Situationen i Israel och Palestina m.m.

Utskottet välkomnar den inledda vapenvilan i Gaza som kan staka ut en väg mot ett mer varaktigt slut på stridigheterna och som innebär att alla i gisslan släpps. Utskottet konstaterar att det är avgörande att överenskommelsen genomförs och att den bidrar till ett förbättrat humanitärt tillträde och till att minska lidandet hos civilbefolkningen i Gaza. Utskottet konstaterar vidare att det är avgörande att gisslan friges. Utskottet anser att en hållbar fred mellan Israel och Palestina måste bygga på en förhandlad tvåstatslösning, där befolkningen i Israel och Palestina lever sida vid sida i fred och säkerhet, och att en vapenvila är ett nödvändigt första steg mot detta.

Utskottet konstaterar att alla parter i en konflikt enligt den internationella humanitära rätten har ett ansvar att se till att civilbefolkningens humanitära behov tillgodoses. Israel har folkrättsliga skyldigheter att säkerställa att humanitär hjälp når civilbefolkningen i Gaza och måste göra mer för att öka det humanitära tillträdet. Det vill säga att befolkningen har mat, medicin och annat som är nödvändigt för dess överlevnad. Israel behöver ta särskild hänsyn till den internationella humanitära rättens krav på skydd av sjukhus, medicinska förnödenheter och patienter. Utskottet konstaterar att regeringen, tillsammans med övriga nordiska länder och övriga EU-länder, konsekvent och aktivt har drivit tillträdesfrågan sedan krigets början och att regeringen tillsammans med likasinnade uppmanat Israel att säkerställa humanitärt tillträde till Gaza så att stöd kan nå fram på det sätt som är mest effektivt till akut behövande i Gaza. För att stöd ska nå fram behöver samtliga övergångar för humanitär hjälp hållas öppna över tid och den humanitära personal som levererar stöd behöver kunna röra sig säkert för att nå alla delar av Gaza. Den internationella domstolens utslag om interimistiska åtgärder från den 26 januari 2024 är bindande och måste följas. Utskottet välkomnar i sammanhanget att EU nu har återetablerat EU:s gränsövervakningsuppdrag EU BAM Rafah vid gränsövergången i Rafah mellan Egypten och Gaza och att EU därmed kan bidra till vapenvilans genomförande.

Utskottet anser att det är mer angeläget än någonsin att upprätthålla en regelbaserad världsordning. Folkrätten är en hörnsten i Sveriges utrikespolitik. Att upprätthålla den regelbaserade världsordningen, med FN-stadgan i grunden, är helt avgörande både för vårt lands säkerhet och för stabiliteten i världen. Utskottet fäster stor vikt vid de internationella domstolarna som är viktiga för att upprätthålla folkrätten och en regelbaserad världsordning och utskottet värnar om dessa domstolars självständighet och integritet.

Utskottet konstaterar att såväl Internationella domstolen som ICC har pågående utredningar kopplade till situationen i Israel och Palestina. När det gäller Sveriges engagemang i den pågående process som väckts av Sydafrika i Internationella domstolen konstaterar utskottet att regeringen har en restriktiv inställning till att intervenera i internationella domstolars processer och att regeringen inte har för avsikt att intervenera i detta mål. Utskottet har ingen annan ståndpunkt.

Utskottet konstaterar vidare att Sverige har varit en stark anhängare till ICC sedan dess tillkomst. Sverige har i sin dialog med domstolens företrädare varit mycket tydligt med sitt stöd för domstolens integritet och oberoende samt vikten av samarbete, inklusive verkställande av arresteringsorder. Utskottet konstaterar att samtliga anslutna parter till Romstadgan, ICC:s grunddokument, är skyldiga att samarbeta med domstolen, inklusive när det gäller verkställande av arresteringsorder.

Utskottet konstaterar att Israel har ett förbud mot tortyr som manifesteras i ett domstolsprejudikat från 1999. FN:s kommitté mot tortyr har vid flera tillfällen uppmanat Israel att straffbelägga tortyr i lag i enlighet med FN:s konvention mot tortyr, göra tortyrförbudet absolut och uttryckligen utesluta möjligheten att åberopa strafflagens bestämmelse om nödvärn som försvar för tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling. Utskottet noterar att Israel ratificerade konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning 1991. Israel har inte ratificerat det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr.

Utskottet stöder inte sanktioner mot eller bojkott av Israel utan bedömer att samarbete och en rak dialog ger bättre förutsättningar för att uppnå resultat. Utskottet anser att EU:s associeringsavtal med Israel är en central plattform för dialog med Israel och att denna ska användas som sådan. Utskottet välkomnar att ett associeringsråd med Israel genomfördes i februari och att det blev ett tillfälle att ta upp svåra frågor kopplade till kriget i Gaza. Till exempel fanns det möjlighet att lyfta upp Israels ansvar i förhållande till den humanitära situationen i Gaza.

Utskottet konstaterar att Sverige aktivt deltar i det omfattande arbete som pågår i EU och i FN för att få till stånd en trovärdig process som kan leda till en hållbar fred och att Sverige står i nära kontakt med likasinnade länder och företrädare för regionen. Gemensamma diplomatiska ansträngningar, bl.a. med regionala aktörer och grannländer, är och förblir viktiga för att motverka eskaleringar. Här ingår att stoppa återkommande våldscykler, hantera underliggande orsaker till konflikten och vidta åtgärder för att bidra till att öka förtroendet mellan israeler och palestinier. I sammanhanget vill utskottet påminna om att det i betänkande 2020/21:UU15 såg det som positivt när länder i Mellanöstern normaliserar sina relationer på det sätt som har skett mellan Israel och flera länder i regionen. Dialog mellan länderna i regionen är viktigt för att uppnå en hållbar fred och stabilitet.

Utskottet vill påminna om att Iran har ett stort ansvar för den negativa utvecklingen i regionen och därmed också för att förhindra en upptrappning. Utskottet stöder EU:s och regeringens agerande för att hålla Iran ansvarigt för dess destabiliserande agerande i Mellanöstern.

Ur avsnittet "Den israelisk-palestinska konflikten" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 5 och 6. Läs betänkandet

Utskottet anser att en hållbar fred mellan Israel och Palestina måste bygga på en förhandlad tvåstatslösning i enlighet med folkrätten, och därmed också ett slut på ockupationen.

Internationella domstolens rådgivande yttrande från den 19 juli 2024 konstaterar att bosättningarna på Västbanken strider mot folkrätten. Utskottet konstaterar att regeringen helt och fullt står bakom Internationella domstolens rådgivande yttrande från den 19 juli 2024 och konstaterar att det rådgivande yttrandet i viktiga delar överensstämmer med EU:s politik.

Varken Sverige eller EU har erkänt ockupationen eller annekteringen av östra Jerusalem som laglig. EU och dess medlemsstater erkänner inte någon förändring av 1967 års gränser som parterna inte kommit överens om. EU har uttalat stöd för det palestinska folkets ovillkorliga rätt till självbestämmande. Utskottet konstaterar att bosättningarna undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en höjd konfliktnivå. Utskottet anser att bosättarvåldet, bosättningsexpansionen samt rivningar och vräkningar måste upphöra. Utskottet stöder regeringens ansträngningar att genomdriva ytterligare EU-sanktioner mot extremistiska bosättare.

Mot bakgrund av det som anförs ovan avstyrks motionerna 2024/25:1437 yrkandena 7 och 8, 2024/25:3020 yrkande 7, 2024/25:3043 yrkandena 7 och 10 samt 2024/25:3107 yrkande 11.

Ur avsnittet "Åtgärder mot bosättare på Västbanken" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar den inledda vapenvilan i Gaza som kan staka ut en väg mot ett mer varaktigt slut på stridigheterna och som innebär att alla i gisslan släpps. Utskottet konstaterar att det är avgörande att överenskommelsen genomförs och att den bidrar till ett förbättrat humanitärt tillträde och till att minska lidandet hos civilbefolkningen i Gaza. Utskottet konstaterar vidare att det är avgörande att gisslan friges. Utskottet anser att en hållbar fred mellan Israel och Palestina måste bygga på en förhandlad tvåstatslösning, där befolkningen i Israel och Palestina lever sida vid sida i fred och säkerhet, och att en vapenvila är ett nödvändigt första steg mot detta.

Utskottet konstaterar att alla parter i en konflikt enligt den internationella humanitära rätten har ett ansvar att se till att civilbefolkningens humanitära behov tillgodoses. Israel har folkrättsliga skyldigheter att säkerställa att humanitär hjälp når civilbefolkningen i Gaza och måste göra mer för att öka det humanitära tillträdet. Det vill säga att befolkningen har mat, medicin och annat som är nödvändigt för dess överlevnad. Israel behöver ta särskild hänsyn till den internationella humanitära rättens krav på skydd av sjukhus, medicinska förnödenheter och patienter. Utskottet konstaterar att regeringen, tillsammans med övriga nordiska länder och övriga EU-länder, konsekvent och aktivt har drivit tillträdesfrågan sedan krigets början och att regeringen tillsammans med likasinnade uppmanat Israel att säkerställa humanitärt tillträde till Gaza så att stöd kan nå fram på det sätt som är mest effektivt till akut behövande i Gaza. För att stöd ska nå fram behöver samtliga övergångar för humanitär hjälp hållas öppna över tid och den humanitära personal som levererar stöd behöver kunna röra sig säkert för att nå alla delar av Gaza. Den internationella domstolens utslag om interimistiska åtgärder från den 26 januari 2024 är bindande och måste följas. Utskottet välkomnar i sammanhanget att EU nu har återetablerat EU:s gränsövervakningsuppdrag EU BAM Rafah vid gränsövergången i Rafah mellan Egypten och Gaza och att EU därmed kan bidra till vapenvilans genomförande.

Utskottet anser att det är mer angeläget än någonsin att upprätthålla en regelbaserad världsordning. Folkrätten är en hörnsten i Sveriges utrikespolitik. Att upprätthålla den regelbaserade världsordningen, med FN-stadgan i grunden, är helt avgörande både för vårt lands säkerhet och för stabiliteten i världen. Utskottet fäster stor vikt vid de internationella domstolarna som är viktiga för att upprätthålla folkrätten och en regelbaserad världsordning och utskottet värnar om dessa domstolars självständighet och integritet.

Utskottet konstaterar att såväl Internationella domstolen som ICC har pågående utredningar kopplade till situationen i Israel och Palestina. När det gäller Sveriges engagemang i den pågående process som väckts av Sydafrika i Internationella domstolen konstaterar utskottet att regeringen har en restriktiv inställning till att intervenera i internationella domstolars processer och att regeringen inte har för avsikt att intervenera i detta mål. Utskottet har ingen annan ståndpunkt.

Utskottet konstaterar vidare att Sverige har varit en stark anhängare till ICC sedan dess tillkomst. Sverige har i sin dialog med domstolens företrädare varit mycket tydligt med sitt stöd för domstolens integritet och oberoende samt vikten av samarbete, inklusive verkställande av arresteringsorder. Utskottet konstaterar att samtliga anslutna parter till Romstadgan, ICC:s grunddokument, är skyldiga att samarbeta med domstolen, inklusive när det gäller verkställande av arresteringsorder.

Utskottet konstaterar att Israel har ett förbud mot tortyr som manifesteras i ett domstolsprejudikat från 1999. FN:s kommitté mot tortyr har vid flera tillfällen uppmanat Israel att straffbelägga tortyr i lag i enlighet med FN:s konvention mot tortyr, göra tortyrförbudet absolut och uttryckligen utesluta möjligheten att åberopa strafflagens bestämmelse om nödvärn som försvar för tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling. Utskottet noterar att Israel ratificerade konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning 1991. Israel har inte ratificerat det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr.

Utskottet stöder inte sanktioner mot eller bojkott av Israel utan bedömer att samarbete och en rak dialog ger bättre förutsättningar för att uppnå resultat. Utskottet anser att EU:s associeringsavtal med Israel är en central plattform för dialog med Israel och att denna ska användas som sådan. Utskottet välkomnar att ett associeringsråd med Israel genomfördes i februari och att det blev ett tillfälle att ta upp svåra frågor kopplade till kriget i Gaza. Till exempel fanns det möjlighet att lyfta upp Israels ansvar i förhållande till den humanitära situationen i Gaza.

Utskottet konstaterar att Sverige aktivt deltar i det omfattande arbete som pågår i EU och i FN för att få till stånd en trovärdig process som kan leda till en hållbar fred och att Sverige står i nära kontakt med likasinnade länder och företrädare för regionen. Gemensamma diplomatiska ansträngningar, bl.a. med regionala aktörer och grannländer, är och förblir viktiga för att motverka eskaleringar. Här ingår att stoppa återkommande våldscykler, hantera underliggande orsaker till konflikten och vidta åtgärder för att bidra till att öka förtroendet mellan israeler och palestinier. I sammanhanget vill utskottet påminna om att det i betänkande 2020/21:UU15 såg det som positivt när länder i Mellanöstern normaliserar sina relationer på det sätt som har skett mellan Israel och flera länder i regionen. Dialog mellan länderna i regionen är viktigt för att uppnå en hållbar fred och stabilitet.

Utskottet vill påminna om att Iran har ett stort ansvar för den negativa utvecklingen i regionen och därmed också för att förhindra en upptrappning. Utskottet stöder EU:s och regeringens agerande för att hålla Iran ansvarigt för dess destabiliserande agerande i Mellanöstern.

Ur avsnittet "Den israelisk-palestinska konflikten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 5 och 6. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det svenska biståndet skapar möjligheter att ge stöd till en långsiktigt hållbar tvåstatslösning och att den nya strategin för Mellanöstern och Nordafrika har ett tydligare fokus på tillväxt, handel, institutionsbyggande och demokrati. Sverige stöder verksamheter som arbetar för att hantera de stora hälsoutmaningar som följer av det pågående kriget och verksamheter som främjar reformer som behövs för demokrati och god samhällsstyrning. Detta bidrar också i sig till bättre förutsättningar för en tvåstatslösning i enlighet med folkrätten.

Utskottet konstaterar att den humanitära situationen i Gaza är mycket svår och att behoven är akuta och enorma. Utskottet konstaterar att regeringen i december beslutade att kraftigt stärka sin beredskap att betala ut humanitärt stöd under året genom att avsätta ytterligare 800 miljoner kronor till den humanitära krisen i Gaza och regionen och att detta syftar till att Sverige i löpande dialog med sina partner ska kunna säkerställa att det svenska stödet utformas på bästa sätt för att lindra lidandet hos nödställda civila och möta de enorma och akuta behoven på marken i Gaza och på Västbanken, inklusive östra Jerusalem.

Därtill fortsätter det svenska stödet i Gaza genom omfattande kärnstöd till ett antal centrala humanitära aktörer. Stödet går till de mest utsatta grupperna, med kvinnors och barns behov i fokus, och bidrar bl.a. till akut sjukvård, skydd, tillgång till mat, hälsovård, psykosocialt stöd, mödravård, vatten och sanitet. Det är ett flexibelt stöd som betalas ut tidigt på året så att de humanitära aktörerna snabbt ska kunna trappa upp responsen där det behövs som mest.

Utskottet ser med stor oro på de lagförslag som nyligen antagits i Israel om FN-organisationen UNRWA. Utskottet anser att UNRWA, i likhet med andra FN-organisationer, ska skyddas och respekteras i linje med internationella förpliktelser.

Sverige är en av världens största humanitära givare i ett läge där över 300 miljoner människor behöver humanitärt stöd. För 2025 fördubblar Sverige det humanitära stöd som tidigare gick till UNRWA, genom att avsätta 800 miljoner kronor till den hårt drabbade civilbefolkningen i Gaza och regionen. Utskottet konstaterar att regeringen har valt att förmedla det kraftigt ökade stödet till regionen genom andra aktörer än UNRWA, men anser att det allra viktigaste just nu är att hjälp och livräddande förnödenheter verkligen når fram till civilbefolkningen i nöd.

Utskottet anser att det är viktigt att utforma det humanitära stödet på det sätt som mest effektivt kan nå fram till behövande i Gaza och på Västbanken. Det svenska stödet har bl.a. fokuserat på att motverka kvinnors och barns utsatthet, bl.a. genom FN:s barnfond Unicef. Utskottet stöder regeringens förhållningssätt att Sverige kontinuerligt ska se över sitt humanitära engagemang och sina samarbetspartner för att säkerställa att det svenska stödet verkligen kan nå de behövande på allra bästa sätt.

Mot bakgrund av det som anförs ovan avstyrks motionerna 2024/25:3020 yrkandena 16 och 17, 2024/25:3043 yrkandena 19 och 20, 2024/25:3106 yrkande 6 och 2024/25:3168 yrkande 12.

Ur avsnittet "Bistånd till Palestina och UNRWA" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar den inledda vapenvilan i Gaza som kan staka ut en väg mot ett mer varaktigt slut på stridigheterna och som innebär att alla i gisslan släpps. Utskottet konstaterar att det är avgörande att överenskommelsen genomförs och att den bidrar till ett förbättrat humanitärt tillträde och till att minska lidandet hos civilbefolkningen i Gaza. Utskottet konstaterar vidare att det är avgörande att gisslan friges. Utskottet anser att en hållbar fred mellan Israel och Palestina måste bygga på en förhandlad tvåstatslösning, där befolkningen i Israel och Palestina lever sida vid sida i fred och säkerhet, och att en vapenvila är ett nödvändigt första steg mot detta.

Utskottet konstaterar att alla parter i en konflikt enligt den internationella humanitära rätten har ett ansvar att se till att civilbefolkningens humanitära behov tillgodoses. Israel har folkrättsliga skyldigheter att säkerställa att humanitär hjälp når civilbefolkningen i Gaza och måste göra mer för att öka det humanitära tillträdet. Det vill säga att befolkningen har mat, medicin och annat som är nödvändigt för dess överlevnad. Israel behöver ta särskild hänsyn till den internationella humanitära rättens krav på skydd av sjukhus, medicinska förnödenheter och patienter. Utskottet konstaterar att regeringen, tillsammans med övriga nordiska länder och övriga EU-länder, konsekvent och aktivt har drivit tillträdesfrågan sedan krigets början och att regeringen tillsammans med likasinnade uppmanat Israel att säkerställa humanitärt tillträde till Gaza så att stöd kan nå fram på det sätt som är mest effektivt till akut behövande i Gaza. För att stöd ska nå fram behöver samtliga övergångar för humanitär hjälp hållas öppna över tid och den humanitära personal som levererar stöd behöver kunna röra sig säkert för att nå alla delar av Gaza. Den internationella domstolens utslag om interimistiska åtgärder från den 26 januari 2024 är bindande och måste följas. Utskottet välkomnar i sammanhanget att EU nu har återetablerat EU:s gränsövervakningsuppdrag EU BAM Rafah vid gränsövergången i Rafah mellan Egypten och Gaza och att EU därmed kan bidra till vapenvilans genomförande.

Utskottet anser att det är mer angeläget än någonsin att upprätthålla en regelbaserad världsordning. Folkrätten är en hörnsten i Sveriges utrikespolitik. Att upprätthålla den regelbaserade världsordningen, med FN-stadgan i grunden, är helt avgörande både för vårt lands säkerhet och för stabiliteten i världen. Utskottet fäster stor vikt vid de internationella domstolarna som är viktiga för att upprätthålla folkrätten och en regelbaserad världsordning och utskottet värnar om dessa domstolars självständighet och integritet.

Utskottet konstaterar att såväl Internationella domstolen som ICC har pågående utredningar kopplade till situationen i Israel och Palestina. När det gäller Sveriges engagemang i den pågående process som väckts av Sydafrika i Internationella domstolen konstaterar utskottet att regeringen har en restriktiv inställning till att intervenera i internationella domstolars processer och att regeringen inte har för avsikt att intervenera i detta mål. Utskottet har ingen annan ståndpunkt.

Utskottet konstaterar vidare att Sverige har varit en stark anhängare till ICC sedan dess tillkomst. Sverige har i sin dialog med domstolens företrädare varit mycket tydligt med sitt stöd för domstolens integritet och oberoende samt vikten av samarbete, inklusive verkställande av arresteringsorder. Utskottet konstaterar att samtliga anslutna parter till Romstadgan, ICC:s grunddokument, är skyldiga att samarbeta med domstolen, inklusive när det gäller verkställande av arresteringsorder.

Utskottet konstaterar att Israel har ett förbud mot tortyr som manifesteras i ett domstolsprejudikat från 1999. FN:s kommitté mot tortyr har vid flera tillfällen uppmanat Israel att straffbelägga tortyr i lag i enlighet med FN:s konvention mot tortyr, göra tortyrförbudet absolut och uttryckligen utesluta möjligheten att åberopa strafflagens bestämmelse om nödvärn som försvar för tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling. Utskottet noterar att Israel ratificerade konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning 1991. Israel har inte ratificerat det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr.

Utskottet stöder inte sanktioner mot eller bojkott av Israel utan bedömer att samarbete och en rak dialog ger bättre förutsättningar för att uppnå resultat. Utskottet anser att EU:s associeringsavtal med Israel är en central plattform för dialog med Israel och att denna ska användas som sådan. Utskottet välkomnar att ett associeringsråd med Israel genomfördes i februari och att det blev ett tillfälle att ta upp svåra frågor kopplade till kriget i Gaza. Till exempel fanns det möjlighet att lyfta upp Israels ansvar i förhållande till den humanitära situationen i Gaza.

Utskottet konstaterar att Sverige aktivt deltar i det omfattande arbete som pågår i EU och i FN för att få till stånd en trovärdig process som kan leda till en hållbar fred och att Sverige står i nära kontakt med likasinnade länder och företrädare för regionen. Gemensamma diplomatiska ansträngningar, bl.a. med regionala aktörer och grannländer, är och förblir viktiga för att motverka eskaleringar. Här ingår att stoppa återkommande våldscykler, hantera underliggande orsaker till konflikten och vidta åtgärder för att bidra till att öka förtroendet mellan israeler och palestinier. I sammanhanget vill utskottet påminna om att det i betänkande 2020/21:UU15 såg det som positivt när länder i Mellanöstern normaliserar sina relationer på det sätt som har skett mellan Israel och flera länder i regionen. Dialog mellan länderna i regionen är viktigt för att uppnå en hållbar fred och stabilitet.

Utskottet vill påminna om att Iran har ett stort ansvar för den negativa utvecklingen i regionen och därmed också för att förhindra en upptrappning. Utskottet stöder EU:s och regeringens agerande för att hålla Iran ansvarigt för dess destabiliserande agerande i Mellanöstern.

Ur avsnittet "Den israelisk-palestinska konflikten" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 6. Läs betänkandet

Utöver de yrkanden som behandlas tidigare i detta betänkande finns förslag i motioner som är föremål för förenklad motionsberedning enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335) och i enlighet med utrikesutskottets promemoria Förenklad motionsberedning under valperioden 2022–2026 från oktober 2023.

Utskottet har under beredningen kommit fram till att de yrkanden som redovisas i bilaga 2 inte kan vara aktuella för något tillkännagivande från riksdagen, och ett enigt utskott avstyrker yrkandena. Detta kan innebära att partier vidhåller de synpunkter som framförs i motionsyrkanden men att de avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.

Reservationer

1.

Den israelisk-palestinska konflikten, punkt 1 (S)

av Morgan Johansson (S), Alexandra Völker (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S) och Johan Büser (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 7, 8 och 10 samt

avslår motionerna

2024/25:3020 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1–6, 8, 10–12, 14, 18 och 19,

2024/25:3043 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkandena 1–6, 11, 12 och 15–18 samt

2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 47.

Ställningstagande

Vi socialdemokrater kräver att Sverige aktivt ska driva på för en omedelbar vapenvila och ett frisläppande av gisslan. Sverige ska stödja det arbete som görs inom ramen för ICC för att samla in bevis och utreda krigsbrott begångna av såväl Israel som Hamas i samband med kriget i Gaza.

Vi föreslår att regeringen verkar för att EU agerar genom att frysa associeringsavtalet med Israel till dess att Israel följer Internationella domstolens utslag.

2.

Den israelisk-palestinska konflikten, punkt 1 (V)

av Lotta Johnsson Fornarve (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3020 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1–6, 8, 10–12, 14, 18 och 19 samt

avslår motionerna

2024/25:3043 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkandena 1–6, 11, 12 och 15–18,

2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 7, 8 och 10 samt

2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 47.

Ställningstagande

Jag som vänsterpartist står för en tvåstatslösning enligt 1967 års gränser, där både Palestina och Israel agerar som fria och självständiga stater, med full demokrati och frihet för alla sina invånare. Jag kräver ett omedelbart slut på Israels ockupation av Palestina inklusive de palestinska flyktingarnas rätt att återvända och ett borttagande av de olagliga bosättningarna. Fredsprocessen måste återstartas med målet att det ska bli en rättvis fred. Såväl Hamas attack som Israels folkmord måste fördömas, liksom alla brott mot internationell rätt. De ansvariga för våldet, på båda sidor, måste ställas inför rätta.

Jag vill se ett omedelbart och permanent eldupphör i Gaza. Omvärlden måste agera med kraftiga sanktioner som tvingar Israel att avsluta sitt krig. Alla i Hamas gisslan måste omedelbart släppas, liksom de palestinier som godtyckligt hålls fångna av Israel utan vare sig åtal eller rättegång.

Sjukvårdspersonal, journalister och hjälparbetare måste få möjlighet att utföra sitt uppdrag. Alla parter måste vidta alla åtgärder för att skydda civilbefolkning och civil infrastruktur. Humanitär rätt måste respekteras. Civilpersoner får aldrig bli måltavlor. Enligt humanitär rätt finns det inga omständigheter som kan ursäkta attacker mot civila. Sverige ska verka för en ökad internationell civil närvaro i Gaza. Sverige ska verka för ett obehindrat humanitärt tillträde till och inom Gaza, vilket inkluderar införsel av all nödvändig humanitär hjälp via alla gränsövergångar. Sverige ska som enskild stat och som medlemsstat i EU och FN kräva att Gazaremsans luftrum, sjövägar och vägar öppnas.

Det är svårt att se hur fred ska kunna uppnås utan fredsfrämjande insatser. Jag anser därför att Sverige ska verka för att man etablerar en internationell fredsbevarande eller fredsframtvingande styrka under FN-mandat i Gaza. Formatet för insatsen behöver utformas utifrån behoven i det rådande läget.

Hamas terroristvåld måste fördömas. Det finns inga ursäkter för det våld och dödande som denna organisation utfört. De ansvariga för dödandet måste ställas inför rätta.

All form av tortyr måste upphöra genast. Sverige bör som medlem i FN driva på för att tortyrkommittén särskilt ska utreda Hamas och Israels brott mot tortyrkonventionen genom de övergrepp som de gjort sig skyldiga till.

Sverige har erkänt Palestina som stat. Med erkännandet kommer en förpliktelse att stödja en palestinsk statsbildning, särskilt nu när fler stater har erkänt Palestina. För att det ska vara möjligt måste Israels ockupation upphöra. Sverige bör verka för en internationell kraftsamling mot Israels ockupation av Palestina.

Vänsterpartiet står stadigt bakom folkrätten. Krigets lagar gäller alla. Israels svar på Hamas attack är oproportionerligt och en kollektiv bestraffning som drabbar civila, i strid med den humanitära rätten. Vänsterpartiet står bakom Sydafrikas anmälan till Internationella domstolen och att frågan om folkmord utreds juridiskt och att frågan om krigsbrott utreds av ICC. Jag anser att Sverige bör ställa sig bakom Sydafrikas anmälan mot Israel till Internationella domstolen i Haag för brott mot folkmordskonventionen. Sverige bör verka för att Israel ska ansluta sig till ICC.

Sverige bör verka i EU och FN för att Israel ska hållas ekonomiskt ansvarigt för den omfattande förstörelsen under kriget i Gaza.

Associeringsavtalet mellan EU och Israel är villkorat av att parterna respekterar mänskliga rättigheter. Israels krigföring innebär att landet bryter mot avtalet, och avtalet bör därför inte längre betraktas som giltigt. Israel bör inte åtnjuta tullfrihet och andra privilegier förrän attackerna mot Gaza och ockupationen av Palestina har upphört. Sverige bör driva i EU att unionen omedelbart suspenderar associeringsavtalet med Israel.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet