Verksamheten i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) under 2024

Utöver de yrkanden som behandlas tidigare i detta betänkande finns förslag i ett antal motioner som är föremål för förenklad motionsberedning enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335) och i enlighet med promemorian Förenklad motionsberedning under valperioden 2022–2026 som utrikesutskottet fastställde den 5 oktober 2023 (prot. 2023/24:3).

Utskottet har under beredningen kommit fram till att de yrkanden som redovisas i bilaga 2 inte kan vara aktuella för något tillkännagivande från riks dagen, och ett enigt utskott avstyrker dessa motioner. Detta kan innebära att partier vidhåller de synpunkter som framförs i motionsyrkandena men att de avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.

Reservationer

1.

Säkerhets- och försvarspolitiska beslutsprocesser, punkt 1 (V)

av Lotta Johnsson Fornarve (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3360 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Sverige har varit medlem i Nato i drygt ett år, och det Nato som Sverige gick med i den 7 mars 2024 är inte detsamma som det Nato vi har nu. Det beror i huvudsak på Donald Trumps återinträde som president i USA och hans olika hot och uttalande om att lämna Nato m.m. I Donald Trump har vi fått en auktoritär president som inte verkar bry sig om internationell rätt. Han har på kort tid riktat militära och politiska hot mot flera länder, såsom Panama, Grönland och Kanada, samt allierat sig med Putin och Ryssland för att tvinga fram ett krigsslut i Ukraina. Utvecklingen i USA kommer de närmaste åren att innehålla stor osäkerhet, och vi vill i likhet med många andra länder i Europa inte ha vår säkerhet villkorad av USA.

USA har som land en särställning och i praktiken veto i Natos agerande samtidigt som de genom historien har bedrivit invasionskrig, stöttat militärkupper mot demokratiskt valda regeringar och beväpnat paramilitära grupper och fortfarande exporterar vapen till krigförande länder, såsom Israel och Saudiarabien. Det politiska läget i USA är dessutom instabilt och starkt polariserat.

Vårt lands historia med mer än 200 år av fred är unik. Den viktigaste, om än inte den enda, förklaringen till detta är den militära alliansfriheten. Genom att inte ingå i militära allianser har Sverige haft bättre möjligheter att skapa trygghet för vår befolkning och hålla svenskt territorium utanför krig. Vänsterpartiet har därför konsekvent sagt nej till ett svenskt medlemskap i Nato.

Nu är dock Natomedlemskapet en verklighet, och mycket av det svenska försvarets verksamhet kommer att ha en koppling till Nato. Det måste även i fortsättningen vara Sveriges egen försvarsförmåga som ska stå i centrum för den svenska försvarsplaneringen, men Sverige ska också vara en aktiv samarbetspartner med våra nordiska och baltiska grannländer. Vi ska ta ett gemensamt ansvar för försvaret av Östersjön, Västerhavet, Nordsjön och Arktis, tillsammans med våra grannländer. Det är detta fokus på vårt närområde och inte operationer i länder långt bort som ska vara den svenska prioriteringen.

Natomedlemskapet kommer att innebära en förändring av Sveriges beslutsprocess för totalförsvarets inriktning, då Natos planering inte är synkroniserad med Sveriges. Planeringen och besluten om det svenska totalförsvarets inriktning görs i dag i långa processer med Försvarsberedningen där alla partier deltar i diskussionerna. På så sätt får totalförsvaret både en transparens och en viktig demokratisk förankring, vilket i förlängningen leder till nationell enighet. Detta får inte försvinna i och med Natomedlemskapet. Regeringen har ett stort ansvar för att Sveriges planering och beslutsfattande inte hamnar i otakt med Natos och att partierna fortsätter att vara med i diskussionerna i ett tidigt skede. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur Sveriges försvarspolitiska beslutsprocesser kan bevaras och synkroniseras med Nato.

2.

Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik som medlem i Nato, punkt 2 (MP)

av Jacob Risberg (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3384 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Sedan Sverige blev medlem i Nato för ett år sedan har Europas säkerhetspolitiska läge försämrats. Det finns en risk att det amerikanska engagemanget för Europas säkerhet minskar framöver. Ryssland utgör ett reellt hot mot Sverige och andra länder i Europa. Det är därför av yttersta vikt att Europa står stadigt i sitt stöd för Ukraina och att vi stärker vår svenska och europeiska försvarsförmåga. Putins krigsbrott får aldrig löna sig.

Miljöpartiet röstade emot den svenska Natoansökan men har efter riksdagens beslut valt att respektera beslutet. Vår utgångspunkt är att Sveriges säkerhets- och försvarspolitik även i fortsättningen ska präglas av strävan efter fred, avspänning, långsiktig nedrustning och diplomatiska lösningar. Ett trovärdigt totalförsvar, både civilt och militärt, är samtidigt avgörande för att bidra till stabilitet i vårt närområde och inom Nato.

Sveriges medlemskap i Nato måste förenas med en självständig utrikes- och säker hetspolitik. Vi vill att Sverige fortsätter att stå upp för viktiga värden som demokrati och mänskliga rättigheter, såväl inom som utom Nato.

3.

Centrum för demokratisk resiliens, punkt 3 (V)

av Lotta Johnsson Fornarve (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet