Verksamheten i Europeiska unionen under 2024

Utskottet konstaterar att det är 30 år sedan Sverige gick med i EU och att ett starkt EU ger Europa kraft och Sverige en starkare röst i globala frågor.

När det gäller motionsyrkandet om att införa en sanktionstrappa som gör att EU ytterst kan utesluta ett land som har fullbordat en nedmontering av demokratin, vill utskottet hänvisa till sin ståndpunkt i betänkande 2022/23:UU10. Utskottet avvisade i detta betänkande inte helt i sak ett förslag om att utesluta medlemsstater som inte respekterar EU:s grundläggande värden. Utskottet anförde emellertid att det fanns en överhängande risk att även ett snävt avgränsat ändringsförslag av EU-fördragen med sikte på att under vissa specifika omständigheter kunna utesluta medlemsstater på ovan nämnda grund skulle kunna öppna för en mer omfattande översyn av fördragen med svårförutsägbar utgång. Utskottet pekade i stället på att EU-fördragets artikel 7 ger unionen möjlighet att distansera sig från och isolera en medlemsstat som allvarligt och ihållande åsidosätter de grundläggande värdena, samtidigt som de folkrättsliga kraven på medlemsstaten att leva upp till sina åtaganden enligt fördragen fortsätter att gälla. Samtidigt som artikel 7 ger denna möjlighet ville utskottet betona att unionens arbete bör vara inriktat på att ytterligare utveckla metoderna för att förebygga att respekten för de grundläggande värdena urholkas till den grad att artikel 7 behöver tillämpas. Utskottet såg därför positivt på de olika förebyggande och korrigerande processer som utvecklats de senaste åren. Avslutningsvis underströk utskottet vikten av de gemensamma grundläggande värdena frihet, demokrati, jämställdhet och rättsstatens principer som EU-samarbetet bygger på. Respekten för dessa värden är en av unionens främsta tillgångar och måste garanteras. Det är en grund för ett fungerande samarbete och ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna och också för omvärldens förtroende för unionen som global aktör. Utskottet vidhåller denna uppfattning.

När det gäller motionsyrkandet om att rätten till abort ska skrivas in i EU:s rättighetsstadga, konstaterar utskottet att det finns en resolution från EU-parlamentet om frågan (Europaparlamentets resolution av den 11 april 2024 om införlivande av rätten till abort i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna). I resolutionen framhålls det att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är grundläggande mänskliga rättigheter som måste skyddas och stärkas och som inte på något sätt får urvattnas eller dras tillbaka. Resolutionen är inte bindande. Utskottet konstaterar att det krävs enighet bland EU:s medlemsstater för att ändra EU:s rättighetsstadga.

När det gäller motionsyrkandet om att EU ska införa en feministisk budget, anser utrikesutskottet i likhet med finansutskottet att detta yrkande kan avslås med hänsyn till att regeringen har stämt av prioriteringarna för utformningen av EU:s budget i överläggningar med finansutskottet och genom samråd med EU-nämnden inför förhandlingarna om halvtidsöversynen av EU:s långtidsbudget för perioden 2021–2027.

Med hänvisning till det som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna 2024/25:3107 yrkandena 18 och 19 samt 2024/25:3355 yrkande 8.

Ur avsnittet "Övergripande frågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Sanktioner mot terrorism

Utskottet konstaterar att den nuvarande rättsakten för EU:s sanktionsregim mot terrorism (2001/931/Gusp) ställer upp vissa formella kriterier för när en person eller organisation ska kunna omfattas av EU:s sanktioner mot terrorism, s.k. s.k. terroristlistning. För att en organisation ska kunna terroristlistas krävs det att en rättslig eller likvärdig nationell behörig myndighet, såsom en domstol eller en åklagare, har beslutat att exempelvis inleda en förundersökning eller väcka åtal mot organisationen eller att det finns en fällande dom för en terroristhandling. Utskottet anser i enlighet med sitt tillkännagivande i betänkande 2023/24:UU10 att regeringen ska vidta åtgärder för att EU ska initiera en översyn av de rättsliga förutsättningarna för att tillämpa sanktioner mot terrorism. Översynen bör resultera i en uppdatering av den rättsliga grunden för terroristlistning så att denna fångar upp dagens hotbilder och kan användas mot statsunderstödda grupper som begår terroristhandlingar, som t.ex. Wagnergruppen och IRGC. Det bör enligt utskottet vara möjligt att finna en modell som med starka rättssäkerhetsgarantier ändå tillåter beslut om listning utan krav på föregående åtgärder av rättsvårdande myndigheter.

När det gäller terroristlistning av KGB eller Gubopik. konstaterar utrikesutskottet att det inte finns rättsliga förutsättningar för att KGB eller Gubopik ska kunna listas enligt EU:s terrorismssanktionsregim. Utskottet hänvisar till sitt ovanstående ställningstagande när det gäller en översyn av de rättsliga förutsättningarna för sanktionsregimen mot terrorism men konstaterar samtidigt att regeringen verkar aktivt inom EU för att ytterligare skärpa sanktionerna mot Belarus för att öka trycket på regimen.

Regeringen har i skrivelse 2024/25:75 uppgett att regeringen verkar för en översyn av ovan nämnda regelverk för att säkerställa att det är utformat på ett ändamålsenligt sätt utifrån dagens utmaningar. När det gäller utskottets tillkännagivanden om terroristlistning av IRGC (bet. 2022/23:UU15 och bet. 2023/24:UU10) har Sverige under 2024 fortsatt att uttrycka sitt stöd för EU-enighet om att terroristlista IRGC. Sverige har även aktivt konsulterat andra EU-medlemsstater för att försöka komma vidare i frågan. Regeringen uppger att den kommer att fortsätta sitt arbete.

Utifrån ovanstående besked från regeringen ser utskottet ingen anledning att göra nya tillkännagivanden.

Med hänvisning till det som ovan anförts avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1432 yrkandena 1 och 2, 2024/25:1438 yrkande 25 och 2024/25:3162 yrkandena 23 och 24.

Terroristlistning av ryska företag

När det gäller terroristlistning av ryska militära företag anför regeringen i skrivelse 2024/25:75 att regeringen fortsätter att uttrycka sitt stöd för att EU-institutionerna ska se över de rättsliga förutsättningarna för att terroristlista Wagnergruppen under EU:s terrorismsanktioner och aktivt följa upp hur arbetet går. Sverige har även fört bilaterala samtal med Storbritannien. Frågan bereds enligt regeringen vidare inom Regeringskansliet.

Även i denna fråga ser utskottet ingen anledning att göra ett nytt tillkännagivande.

Med hänvisning till det som ovan anförts avstyrker utskottet motion 2024/25:3023 yrkande 42.

Magnitskijsanktioner

När det gäller motionsyrkanden om att bredda Magnitskijsanktionerna till att även omfatta penningtvätt och korruption, vill utskottet hänvisa till sin tidigare ståndpunkt i betänkande 2022/23:UU10, där utskottet ansåg att det var viktigt att sådana sanktioner kommer på plats så att EU inte blir en fristad för personer som bidrar till finansieringen av auktoritära system och brott mot de mänskliga rättigheterna genom storskalig korruption och penningtvätt. Utskottet noterar att regeringen i skrivelse 2024/25:75 med anledning av utskottets tillkännagivande i betänkande 2020/21:UU10 meddelar att Sverige vid flera tillfällen har tagit upp frågan om sanktioner mot korruption, inklusive penningtvätt. Den 3 maj 2023 presenterade EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik ett förslag till rådsbeslut om en ny horisontell sanktionsregim mot korruption. I detta förslag föreslås också att penningtvätt ska utgöra ett kriterium för att listas under en sådan ny sanktionsregim. Frågan har därefter åter diskuterats i den ansvariga arbetsgruppen, men utan att man börjat förhandla förslaget från den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Det finns fortfarande ingen enighet bland medlemsstaterna om att gå framåt med sanktioner mot korruption inklusive penningtvätt varför inga åtgärder har kunnat vidtas under 2024. Regeringen bedömer att tillkännagivandet inte är slutbehandlat. Utifrån ovanstående besked från regeringen ser utskottet ingen anledning att göra ett nytt tillkännagivande.

När det gäller motionsyrkanden om att införa Magnitskijsanktioner mot kinesiska representanter vill utskottet i enlighet med sin ståndpunkt i betänkande 2022/23:UU15 betona vikten av att Kina respekterar minoriteters rättigheter, i synnerhet i Xinjiang och Tibet. Utskottet såg positivt på att sanktioner används som verktyg mot dem som är ansvariga för övergrepp mot utsatta minoriteter, liksom för den kinesiska statens förföljelse av människorättsförsvarare m.m. Utskottet framhöll dock att ett enhetligt agerande inom EU är avgörande för sanktionernas effektivitet och ansåg att det var mer ändamålsenligt att gemensamma sanktioner beslutas på EU-nivå än av medlemsstaterna var för sig. Utskottet vidhåller denna uppfattning.

När det gäller sanktioner mot azeriska representanter konstaterar utskottet att EU har understrukit Azerbajdzjans ansvar för att säkerställa upprätthållandet av mänskliga rättigheter i landet och uppmanat till frigivande av personer som fängslats för att ha nyttjat sina grundläggande fri- och rättigheter. EU har vidare konstaterat att president- och parlamentsvalen 2024 ägde rum i en restriktiv politisk miljö med lagstiftning som begränsade grundläggande fri- och rättigheter. Även i detta fall ser utskottet en stark och gemensam EU-hållning som det effektivaste instrumentet i dialogen med Azerbajdzjan. Den viktigaste komponenten för att skapa säkerhet och stabilitet i regionen är ett hållbart fredsavtal mellan Armenien och Azerbajdzjan. Sverige stöder EU:s ansträngningar för att bistå parterna i att finna en fredlig och långsiktigt hållbar lösning på konflikten.

Ur avsnittet "Sanktioner" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 5 och 6. Läs betänkandet

Sanktioner mot terrorism

Utskottet konstaterar att den nuvarande rättsakten för EU:s sanktionsregim mot terrorism (2001/931/Gusp) ställer upp vissa formella kriterier för när en person eller organisation ska kunna omfattas av EU:s sanktioner mot terrorism, s.k. s.k. terroristlistning. För att en organisation ska kunna terroristlistas krävs det att en rättslig eller likvärdig nationell behörig myndighet, såsom en domstol eller en åklagare, har beslutat att exempelvis inleda en förundersökning eller väcka åtal mot organisationen eller att det finns en fällande dom för en terroristhandling. Utskottet anser i enlighet med sitt tillkännagivande i betänkande 2023/24:UU10 att regeringen ska vidta åtgärder för att EU ska initiera en översyn av de rättsliga förutsättningarna för att tillämpa sanktioner mot terrorism. Översynen bör resultera i en uppdatering av den rättsliga grunden för terroristlistning så att denna fångar upp dagens hotbilder och kan användas mot statsunderstödda grupper som begår terroristhandlingar, som t.ex. Wagnergruppen och IRGC. Det bör enligt utskottet vara möjligt att finna en modell som med starka rättssäkerhetsgarantier ändå tillåter beslut om listning utan krav på föregående åtgärder av rättsvårdande myndigheter.

När det gäller terroristlistning av KGB eller Gubopik. konstaterar utrikesutskottet att det inte finns rättsliga förutsättningar för att KGB eller Gubopik ska kunna listas enligt EU:s terrorismssanktionsregim. Utskottet hänvisar till sitt ovanstående ställningstagande när det gäller en översyn av de rättsliga förutsättningarna för sanktionsregimen mot terrorism men konstaterar samtidigt att regeringen verkar aktivt inom EU för att ytterligare skärpa sanktionerna mot Belarus för att öka trycket på regimen.

Regeringen har i skrivelse 2024/25:75 uppgett att regeringen verkar för en översyn av ovan nämnda regelverk för att säkerställa att det är utformat på ett ändamålsenligt sätt utifrån dagens utmaningar. När det gäller utskottets tillkännagivanden om terroristlistning av IRGC (bet. 2022/23:UU15 och bet. 2023/24:UU10) har Sverige under 2024 fortsatt att uttrycka sitt stöd för EU-enighet om att terroristlista IRGC. Sverige har även aktivt konsulterat andra EU-medlemsstater för att försöka komma vidare i frågan. Regeringen uppger att den kommer att fortsätta sitt arbete.

Utifrån ovanstående besked från regeringen ser utskottet ingen anledning att göra nya tillkännagivanden.

Med hänvisning till det som ovan anförts avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1432 yrkandena 1 och 2, 2024/25:1438 yrkande 25 och 2024/25:3162 yrkandena 23 och 24.

Terroristlistning av ryska företag

När det gäller terroristlistning av ryska militära företag anför regeringen i skrivelse 2024/25:75 att regeringen fortsätter att uttrycka sitt stöd för att EU-institutionerna ska se över de rättsliga förutsättningarna för att terroristlista Wagnergruppen under EU:s terrorismsanktioner och aktivt följa upp hur arbetet går. Sverige har även fört bilaterala samtal med Storbritannien. Frågan bereds enligt regeringen vidare inom Regeringskansliet.

Även i denna fråga ser utskottet ingen anledning att göra ett nytt tillkännagivande.

Med hänvisning till det som ovan anförts avstyrker utskottet motion 2024/25:3023 yrkande 42.

Magnitskijsanktioner

När det gäller motionsyrkanden om att bredda Magnitskijsanktionerna till att även omfatta penningtvätt och korruption, vill utskottet hänvisa till sin tidigare ståndpunkt i betänkande 2022/23:UU10, där utskottet ansåg att det var viktigt att sådana sanktioner kommer på plats så att EU inte blir en fristad för personer som bidrar till finansieringen av auktoritära system och brott mot de mänskliga rättigheterna genom storskalig korruption och penningtvätt. Utskottet noterar att regeringen i skrivelse 2024/25:75 med anledning av utskottets tillkännagivande i betänkande 2020/21:UU10 meddelar att Sverige vid flera tillfällen har tagit upp frågan om sanktioner mot korruption, inklusive penningtvätt. Den 3 maj 2023 presenterade EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik ett förslag till rådsbeslut om en ny horisontell sanktionsregim mot korruption. I detta förslag föreslås också att penningtvätt ska utgöra ett kriterium för att listas under en sådan ny sanktionsregim. Frågan har därefter åter diskuterats i den ansvariga arbetsgruppen, men utan att man börjat förhandla förslaget från den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Det finns fortfarande ingen enighet bland medlemsstaterna om att gå framåt med sanktioner mot korruption inklusive penningtvätt varför inga åtgärder har kunnat vidtas under 2024. Regeringen bedömer att tillkännagivandet inte är slutbehandlat. Utifrån ovanstående besked från regeringen ser utskottet ingen anledning att göra ett nytt tillkännagivande.

När det gäller motionsyrkanden om att införa Magnitskijsanktioner mot kinesiska representanter vill utskottet i enlighet med sin ståndpunkt i betänkande 2022/23:UU15 betona vikten av att Kina respekterar minoriteters rättigheter, i synnerhet i Xinjiang och Tibet. Utskottet såg positivt på att sanktioner används som verktyg mot dem som är ansvariga för övergrepp mot utsatta minoriteter, liksom för den kinesiska statens förföljelse av människorättsförsvarare m.m. Utskottet framhöll dock att ett enhetligt agerande inom EU är avgörande för sanktionernas effektivitet och ansåg att det var mer ändamålsenligt att gemensamma sanktioner beslutas på EU-nivå än av medlemsstaterna var för sig. Utskottet vidhåller denna uppfattning.

När det gäller sanktioner mot azeriska representanter konstaterar utskottet att EU har understrukit Azerbajdzjans ansvar för att säkerställa upprätthållandet av mänskliga rättigheter i landet och uppmanat till frigivande av personer som fängslats för att ha nyttjat sina grundläggande fri- och rättigheter. EU har vidare konstaterat att president- och parlamentsvalen 2024 ägde rum i en restriktiv politisk miljö med lagstiftning som begränsade grundläggande fri- och rättigheter. Även i detta fall ser utskottet en stark och gemensam EU-hållning som det effektivaste instrumentet i dialogen med Azerbajdzjan. Den viktigaste komponenten för att skapa säkerhet och stabilitet i regionen är ett hållbart fredsavtal mellan Armenien och Azerbajdzjan. Sverige stöder EU:s ansträngningar för att bistå parterna i att finna en fredlig och långsiktigt hållbar lösning på konflikten.

Ur avsnittet "Sanktioner" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4 och 6. Läs betänkandet

Sanktioner mot terrorism

Utskottet konstaterar att den nuvarande rättsakten för EU:s sanktionsregim mot terrorism (2001/931/Gusp) ställer upp vissa formella kriterier för när en person eller organisation ska kunna omfattas av EU:s sanktioner mot terrorism, s.k. s.k. terroristlistning. För att en organisation ska kunna terroristlistas krävs det att en rättslig eller likvärdig nationell behörig myndighet, såsom en domstol eller en åklagare, har beslutat att exempelvis inleda en förundersökning eller väcka åtal mot organisationen eller att det finns en fällande dom för en terroristhandling. Utskottet anser i enlighet med sitt tillkännagivande i betänkande 2023/24:UU10 att regeringen ska vidta åtgärder för att EU ska initiera en översyn av de rättsliga förutsättningarna för att tillämpa sanktioner mot terrorism. Översynen bör resultera i en uppdatering av den rättsliga grunden för terroristlistning så att denna fångar upp dagens hotbilder och kan användas mot statsunderstödda grupper som begår terroristhandlingar, som t.ex. Wagnergruppen och IRGC. Det bör enligt utskottet vara möjligt att finna en modell som med starka rättssäkerhetsgarantier ändå tillåter beslut om listning utan krav på föregående åtgärder av rättsvårdande myndigheter.

När det gäller terroristlistning av KGB eller Gubopik. konstaterar utrikesutskottet att det inte finns rättsliga förutsättningar för att KGB eller Gubopik ska kunna listas enligt EU:s terrorismssanktionsregim. Utskottet hänvisar till sitt ovanstående ställningstagande när det gäller en översyn av de rättsliga förutsättningarna för sanktionsregimen mot terrorism men konstaterar samtidigt att regeringen verkar aktivt inom EU för att ytterligare skärpa sanktionerna mot Belarus för att öka trycket på regimen.

Regeringen har i skrivelse 2024/25:75 uppgett att regeringen verkar för en översyn av ovan nämnda regelverk för att säkerställa att det är utformat på ett ändamålsenligt sätt utifrån dagens utmaningar. När det gäller utskottets tillkännagivanden om terroristlistning av IRGC (bet. 2022/23:UU15 och bet. 2023/24:UU10) har Sverige under 2024 fortsatt att uttrycka sitt stöd för EU-enighet om att terroristlista IRGC. Sverige har även aktivt konsulterat andra EU-medlemsstater för att försöka komma vidare i frågan. Regeringen uppger att den kommer att fortsätta sitt arbete.

Utifrån ovanstående besked från regeringen ser utskottet ingen anledning att göra nya tillkännagivanden.

Med hänvisning till det som ovan anförts avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1432 yrkandena 1 och 2, 2024/25:1438 yrkande 25 och 2024/25:3162 yrkandena 23 och 24.

Terroristlistning av ryska företag

När det gäller terroristlistning av ryska militära företag anför regeringen i skrivelse 2024/25:75 att regeringen fortsätter att uttrycka sitt stöd för att EU-institutionerna ska se över de rättsliga förutsättningarna för att terroristlista Wagnergruppen under EU:s terrorismsanktioner och aktivt följa upp hur arbetet går. Sverige har även fört bilaterala samtal med Storbritannien. Frågan bereds enligt regeringen vidare inom Regeringskansliet.

Även i denna fråga ser utskottet ingen anledning att göra ett nytt tillkännagivande.

Med hänvisning till det som ovan anförts avstyrker utskottet motion 2024/25:3023 yrkande 42.

Magnitskijsanktioner

När det gäller motionsyrkanden om att bredda Magnitskijsanktionerna till att även omfatta penningtvätt och korruption, vill utskottet hänvisa till sin tidigare ståndpunkt i betänkande 2022/23:UU10, där utskottet ansåg att det var viktigt att sådana sanktioner kommer på plats så att EU inte blir en fristad för personer som bidrar till finansieringen av auktoritära system och brott mot de mänskliga rättigheterna genom storskalig korruption och penningtvätt. Utskottet noterar att regeringen i skrivelse 2024/25:75 med anledning av utskottets tillkännagivande i betänkande 2020/21:UU10 meddelar att Sverige vid flera tillfällen har tagit upp frågan om sanktioner mot korruption, inklusive penningtvätt. Den 3 maj 2023 presenterade EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik ett förslag till rådsbeslut om en ny horisontell sanktionsregim mot korruption. I detta förslag föreslås också att penningtvätt ska utgöra ett kriterium för att listas under en sådan ny sanktionsregim. Frågan har därefter åter diskuterats i den ansvariga arbetsgruppen, men utan att man börjat förhandla förslaget från den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Det finns fortfarande ingen enighet bland medlemsstaterna om att gå framåt med sanktioner mot korruption inklusive penningtvätt varför inga åtgärder har kunnat vidtas under 2024. Regeringen bedömer att tillkännagivandet inte är slutbehandlat. Utifrån ovanstående besked från regeringen ser utskottet ingen anledning att göra ett nytt tillkännagivande.

När det gäller motionsyrkanden om att införa Magnitskijsanktioner mot kinesiska representanter vill utskottet i enlighet med sin ståndpunkt i betänkande 2022/23:UU15 betona vikten av att Kina respekterar minoriteters rättigheter, i synnerhet i Xinjiang och Tibet. Utskottet såg positivt på att sanktioner används som verktyg mot dem som är ansvariga för övergrepp mot utsatta minoriteter, liksom för den kinesiska statens förföljelse av människorättsförsvarare m.m. Utskottet framhöll dock att ett enhetligt agerande inom EU är avgörande för sanktionernas effektivitet och ansåg att det var mer ändamålsenligt att gemensamma sanktioner beslutas på EU-nivå än av medlemsstaterna var för sig. Utskottet vidhåller denna uppfattning.

När det gäller sanktioner mot azeriska representanter konstaterar utskottet att EU har understrukit Azerbajdzjans ansvar för att säkerställa upprätthållandet av mänskliga rättigheter i landet och uppmanat till frigivande av personer som fängslats för att ha nyttjat sina grundläggande fri- och rättigheter. EU har vidare konstaterat att president- och parlamentsvalen 2024 ägde rum i en restriktiv politisk miljö med lagstiftning som begränsade grundläggande fri- och rättigheter. Även i detta fall ser utskottet en stark och gemensam EU-hållning som det effektivaste instrumentet i dialogen med Azerbajdzjan. Den viktigaste komponenten för att skapa säkerhet och stabilitet i regionen är ett hållbart fredsavtal mellan Armenien och Azerbajdzjan. Sverige stöder EU:s ansträngningar för att bistå parterna i att finna en fredlig och långsiktigt hållbar lösning på konflikten.

Ur avsnittet "Sanktioner" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Finansutskottet och EU-nämndens uppfattning är att regeringens skrivelse över verksamheten i EU är viktig för möjligheten att följa utvecklingen inom EU och hur regeringen har agerat inom detta samarbete. Utskottet har i denna del ingen annan uppfattning.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Ur avsnittet "Skrivelsen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utöver de yrkanden som behandlas tidigare i detta betänkande finns förslag i ett antal motioner som är föremål för förenklad motionshantering enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335) och i enlighet med promemorian Förenklad motionsberedning under valperioden 2022–2026 som utrikesutskottet fastställde den 5 oktober 2023 (prot. 2023/24:3).

Utskottet har under beredningen kommit fram till att de yrkanden som redovisas i bilaga 2 inte kan vara aktuella för något tillkännagivande från riksdagen, och ett enigt utskott avstyrker dessa motioner. Detta kan innebära att partier vidhåller de synpunkter som framförs i motionsyrkandena men att de avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.

Reservationer

1.

Övergripande frågor, punkt 1 (S)

av Alexandra Völker (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S), Annika Strandhäll (S) och Lena Johansson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 18 och 19 samt

avslår motion

2024/25:3355 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 8.

Ställningstagande

EU är en union för demokratier och samarbetet bygger på gemensamma värderingar. Därför vill vi säkerställa att alla EU:s medlemsstater är väl fungerande demokratier som bekämpar korruption och möjliggör ansvarsutkrävande i fria och demokratiska val. Kraven på medlemsstaterna att upprätthålla demokrati, stabil ekonomi, fackliga rättigheter och korruptionsbekämpning ska vara strikta. Demokratiska grundprinciper utmanas nu av auktoritära krafter i Europa när fria medier, fackliga organisationer, akademi och aborträtt attackeras och stödet till Ukrainas frihetskamp ifrågasätts.

Vi socialdemokrater vill att det ska bli lättare att hålla inne medel för länder som underminerar demokratiska värden. Regeringen bör verka för att EU inför en tydlig sanktionstrappa där EU i olika steg kan undanta länder från olika fördelar som EU-medlemskapet ger och ytterst utesluta ett land som har fullbordat en nedmontering av demokratin. Regeringen bör även verka för att rätten till en säker och trygg abort skrivs in i EU:s rättighetsstadga så att aborträtten på detta sätt grundlagsskyddas.

2.

Övergripande frågor, punkt 1 (V)

av Lotta Johnsson Fornarve (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3355 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 8 och

avslår motion

2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 18 och 19.

Ställningstagande

Attackerna på välfärden och arbetsrätten i många EU-länder utgör ett allvarligt hot mot jämställdheten. EU:s påtvingade åtstramningspolitik har slagit extra hårt mot kvinnor. Kvinnor drabbas hårdast när välfärden skärs ned och arbetsvillkoren försämras. Jag som vänsterpartist driver kraven på ekonomisk rättvisa för kvinnor. EU bör införa en feministisk budget som bygger på en genomgripande feministisk analys och syftar till att utjämna skillnader mellan könen i fråga om inkomst, levnadsvillkor m.m. Jag anser att regeringen bör verka för att EU inför en feministisk budget.

3.

Utrikes- och säkerhetspolitik, punkt 2 (S)

av Alexandra Völker (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S), Annika Strandhäll (S) och Lena Johansson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 17 och 49 samt

avslår motionerna

2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 14 och

2024/25:3355 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 21.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen ska verka för att stärka EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik så att EU:s intressen och värden kan försvaras globalt. Europa måste långsiktigt ta ansvar för sin egen säkerhet. Det är avgörande att stärka den samlade europeiska försvarsförmågan samt EU:s handlingsförmåga som säkerhetspolitisk aktör och förmåga att ta ansvar för unionens och närområdets säkerhet. Genom att stärka EU:s arbete för cybersäkerhet stärks förmågan att agera mot desinformation, valpåverkan och hybridhot.

EU ska fortsätta vara en trovärdig säkerhetspolitisk aktör som tar ansvar för sin egen säkerhet och samtidigt agerar globalt med partner utifrån en bredd av civila och militära verktyg. Sverige har ett ansvar gentemot EU:s medlemsstater och omfattas av den solidaritet som EU-medlemskapet innebär.

Vi anser att regeringen ska verka för att stärka arbetet mot cyberhot och desinformation. Ett nära samarbete med EU och andra allierade för att utveckla gemensamma strategier mot cyberattacker och desinformation är betydelsefullt. Sverige behöver motverka desinformation genom att främja oberoende och pålitliga medier, stödja mediekompetensutbildning och säkerställa att medborgare har tillgång till korrekt och tillförlitlig information. En stark offentlig debatt, baserad på fakta och öppen diskussion, är nödvändig för att motverka de negativa effekterna av desinformation.

Sveriges utrikespolitik måste vara proaktiv när det gäller att hantera de diplomatiska konsekvenserna av cyberattacker och desinformationskampanjer. Sverige ska aktivt driva på i FN och EU för att stater som utför eller stöder sådana aktiviteter hålls ansvariga. Genom diplomatiska kanaler kan Sverige också arbeta för att främja dialog och minska spänningar som kan leda till cyberkonflikter samtidigt som man står fast vid att skydda nationell suveränitet och internationell rätt.

4.

Utrikes- och säkerhetspolitik, punkt 2 (V)

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet