Internationellt bistånd genom multilaterala organisationer

Inledning

Utskottet noterar inledningsvis att det bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under senare år från ca 49 procent av den svenska biståndsbudgeten 2011 till ca 59 procent 2023. Finansiellt ökade det svenska multilaterala biståndet från ca 18 miljarder kronor till ca 31,8 miljarder kronor under samma period. Detta understryker vikten av att riksdagen regelbundet, genom en mer omfattande redovisning än den som ges i budgetpropositionen, får information om de resultat som uppnåtts genom det multilaterala biståndet.

Utskottet konstaterar att skrivelsen, i enlighet med vad riksdagen efterfrågade i betänkande 2015/16:UU7, ger en samlad resultatanalys av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna utifrån regeringens mål och prioriteringar. Genom fokuseringen på fyra länder synliggörs verksamhet och resultat på landnivå, och det multilaterala biståndet sätts in i sitt sammanhang.

I detta betänkande fokuserar utskottet i huvudsak på de frågor som tas upp i följdmotionerna men vill understryka att den resultatredovisning som ges i skrivelsen även kommer att användas som underlag vid den kommande behandlingen av budgeten för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Övergripande frågor och prioriteringar inom det multilaterala biståndet

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att de multilaterala organisationerna är viktiga arenor för svensk utrikespolitik. De utgör plattformar för dialog och förhandlingar om prioriterade frågor, däribland det internationella stödet till Ukraina, och de är centrala för att utveckla och upprätthålla internationella normer och överenskommelser. Liksom regeringen vill utskottet särskilt uppmärksamma de multilaterala organisationernas roll för ett effektivt genomförande av Agenda 2030 och Parisavtalet. Utskottet välkomnar att regeringen även ser de multilaterala organisationerna som viktiga plattformar för att driva normativa frågor såsom demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och jämställdhet. Därtill är de viktiga kanaler för riktat finansiellt stöd till prioriterade områden såsom klimat och miljö, hälsa och utbildning, med möjlighet till samordningsvinster, skalbarhet, hävstångseffekter och lärande.

Utskottet vill även uppmärksamma USA:s drastiska nedskärningar av biståndet och den påverkan det fått på multilaterala organisationers verksamhet inom många områden och länder som är prioriterade av Sverige. Utskottet välkomnar i sammanhanget att regeringen beslutat öka stödet SRHR genom ett extra bidrag till FN:s befolkningsfond UNFPA på 75 miljoner kronor. Utskottet konstaterar liksom regeringen att det ökande politiska motståndet i världen mot SRHR, särskilt abort, riskerar att få mycket allvarliga konsekvenser för flickor och kvinnor.

Vid utskottets besök på Sida den 11 mars 2025 framkom att myndigheten påbörjat ett arbete för att analysera vilka direkta konsekvenser USA:s drastiska nedskärningar av biståndet får på Sidas verksamhet och hur konsekvenserna kan motverkas genom omfördelningar av medel. Sida har därutöver i uppdrag att ta fram ett underlag för eventuella ytterligare beslut från regeringen i frågan. Utskottet välkomnar det arbete som pågår och vill understryka vikten av samarbete med likasinnade givare.

Utskottet noterar att regeringen bedömer att FN-organisationerna överlag axlar sitt ansvar för det normativa arbetet, inklusive att stå upp för centrala värden som mänskliga rättigheter, SRHR och jämställdhet, men att det inte alltid sker konsekvent och tillräckligt tydligt. Utskottet välkomnar därför att regeringen, i strategin för multilateralt samarbete och humanitärt bistånd, understryker att Sverige ska agera strategiskt i styrning av de multilaterala organisationerna, med tydliga prioriteringar och förväntningar. För att kunna uppfylla dessa ambitioner är det utskottets mening att FN bör se över sin organisation för att undvika ineffektivitet och därmed kunna maximera FN-medlens positiva effekt inom ramen för det multilaterala stödet.

Svenskt inflytande ska stå i förhållande till Sveriges finansiella bidrag. Sverige ska på såväl högkvartersnivå som i samarbetsländer bl.a. verka för att organisationerna, inom ramen för sina mandat, står upp och verkar för de mänskliga fri- och rättigheterna samt integrerar dessa och jämställdhetsperspektivet i verksamheten.

Utskottet anser liksom regeringen att det multilaterala biståndet också i största möjliga utsträckning ska bidra till Sveriges utrikes-, handels-, säkerhets-, migrations- och sakpolitiska målsättningar. Biståndet ska vara effektivt, långsiktigt och transparent.

Av skrivelsen framgår att biståndet genom multilaterala organisationer är fokuserat till organisationer och verksamheter som verkar inom ramen för regeringens tematiska prioriteringar inklusive humanitär flyktinghjälp och barns rättigheter. Som framgår av tidigare betänkanden (bl.a. bet. 2024/25:UU2) står utskottet bakom dessa prioriteringar. Utskottet vill därutöver understryka att allt svenskt bistånd ska utgå från det mål som fastställts av riksdagen: att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck (prop. 2013/14:1 utg. omr. 7, bet. 2013/14:UU2, rskr. 2013/14:75). De prioriteringar av det multilaterala biståndet som föreslås i motionerna avstyrks därmed.

Utskottet har vid upprepade tillfällen understrukit vikten av effektiv resultatuppföljning och välkomnar att Sverige ingår i givarnätverket Multilateral Organisations Performance Assessment Network (Mopan) som gör organisationsbedömningar av de multilaterala organisationerna och deras resultat. Utskottet noterar att de tolv organisationer som sedan 2023 omfattats av bedömningarna, däribland flera av Sveriges största bidragsmottagare, befanns nästan genomgående ha en tillfredsställande måluppfyllelse. I en sammanställning av sina observationer uppmärksammar Mopan behovet av att organisationerna stärker sina funktioner för uppföljning och utvärdering samt bygger en kultur av ansvarsutkrävande och lärande på alla nivåer.

Ur avsnittet "Internationellt bistånd genom multilaterala organisationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 4. Läs betänkandet

Inledning

Utskottet noterar inledningsvis att det bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under senare år från ca 49 procent av den svenska biståndsbudgeten 2011 till ca 59 procent 2023. Finansiellt ökade det svenska multilaterala biståndet från ca 18 miljarder kronor till ca 31,8 miljarder kronor under samma period. Detta understryker vikten av att riksdagen regelbundet, genom en mer omfattande redovisning än den som ges i budgetpropositionen, får information om de resultat som uppnåtts genom det multilaterala biståndet.

Utskottet konstaterar att skrivelsen, i enlighet med vad riksdagen efterfrågade i betänkande 2015/16:UU7, ger en samlad resultatanalys av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna utifrån regeringens mål och prioriteringar. Genom fokuseringen på fyra länder synliggörs verksamhet och resultat på landnivå, och det multilaterala biståndet sätts in i sitt sammanhang.

I detta betänkande fokuserar utskottet i huvudsak på de frågor som tas upp i följdmotionerna men vill understryka att den resultatredovisning som ges i skrivelsen även kommer att användas som underlag vid den kommande behandlingen av budgeten för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Övergripande frågor och prioriteringar inom det multilaterala biståndet

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att de multilaterala organisationerna är viktiga arenor för svensk utrikespolitik. De utgör plattformar för dialog och förhandlingar om prioriterade frågor, däribland det internationella stödet till Ukraina, och de är centrala för att utveckla och upprätthålla internationella normer och överenskommelser. Liksom regeringen vill utskottet särskilt uppmärksamma de multilaterala organisationernas roll för ett effektivt genomförande av Agenda 2030 och Parisavtalet. Utskottet välkomnar att regeringen även ser de multilaterala organisationerna som viktiga plattformar för att driva normativa frågor såsom demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och jämställdhet. Därtill är de viktiga kanaler för riktat finansiellt stöd till prioriterade områden såsom klimat och miljö, hälsa och utbildning, med möjlighet till samordningsvinster, skalbarhet, hävstångseffekter och lärande.

Utskottet vill även uppmärksamma USA:s drastiska nedskärningar av biståndet och den påverkan det fått på multilaterala organisationers verksamhet inom många områden och länder som är prioriterade av Sverige. Utskottet välkomnar i sammanhanget att regeringen beslutat öka stödet SRHR genom ett extra bidrag till FN:s befolkningsfond UNFPA på 75 miljoner kronor. Utskottet konstaterar liksom regeringen att det ökande politiska motståndet i världen mot SRHR, särskilt abort, riskerar att få mycket allvarliga konsekvenser för flickor och kvinnor.

Vid utskottets besök på Sida den 11 mars 2025 framkom att myndigheten påbörjat ett arbete för att analysera vilka direkta konsekvenser USA:s drastiska nedskärningar av biståndet får på Sidas verksamhet och hur konsekvenserna kan motverkas genom omfördelningar av medel. Sida har därutöver i uppdrag att ta fram ett underlag för eventuella ytterligare beslut från regeringen i frågan. Utskottet välkomnar det arbete som pågår och vill understryka vikten av samarbete med likasinnade givare.

Utskottet noterar att regeringen bedömer att FN-organisationerna överlag axlar sitt ansvar för det normativa arbetet, inklusive att stå upp för centrala värden som mänskliga rättigheter, SRHR och jämställdhet, men att det inte alltid sker konsekvent och tillräckligt tydligt. Utskottet välkomnar därför att regeringen, i strategin för multilateralt samarbete och humanitärt bistånd, understryker att Sverige ska agera strategiskt i styrning av de multilaterala organisationerna, med tydliga prioriteringar och förväntningar. För att kunna uppfylla dessa ambitioner är det utskottets mening att FN bör se över sin organisation för att undvika ineffektivitet och därmed kunna maximera FN-medlens positiva effekt inom ramen för det multilaterala stödet.

Svenskt inflytande ska stå i förhållande till Sveriges finansiella bidrag. Sverige ska på såväl högkvartersnivå som i samarbetsländer bl.a. verka för att organisationerna, inom ramen för sina mandat, står upp och verkar för de mänskliga fri- och rättigheterna samt integrerar dessa och jämställdhetsperspektivet i verksamheten.

Utskottet anser liksom regeringen att det multilaterala biståndet också i största möjliga utsträckning ska bidra till Sveriges utrikes-, handels-, säkerhets-, migrations- och sakpolitiska målsättningar. Biståndet ska vara effektivt, långsiktigt och transparent.

Av skrivelsen framgår att biståndet genom multilaterala organisationer är fokuserat till organisationer och verksamheter som verkar inom ramen för regeringens tematiska prioriteringar inklusive humanitär flyktinghjälp och barns rättigheter. Som framgår av tidigare betänkanden (bl.a. bet. 2024/25:UU2) står utskottet bakom dessa prioriteringar. Utskottet vill därutöver understryka att allt svenskt bistånd ska utgå från det mål som fastställts av riksdagen: att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck (prop. 2013/14:1 utg. omr. 7, bet. 2013/14:UU2, rskr. 2013/14:75). De prioriteringar av det multilaterala biståndet som föreslås i motionerna avstyrks därmed.

Utskottet har vid upprepade tillfällen understrukit vikten av effektiv resultatuppföljning och välkomnar att Sverige ingår i givarnätverket Multilateral Organisations Performance Assessment Network (Mopan) som gör organisationsbedömningar av de multilaterala organisationerna och deras resultat. Utskottet noterar att de tolv organisationer som sedan 2023 omfattats av bedömningarna, däribland flera av Sveriges största bidragsmottagare, befanns nästan genomgående ha en tillfredsställande måluppfyllelse. I en sammanställning av sina observationer uppmärksammar Mopan behovet av att organisationerna stärker sina funktioner för uppföljning och utvärdering samt bygger en kultur av ansvarsutkrävande och lärande på alla nivåer.

Ur avsnittet "Internationellt bistånd genom multilaterala organisationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 4. Läs betänkandet

Inledning

Utskottet noterar inledningsvis att det bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under senare år från ca 49 procent av den svenska biståndsbudgeten 2011 till ca 59 procent 2023. Finansiellt ökade det svenska multilaterala biståndet från ca 18 miljarder kronor till ca 31,8 miljarder kronor under samma period. Detta understryker vikten av att riksdagen regelbundet, genom en mer omfattande redovisning än den som ges i budgetpropositionen, får information om de resultat som uppnåtts genom det multilaterala biståndet.

Utskottet konstaterar att skrivelsen, i enlighet med vad riksdagen efterfrågade i betänkande 2015/16:UU7, ger en samlad resultatanalys av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna utifrån regeringens mål och prioriteringar. Genom fokuseringen på fyra länder synliggörs verksamhet och resultat på landnivå, och det multilaterala biståndet sätts in i sitt sammanhang.

I detta betänkande fokuserar utskottet i huvudsak på de frågor som tas upp i följdmotionerna men vill understryka att den resultatredovisning som ges i skrivelsen även kommer att användas som underlag vid den kommande behandlingen av budgeten för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Övergripande frågor och prioriteringar inom det multilaterala biståndet

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att de multilaterala organisationerna är viktiga arenor för svensk utrikespolitik. De utgör plattformar för dialog och förhandlingar om prioriterade frågor, däribland det internationella stödet till Ukraina, och de är centrala för att utveckla och upprätthålla internationella normer och överenskommelser. Liksom regeringen vill utskottet särskilt uppmärksamma de multilaterala organisationernas roll för ett effektivt genomförande av Agenda 2030 och Parisavtalet. Utskottet välkomnar att regeringen även ser de multilaterala organisationerna som viktiga plattformar för att driva normativa frågor såsom demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och jämställdhet. Därtill är de viktiga kanaler för riktat finansiellt stöd till prioriterade områden såsom klimat och miljö, hälsa och utbildning, med möjlighet till samordningsvinster, skalbarhet, hävstångseffekter och lärande.

Utskottet vill även uppmärksamma USA:s drastiska nedskärningar av biståndet och den påverkan det fått på multilaterala organisationers verksamhet inom många områden och länder som är prioriterade av Sverige. Utskottet välkomnar i sammanhanget att regeringen beslutat öka stödet SRHR genom ett extra bidrag till FN:s befolkningsfond UNFPA på 75 miljoner kronor. Utskottet konstaterar liksom regeringen att det ökande politiska motståndet i världen mot SRHR, särskilt abort, riskerar att få mycket allvarliga konsekvenser för flickor och kvinnor.

Vid utskottets besök på Sida den 11 mars 2025 framkom att myndigheten påbörjat ett arbete för att analysera vilka direkta konsekvenser USA:s drastiska nedskärningar av biståndet får på Sidas verksamhet och hur konsekvenserna kan motverkas genom omfördelningar av medel. Sida har därutöver i uppdrag att ta fram ett underlag för eventuella ytterligare beslut från regeringen i frågan. Utskottet välkomnar det arbete som pågår och vill understryka vikten av samarbete med likasinnade givare.

Utskottet noterar att regeringen bedömer att FN-organisationerna överlag axlar sitt ansvar för det normativa arbetet, inklusive att stå upp för centrala värden som mänskliga rättigheter, SRHR och jämställdhet, men att det inte alltid sker konsekvent och tillräckligt tydligt. Utskottet välkomnar därför att regeringen, i strategin för multilateralt samarbete och humanitärt bistånd, understryker att Sverige ska agera strategiskt i styrning av de multilaterala organisationerna, med tydliga prioriteringar och förväntningar. För att kunna uppfylla dessa ambitioner är det utskottets mening att FN bör se över sin organisation för att undvika ineffektivitet och därmed kunna maximera FN-medlens positiva effekt inom ramen för det multilaterala stödet.

Svenskt inflytande ska stå i förhållande till Sveriges finansiella bidrag. Sverige ska på såväl högkvartersnivå som i samarbetsländer bl.a. verka för att organisationerna, inom ramen för sina mandat, står upp och verkar för de mänskliga fri- och rättigheterna samt integrerar dessa och jämställdhetsperspektivet i verksamheten.

Utskottet anser liksom regeringen att det multilaterala biståndet också i största möjliga utsträckning ska bidra till Sveriges utrikes-, handels-, säkerhets-, migrations- och sakpolitiska målsättningar. Biståndet ska vara effektivt, långsiktigt och transparent.

Av skrivelsen framgår att biståndet genom multilaterala organisationer är fokuserat till organisationer och verksamheter som verkar inom ramen för regeringens tematiska prioriteringar inklusive humanitär flyktinghjälp och barns rättigheter. Som framgår av tidigare betänkanden (bl.a. bet. 2024/25:UU2) står utskottet bakom dessa prioriteringar. Utskottet vill därutöver understryka att allt svenskt bistånd ska utgå från det mål som fastställts av riksdagen: att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck (prop. 2013/14:1 utg. omr. 7, bet. 2013/14:UU2, rskr. 2013/14:75). De prioriteringar av det multilaterala biståndet som föreslås i motionerna avstyrks därmed.

Utskottet har vid upprepade tillfällen understrukit vikten av effektiv resultatuppföljning och välkomnar att Sverige ingår i givarnätverket Multilateral Organisations Performance Assessment Network (Mopan) som gör organisationsbedömningar av de multilaterala organisationerna och deras resultat. Utskottet noterar att de tolv organisationer som sedan 2023 omfattats av bedömningarna, däribland flera av Sveriges största bidragsmottagare, befanns nästan genomgående ha en tillfredsställande måluppfyllelse. I en sammanställning av sina observationer uppmärksammar Mopan behovet av att organisationerna stärker sina funktioner för uppföljning och utvärdering samt bygger en kultur av ansvarsutkrävande och lärande på alla nivåer.

Ur avsnittet "Internationellt bistånd genom multilaterala organisationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 3. Läs betänkandet

Inledning

Utskottet noterar inledningsvis att det bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under senare år från ca 49 procent av den svenska biståndsbudgeten 2011 till ca 59 procent 2023. Finansiellt ökade det svenska multilaterala biståndet från ca 18 miljarder kronor till ca 31,8 miljarder kronor under samma period. Detta understryker vikten av att riksdagen regelbundet, genom en mer omfattande redovisning än den som ges i budgetpropositionen, får information om de resultat som uppnåtts genom det multilaterala biståndet.

Utskottet konstaterar att skrivelsen, i enlighet med vad riksdagen efterfrågade i betänkande 2015/16:UU7, ger en samlad resultatanalys av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna utifrån regeringens mål och prioriteringar. Genom fokuseringen på fyra länder synliggörs verksamhet och resultat på landnivå, och det multilaterala biståndet sätts in i sitt sammanhang.

I detta betänkande fokuserar utskottet i huvudsak på de frågor som tas upp i följdmotionerna men vill understryka att den resultatredovisning som ges i skrivelsen även kommer att användas som underlag vid den kommande behandlingen av budgeten för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Övergripande frågor och prioriteringar inom det multilaterala biståndet

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att de multilaterala organisationerna är viktiga arenor för svensk utrikespolitik. De utgör plattformar för dialog och förhandlingar om prioriterade frågor, däribland det internationella stödet till Ukraina, och de är centrala för att utveckla och upprätthålla internationella normer och överenskommelser. Liksom regeringen vill utskottet särskilt uppmärksamma de multilaterala organisationernas roll för ett effektivt genomförande av Agenda 2030 och Parisavtalet. Utskottet välkomnar att regeringen även ser de multilaterala organisationerna som viktiga plattformar för att driva normativa frågor såsom demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och jämställdhet. Därtill är de viktiga kanaler för riktat finansiellt stöd till prioriterade områden såsom klimat och miljö, hälsa och utbildning, med möjlighet till samordningsvinster, skalbarhet, hävstångseffekter och lärande.

Utskottet vill även uppmärksamma USA:s drastiska nedskärningar av biståndet och den påverkan det fått på multilaterala organisationers verksamhet inom många områden och länder som är prioriterade av Sverige. Utskottet välkomnar i sammanhanget att regeringen beslutat öka stödet SRHR genom ett extra bidrag till FN:s befolkningsfond UNFPA på 75 miljoner kronor. Utskottet konstaterar liksom regeringen att det ökande politiska motståndet i världen mot SRHR, särskilt abort, riskerar att få mycket allvarliga konsekvenser för flickor och kvinnor.

Vid utskottets besök på Sida den 11 mars 2025 framkom att myndigheten påbörjat ett arbete för att analysera vilka direkta konsekvenser USA:s drastiska nedskärningar av biståndet får på Sidas verksamhet och hur konsekvenserna kan motverkas genom omfördelningar av medel. Sida har därutöver i uppdrag att ta fram ett underlag för eventuella ytterligare beslut från regeringen i frågan. Utskottet välkomnar det arbete som pågår och vill understryka vikten av samarbete med likasinnade givare.

Utskottet noterar att regeringen bedömer att FN-organisationerna överlag axlar sitt ansvar för det normativa arbetet, inklusive att stå upp för centrala värden som mänskliga rättigheter, SRHR och jämställdhet, men att det inte alltid sker konsekvent och tillräckligt tydligt. Utskottet välkomnar därför att regeringen, i strategin för multilateralt samarbete och humanitärt bistånd, understryker att Sverige ska agera strategiskt i styrning av de multilaterala organisationerna, med tydliga prioriteringar och förväntningar. För att kunna uppfylla dessa ambitioner är det utskottets mening att FN bör se över sin organisation för att undvika ineffektivitet och därmed kunna maximera FN-medlens positiva effekt inom ramen för det multilaterala stödet.

Svenskt inflytande ska stå i förhållande till Sveriges finansiella bidrag. Sverige ska på såväl högkvartersnivå som i samarbetsländer bl.a. verka för att organisationerna, inom ramen för sina mandat, står upp och verkar för de mänskliga fri- och rättigheterna samt integrerar dessa och jämställdhetsperspektivet i verksamheten.

Utskottet anser liksom regeringen att det multilaterala biståndet också i största möjliga utsträckning ska bidra till Sveriges utrikes-, handels-, säkerhets-, migrations- och sakpolitiska målsättningar. Biståndet ska vara effektivt, långsiktigt och transparent.

Av skrivelsen framgår att biståndet genom multilaterala organisationer är fokuserat till organisationer och verksamheter som verkar inom ramen för regeringens tematiska prioriteringar inklusive humanitär flyktinghjälp och barns rättigheter. Som framgår av tidigare betänkanden (bl.a. bet. 2024/25:UU2) står utskottet bakom dessa prioriteringar. Utskottet vill därutöver understryka att allt svenskt bistånd ska utgå från det mål som fastställts av riksdagen: att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck (prop. 2013/14:1 utg. omr. 7, bet. 2013/14:UU2, rskr. 2013/14:75). De prioriteringar av det multilaterala biståndet som föreslås i motionerna avstyrks därmed.

Utskottet har vid upprepade tillfällen understrukit vikten av effektiv resultatuppföljning och välkomnar att Sverige ingår i givarnätverket Multilateral Organisations Performance Assessment Network (Mopan) som gör organisationsbedömningar av de multilaterala organisationerna och deras resultat. Utskottet noterar att de tolv organisationer som sedan 2023 omfattats av bedömningarna, däribland flera av Sveriges största bidragsmottagare, befanns nästan genomgående ha en tillfredsställande måluppfyllelse. I en sammanställning av sina observationer uppmärksammar Mopan behovet av att organisationerna stärker sina funktioner för uppföljning och utvärdering samt bygger en kultur av ansvarsutkrävande och lärande på alla nivåer.

Ur avsnittet "Internationellt bistånd genom multilaterala organisationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 3. Läs betänkandet