Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utskottet noterar som framgår ovan att regeringen föreslår att delar av kostnaderna till följd av riksdagens beslut om förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd (prop. 2023/24:151, bet. 2024/25:SfU5, rskr. 2024/25:10) ska belasta biståndsbudgeten, och att dessa högst får uppgå till 8 procent eller 4,5 miljarder kronor av biståndsbudgeten.

Utskottet noterar också att regeringen avser att under 2025 införa ett nytt finansieringsinstrument för samhällsnyttiga projekt i länder som enligt OECD-Dac är berättigade att ta emot ODA. Projektens huvudsyfte ska vara att bidra till samhällelig och ekonomisk utveckling och välstånd i biståndsmottagarländer och därtill främja svenska intressen. Instrumentet innebär att biståndsmedel ska kunna beslutas och betalas ut i kombination med en exportkredit och en exportkreditgaranti. Under 2025 avser regeringen att ingå åtaganden om framtida utbetalningar av biståndsmedel på högst 1 232 miljoner kronor under perioden 2026–2041 för exportaffärer kopplade till finansieringsinstrumentet. Förslaget avser ett pilotprogram som löper under fem år med början 2025.

Som framgår ovan instämmer utskottet med regeringen i att den nuvarande modellen, med en flerårig budgetram frånkopplad från BNI och ett tak för asylrelaterade avräkningar, ger mer transparens och långsiktighet i biståndet. Utskottet anser liksom regeringen att utgångspunkten ska vara att svenskt bistånd klassificeras som ODA i enlighet med den definition som används av OECD-Dac. Utskottet utgår från att regeringen även fortsättningsvis informerar riksdagen om denna utgångspunkt frångås. Motion 2024/25:3168 yrkande 2 avstyrks.

Reservationer

1.

Upphävande av riksdagsbindningar avseende politiken för global utveckling, punkt 1 (S, V, MP)

av Morgan Johansson (S), Alexandra Völker (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S), Tomas Eneroth (S), Jacob Risberg (MP) och Lotta Johnsson Fornarve (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag om upphävande av riksdagsbindningar avseende politiken för global utveckling.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3106 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 18 och

avslår proposition 2024/25:1 utgiftsområde 7 punkt 1.

Ställningstagande

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2025 att politiken för global utveckling (PGU) inte längre ska gälla. Det motiveras med att regeringens arbete med PGU numera bedrivs huvudsakligen inom ramen för genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Men problemet, utöver att regeringen vill avskaffa PGU, är att regeringen tidigare i år lade ned Agenda 2030-kansliet och har strukit att myndigheter ska rapportera sitt arbete med Agenda 2030 och skurit ned budgeten för uppföljningen av målen. Det har varit en kontinuerlig neddragning under längre tid och nu finns väldigt lite Agenda 2030-arbete kvar i praktiken.

Regeringen avvecklar en politik som har lagt grunden för Sveriges globala utvecklingsansvar och varit en hörnsten i Sveriges globala engagemang sedan 2003. PGU var ett banbrytande och visionärt steg för att säkerställa att Sveriges politik på alla områden, inte bara biståndet, bidrar till en mer hållbar och rättvis global utveckling. Det här är bara ytterligare ett tecken på att regeringen vänder ryggen åt de globala utmaningarna och avstår från att låta Sverige spela en ledande roll i det arbetet. Att regeringen backar från globalt ansvar är inte bara olyckligt utan undergräver Sveriges trovärdighet och inflytande i det internationella samarbetet. Sverige behöver en utrikes- och biståndspolitik som vågar möta de globala utmaningarna med kraft och ansvar, och vi beklagar djupt att denna regering sviker även på detta område.

2.

Bistånd enligt OECD-Dacs regelverk, punkt 3 (S, V, C, MP)

av Morgan Johansson (S), Alexandra Völker (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S), Tomas Eneroth (S), Jacob Risberg (MP), Lotta Johnsson Fornarve (V) och Anna Lasses (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3168 av Anna Lasses m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Svenskt bistånd ska följa OECD-Dacs regelverk för hur bistånd kan användas. Att använda biståndet som ett sätt att tvinga människor att återvända efter att de nekas asyl är inte i enlighet med OECD-Dac och vi motsätter oss en politik där biståndet används på detta sätt.

Särskilda yttranden

1.

Statens budget inom utgiftsområde 7, punkt 2 (S)

Morgan Johansson (S), Alexandra Völker (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S) och Tomas Eneroth (S) anför:

Riksdagen har genom sitt beslut den 27 november fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 7 inte får överstiga 44 499 844 000 kronor 2025 (prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49). Eftersom Socialdemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Socialdemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet och framgår av partimotion 2024/25:3199. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och hänvisar i stället till vår motion 2024/25:3106 om Socialdemokraternas politik inom utgiftsområde 7 samt våra reservationer om PGU och bistånd enligt OECD-Dacs regelverk.

Socialdemokraterna har en lång tradition av att föra en solidarisk och rättvis biståndspolitik, med målet att minska fattigdomen, främja mänskliga rättigheter och skapa en hållbar global utveckling. Vi är stolta över att Sverige historiskt varit en ledande kraft inom internationellt bistånd och en förebild för hur man kombinerar humanitära insatser med långsiktigt utvecklingssamarbete. Vi står fast vid enprocentsmålet – att avsätta 1 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) till bistånd – som en princip för vår solidaritet med världen.

Regeringens budget för utgiftsområde 7 innebär dock en tydlig nedmontering av Sveriges biståndspolitik. Med omfattande nedskärningar och förändrade prioriteringar avviker regeringen från Sveriges tradition av internationell solidaritet och långsiktighet. Vi ser med oro på att regeringen frångår enprocentsmålet och därmed reducerar Sveriges kapacitet att bidra till global rättvisa och hållbar utveckling. Detta innebär inte bara en försvagning av biståndets omedelbara effekter utan också ett hot mot Sveriges trovärdighet som internationell partner.

Ur avsnittet "Bistånd enligt OECD-Dacs regelverk" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Biståndsbudgeten och avräkningar

Utskottet noterar att regeringen anger att biståndsbudgeten ska uppgå till 56 miljarder kronor för 2025. För perioden 2026–2028 anges biståndsbudgeten till 53 miljarder kronor.

I biståndsbudgeten ingår kostnader som klassificeras som offentligt utvecklingsbistånd (official development assistance, ODA) i enlighet med den definition som används av OECD-Dac men som utgör kostnader i andra delar av statens budget, s.k. avräkningar. Avräkningarna omfattar framför allt kostnader för mottagande av asylsökande från låg- och medelinkomstländer under deras första år i Sverige, det svenska bidraget till den del av EU:s gemensamma bistånd som finansieras genom EU:s reguljära budget och de delar av utrikesförvaltningens förvaltningskostnader som avser utvecklingssamarbete. Utskottet konstaterar att dessa avräkningar från biståndsbudgeten (tidigare biståndsramen) har gjorts sedan början av 1980-talet. Andelen avräkningar från biståndsbudgeten varierar mellan åren och uppgick 2006 till 9 procent, 2012 till 16 procent, 2017 till 20 procent och 2024 till ca 14 procent.

Regeringen anger i budgetpropositionen att avräkningarna för 2025 beräknas uppgå till totalt ca 10,6 miljarder kronor. Detta innebär att utgiftsramen för utgiftsområde 7 uppgår till 44,5 miljarder kronor, vilket är en minskning med ca 5,5 miljarder kronor jämfört med innevarande år. Som andel av biståndsbudgeten uppgår de totala avräkningarna till ca 18 procent 2025. Därav avser knappt 8 procent asylkostnader, vilket är det tak för dessa avräkningar som regeringen angett. Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen ger en utförlig beskrivning av hur avräkningarna för asylkostnader beräknas.

Utskottet har tidigare understrukit vikten av transparens och långsiktighet i avräkningar från biståndsramen (yttr. 2018/19:UU4y). Utskottet instämmer med regeringen i att den nuvarande modellen, med en flerårig budgetram frånkopplad från BNI och ett tak för asylrelaterade avräkningar, ger mer transparens och långsiktighet i biståndet.

Utskottet konstaterar att Sverige fortfarande är en av de mest generösa biståndsgivarna i världen. Enligt OECD-Dacs preliminära statistik för 2023 var det endast fem länder som uppnådde FN:s mål om att avsätta 0,7 procent av BNI för bistånd: Norge (1,09 procent), Luxemburg (0,99 procent), Sverige (0,91 procent), Tyskland 0,79 procent och Danmark (0,74 procent). Genomsnittet bland OECD-länderna var 0,37 procent.

Politikens inriktning

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att biståndet är ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen för att möta de komplexa utmaningar som vi och världen står inför samt driva och värna svenska intressen. Svenskt bistånd ska lyfta fler människor ur fattigdom och förtryck och på sikt skapa välstånd. Utvecklingssamarbetet ska i högre grad inriktas mot områden där Sverige kan bidra med tydliga mervärden.

Utskottet ställer sig bakom de övergripande prioriteringar som regeringen anger i propositionen och vill, liksom vid beredningen av förra årets budget för utgiftsområde 7, särskilt understryka vikten av fortsatt stöd till Ukraina.

Utskottet har i betänkande 2023/24:UU8 tagit upp frågor om genomförandet av regeringens reformagenda för biståndet som beslutades i december 2023.

Anslagen

I budgetpropositionen redogör regeringen för sina förslag om tilldelning av medel till respektive anslag, ändamål och motiv till förslagen.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag i fråga om anslaget 1:1 Biståndsverksamhet. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att nivån i biståndsbudgeten är ändamålsenlig för att genomföra regeringens biståndspolitiska prioriteringar och för att fortsätta stödja Ukraina med betydande medel.

Utskottet tillstyrker även förslaget i budgetpropositionen om storleken på anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Förslaget innebär att anslaget minskar med ca 7,3 miljoner kronor till följd av omräkning för valutakompensation och fastighetskostnader. Anslaget ökas med 14 miljoner kronor till följd av en omläggning av hur Sida arbetar med bistånd som förmedlas genom civilsamhällesorganisationer i enlighet med strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället. Förslaget innebär att fler civilsamhällesorganisationer ska kunna ha direktavtal med Sida vilket kräver utökade handläggningsresurser inom Sida.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag när det gäller anslaget 1:3 Nordiska Afrikainstitutet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till tilldelning av medel till anslaget 1:4 Folke Bernadotteakademin. Utskottet noterar att anslaget minskas med 2,5 miljoner kronor till följd av överföring av Fredsarkivet till Statens försvarshistoriska museer, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till medelstilldelning till anslaget 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd, som innebär att stödet till Expertgruppen för biståndsanalys ökas med 900 000 kronor för att stärka utvärderingsverksamheten.

Anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete får användas för utgifter för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete. Medlen används inom ramen för målen för svenskt internationellt utvecklingssamarbete och OECD-Dacs definition av bistånd. Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete bidrar till att stärka de nationella revisionsorganens kapacitet och förmåga att bedriva revision enligt internationella standarder. Huvudinriktningen bör vara långsiktigt institutionellt samarbete. Utvecklingssamarbetet sker framför allt i globala, regionala och bilaterala program i Afrika, Asien, västra Balkan och Östeuropa samt genom multilateralt samarbete. Riksrevisionen kan även ta uppdrag som extern revisor i multilaterala organisationer. Riksrevisionen använder framför allt egen personal och kompetens i genomförandet av kapacitetsutvecklingsprojekt. Riksrevisionen har sammanställt en resultatrapport om det internationella utvecklingssamarbetet 2019–2022 (dnr 1.2.2-2022-0916), som bygger på externa utvärderingar och Riksrevisionens egna bedömningar. Utskottet konstaterar att rapporten visar att Riksrevisionens verksamhet i allt väsentligt bidrar till syftet. Utskottet tillstyrker förslaget till tilldelning av medel för anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete.

Ur avsnittet "Statens budget inom utgiftsområde 7" i betänkandet. Läs betänkandet