Nationell säkerhetsstrategi

Utrikes- och säkerhetspolitik

Utskottet konstaterar att svensk säkerhet ytterst bygger på att stater respekterar folkrätten. Att verka för en regelbaserad världsordning som ytterst vilar på FN-stadgan och folkrätten bör vara centralt i svensk utrikes- och säkerhetspolitik och vara den överordnade svenska prioriteringen i FN-arbetet och i andra multilaterala organisationer. Detta förutsätter att Sverige agerar för att stärka demokratisk utveckling globalt, värna rättsstatens principer och främja respekt för mänskliga rättigheter.

Utskottet instämmer i målbilden under skrivelsens första fokusområde, Ett säkert Sverige, att Sverige ska ha ett starkt totalförsvar, adekvat dimensionerat och fullt integrerat i Nato. Utskottet vill i likhet med försvarsutskottet understryka vikten av en höjd ambitionsnivå i utvecklingen mot ett stärkt totalförsvar. Liksom försvarsutskottet förutsätter utskottet att regeringen kontinuerligt vidtar nödvändiga åtgärder för att skydda nationella säkerhetsintressen, särskilt vad gäller förstärkningen av totalförsvaret och utvecklingen av den svenska försvarsindustrin. Vidare instämmer utrikesutskottet i regeringens målsättning att Sverige ska ha en väl utvecklad förmåga att i hela konfliktskalan bemöta hybridhot från statsaktörer som hotar Sveriges säkerhet och våra säkerhetspolitiska eller ekonomiska intressen.

När det gäller motionsyrkandet om fred och nedrustning anser utskottet i likhet med i betänkande 2023/24:UU11 att Sverige har ett fundamentalt intresse av att NPT-fördragets ställning som överordnat ramverk för global nedrustning och icke-spridning består. Detta fördrag utgör den centrala arenan för multilateral nedrustningsdiplomati, och det är i en icke-spridningskontext som kärnvapenstaterna har gjort nedrustningsåtaganden.

Utskottet står fast vid sin bedömning, redogjord för i betänkande 2021/22:U20, att Sveriges fortsatta engagemang i frågor om nedrustning, icke-spridning och rustningskontroll inte påverkas av ett Natomedlemskap. Parallellt med kärnvapenavskräckning arbetar Nato aktivt för nedrustning. Nato vidhåller ett starkt engagemang för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning med ett uttalat mål att skapa förutsättningar för en värld fri från kärnvapen. I regeringens utrikespolitiska deklaration från den 20 mars 2024 efter Sveriges inträde som medlem i Nato uttalade regeringen att Sverige står bakom Natos strategiska avskräckning och att Sverige ska fortsätta att vara en stark röst för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning. Vidare anförs att Sveriges arbete för att reducera risken att kärnvapen används ska stärkas i en tid av starka spänningar.

När det gäller motionsyrkandet om cybersäkerhet instämmer utskottet i försvarsutskottets ställningstagande. Ett liknande motionsyrkande har tidigare avslagits av försvarsutskottet med hänvisning till att det internationella samarbetet utvecklas inom området och att det pågår ett arbete med att integrera nya EU-förordningar och initiativ i svensk lagstiftning. Försvarsutskottet tar fasta på att regeringen enligt budgetpropositionen för 2025 genomför ett brett omtag på cybersäkerhetsområdet, med målsättningen att göra Sverige mer motståndskraftigt genom att prioritera stärkt cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet. Försvarsutskottet delar regeringens bedömning att Sveriges samlade förmåga att identifiera, förvarna om, motstå och bemöta hybridhot behöver fortsätta att utvecklas. Utskottet förutsätter att regeringen bedriver utvecklingsarbetet i linje med EU:s beslut och riksdagens beslut, i det senare fallet inte minst vad gäller totalförsvarsbeslutet för perioden 2025–2030.

Utskottet anser liksom i betänkande 2022/23:UU10 att stödet till Ukraina och arbetet för att motverka den ryska aggressionen mot Ukraina ska fortsätta vara en stående punkt på utrikesrådets möten och även på Europeiska rådets dagordning. Utskottet är dock inte berett att i nuläget låta motionsförslag om en särskild EU-representant för samordning av stöd till Ukraina ligga till grund för ett tillkännagivande från riksdagen. Utskottet konstaterar att EU som organisation hanterar stöd till Ukraina genom sin delegation och genom sin utrikestjänst.

Utskottet påminner om att det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet under hösten kommer att behandla det säkerhetspolitiska avsnittet från proposition 2024/25:34 i betänkande 2024/25:UFöU1.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:586 yrkandena 1 och 4, 2024/25:192 yrkandena 2, 3 och 6 samt 2024/25:576 yrkandena 4 och 7.

Autonoma vapensystem

Utskottet konstaterar i likhet med i betänkande 2023/24:UU11 att det råder bred enighet bland stater och internationella organisationer om att den internationella humanitära rätten, och i förekommande fall mänskliga rättigheter, är tillämplig också på autonoma vapensystem. Sverige har officiellt gett uttryck för denna uppfattning vid flera tillfällen. Det största internationella forumet för utveckling av folkrätt inom området är Group of Governmental Experts on Lethal Autonomous Weapons Systems (GGE LAWS). Gruppen arbetar för en gemensam rekommendation om ytterligare reglering inom området. Sverige har i denna grupp föreslagit att stater bör göra två huvudsakliga åtaganden: dels förbjuda helt autonoma dödliga vapensystem som agerar helt utanför mänsklig kontroll och ansvarig befälsstruktur, dels reglera andra dödliga vapensystem med autonoma funktioner på ett sådant sätt att deras förenlighet med den internationella humanitära rättens regler och principer kan säkerställas. Utskottet vill i likhet med tidigare uttalanden understryka vikten av att regeringen fortsätter att aktivt bidra till det internationella arbetet med att reglera tillverkning och användning av autonoma vapensystem i enlighet med internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter.

Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:192 yrkandena 4 och 5.

Ur avsnittet "Ett säkert Sverige" i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar i enlighet med propositionen att det yttersta ansvaret för att värna Sveriges fred, frihet och säkerhet ligger på riksdagen och regeringen. Den nationella säkerhetsstrategin ger inriktningen för regeringens arbete med frågor av betydelse för Sveriges nationella säkerhet, och utskottet välkomnar att den har överlämnats till riksdagen för dess bedömning.

Strategin kommer att omsättas i konkret handling inom ramen för regeringens ordinarie arbete, bl.a. i propositioner till riksdagen, t.ex. totalförsvarspropositionen, och genom styrning av myndigheter och andra regeringsbeslut. På regeringens uppdrag ansvarar den nationella säkerhetsrådgivaren för uppföljning av den nationella säkerhetsstrategin. Löpande uppföljning kommer att ske i det nationella säkerhetsrådet. Genomförandet av strategin kommer också att redovisas i särskilda rapporter och regelbundet följas upp. Utskottet konstaterar i likhet med regeringen att samarbetet med de nordiska länderna är av särskild vikt för Sveriges säkerhet.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:192 yrkande 1 och 2024/25:576 yrkandena 1–3.

Ur avsnittet "Övergripande om nationell säkerhetsstrategi" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utrikes- och säkerhetspolitik

Utskottet konstaterar att svensk säkerhet ytterst bygger på att stater respekterar folkrätten. Att verka för en regelbaserad världsordning som ytterst vilar på FN-stadgan och folkrätten bör vara centralt i svensk utrikes- och säkerhetspolitik och vara den överordnade svenska prioriteringen i FN-arbetet och i andra multilaterala organisationer. Detta förutsätter att Sverige agerar för att stärka demokratisk utveckling globalt, värna rättsstatens principer och främja respekt för mänskliga rättigheter.

Utskottet instämmer i målbilden under skrivelsens första fokusområde, Ett säkert Sverige, att Sverige ska ha ett starkt totalförsvar, adekvat dimensionerat och fullt integrerat i Nato. Utskottet vill i likhet med försvarsutskottet understryka vikten av en höjd ambitionsnivå i utvecklingen mot ett stärkt totalförsvar. Liksom försvarsutskottet förutsätter utskottet att regeringen kontinuerligt vidtar nödvändiga åtgärder för att skydda nationella säkerhetsintressen, särskilt vad gäller förstärkningen av totalförsvaret och utvecklingen av den svenska försvarsindustrin. Vidare instämmer utrikesutskottet i regeringens målsättning att Sverige ska ha en väl utvecklad förmåga att i hela konfliktskalan bemöta hybridhot från statsaktörer som hotar Sveriges säkerhet och våra säkerhetspolitiska eller ekonomiska intressen.

När det gäller motionsyrkandet om fred och nedrustning anser utskottet i likhet med i betänkande 2023/24:UU11 att Sverige har ett fundamentalt intresse av att NPT-fördragets ställning som överordnat ramverk för global nedrustning och icke-spridning består. Detta fördrag utgör den centrala arenan för multilateral nedrustningsdiplomati, och det är i en icke-spridningskontext som kärnvapenstaterna har gjort nedrustningsåtaganden.

Utskottet står fast vid sin bedömning, redogjord för i betänkande 2021/22:U20, att Sveriges fortsatta engagemang i frågor om nedrustning, icke-spridning och rustningskontroll inte påverkas av ett Natomedlemskap. Parallellt med kärnvapenavskräckning arbetar Nato aktivt för nedrustning. Nato vidhåller ett starkt engagemang för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning med ett uttalat mål att skapa förutsättningar för en värld fri från kärnvapen. I regeringens utrikespolitiska deklaration från den 20 mars 2024 efter Sveriges inträde som medlem i Nato uttalade regeringen att Sverige står bakom Natos strategiska avskräckning och att Sverige ska fortsätta att vara en stark röst för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning. Vidare anförs att Sveriges arbete för att reducera risken att kärnvapen används ska stärkas i en tid av starka spänningar.

När det gäller motionsyrkandet om cybersäkerhet instämmer utskottet i försvarsutskottets ställningstagande. Ett liknande motionsyrkande har tidigare avslagits av försvarsutskottet med hänvisning till att det internationella samarbetet utvecklas inom området och att det pågår ett arbete med att integrera nya EU-förordningar och initiativ i svensk lagstiftning. Försvarsutskottet tar fasta på att regeringen enligt budgetpropositionen för 2025 genomför ett brett omtag på cybersäkerhetsområdet, med målsättningen att göra Sverige mer motståndskraftigt genom att prioritera stärkt cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet. Försvarsutskottet delar regeringens bedömning att Sveriges samlade förmåga att identifiera, förvarna om, motstå och bemöta hybridhot behöver fortsätta att utvecklas. Utskottet förutsätter att regeringen bedriver utvecklingsarbetet i linje med EU:s beslut och riksdagens beslut, i det senare fallet inte minst vad gäller totalförsvarsbeslutet för perioden 2025–2030.

Utskottet anser liksom i betänkande 2022/23:UU10 att stödet till Ukraina och arbetet för att motverka den ryska aggressionen mot Ukraina ska fortsätta vara en stående punkt på utrikesrådets möten och även på Europeiska rådets dagordning. Utskottet är dock inte berett att i nuläget låta motionsförslag om en särskild EU-representant för samordning av stöd till Ukraina ligga till grund för ett tillkännagivande från riksdagen. Utskottet konstaterar att EU som organisation hanterar stöd till Ukraina genom sin delegation och genom sin utrikestjänst.

Utskottet påminner om att det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet under hösten kommer att behandla det säkerhetspolitiska avsnittet från proposition 2024/25:34 i betänkande 2024/25:UFöU1.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:586 yrkandena 1 och 4, 2024/25:192 yrkandena 2, 3 och 6 samt 2024/25:576 yrkandena 4 och 7.

Autonoma vapensystem

Utskottet konstaterar i likhet med i betänkande 2023/24:UU11 att det råder bred enighet bland stater och internationella organisationer om att den internationella humanitära rätten, och i förekommande fall mänskliga rättigheter, är tillämplig också på autonoma vapensystem. Sverige har officiellt gett uttryck för denna uppfattning vid flera tillfällen. Det största internationella forumet för utveckling av folkrätt inom området är Group of Governmental Experts on Lethal Autonomous Weapons Systems (GGE LAWS). Gruppen arbetar för en gemensam rekommendation om ytterligare reglering inom området. Sverige har i denna grupp föreslagit att stater bör göra två huvudsakliga åtaganden: dels förbjuda helt autonoma dödliga vapensystem som agerar helt utanför mänsklig kontroll och ansvarig befälsstruktur, dels reglera andra dödliga vapensystem med autonoma funktioner på ett sådant sätt att deras förenlighet med den internationella humanitära rättens regler och principer kan säkerställas. Utskottet vill i likhet med tidigare uttalanden understryka vikten av att regeringen fortsätter att aktivt bidra till det internationella arbetet med att reglera tillverkning och användning av autonoma vapensystem i enlighet med internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter.

Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:192 yrkandena 4 och 5.

Ur avsnittet "Ett säkert Sverige" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Utskottet föreslår att skrivelse 2023/24:163 läggs till handlingarna.

Reservationer

1.

Övergripande om nationell säkerhetsstrategi, punkt 1 (V)

av Lotta Johnsson Fornarve (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:192 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår motion

2024/25:576 av Kerstin Lundgren och Anna Lasses (båda C) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Jag delar regeringens uppfattning att det säkerhetspolitiska läget är allvarligare än på mycket länge. Rysslands krig mot Ukraina, naturkatastrofer i klimatkrisens spår, cyberattacker, splittring mellan olika grupper i samhället, kriminalitet, påverkansförsök och falska nyheter behöver mötas av ett robust och starkt samhälle.

Jag ser behovet av att rusta upp det militära och civila försvaret och de stora behoven av att förebygga kriminalitet. Däremot delar jag inte regeringens uppfattning om vad som skapar säkerhet, när det gäller Sveriges Natomedlemskap eller åtgärder för polis och rättsväsen. Det är viktigt att ta hot och risker på allvar utan att hemfalla till alarmism som skapar möjligheter för antagonister att så split mellan människor.

I skrivelsen slår regeringen fast Sveriges nationella säkerhetsintressen och jag instämmer till stor del i beskrivningen. Jag anser dock, i likhet med Försvarsberedningen i rapporten Kraftsamling (Ds 2023:34), att Sveriges vitala nationella säkerhetsintressen ska fastställas av riksdagen.

2.

Övergripande om nationell säkerhetsstrategi, punkt 1 (C)

av Kerstin Lundgren (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:576 av Kerstin Lundgren och Anna Lasses (båda C) yrkandena 1–3 och

avslår motion

2024/25:192 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

För att en strategi ska bli nationellt samlande krävs ett parlamentariskt förarbete, vilket inte har skett i detta fall. En nationellt samlande strategi behöver utgå från en gemensam grund som kan gälla oavsett vilken regering som styr under strategins tidsram.

Jag anser att en löpande uppföljning behöver innefatta en årlig redogörelse i särskild form som lämnas till riksdagen. Det kommer att vara svårt för riksdagen att utvärdera strategins måluppfyllelse när målen är öppet formulerade och lämnar utrymme för olika tolkningar. Säkerhetsstrategin ger inte heller någon vägledning om hur regioner, kommuner och aktörer bortom den offentliga sfären ska agera för att bidra till måluppfyllelse eller hur deras åtgärder ska utvärderas.

Jag anser vidare att regeringen bör få i uppdrag att eftersträva en gemensam nordisk säkerhetsstrategi för att ta vara på de möjligheter som ett sådant format kan ge och för att de nordiska länderna gemensamt ska kunna hantera risker.

3.

Utrikes- och säkerhetspolitik, punkt 2 (S)

av Morgan Johansson (S), Alexandra Völker (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S) och Johan Büser (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:586 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 1 och 4 samt

avslår motionerna

2024/25:192 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 2, 3 och 6 samt

2024/25:576 av Kerstin Lundgren och Anna Lasses (båda C) yrkandena 4 och 7.

Ställningstagande

Vi delar uppfattningen att det var angeläget att uppdatera den nationella säkerhetsstrategin med tanke på att säkerhetsläget kraftigt har försämrats sedan den första nationella säkerhetsstrategin från 2017. Säkerhetsstrategin behöver vara fokuserad på det hot som Ryssland utgör mot europeisk säkerhet under överskådlig tid. Den första nationella säkerhetsstrategin behandlade säkerhetsfrågor ur ett brett perspektiv och vi står fast vid uppfattningen att det är en förutsättning för ett effektivt säkerhetsarbete. Målsättningen bör vara att åstadkomma en bred politisk förankring. Regeringen har inte sökt en bred samsyn om hur Sveriges säkerhet och det svenska folkets trygghet kan värnas. Vi anser att flera delar saknas eller är ofullständiga i den uppdaterade strategin. Regeringen hade kunnat anta en mer ambitiös ansats och varit mer konkret vad gäller strategins genomförande.

För att garantera Sveriges säkerhet måste vi göra mer, särskilt i fråga om militär förmåga. Med denna utgångspunkt vill vi särskilt lyfta fram behovet av ett starkt folkförsvar i Sverige. Strategin bör också belysa vikten av en stark svensk försvarsindustri, för Sveriges skull men också för att säkra ett robust och långsiktigt stöd till Ukraina. Industrin behöver veta att det finns ett långsiktigt perspektiv och ett brett politiskt stöd för de investeringar den nu behöver göra.

Vi lever i en tid då proryska aktörer, högerextrema och religiösa extremister arbetar aktivt för att underminera Sveriges och Europas sammanhållning. Ett robust försvar mot desinformation och andra hybrid hot är av yttersta vikt. Vi behöver vara proaktiva genom att förebygga, identifiera och motarbeta desinformation och andra hybridhot.

4.

Utrikes- och säkerhetspolitik, punkt 2 (V)

av Lotta Johnsson Fornarve (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:192 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 2, 3 och 6 samt

avslår motionerna

2024/25:576 av Kerstin Lundgren och Anna Lasses (båda C) yrkandena 4 och 7 samt

2024/25:586 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 1 och 4.

Ställningstagande

Sveriges roll i världen har förändrats. När regeringen gav vika för Turkiets påtryckningar satte regeringen ett svenskt Natomedlemskap före demokrati och rättsstatens principer. Regeringen minskar biståndet och sätter det svenska näringslivets intressen först i biståndspolitiken. Samtidigt överger man den feministiska utrikespolitiken. Regeringen saknar även ambitioner när det gäller Sveriges ansvar för den globala utvecklingen.

Ur avsnittet "Skrivelsen" i betänkandet. Läs betänkandet