånd för detta. Sådant tillstånd beslutas av Skolinspektionen under vissa förutsättningar som anges i 9 kap. 18 § skolförordningen och som specifikt gäller engelskspråkig undervisning. I skolförordningen föreskrivs även att under den sammanlagda tid som en elev får engelskspråkig undervisning får högst hälften av undervisningen ges på engelska. Vidare ska skolan säkerställa att eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att nå kunskapskraven i samtliga ämnen. När det gäller gymnasieskolan saknas motsvarande reglering. Utskottet noterar att Skolinspektionen för närvarande genomför en granskning av kvaliteten i engelskspråkig undervisning i grundskolans högstadium. Syftet är att granska om undervisningen ger eleverna möjlighet att utveckla såväl språk- som ämneskunskaper i aktuellt ämne på både svenska och engelska.

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4 och 9. Läs betänkandet

Utgångspunkten för skolan är att alla elever ska få förutsättningar att nå målen för utbildningen och tidigt få det stöd de behöver. Grunden för detta arbete läggs redan i förskolan och under de tidiga skolåren. Sverige måste återupprätta en stark kunskapsskola. Det är centralt för hur väl eleverna lyckas med att nå utbildningens mål och med sina fortsatta studier och yrkesliv.

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkanden om en likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Utskottet hänvisar vidare till det regeringsuppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet som Skolverket och SPSM har. Myndigheterna ska enligt uppdraget gemensamt erbjuda och genomföra kvalitetsdialoger med huvudmännen inom skolväsendet och redovisa erfarenheterna av arbetet med kvalitetsdialogerna till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2025 (U2023/01278). Utskottet vill också framhålla Statskontorets uppdrag från regeringen att utvärdera det aktuella uppdraget och att en bedömning av insatsernas resultat kommer först i slutredovisningen den 28 februari 2026. Utskottet vill även hänvisa till uppdraget till Skolverket att göra riktade insatser för högre kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse som bl.a. ska bidra till en mer likvärdig utbildning inom det svenska skolväsendet. Utskottet avstyrker med anledning av det pågående arbetet i frågan motionerna 2024/25:1254 (S), 2024/25:3024 (S) yrkandena 22 och 53 samt 2024/25:3217(MP) yrkande 23.

Kunskapsutveckling och skolplikt

Utskottet kan konstatera att flertalet yrkanden innehåller olika förslag på hur man kan höja kunskapsresultaten i skolan. Många elever lämnar i dag skolan utan tillräckliga kunskaper. Utskottet vill därför informera om det arbete som regeringen utför för att öka elevernas kunskapsinhämtning i skolan. Utskottet vill inledningsvis lyfta fram att regeringen har förstärkt kunskapsbidraget genom att öka anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling med 700 000 000 kronor 2025. Regeringen har även gett Skolverket i uppdrag att analysera hur huvudmän använder och fördelar medel som de tilldelas inom ramen för kunskapsbidraget och med utgångspunkt i analysen förbättra informationen om hur bidraget kan användas för att, utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, stärka utbildningens kvalitet så att alla elever kan nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Utskottet vill även lyfta fram förslagen i regeringens proposition En tioårig grundskola (prop. 2024/25:143) som kommer att ge eleverna en mer strukturerad och sammanhängande utbildning från tidig ålder, vilket bör leda till högre kunskapsresultat. Propositionen planeras att behandlas av riksdagen under våren 2025.

Utskottet vill vidare framföra att de förslag som Läroplansutredningen lämnar har fokus på elevers lärande och kunskapsutveckling. Vidare kan utskottet konstatera att Utredningen om Mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det föreslår att en försöksverksamhet ska genomföras där elever på olika sätt får mer undervisningstid. Utredningen förordar även att förslaget med förstärkningsundervisning, efter genomförd försöksverksamhet, införs i stället för en utbyggd lovskola, såväl frivillig som obligatorisk. Utredningens bedömning är att det är en åtgärd som har större chanser att ge långvariga positiva effekter för eleverna.

Regeringen har även gett Skolverket ett uppdrag att göra riktade insatser för högre kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse i syfte att höja kunskapsresultaten i grundskolan, den anpassade grundskolan, gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan. I uppdraget pekar regeringen särskilt på att pojkar fortfarande har sämre kunskapsresultat i skolsystemet än flickor och framhåller att en förutsättning för ökade kunskapsresultat och högre måluppfyllelse är att förskollärare och lärare får goda förutsättningar att bedriva en bra undervisning och får möjligheter att stärka undervisningens kvalitet.

När det gäller yrkandena med förslag om förändringar i regelverket om skolplikt hänvisar utskottet till att det regelverk som gäller nu är väl avvägt.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:260, 2024/25:366 (S), 2024/25:1447 (SD) yrkande 12, 2024/25:1497 (M), 2024/25:1595 (S), 2024/25:3024 (S) yrkandena 38, 42 och 54, 2024/25:3161 (C) yrkandena 19, 26 och 28 samt 2024/25:3217 (MP) yrkande 21.

Svenska i skolan

När det gäller yrkandena om användningen av svenska språket i skolan vill utskottet påminna om att svenska enligt språklagen är huvudspråk i Sverige och att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Utskottet vill framhålla att regeringen har gjort flera satsningar som rör svenska språket, bl.a. genom uppdraget till utredningen En likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola, som ska överväga och föreslå hur det kan införas en språkförskola som är obligatorisk för barn som är folkbokförda i Sverige. Regeringen gör även en språksatsning i fritidshemmet genom ett uppdrag till Skolverket att göra insatser bl.a. för att höja elevers kunskaper i det svenska språket.

