Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Utskottet välkomnar regeringens proposition om ett svenskt bidrag med en väpnad styrka till Natos samlade avskräckning och försvar under 2025. Utskottet delar regeringens uppfattning att Sverige ska föra en solidarisk allianspolitik och vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad. Att trovärdigheten i Natos avskräckning och de kollektiva försvarsgarantierna upprätthålls är centralt för Natos mål att bevara freden i det nordatlantiska området. Därmed är ett aktivt svenskt bidrag till Natos samlade avskräckning och försvar enligt utskottet även av avgörande betydelse för Sveriges säkerhet.

Utskottet noterar regeringens bedömning att ett svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025 enligt den inriktning och omfattning som redogörs för i propositionen sammantaget är ett relevant och förväntat bidrag som svarar mot alliansens behov. Som framgår av propositionen kommer bidraget att lämnas inom de närmare tidsangivelser och i den omfattning som följer av Natos operationsplanering och mandat. För utskottet förefaller det föreslagna bidraget vara väl avvägt. Utskottet ser därtill positivt på att deltagandet också förväntas främja Sveriges integrering i Nato.

Regeringen framhåller i propositionen att förmågan att vid behov snabbt kunna fatta nödvändiga nationella beslut är ett viktigt svenskt bidrag till Natos avskräckning. Utskottet anser att det med tanke på detta är angeläget att riksdagens medgivande innehåller en marginal för regeringen att tillfälligt förstärka de tre delbidragen till FLF Lettland, de stående marina styrkorna och Natos luftövervakning och incidentberedskap. Det är av samma anledning rimligt att medgivandet i fråga om det fjärde delbidraget kan ges för deltagande i vissa ytterligare typer av begränsade fredstida operationer eller aktiviteter utan att deras precisa innebörd kan förutses i nuläget. Utskottet anser i likhet med regeringen att det med hänsyn till den förväntan som finns på allierade är angeläget att Sverige snabbt kan besvara förfrågningar om att delta i sådana typer av operationer eller aktiviteter.

Utskottet påminner om att regeringen vid riksdagens godkännande av nordatlantiska fördraget i proposition 2022/23:74 bedömde att det då saknades skäl för att i lag bemyndiga regeringen att utan riksdagens godkännande fatta beslut om att sätta in svenska väpnade styrkor inom ramen för Nato. Regeringen bedömde också att stöd med svenska väpnade styrkor för att möta ett angrepp mot en annan medlemsstat troligen skulle innebära att Sverige blir part i den aktuella väpnade konflikten, att Sverige därmed sannolikt hamnar i krig och att det finns starka skäl för att ett sådant beslut ska förutsätta riksdagens ställningstagande. Samtidigt underströk regeringen att det finns möjligheter att utöka regeringens befogenhet att sätta in väpnade styrkor utan att ändra den grundläggande regeln om att riksdagens godkännande krävs. Regeringen framhöll t.ex. möjligheten att begära riksdagens medgivande att sätta in sådana styrkor i ett särskilt fall för att inom ramen för Nato genomföra operationer i fredstid.

Med detta i åtanke konstaterar utskottet att ett väpnat angrepp mot en allierad inte kan uteslutas och att de styrkor som står under Natos ledning i en sådan situation ska kunna delta i försvaret av allierades territorium. Mot den bakgrunden understryker utskottet allvaret i det beslut som riksdagen nu föreslås fatta. I händelse av ett angrepp mot en allierad ska de delar av det svenska bidraget som står under Natobefäl kunna stanna kvar med bibehållet bemyndigande och övergå från fredstida verksamhet med avskräckning som sitt huvudsyfte till försvar mot det väpnade angreppet inom ramen för Natos operationsplanering och mandat. Utskottet uppmärksammar att rätten till självförsvar i enlighet med FN-stadgan är en av beståndsdelarna i den folkrättsliga grunden för det svenska bidraget till Natos avskräckning och försvar.

Med anledning av det motionsyrkande som behandlas i denna del vill utskottet påminna om att Sverige ansökte om medlemskap och trädde in som medlem i Nato utan förbehåll. Som medlem har Sverige följaktligen åtagit sig helheten i nordatlantiska fördraget. Detta innefattar ett åtagande att följa alliansens kärnvapendoktrin och den strategiska avskräckningen. Som tidigare framgått delar utskottet regeringens uppfattning att Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad som över tid bidrar till hela Natos säkerhet. Enligt utskottet skulle det inte vara ändamålsenligt att med den utgångspunkten ställa upp villkor för det svenska deltagandet i Natos avskräckning och försvar i fråga om verksamhet kopplad till kärnvapen.

Utskottet konstaterar att det svenska deltagandet i Natos avskräckning och försvar är en del av försvaret av Sverige och att deltagandet prioriteras som en del i Försvarsmaktens ordinarie verksamhet. Utskottet noterar att kostnaderna för bidraget under 2025 ryms inom befintliga ekonomiska ramar.

Utskottet anser sammanfattningsvis att riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, bör medge att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av markförband, specialförband och amfibieförband om högst 1 200 personer, högst sex örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal till förfogande t.o.m. den 31 december 2025 för att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.

Utskottet tillstyrker därmed propositionen och avstyrker motion 2024/25:3245 (V).

Information till riksdagen

Utskottet uppmärksammar att det, som redogjorts för i de inledande avsnitten av utskottets överväganden i detta betänkande, i och med Sveriges inträde i Nato har etablerats en ordning för information till riksdagen om regeringens verksamhet inom ramen för medlemskapet. Informationen lämnas i form av en årlig skrivelse till riksdagen och muntliga föredragningar i utrikesutskottet och försvarsutskottet inför formella toppmöten och möten mellan utrikesministrarna och försvarsministrarna i Nordatlantiska rådet.

Ur avsnittet "Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Utskottet välkomnar regeringens proposition om ett svenskt bidrag med en väpnad styrka till Natos samlade avskräckning och försvar under 2025. Utskottet delar regeringens uppfattning att Sverige ska föra en solidarisk allianspolitik och vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad. Att trovärdigheten i Natos avskräckning och de kollektiva försvarsgarantierna upprätthålls är centralt för Natos mål att bevara freden i det nordatlantiska området. Därmed är ett aktivt svenskt bidrag till Natos samlade avskräckning och försvar enligt utskottet även av avgörande betydelse för Sveriges säkerhet.

Utskottet noterar regeringens bedömning att ett svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025 enligt den inriktning och omfattning som redogörs för i propositionen sammantaget är ett relevant och förväntat bidrag som svarar mot alliansens behov. Som framgår av propositionen kommer bidraget att lämnas inom de närmare tidsangivelser och i den omfattning som följer av Natos operationsplanering och mandat. För utskottet förefaller det föreslagna bidraget vara väl avvägt. Utskottet ser därtill positivt på att deltagandet också förväntas främja Sveriges integrering i Nato.

Regeringen framhåller i propositionen att förmågan att vid behov snabbt kunna fatta nödvändiga nationella beslut är ett viktigt svenskt bidrag till Natos avskräckning. Utskottet anser att det med tanke på detta är angeläget att riksdagens medgivande innehåller en marginal för regeringen att tillfälligt förstärka de tre delbidragen till FLF Lettland, de stående marina styrkorna och Natos luftövervakning och incidentberedskap. Det är av samma anledning rimligt att medgivandet i fråga om det fjärde delbidraget kan ges för deltagande i vissa ytterligare typer av begränsade fredstida operationer eller aktiviteter utan att deras precisa innebörd kan förutses i nuläget. Utskottet anser i likhet med regeringen att det med hänsyn till den förväntan som finns på allierade är angeläget att Sverige snabbt kan besvara förfrågningar om att delta i sådana typer av operationer eller aktiviteter.

Utskottet påminner om att regeringen vid riksdagens godkännande av nordatlantiska fördraget i proposition 2022/23:74 bedömde att det då saknades skäl för att i lag bemyndiga regeringen att utan riksdagens godkännande fatta beslut om att sätta in svenska väpnade styrkor inom ramen för Nato. Regeringen bedömde också att stöd med svenska väpnade styrkor för att möta ett angrepp mot en annan medlemsstat troligen skulle innebära att Sverige blir part i den aktuella väpnade konflikten, att Sverige därmed sannolikt hamnar i krig och att det finns starka skäl för att ett sådant beslut ska förutsätta riksdagens ställningstagande. Samtidigt underströk regeringen att det finns möjligheter att utöka regeringens befogenhet att sätta in väpnade styrkor utan att ändra den grundläggande regeln om att riksdagens godkännande krävs. Regeringen framhöll t.ex. möjligheten att begära riksdagens medgivande att sätta in sådana styrkor i ett särskilt fall för att inom ramen för Nato genomföra operationer i fredstid.

Med detta i åtanke konstaterar utskottet att ett väpnat angrepp mot en allierad inte kan uteslutas och att de styrkor som står under Natos ledning i en sådan situation ska kunna delta i försvaret av allierades territorium. Mot den bakgrunden understryker utskottet allvaret i det beslut som riksdagen nu föreslås fatta. I händelse av ett angrepp mot en allierad ska de delar av det svenska bidraget som står under Natobefäl kunna stanna kvar med bibehållet bemyndigande och övergå från fredstida verksamhet med avskräckning som sitt huvudsyfte till försvar mot det väpnade angreppet inom ramen för Natos operationsplanering och mandat. Utskottet uppmärksammar att rätten till självförsvar i enlighet med FN-stadgan är en av beståndsdelarna i den folkrättsliga grunden för det svenska bidraget till Natos avskräckning och försvar.

Med anledning av det motionsyrkande som behandlas i denna del vill utskottet påminna om att Sverige ansökte om medlemskap och trädde in som medlem i Nato utan förbehåll. Som medlem har Sverige följaktligen åtagit sig helheten i nordatlantiska fördraget. Detta innefattar ett åtagande att följa alliansens kärnvapendoktrin och den strategiska avskräckningen. Som tidigare framgått delar utskottet regeringens uppfattning att Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad som över tid bidrar till hela Natos säkerhet. Enligt utskottet skulle det inte vara ändamålsenligt att med den utgångspunkten ställa upp villkor för det svenska deltagandet i Natos avskräckning och försvar i fråga om verksamhet kopplad till kärnvapen.

Utskottet konstaterar att det svenska deltagandet i Natos avskräckning och försvar är en del av försvaret av Sverige och att deltagandet prioriteras som en del i Försvarsmaktens ordinarie verksamhet. Utskottet noterar att kostnaderna för bidraget under 2025 ryms inom befintliga ekonomiska ramar.

Utskottet anser sammanfattningsvis att riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, bör medge att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av markförband, specialförband och amfibieförband om högst 1 200 personer, högst sex örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal till förfogande t.o.m. den 31 december 2025 för att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.

Utskottet tillstyrker därmed propositionen och avstyrker motion 2024/25:3245 (V).

Information till riksdagen

Utskottet uppmärksammar att det, som redogjorts för i de inledande avsnitten av utskottets överväganden i detta betänkande, i och med Sveriges inträde i Nato har etablerats en ordning för information till riksdagen om regeringens verksamhet inom ramen för medlemskapet. Informationen lämnas i form av en årlig skrivelse till riksdagen och muntliga föredragningar i utrikesutskottet och försvarsutskottet inför formella toppmöten och möten mellan utrikesministrarna och försvarsministrarna i Nordatlantiska rådet.

Ur avsnittet "Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet