Betänkande · 2024/25
Avancerat ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan
Sammanfattning Riksdagen godkände ett nytt samarbetsavtal mellan EU och Chile – ett så kallat avancerat ramavtal. Avtalet är en modernisering av det nuvarande avtalet och kommer bland annat att innehålla bestämmelser om politisk dialog och handel mellan EU och Chile. För att ramavtalet ska börja gälla krävs att det godkänns av var och en av EU:s medlemsstater. Det beror på att avtalet omfattar områden som faller under både EU:s och medlemsstaternas kompetens. I Sverige godkänns avtalet genom ett riksdagsbeslut. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)
Utrikesutskottet · 1 votering 23 oktober 2024
Betänkande UU4 · Läs debattprotokollet
Betänkandet debatterades i kammaren 23 oktober 2024 (2 anföranden).
Debattprotokollet omfattar hela dagens sammanträde med flera ärenden - sök på
”UU4” eller
debattrubriken i dokumentet. Webb-tv-länken går direkt till just denna debatt.
Debatten gäller hela betänkandet, inte en enskild beslutspunkt.
Ämne: EU och utrikes (grov koppling via utskott)
Betänkandets beslutspunkter
#1 Godkännande av avancerat ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å enda sidan, och Republiken Chile, å andra sidan Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen godkänner det avancerade ramavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:138 och avslår motionerna 2023/24:2901 av Håkan Svenneling m.fl. (V) och 2023/24:2904 av Jacob Risberg och Janine Alm Ericson (båda MP).
Riksdagen bifaller proposition 2023/24:138 och avslår motionerna. Därmed godkänner riksdagen det avancerade ramavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan.
Utskottets motivering
Utskottet konstaterar inledningsvis att Chile är en viktig samarbetspartner i Latinamerika för såväl Sverige som EU. Mot bakgrund av ett förändrat omvärldsläge och nya globala utmaningar har det funnits skäl att modernisera det nuvarande associeringsavtalet mellan parterna som har legat till grund för relationerna under två decennier. Utskottet instämmer med regeringen om att EU i ljuset av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina behöver stärka banden med viktiga likasinnade allierade.
EU och Chile delar universella värden såsom demokrati och mänskliga rättigheter. Utskottet konstaterar att avtalet bygger på de mål som EU har fastställt i de grundläggande fördragen. Dessa mål är grundläggande för alla relationer och förhandlingar som EU och dess medlemsstater har med länder i andra regioner. Utskottet välkomnar därför att ramavtalet vilar på bl.a. respekten för de demokratiska principerna, de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, andra relevanta åtaganden om mänskliga rättigheter och instrument som parterna har anslutit sig till samt rättsstatsprincipen och principen om god samhällsstyrning. Utskottet ser positivt på att EU och Chile har enats om att främja det civila samhällets deltagande i genomförandet av avtalet och konstaterar att parterna bekräftar sitt stöd för FN:s förklaring om urfolks rättigheter och sina åtaganden om att respektera den kulturella mångfalden och skydda urfolks åtnjutande av mänskliga rättigheter.
Utskottet vill framhålla att avtalet innehåller bestämmelser om en omfattande dialog om en rad frågor såsom bl.a. mänskliga rättigheter, nedrustning och icke-spridning, hållbar utveckling och terrorismbekämpning. Utskottet delar regeringens uppfattning att genomförandet av avtalet kommer att medföra fördelar för båda parterna och att det kan ligga till grund för att främja unionens bredare politiska och ekonomiska intressen.
Utskottet välkomnar att de förstärkta handelsförbindelserna väntas gynna EU:s ekonomiska utveckling, tillväxt och sysselsättning. Avtalet kommer enligt regeringen att bidra till målen för hållbar utveckling och Agenda 2030 och innehåller ett särskilt kapitel om handel och hållbar utveckling. Avtalet innehåller ambitiösa handels- och hållbarhetsåtaganden, inklusive om klimat, biologisk mångfald, energi och råvaror, arbetsrätt, jämställdhet och hållbara livsmedelssystem. EU och Chile ska enligt avtalet samarbeta om ökad tillgång till råvaror och rena bränslen som är avgörande för övergången till den gröna ekonomin i syfte att underlätta omställningen till förnybar energi och hållbar användning av råvaror. Utskottet vill lyfta fram att parterna även gör ett gemensamt åtagande om hållbar gruvdrift och att det i ramavtalet fastställs att en miljökonsekvensbedömning måste göras inför nya energi- och råvaruprojekt.
Utskottet noterar att regeringen bedömer att avtalet inte förväntas medföra några budgetkonsekvenser för svensk del.
Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen och mot bakgrund av det som anförs ovan bör godkänna det avancerade ramavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2023/24:2901 (V) och 2023/24:2904 (MP).
Reservation
Godkännande av avancerat ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å enda sidan, och Republiken Chile, å andra sidan (V, MP)
av Håkan Svenneling (V) och Jacob Risberg (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2023/24:2901 av Håkan Svenneling m.fl. (V) och
2023/24:2904 av Jacob Risberg och Janine Alm Ericson (båda MP) samt
avslår proposition 2023/24:138.
Ställningstagande
Vi anser att ramavtalet mellan EU och Chile är problematiskt av flera skäl.
Även om vi är positiva till stärkandet av politiska och ekonomiska band med Chile är avtalet enligt oss ett försakat tillfälle när det gäller att stärka genomförandet av hållbarhetsbestämmelser. Avtalet riskerar att förvärra klimatkrisen och lyckas inte leverera klimaträttvisa. Avtalet lever inte upp till de höga ambitioner när det gäller hållbarhet som EU har gett uttryck för i andra sammanhang, exempelvis i frihandelsavtalet mellan EU och Nya Zeeland. Detta märks bl.a. genom bristen på bindande åtaganden och sanktionsmöjligheter i kapitlet om handel och hållbar utveckling när det t.ex. gäller ILO:s kärnkonventioner och Parisavtalet.
Chile bryter enligt oss mot sina internationella åtaganden i fråga om mänskliga rättigheter genom att förhandla fram ett avtal som fastställer handels- och investeringsregler som begränsar landets suveränitet. Ramavtalet borde istället ha använts som ett verktyg för att driva utvecklingen i Chile i en mer demokratisk riktning än vad som nu är fallet. Vi vill även lyfta fram att processen för att ta fram avtalet har kritiserats, då medborgare och civilsamhället har saknat inflytande medan näringslivets representanter har varit närvarande under hela processen. Även om det finns positiva delar i avtalet anser vi att det saknas en övergripande struktur som säkerställer att åtaganden om mänskliga rättigheter tillämpas inom de olika delarna i avtalet. Vi ser det som ett problem att de delar som rör politiskt samarbete saknar bindande åtaganden eller obligatoriska åtgärder. Det gäller en rad områden, såsom kapitlet om ekonomiskt, socialt och kulturellt partnerskap och kapitlen om hållbara livsmedelssystem och jämställdhet. Dessa innehåller visserligen bra formuleringar men åtagandena förblir samarbetsbaserade och är inte rättsligt bindande.
Avtalets investeringsskydd, inklusive systemet för investeringsdomstolar, är enligt oss för långtgående. Skrivningarna ger ett stort tolkningsutrymme för skiljemännen och riskerar bl.a. att skada offentliga myndigheters legitima rätt att reglera. Avtalet skyddar investeringar i fossila bränslen och ger investerare undantag från att följa den chilenska regeringens klimatpolitik, vilket vi ser som problematiskt. De delar i avtalet som rör investeringar visar på bristen på tillräckliga garantier när det gäller hållbarhet inom avtalet.
Ur avsnittet "Godkännande av avancerat ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å enda sidan, och Republiken Chile, å andra sidan" i betänkandet. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 90 | 0 | 0 | 16 | |
| Sverigedemokraterna | 62 | 0 | 0 | 10 | |
| Moderaterna | 57 | 0 | 0 | 11 | |
| Vänsterpartiet | 0 | 20 | 0 | 4 | |
| Centerpartiet | 18 | 0 | 0 | 6 | |
| Kristdemokraterna | 16 | 0 | 0 | 3 | |
| Miljöpartiet | 0 | 15 | 0 | 3 | |
| Liberalerna | 13 | 0 | 0 | 3 | |
| Partilösa | 2 | 0 | 0 | 0 |
Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.