När det gäller yrkandet om andelen undervisning på svenska i grund- och gymnasieskolan kan utskottet konstatera att den gällande regleringen innebär att grundskolor som vill använda engelska som undervisningsspråk behöver särskilt tillstånd för detta. Sådant tillstånd beslutas av Skolinspektionen under vissa förutsättningar som anges i 9 kap. 18 § skolförordningen och som specifikt gäller engelskspråkig undervisning. I skolförordningen föreskrivs även att under den sammanlagda tid som en elev får engelskspråkig undervisning får högst hälften av undervisningen ges på engelska. Vidare ska skolan säkerställa att eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att nå kunskapskraven i samtliga ämnen. När det gäller gymnasieskolan saknas motsvarande reglering. Utskottet noterar att Skolinspektionen för närvarande genomför en granskning av kvaliteten i engelskspråkig undervisning i grundskolans högstadium. Syftet är att granska om undervisningen ger eleverna möjlighet att utveckla såväl språk- som ämneskunskaper i aktuellt ämne på både svenska och engelska.

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4 och 9. Läs betänkandet

Utgångspunkten för skolan är att alla elever ska få förutsättningar att nå målen för utbildningen och tidigt få det stöd de behöver. Grunden för detta arbete läggs redan i förskolan och under de tidiga skolåren. Sverige måste återupprätta en stark kunskapsskola. Det är centralt för hur väl eleverna lyckas med att nå utbildningens mål och med sina fortsatta studier och yrkesliv.

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkanden om en likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Utskottet hänvisar vidare till det regeringsuppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet som Skolverket och SPSM har. Myndigheterna ska enligt uppdraget gemensamt erbjuda och genomföra kvalitetsdialoger med huvudmännen inom skolväsendet och redovisa erfarenheterna av arbetet med kvalitetsdialogerna till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2025 (U2023/01278). Utskottet vill också framhålla Statskontorets uppdrag från regeringen att utvärdera det aktuella uppdraget och att en bedömning av insatsernas resultat kommer först i slutredovisningen den 28 februari 2026. Utskottet vill även hänvisa till uppdraget till Skolverket att göra riktade insatser för högre kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse som bl.a. ska bidra till en mer likvärdig utbildning inom det svenska skolväsendet. Utskottet avstyrker med anledning av det pågående arbetet i frågan motionerna 2024/25:1254 (S), 2024/25:3024 (S) yrkandena 22 och 53 samt 2024/25:3217(MP) yrkande 23.

Kunskapsutveckling och skolplikt

Utskottet kan konstatera att flertalet yrkanden innehåller olika förslag på hur man kan höja kunskapsresultaten i skolan. Många elever lämnar i dag skolan utan tillräckliga kunskaper. Utskottet vill därför informera om det arbete som regeringen utför för att öka elevernas kunskapsinhämtning i skolan. Utskottet vill inledningsvis lyfta fram att regeringen har förstärkt kunskapsbidraget genom att öka anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling med 700 000 000 kronor 2025. Regeringen har även gett Skolverket i uppdrag att analysera hur huvudmän använder och fördelar medel som de tilldelas inom ramen för kunskapsbidraget och med utgångspunkt i analysen förbättra informationen om hur bidraget kan användas för att, utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, stärka utbildningens kvalitet så att alla elever kan nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Utskottet vill även lyfta fram förslagen i regeringens proposition En tioårig grundskola (prop. 2024/25:143) som kommer att ge eleverna en mer strukturerad och sammanhängande utbildning från tidig ålder, vilket bör leda till högre kunskapsresultat. Propositionen planeras att behandlas av riksdagen under våren 2025.

Utskottet vill vidare framföra att de förslag som Läroplansutredningen lämnar har fokus på elevers lärande och kunskapsutveckling. Vidare kan utskottet konstatera att Utredningen om Mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det föreslår att en försöksverksamhet ska genomföras där elever på olika sätt får mer undervisningstid. Utredningen förordar även att förslaget med förstärkningsundervisning, efter genomförd försöksverksamhet, införs i stället för en utbyggd lovskola, såväl frivillig som obligatorisk. Utredningens bedömning är att det är en åtgärd som har större chanser att ge långvariga positiva effekter för eleverna.

Regeringen har även gett Skolverket ett uppdrag att göra riktade insatser för högre kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse i syfte att höja kunskapsresultaten i grundskolan, den anpassade grundskolan, gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan. I uppdraget pekar regeringen särskilt på att pojkar fortfarande har sämre kunskapsresultat i skolsystemet än flickor och framhåller att en förutsättning för ökade kunskapsresultat och högre måluppfyllelse är att förskollärare och lärare får goda förutsättningar att bedriva en bra undervisning och får möjligheter att stärka undervisningens kvalitet.

När det gäller yrkandena med förslag om förändringar i regelverket om skolplikt hänvisar utskottet till att det regelverk som gäller nu är väl avvägt.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:260, 2024/25:366 (S), 2024/25:1447 (SD) yrkande 12, 2024/25:1497 (M), 2024/25:1595 (S), 2024/25:3024 (S) yrkandena 38, 42 och 54, 2024/25:3161 (C) yrkandena 19, 26 och 28 samt 2024/25:3217 (MP) yrkande 21.

Svenska i skolan

När det gäller yrkandena om användningen av svenska språket i skolan vill utskottet påminna om att svenska enligt språklagen är huvudspråk i Sverige och att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Utskottet vill framhålla att regeringen har gjort flera satsningar som rör svenska språket, bl.a. genom uppdraget till utredningen En likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola, som ska överväga och föreslå hur det kan införas en språkförskola som är obligatorisk för barn som är folkbokförda i Sverige. Regeringen gör även en språksatsning i fritidshemmet genom ett uppdrag till Skolverket att göra insatser bl.a. för att höja elevers kunskaper i det svenska språket.

När det gäller yrkandet om andelen undervisning på svenska i grund- och gymnasieskolan kan utskottet konstatera att den gällande regleringen innebär att grundskolor som vill använda engelska som undervisningsspråk behöver särskilt tillstånd för detta. Sådant tillstånd beslutas av Skolinspektionen under vissa förutsättningar som anges i 9 kap. 18 § skolförordningen och som specifikt gäller engelskspråkig undervisning. I skolförordningen föreskrivs även att under den sammanlagda tid som en elev får engelskspråkig undervisning får högst hälften av undervisningen ges på engelska. Vidare ska skolan säkerställa att eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att nå kunskapskraven i samtliga ämnen. När det gäller gymnasieskolan saknas motsvarande reglering. Utskottet noterar att Skolinspektionen för närvarande genomför en granskning av kvaliteten i engelskspråkig undervisning i grundskolans högstadium. Syftet är att granska om undervisningen ger eleverna möjlighet att utveckla såväl språk- som ämneskunskaper i aktuellt ämne på både svenska och engelska.

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4 och 9. Läs betänkandet

När det gäller yrkanden om skolpengen, behovet av ett nytt skolpengssystem och en reglering av elevers skolbyten avvaktar utskottet resultatet av den pågående Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. Utskottet avvaktar även regeringens beredning av delbetänkandet Skärpta villkor för friskolesektorn (SOU 2025:37) när det gäller utredningens förslag om att i skollagen införa en skyldighet för enskilda huvudmän att i vissa fall återbetala skolpengen.

När det sedan gäller frågan om att regeringen bör utveckla ett sektorsbidrag till förskolan och skolan kan utskottet konstatera att Utjämningskommittén (Fi 2022:03) har behandlat frågan om sektorsbidrag till skolan i sitt betänkande Nätt och jämnt – Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn (SOU 2024:50) och att betänkandet har remitterats och nu bereds i Regeringskansliet.

Utskottet avvaktar det pågående arbetet och avstyrker med det anförda motionerna 2024/25:827 (S), 2024/25:2456 (S), 2024/25:3024 (S) yrkandena 3, 7 och 9, 2024/25:3161 (C) yrkandena 11 och 12 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 10 och 29.

I fråga om yrkanden som rör avgifter inom skolväsendet kan utskottet inledningsvis konstatera att det i förarbetena till skollagen slås fast att principen om avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna inom den svenska utbildningspolitiken. Grundskolan ska vara avgiftsfri för eleverna och de ska utan kostnad erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Det får trots detta förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Med en obetydlig kostnad avses t.ex. kostnader för en färdbiljett med allmänna kommunikationsmedel. Utskottet finner inga skäl för att föreslå några ändringar i den gällande ordningen och avstyrker därför motionerna 2024/25:536 (S), 2024/25:1242 (S), 2024/25:1931 (V) yrkande 1 och 2024/25:3217 (MP) yrkande 72.

När det gäller yrkanden som rör stöd till små skolor vill utskottet påminna om att det är barnens och elevernas olika förutsättningar och behov som ska vara styrande när kommunerna fördelar resurserna till sina verksamheter. Utskottet finner därmed inga skäl att vidta några åtgärder i frågan och avstyrker motionerna 2024/25:1454 (SD) yrkande 2 och 2024/25:3161 (C) yrkandena 14, 49 och 51.

Ur avsnittet "Resurser och resursfördelning" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 7, 10 och 17. Läs betänkandet

När det gäller yrkanden om skolvalet bl.a. om ett förändrat skolvalssystem, gemensamt skolval och urval av elever kan utskottet konstatera att riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen under våren 2022 där regeringen uppmanades att återkomma med ett nytt förslag om ett utvecklat skolval (bet. 2021/22:UbU33). Utskottet kan konstatera att Skolverket därefter fick regeringens uppdrag att lämna förslag på hur ett gemensamt skolvalssystem för förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan (sedan 2023 anpassade grundskolan) administrerat av Skolverket kan organiseras och genomföras med utgångspunkt i de principer för urval som gäller i dag. När det gäller yrkanden om kötid som urvalsgrund vill utskottet framhålla att regeringen i uppdraget angav att den hade för avsikt att parallellt med att Skolverket genomförde uppdraget överväga på vilket sätt urvalsgrunderna bör förändras. Skolverket har i sin redovisning till regeringen anfört att det med hänsyn till rådande juridiska förhållanden inte är möjligt att införa ett gemensamt skolvalssystem och att underlaget i betänkandet En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28) är otillräckligt för att myndigheten ska kunna lämna konkreta författningsförslag. Utskottet noterar att Skolverket bedömer att ett antal områden behöver utredas vidare, bl.a. om de grunder för urval som får användas vid en fristående skolenhet ska anges i lag. Utskottet anser att regeringens beredning av ärendet inte bör föregripas. Utskottet avser inte heller att vidta några åtgärder med anledning av yrkanden om en allsidig social sammansättning eller om att införa ett förbud mot skolreklam. Vidare konstaterar utskottet att det inte finns någon skyldighet i skollagen eller annan lagstiftning för kommuner att finansiera skolgång i skolor utanför landets gränser. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2024/25:1931 (V) yrkande 27, 2024/25:2503 (S) yrkandena 2 och 3, 2024/25:3024 (S) yrkandena 11–13, 2024/25:3161 (C) yrkandena 39 och 40 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 14 och 75.

När det gäller yrkandena om att utvidga rätten till skolskjuts hänvisar utskottet till gällande rätt och avstyrker motionerna 2024/25:217 (L), 2024/25:915 (S) och 2024/25:2276 (SD) yrkandena 1–4.

Ur avsnittet "Val av skola" i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet

Utgångspunkten för skolan är att alla elever ska få förutsättningar att nå målen för utbildningen och tidigt få det stöd de behöver. Grunden för detta arbete läggs redan i förskolan och under de tidiga skolåren. Sverige måste återupprätta en stark kunskapsskola. Det är centralt för hur väl eleverna lyckas med att nå utbildningens mål och med sina fortsatta studier och yrkesliv.

Jämlik och likvärdig skola

När det gäller yrkanden om en likvärdig skola vill utskottet inledningsvis hänvisa till skollagens bestämmelser om att barn och elever i samtliga skolformer ska få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Utskottet hänvisar vidare till det regeringsuppdrag om insatser för ökad kvalitet och likvärdighet som Skolverket och SPSM har. Myndigheterna ska enligt uppdraget gemensamt erbjuda och genomföra kvalitetsdialoger med huvudmännen inom skolväsendet och redovisa erfarenheterna av arbetet med kvalitetsdialogerna till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2025 (U2023/01278). Utskottet vill också framhålla Statskontorets uppdrag från regeringen att utvärdera det aktuella uppdraget och att en bedömning av insatsernas resultat kommer först i slutredovisningen den 28 februari 2026. Utskottet vill även hänvisa till uppdraget till Skolverket att göra riktade insatser för högre kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse som bl.a. ska bidra till en mer likvärdig utbildning inom det svenska skolväsendet. Utskottet avstyrker med anledning av det pågående arbetet i frågan motionerna 2024/25:1254 (S), 2024/25:3024 (S) yrkandena 22 och 53 samt 2024/25:3217(MP) yrkande 23.

Kunskapsutveckling och skolplikt

Utskottet kan konstatera att flertalet yrkanden innehåller olika förslag på hur man kan höja kunskapsresultaten i skolan. Många elever lämnar i dag skolan utan tillräckliga kunskaper. Utskottet vill därför informera om det arbete som regeringen utför för att öka elevernas kunskapsinhämtning i skolan. Utskottet vill inledningsvis lyfta fram att regeringen har förstärkt kunskapsbidraget genom att öka anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling med 700 000 000 kronor 2025. Regeringen har även gett Skolverket i uppdrag att analysera hur huvudmän använder och fördelar medel som de tilldelas inom ramen för kunskapsbidraget och med utgångspunkt i analysen förbättra informationen om hur bidraget kan användas för att, utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, stärka utbildningens kvalitet så att alla elever kan nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Utskottet vill även lyfta fram förslagen i regeringens proposition En tioårig grundskola (prop. 2024/25:143) som kommer att ge eleverna en mer strukturerad och sammanhängande utbildning från tidig ålder, vilket bör leda till högre kunskapsresultat. Propositionen planeras att behandlas av riksdagen under våren 2025.

Utskottet vill vidare framföra att de förslag som Läroplansutredningen lämnar har fokus på elevers lärande och kunskapsutveckling. Vidare kan utskottet konstatera att Utredningen om Mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det föreslår att en försöksverksamhet ska genomföras där elever på olika sätt får mer undervisningstid. Utredningen förordar även att förslaget med förstärkningsundervisning, efter genomförd försöksverksamhet, införs i stället för en utbyggd lovskola, såväl frivillig som obligatorisk. Utredningens bedömning är att det är en åtgärd som har större chanser att ge långvariga positiva effekter för eleverna.

Regeringen har även gett Skolverket ett uppdrag att göra riktade insatser för högre kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse i syfte att höja kunskapsresultaten i grundskolan, den anpassade grundskolan, gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan. I uppdraget pekar regeringen särskilt på att pojkar fortfarande har sämre kunskapsresultat i skolsystemet än flickor och framhåller att en förutsättning för ökade kunskapsresultat och högre måluppfyllelse är att förskollärare och lärare får goda förutsättningar att bedriva en bra undervisning och får möjligheter att stärka undervisningens kvalitet.

När det gäller yrkandena med förslag om förändringar i regelverket om skolplikt hänvisar utskottet till att det regelverk som gäller nu är väl avvägt.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:260, 2024/25:366 (S), 2024/25:1447 (SD) yrkande 12, 2024/25:1497 (M), 2024/25:1595 (S), 2024/25:3024 (S) yrkandena 38, 42 och 54, 2024/25:3161 (C) yrkandena 19, 26 och 28 samt 2024/25:3217 (MP) yrkande 21.

Svenska i skolan

När det gäller yrkandena om användningen av svenska språket i skolan vill utskottet påminna om att svenska enligt språklagen är huvudspråk i Sverige och att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Utskottet vill framhålla att regeringen har gjort flera satsningar som rör svenska språket, bl.a. genom uppdraget till utredningen En likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola, som ska överväga och föreslå hur det kan införas en språkförskola som är obligatorisk för barn som är folkbokförda i Sverige. Regeringen gör även en språksatsning i fritidshemmet genom ett uppdrag till Skolverket att göra insatser bl.a. för att höja elevers kunskaper i det svenska språket.

När det gäller yrkandet om andelen undervisning på svenska i grund- och gymnasieskolan kan utskottet konstatera att den gällande regleringen innebär att grundskolor som vill använda engelska som undervisningsspråk behöver särskilt tillstånd för detta. Sådant tillstånd beslutas av Skolinspektionen under vissa förutsättningar som anges i 9 kap. 18 § skolförordningen och som specifikt gäller engelskspråkig undervisning. I skolförordningen föreskrivs även att under den sammanlagda tid som en elev får engelskspråkig undervisning får högst hälften av undervisningen ges på engelska. Vidare ska skolan säkerställa att eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att nå kunskapskraven i samtliga ämnen. När det gäller gymnasieskolan saknas motsvarande reglering. Utskottet noterar att Skolinspektionen för närvarande genomför en granskning av kvaliteten i engelskspråkig undervisning i grundskolans högstadium. Syftet är att granska om undervisningen ger eleverna möjlighet att utveckla såväl språk- som ämneskunskaper i aktuellt ämne på både svenska och engelska.

Ur avsnittet "Åtgärder för att höja kunskapsresultaten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 4. Läs betänkandet

När det gäller yrkanden om skolvalet bl.a. om ett förändrat skolvalssystem, gemensamt skolval och urval av elever kan utskottet konstatera att riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen under våren 2022 där regeringen uppmanades att återkomma med ett nytt förslag om ett utvecklat skolval (bet. 2021/22:UbU33). Utskottet kan konstatera att Skolverket därefter fick regeringens uppdrag att lämna förslag på hur ett gemensamt skolvalssystem för förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan (sedan 2023 anpassade grundskolan) administrerat av Skolverket kan organiseras och genomföras med utgångspunkt i de principer för urval som gäller i dag. När det gäller yrkanden om kötid som urvalsgrund vill utskottet framhålla att regeringen i uppdraget angav att den hade för avsikt att parallellt med att Skolverket genomförde uppdraget överväga på vilket sätt urvalsgrunderna bör förändras. Skolverket har i sin redovisning till regeringen anfört att det med hänsyn till rådande juridiska förhållanden inte är möjligt att införa ett gemensamt skolvalssystem och att underlaget i betänkandet En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28) är otillräckligt för att myndigheten ska kunna lämna konkreta författningsförslag. Utskottet noterar att Skolverket bedömer att ett antal områden behöver utredas vidare, bl.a. om de grunder för urval som får användas vid en fristående skolenhet ska anges i lag. Utskottet anser att regeringens beredning av ärendet inte bör föregripas. Utskottet avser inte heller att vidta några åtgärder med anledning av yrkanden om en allsidig social sammansättning eller om att införa ett förbud mot skolreklam. Vidare konstaterar utskottet att det inte finns någon skyldighet i skollagen eller annan lagstiftning för kommuner att finansiera skolgång i skolor utanför landets gränser. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2024/25:1931 (V) yrkande 27, 2024/25:2503 (S) yrkandena 2 och 3, 2024/25:3024 (S) yrkandena 11–13, 2024/25:3161 (C) yrkandena 39 och 40 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 14 och 75.

När det gäller yrkandena om att utvidga rätten till skolskjuts hänvisar utskottet till gällande rätt och avstyrker motionerna 2024/25:217 (L), 2024/25:915 (S) och 2024/25:2276 (SD) yrkandena 1–4.

Ur avsnittet "Val av skola" i betänkandet, som även gäller punkt 8. Läs betänkandet

Etablering av fristående skolor

Utskottet vill när det gäller yrkanden om kommunalt veto vid etablering av fristående skolor inledningsvis framhålla det gällande regelverket av vilket det framgår att det ska ske ett samråd mellan en enskild huvudman som avser att starta en utbildning och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Vidare ska kommunen få tillfälle att yttra sig under Skolinspektionens handläggning av ärenden om godkännande som enskild huvudman. Utskottet vill i detta sammanhang uppmärksamma att regeringen i tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan har gett utredningen i uppdrag att överväga och lämna förslag som innebär att kommuner obligatoriskt ska yttra sig över en ansökan om att få etablera en skola och vad ett sådant yttrande ska innehålla. Utredningen ska även analysera tillämpningen av regleringen av prövning av ansökningar från enskilda att godkännas som huvudman när det gäller den bedömning av negativa konsekvenser som ska göras inom ramen för prövningen.

När det gäller yrkanden om ändringar i regleringen av enskilda som ansöker om att bli godkända som huvudmän hänvisar utskottet till gällande rätt och avvaktar förslagen från Utredningen om vinst i skolan som har i uppdrag att föreslå bl.a. en utvidgad ägar- och ledningsprövning. Utskottet kan konstatera att utredningen i sitt delbetänkande aviserar att den ska komma med förslag i slutbetänkandet som ger tillsynsmyndigheterna ökade möjligheter att hindra olämpliga fysiska och juridiska personer från att genom ägande eller på annat sätt utöva inflytande över en enskild huvudman och som ska gälla såväl inhemska som utländska aktörer. Vidare avser utredningen att lämna förslag i slutbetänkandet som rör godkännanden när en huvudman får ändrade ägarförhållanden.

Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och avstyrker därmed motionerna 2024/25:373 (S), 2024/25:1683 (S) yrkande 2, 2024/25:1931 (V) yrkandena 5, 6 och 10, 2024/25:2503 (S) yrkandena 1 och 4, 2024/25:2692 (S), 2024/25:3024 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3161 (C) yrkandena 44, 46 och 47 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 8 och 9.

Villkor för fristående skolor

Utskottet kan konstatera att ett flertal yrkanden handlar om förbud mot vinstuttag, om vinstförbud och om vinstjakt. Utskottet hänvisar till att Utredningen om vinst i skolan i sitt delbetänkande bl.a. föreslår att det ska införas vinstutdelningsförbud för skolor som startas, byter ägare, missköter sig eller får riktade statsbidrag av staten och som ska hindra enskilda huvudmän från att exempelvis dela ut vinst från fristående skolor, förskolor och fritidshem.

Utskottet avvaktar regeringens beredning av frågan och utredningens slutbetänkande och avstyrker motionerna 2024/25:1633 (S), 2024/25:1931 (V) yrkande 4, 2024/25:2687 (S), 2024/25:3024 (S) yrkandena 10, 14, 17 och 57, 2024/25:3161 (C) yrkande 42 samt 2024/25:3217(MP) yrkandena 6, 13 och 17.

Skolor med konfessionell inriktning

När det gäller yrkanden om att fristående skolor med konfessionell inriktning ska förbjudas vill utskottet inledningsvis framhålla att undervisningen i alla skolor och förskolor ska vara icke-konfessionell, vilket innebär att det i undervisningen inte får förekomma inslag av utövande bekännelsekaraktär.

I januari 2023 trädde lagändringar i skollagen i kraft som innebär bl.a. att enskilda som ska bedriva verksamhet med en konfessionell inriktning nu ska uppge detta till Skolinspektionen – dock inte vilken trosuppfattning inriktningen avser. Vidare har det införts en skyldighet för huvudmän att informera vårdnadshavare och elever om konfessionella inslag. Dessa inslag ska som huvudregel vara skilda från övriga aktiviteter inom utbildningen. Syftet är att eleverna ska kunna välja om de vill delta i sådana inslag eller inte. Utskottet vill i sammanhanget även lyfta fram att Skolinspektionen har fått regeringens uppdrag att förstärka sin tillsyn och annan granskning av skolor med konfessionell inriktning. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:318 (SD), 2024/25:1448 (SD) yrkande 21, 2024/25:2503 (S) yrkande 5, 2024/25:3024 (S) yrkande 15 och 2024/25:3217 (MP) yrkande 15.

Offentlighetsprincipen i fristående skolor

När det gäller yrkanden med förslag om att offentlighetsprincipen ska gälla enskilda skolhuvudmän vill utskottet hänvisa till Skolinformationsutredningen som i sitt slutbetänkande bl.a. föreslår att offentlighetsprincipen ska införas i fristående skolor, förskolor och fritidshem. Utredningen föreslår också en särskild lag som ger allmänheten en rätt till insyn i verksamheten hos fristående förskolor, skolor och fritidshem. Vidare har regeringen i en särskild promemoria föreslagit lättnadsregler när det gäller hanteringen av handlingar för mindre enskilda huvudmän i skolväsendet. Utskottet anser att regeringens beredning av ärendet inte bör föregripas och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1048 (S), 2024/25:1931 (V) yrkande 8, 2024/25:3024 (S) yrkande 8, 2024/25:3161 (C) yrkande 13 och 2024/25:3217 (MP) yrkande 12.

Ur avsnittet "Fristående skolor" i betänkandet, som även gäller punkterna 12, 13 och 15. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att flertalet yrkanden handlar om Skolinspektionens tillsyn och att myndigheten ska rikta sin tillsyn till vissa områden, få utökat tillsynsansvar eller få möjlighet att använda sanktioner eller göra ingripanden som inte är lagreglerade. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att Skolinspektionens uppdrag är att genom inspektion och tillståndsprövning se till att skolhuvudmän, dvs. kommunen eller den som driver en fristående skola, sköter sina verksamheter enligt gällande lagar och förordningar. Skolinspektionen ställer således krav på och bidrar till att skolhuvudmännen följer skollagens krav och att de utvecklar sina verksamheter och genomför förbättringar. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid en granskning. Om det upptäcks brister i verksamheten ska huvudmannen rätta till dessa. Skolinspektionen ska då ta ställning till vilket av verktygen eller vilken av sanktionerna i 26 kap. skollagen som ska användas. Utskottet vill i sammanhanget informera om att Skolinspektionen med stöd av skollagen kan besluta om statliga åtgärder för rättelse som innebär att staten på kommunens bekostnad vidtar de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse.

När det gäller yrkandet om att Skolinspektionen särskilt bör granska skolor som avviker i sin betygssättning vill utskottet lyfta fram att Skolinspektionens granskningar av skolors arbete med bedömningar och betyg fortgår genom både tillsyn och kvalitetsgranskning. Utskottet avvaktar även regeringens beredning av förslagen från Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden som syftar till att betygen ska bli mer likvärdiga. När det sedan gäller yrkandet om att Skolinspektionen ska ta över prövningen och tillsynen av enskilda förskolor hänvisar utskottet till den bedömning regeringen gjorde i frågan i budgetpropositionen för 2025 och som riksdagen ställde sig bakom.

Utskottet ser inga skäl att göra några ändringar i den gällande ordningen för Skolinspektionens uppdrag eller föreslå en anmälningsskyldighet för personal inom en skolverksamhet vid brister och missförhållanden.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:467 (V) yrkande 4, 2024/25:1126 (M) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1280 (KD), 2024/25:1931 (V) yrkandena 12 och 13, 2024/25:2019 (M), 2024/25:3024 (S) yrkandena 4, 5 och 25 samt 2024/25:3217 (MP) yrkande 16.

Ur avsnittet "Tillsyn" i betänkandet, som även gäller punkt 18. Läs betänkandet

När det gäller yrkanden om skolpengen, behovet av ett nytt skolpengssystem och en reglering av elevers skolbyten avvaktar utskottet resultatet av den pågående Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet. Utskottet avvaktar även regeringens beredning av delbetänkandet Skärpta villkor för friskolesektorn (SOU 2025:37) när det gäller utredningens förslag om att i skollagen införa en skyldighet för enskilda huvudmän att i vissa fall återbetala skolpengen.

När det sedan gäller frågan om att regeringen bör utveckla ett sektorsbidrag till förskolan och skolan kan utskottet konstatera att Utjämningskommittén (Fi 2022:03) har behandlat frågan om sektorsbidrag till skolan i sitt betänkande Nätt och jämnt – Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn (SOU 2024:50) och att betänkandet har remitterats och nu bereds i Regeringskansliet.

Utskottet avvaktar det pågående arbetet och avstyrker med det anförda motionerna 2024/25:827 (S), 2024/25:2456 (S), 2024/25:3024 (S) yrkandena 3, 7 och 9, 2024/25:3161 (C) yrkandena 11 och 12 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 10 och 29.

I fråga om yrkanden som rör avgifter inom skolväsendet kan utskottet inledningsvis konstatera att det i förarbetena till skollagen slås fast att principen om avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna inom den svenska utbildningspolitiken. Grundskolan ska vara avgiftsfri för eleverna och de ska utan kostnad erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Det får trots detta förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Med en obetydlig kostnad avses t.ex. kostnader för en färdbiljett med allmänna kommunikationsmedel. Utskottet finner inga skäl för att föreslå några ändringar i den gällande ordningen och avstyrker därför motionerna 2024/25:536 (S), 2024/25:1242 (S), 2024/25:1931 (V) yrkande 1 och 2024/25:3217 (MP) yrkande 72.

När det gäller yrkanden som rör stöd till små skolor vill utskottet påminna om att det är barnens och elevernas olika förutsättningar och behov som ska vara styrande när kommunerna fördelar resurserna till sina verksamheter. Utskottet finner därmed inga skäl att vidta några åtgärder i frågan och avstyrker motionerna 2024/25:1454 (SD) yrkande 2 och 2024/25:3161 (C) yrkandena 14, 49 och 51.

Ur avsnittet "Resurser och resursfördelning" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7 och 10. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att flertalet yrkanden handlar om Skolinspektionens tillsyn och att myndigheten ska rikta sin tillsyn till vissa områden, få utökat tillsynsansvar eller få möjlighet att använda sanktioner eller göra ingripanden som inte är lagreglerade. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att Skolinspektionens uppdrag är att genom inspektion och tillståndsprövning se till att skolhuvudmän, dvs. kommunen eller den som driver en fristående skola, sköter sina verksamheter enligt gällande lagar och förordningar. Skolinspektionen ställer således krav på och bidrar till att skolhuvudmännen följer skollagens krav och att de utvecklar sina verksamheter och genomför förbättringar. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid en granskning. Om det upptäcks brister i verksamheten ska huvudmannen rätta till dessa. Skolinspektionen ska då ta ställning till vilket av verktygen eller vilken av sanktionerna i 26 kap. skollagen som ska användas. Utskottet vill i sammanhanget informera om att Skolinspektionen med stöd av skollagen kan besluta om statliga åtgärder för rättelse som innebär att staten på kommunens bekostnad vidtar de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse.

När det gäller yrkandet om att Skolinspektionen särskilt bör granska skolor som avviker i sin betygssättning vill utskottet lyfta fram att Skolinspektionens granskningar av skolors arbete med bedömningar och betyg fortgår genom både tillsyn och kvalitetsgranskning. Utskottet avvaktar även regeringens beredning av förslagen från Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden som syftar till att betygen ska bli mer likvärdiga. När det sedan gäller yrkandet om att Skolinspektionen ska ta över prövningen och tillsynen av enskilda förskolor hänvisar utskottet till den bedömning regeringen gjorde i frågan i budgetpropositionen för 2025 och som riksdagen ställde sig bakom.

Utskottet ser inga skäl att göra några ändringar i den gällande ordningen för Skolinspektionens uppdrag eller föreslå en anmälningsskyldighet för personal inom en skolverksamhet vid brister och missförhållanden.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:467 (V) yrkande 4, 2024/25:1126 (M) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1280 (KD), 2024/25:1931 (V) yrkandena 12 och 13, 2024/25:2019 (M), 2024/25:3024 (S) yrkandena 4, 5 och 25 samt 2024/25:3217 (MP) yrkande 16.

Ur avsnittet "Tillsyn" i betänkandet, som även gäller punkt 16. Läs betänkandet

I skollagen regleras under vilka förutsättningar barn och elever i olika skolformer kan få olika undervisnings- och utbildningsformer såsom fjärrundervisning, distansundervisning eller undervisning i hemmet. Utskottet finner inga skäl att föreslå några förändringar i den gällande regleringen och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1126 (M) yrkande 4, 2024/25:2581 (M) och 2024/25:3217 (MP) yrkande 74.

Ur avsnittet "Särskilda undervisningsformer" i betänkandet. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör främst samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:UbU5 och 2023/24:UbU9. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Jämlik och likvärdig skola, punkt 1 (S)

av Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 22 och 53 samt

avslår motionerna

2024/25:1254 av Dzenan Cisija (S) och

2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 23.

Ställningstagande

Vi anser att skolmyndigheterna bör säkra likvärdig kvalitet i utbildningen genom att stötta kvalitetsarbetet via regionala kontor i hela landet. Kunskapsbidraget behöver byggas ut och den statliga närvaron öka regionalt för att bättre kunna stödja skolor och huvudmän lokalt samt för att sprida goda arbetsmetoder mer systematiskt.

Gymnasieskolan är ett avgörande steg ut i vuxen- och arbetslivet. Tyvärr är det ett steg som alltför många unga inte lyckas med. Många unga upplever sig dömda på förhand, tappar motivation och framtidstro och ger upp. För den som inte klarat grundskolan och inte är behörig till ett nationellt program kan vägen till examen förefalla hopplös. Bara en bråkdel av de som påbörjar introduktionsprogram når fram till gymnasieexamen, vilket knappast är uppmuntrande för någon som redan har ett skolmisslyckande bakom sig.

Att utforma en gymnasieskola som tar alla unga vidare till jobb eller fortsatta studier är avgörande både för att säkra samhällets framtida kompetensförsörjning och för att stoppa nyrekryteringen till kriminella nätverk. Vi anser därför att det behövs ett ökat statligt ansvar också för en mer likvärdig gymnasieskola och att medel för ökad likvärdighet på sikt också bör omfatta gymnasieskolan.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

2.

Jämlik och likvärdig skola, punkt 1 (MP)

av Camilla Hansén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 23 och

avslår motionerna

2024/25:1254 av Dzenan Cisija (S) och

2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 22 och 53.

Ställningstagande

Utbildningsväsendets resultat behöver stärkas genom ett nationellt kvalitetssystem och kvalitetsdialoger. Samhällets förväntningar på skolväsendet är höga. Utbildning i en snabbt föränderlig omvärld är komplext och måste ges de bästa förutsättningarna. Det innebär att man på varje förskola och skola behöver göra ett kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete som bidrar till ökad kvalitet och likvärdighet, samt höga kunskapsresultat. Ett sätt för staten att ta större ansvar för en likvärdig utbildning i hela landet är att se till att skolhuvudmännen får stöd för det. Skolverket är den myndighet som stöder skolhuvudmännen i kvalitetsarbetet och myndigheten behöver ge ett aktivt stöd för att skolor ska kunna arbeta med att utveckla sin verksamhet. Alla skolor ska vara bra skolor, och det kräver ett systematiskt kvalitetsarbete, t.ex. med kvalitetsdialoger och särskilda insatser såsom i det tidigare uppdraget till Skolverket Samverkan för bästa skola.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

3.

Kunskapsutveckling, punkt 2 (S)

av Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Rose-Marie Carlsson (S) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 38 och 42 samt

avslår motionerna

2024/25:260 av Josef Fransson (SD),

2024/25:1447 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 12 och

2024/25:3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 19, 26 och 28.

Ställningstagande

Pojkars resultat i svensk skola är generellt sett lägre än flickors. Statistik visar att pojkarnas betyg varit ca 10 procent lägre än flickornas sedan 1988. Det behövs ökad kunskap om varför det ser ut så och på vilka sätt pojkars resultat kan höjas. Förändringarna av betygssystemet förefaller drabba pojkar och flickor olika. Flickor har generellt blivit mer stressade och risken för psykisk ohälsa har ökat medan pojkar generellt sett mer tenderar att ha utåtagerande beteendestörningar eller visa aggressivitet. Tydligare uppdrag krävs till myndigheterna för att se över vilka insatser som kan göras för att höja pojkars skolresultat.

Vi vill också fortsätta stärka arbetet för att säkerställa att varje elev ska få stöd i rätt tid i skolan innan problemen hunnit växa sig för stora. Det behöver därför riktas mer resurser mot tidiga insatser. Fler speciallärare och specialpedagoger behöver utbildas och anställas. Alla skolor ska kunna erbjuda det stöd som behövs, exempelvis i mindre undervisningsgrupper. Fler kommunala resursskolor ska finnas för de elever som har ett särskilt stort behov av stöd, och ingen elev ska lämnas utan möjlighet att komma vidare till gymnasieskolan.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

4.

Kunskapsutveckling, punkt 2 (SD)

av Patrick Reslow (SD), Robert Stenkvist (SD), Jörgen Grubb (SD) och Anders Alftberg (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1447 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 12 och

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet