Ny lag om internationella sanktioner

Utskottet konstaterar att straffen för sanktionsbrott skärps i förslaget till ny sanktionslag. Vidare föreslås även att brott som bedöms som ringa samt försök och medhjälp till vissa sanktionsbrott kriminaliseras. En anmälningsplikt ska enligt förslaget införas för utvalda myndigheter som upptäcker misstänkta överträdelser av sanktioner. Genom att höja straffen och förbättra myndighetssamarbetet genom att införa en anmälningsplikt visar regeringen sin strävan att tydligt inskärpa allvaret i fråga om sanktionsbrott, vilket utskottet välkomnar. Utskottet konstaterar att det är en komplex uppgift att effektivt motverka sanktionsbrott och kringgående av sanktioner samt att den förutsätter en nära samverkan mellan myndigheter.

Utskottet konstaterar vidare att Sverige har ett nära samarbete med kommissionen och övriga EU-medlemsstater i frågor som gäller nationellt genomförande av sanktioner. Sverige har bl.a. en löpande dialog med kommissionen om efterlevnadsfrågor inom ramen för kommissionens regelbundna högnivåmöten.

Utskottet konstaterar även i sammanhanget att Sverige fortsätter att vara drivande inom EU för att t.ex. skärpa sanktioner mot Ryssland och motverka kringgåendet av desamma, bl.a. vad gäller skuggflottan samt rysk import av känsliga produkter med dubbla användningsområden.

Med hänsyn till det ovan anförda anser utskottet att motionerna 2024/25:2467 (C) yrkande 35, 2024/25:3107(S) yrkande 6 och 2024/25:3136 (S) yrkande 36 kan avslås.

Ur avsnittet "Sanktionsbrott" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller motionsyrkanden om att införa nationella sanktioner, konstaterar utskottet att Sverige inte har egna nationellt beslutade sanktioner. Utskottet anser i enlighet med sitt uttalande i betänkande 2023/24:UU10 att det inte är ändamålsenligt att införa nationella sanktioner. Såväl effektivitetsskäl som folkrättsliga, EU-rättsliga och säkerhetspolitiska skäl talar för att den sedan länge etablerade principiella linjen att Sverige endast genomför sanktioner som har beslutats av FN:s säkerhetsråd eller EU även fortsättningsvis bör följas.

Med hänsyn till det ovan anförda anser utskottet att motionerna 2024/25:1438 (SD) yrkande 26, 2024/25:3162 (C) yrkande 20 och 2024/25:3354 (C) kan avslås.

Reservationer

1.

Sanktionsbrott, punkt 2 (S, V, MP)

av Morgan Johansson (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S), Håkan Svenneling (V), Jacob Risberg (MP), Johan Büser (S) och Markus Kauppinen (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 6 och

2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 36 och

avslår motion

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 35.

Ställningstagande

Det är angeläget att upprätthålla ett ekonomiskt tryck på Ryssland och strypa Putins krigskassa. Det krävs därför krafttag för att stoppa kringgåendet av EU:s sanktioner mot Ryssland. Regeringen behöver agera omgående för att dessa kringgåenden ska upptäckas tidigare, förhindras oftare och straffas hårdare. Sverige utmärker sig som ett av få europeiska länder där inget åtal har väckts än för sanktionsbrott. Regeringen bör samla ansvariga myndigheter samt representanter för näringsliv och transportnäring för att gemensamt öka insatserna för att upprätthålla sanktionerna. Varje sanktionsbrott är ett stöd till Rysslands illegala krig mot Ukraina.

2.

Sanktionsbrott, punkt 2 (C)

av Kerstin Lundgren (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 35 och

avslår motionerna

2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 6 och

2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 36.

Ställningstagande

Med anledning av Rysslands invasionskrig mot Ukraina har omfattande sanktioner införts mot ryska företag. Det finns företag i Sverige, t.ex. Kubal, som ägs av ryska oligarker som inte omfattas av svensk sanktionslagstiftning och som därför kan fortsätta sin verksamhet. Jag anser att dessa företag finansierar Putins krig och att regeringen behöver ta fram lagstiftning som gör det möjligt att tvångsförvalta sådana företag.

3.

Införande av nationella sanktioner, punkt 3 (SD)

av Aron Emilsson (SD) och Rasmus Giertz (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1438 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 26 och

avslår motionerna

2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 20 och

2024/25:3354 av Kerstin Lundgren m.fl. (C).

Ställningstagande

Vi Sverigedemokrater har i många år verkat för att införa Magnitskijsanktioner. Vi ser ett behov av sanktionsregimer som långsiktigt och effektivt kan få till stånd en positiv förändring. Tyvärr omfattar EU:s Magnitskijlagstiftning inte korruption och systematisk penningtvätt. Vi beklagar detta eftersom det finns ett tydligt samband mellan korruption och brott mot mänskliga rättigheter. Vi anser därför att Sverige ska införa en nationell Magnitskijlagstiftning som omfattar korruption och systematisk penningtvätt.

4.

Införande av nationella sanktioner, punkt 3 (C)

av Kerstin Lundgren (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 20 och

2024/25:3354 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) samt

avslår motion

2024/25:1438 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 26.

Ställningstagande

I dagsläget införs sanktioner i Sverige endast efter beslut i FN:s säkerhetsråd eller beslut av EU. Det har varit och är en styrka att EU:s beslut om sanktioner är enhälliga och därmed har uppbackning av alla EU:s medlemsstater.

På senare tid har dock Rysslandsvänliga ledare i Ungern och Slovakien tagit EU:s sanktionsinstrument som gisslan för att förhandla till sig ekonomiska fördelar eller urholka sanktionernas effektivitet. I FN har Ryssland agerat för att stoppa sanktioner som riktats mot landet med anledning av Rysslands invasion av Ukraina.

Jag anser att Sverige måste kunna fatta beslut om nationella sanktioner genom samordning med likasinnade länder, när beslut om sanktioner blockeras av FN eller EU. I en alltmer orolig tid är det av största vikt att vi har möjlighet att agera tillsammans med likasinnade för att stå upp för folkrätten och en internationell rättsordning så att beslut om sanktioner inte kan blockeras av Ryssland eller länder som sympatiserar med Ryssland.

Jag anser att Sverige därmed bör införa s.k. nationella Magnitskijsanktioner för att kunna agera tillsammans med likasinnade EU-länder och att dessa nationella Magnitskijsanktioner ska omfatta systematisk korruption och penningtvätt. Det är väl dokumenterat att det finns ett samband mellan korruption och människorättsbrott, t.ex. i Europaparlamentets årliga rapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen.

Om EU inte kan agera när det gäller sanktioner mot Belarus nationelle ledare, som gör sig skyldig till både människorättsbrott, systematisk korruption och penningtvätt, så bör Sverige göra det. Detta gäller även individer ansvariga för övergrepp mot uigurer i Kina, styret i Azerbajdzjan som begår människorättsbrott, inklusive etnisk resning i området Nagorno-Karabach och dem som slår ned kampen för frihet och demokrati i Iran.

Ur avsnittet "Införande av nationella sanktioner" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet