Internationella relationer m.m.

Mot bakgrund av att det pågår ett krig i Europa ställer sig utskottet bakom att regeringen ger närområdet högsta prioritet i utrikes- och säkerhetspolitiken och att stödet till Ukraina är regeringens främsta utrikespolitiska uppgift. Utskottet konstaterar att utvecklingen under den senaste tiden har lett till en ny säkerhetspolitisk och geopolitisk situation där de signaler som kommer från den nya administrationen i USA skapar frågetecken kring USA:s framtida engagemang för Ukraina. Utskottet anser att den transatlantiska relationen är av fortsatt stor vikt för Sverige och Europa och konstaterar att det är en av regeringens viktigaste prioriteringar, vilket anges i utrikesdeklarationen och ges uttryck för i den kommenterade dagordningen inför rådet för utrikes frågor den 17 mars 2025. Utskottet välkomnar även att regeringen verkar för upprätthållandet av det internationella stödet för Ukraina och delar uppfattningen att amerikanskt engagemang är av stor betydelse för detta. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att Europa samtidigt behöver ta större ansvar för sin egen säkerhet.

Samtidigt noterar utskottet liksom regeringen att Sverige har ett osvikligt globalt engagemang. Det är därför välkommet att regeringen kommer att fortsätta att verka i FN genom alliansbyggande, långsiktighet och målmedvetenhet samt stärka engagemanget och partnerskapen med viktiga länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Utskottet och det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet har vid flera tillfällen (bet. 2023/24:UU11 och bet. 2024/25:UFöU1) betonat att regeringen ska fortsätta att främja grundvärden i utrikes- och säkerhetspolitiken. Detta innebär bl.a. att Sverige inom olika internationella organisationer ska värna den regelbaserade världsordningen, den europeiska säkerhetsordningen, demokrati, frihet, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Detta uttalande är relevant även i detta sammanhang och utskottet välkomnar att dessa grundvärden upprepas av regeringen i utrikesdeklarationen för 2025 och i politikens inriktning i budgetpropositionen för 2025. Utskottet anser liksom regeringen att Sveriges medlemskap i internationella organisationer möjliggör genomslag för rikets utrikes- och säkerhetspolitik och utgör en effektiv plattform för sakpolitiska prioriteringar och att Sverige ska vara en drivande, konstruktiv och engagerad medlem av dessa organisationer.

Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina och den senaste tidens förändrade säkerhetspolitiska och geopolitiska läge understryker enligt utskottet än mer det angelägna i att världens demokratier samarbetar och strävar efter att engagera andra länder för en demokratisk utveckling. Utskottet vill liksom tidigare framhålla att demokrati inte bara är det styrelseskick som ger människor störst möjlighet att påverka samhället och sina egna liv och som skapar bäst förutsättningar att värna och stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Demokratiska samhällen är också en förutsättning för en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar utveckling, och de är därmed även centrala för genomförandet av Agenda 2030. Enligt utskottet är det därför viktigt att stärka arbetet för att främja inkluderande och demokratiska samhällen, och det är mot denna bakgrund välkommet att regeringen i utrikesdeklarationen framhåller vikten av den demokratiska världens sammanhållning och av att Sverige tillsammans med sina allierade och partner ska motverka de auktoritära krafter som vill söndra, härska och destabilisera öppna samhällen.

Utskottet anser att den sammantagna utrikespolitiska inriktning som regeringen har angett i bl.a. budgetpropositionen för 2025 och utrikesdeklarationen är väl avvägd. Utskottet ser därför ingen anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om utrikespolitikens inriktning och avstyrker därmed motionerna 2024/25:3107 (S) yrkandena 1 och 26 samt 2024/25:3162 (C) yrkandena 1 och 3.

Som utskottet har nämnt tidigare i detta betänkande har budgetanslagen för Sveriges internationella samverkan under 2025 behandlats av riksdagen genom beredning och beslut om statsbudgetens utgiftsområde 5 Internationell samverkan (prop. 2024/25:1 utg.omr. 5, bet. 2024/25:UU1, rskr. 2024/25:81). Utskottet yttrade sig även under hösten 2024 om de delar av statsbudgetens utgiftsområde 1 Rikets styrelse som rör utrikesförvaltningen (yttr. 2024/25:UU1y). När det gäller utgiftsområde 5 ställde sig utskottet bakom de övergripande prioriteringar som regeringen angav i propositionen. Utskottet ansåg att verksamheten inom utgiftsområdet har bidragit till målet att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder och ställde sig bakom regeringens budgetförslag. Även när det gällde utgiftsområde 1 och de delar som rör utrikesförvaltningen ställde sig utskottet bakom regeringens budgetförslag. Utskottet anser således att de resurser som står till förfogande för internationell samverkan, dialog och diplomati är väl avvägda och avstyrker därför motion 2024/25:1323 (MP) yrkande 2.

Utskottet har vid flera tillfällen under mandatperioden behandlat yrkanden som rör FN:s ställning inom utrikespolitiken (bl.a. i bet. 2022/23:UU7 och bet. 2023/24:UU7). Utskottet anser även fortsättningsvis att FN är en av de främsta förvaltarna av en regelbaserad världsordning och en viktig arena för svensk utrikespolitik. FN är även en unik mellanstatlig organisation av självständiga stater som spelar en viktig roll för global fred och säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter. Utskottets uppfattning är att det är viktigt att FN som organisation stärks och utskottet konstaterar att regeringen på olika sätt verkar för reformer av FN. Utskottet vill framhålla att regeringen i flera sammanhang har gett uttryck för vikten av FN i svensk utrikespolitik och anser därför att det inte finns anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om detta. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:3107 (S) yrkande 24 och 2024/25:3162 (C) yrkande 52.

Utskottet konstaterar att antalet konflikter växer, både inom och mellan länder. Det är utskottets uppfattning att Sverige är och bör fortsätta att vara en stark förespråkare av multilaterala lösningar, dialog och samarbete i internationella konflikter samt ha ett starkt engagemang i internationella fredsprocesser. Sveriges konfliktförebyggande och fredsfrämjande arbete bedrivs inom ramen för flera organisationer, t.ex. EU, FN, OSSE och Nato. Bidragen återfinns inom en rad områden, såsom diplomatiska insatser och finansiellt stöd till FN:s fredsbyggande verksamhet och FN:s fredsbevarande styrkor. Utskottet vill framhålla att regeringen genom strategin för fred, säkerhet och stabilisering 2024–2028 markerar betydelsen av det globala arbetet för fred. Utskottet kan även slå fast att Sverige bl.a. bidrar till FN:s fredsbyggande fond, att Sverige är aktivt i FN:s fredsbyggande kommission, där Sverige bl.a. leder arbetet när det gäller Liberia, och att Sverige är en stor bilateral bidragsgivare inte bara till FN utan också till EU:s arbete för fredsbyggande insatser. Detta framgår av svaret på riksdagsfråga 2024/25:254. Sverige är även bidragsgivare till bl.a. Internationella krisgruppen, Centre for Humanitarian Dialogue, Crisis Management Initiative samt European Institute of Peace, vilka samtliga arbetar som medlingsinstitut och konfliktlösare över hela världen. Utskottet välkomnar även att regeringen har uttryckt att agendan för kvinnor, fred och säkerhet utgör en viktig tematisk prioritering, tillsammans med stärkandet av länken mellan fredsbyggande och fredsbevarande.

Ur avsnittet "Internationell samverkan" i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att jämställdhet är ett kärnvärde i svensk utrikespolitik och betona att Sverige är en tydlig röst för jämställdhet samt kvinnors rättigheter och deltagande i olika sammanhang. I utrikes- och biståndspolitiken fokuserar regeringen bl.a. på kvinnors ekonomiska egenmakt, SRHR samt arbete mot alla former av sexuellt och könsbaserat våld. Utskottet noterar vidare att regeringen har antagit en ny nationell handlingsplan för genomförandet av FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet, och att det i handlingsplanen anges att Sverige ska vara drivande i arbetet med att genomföra agendan.

När det gäller yrkanden om jämställdhetsarbetet inom UD och dess verksamhet konstaterar utskottet att regeringen har fattat beslut som gäller 2025–2029 om att Regeringskansliet ska jämställdhetsintegrera sin verksamhet (2025-02-06 A2025/00105). Av beslutet framgår att regeringens huvudsakliga strategi för att uppnå jämställdhetspolitikens mål är jämställdhetsintegrering. Enligt beslutet är centrala processer för jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet budgetprocessen, myndighetsstyrning, lagstiftningsprocessen och processerna för EU-arbetet och övrigt internationellt arbete. I ett svar på en riksdagsfråga som rörde jämställdhetsambassadör inom UD (fr. 2024/25:69) beskrev utrikesministern det som centralt att alla enheter på UD integrerar jämställdhetsperspektivet inom sina arbetsområden där det är relevant. Till detta hör också att de respektive cheferna på enheterna tar upp regeringens jämställdhetsprioriteringar och arbetar mot alla former av diskriminering i samtal som de har med sina internationella motparter. Ansvaret för att driva global jämställdhet ligger därmed enligt utrikesministern inte hos ett enskilt sändebud utan upprätthålls av hela organisationen.

Utskottet kan även konstatera att det i handlingsplanen för genomförandet av FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet under det prioriterade området ledarskap och expertis anges som övergripande målsättning att åtgärder som bidrar till att genomföra agendan för kvinnor, fred och säkerhet ska integreras i all relevant verksamhet nationellt och internationellt. Det anges vidare att myndigheter som verkar inom ramen för totalförsvaret ska fortsätta att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin nationella och internationella verksamhet samt agera i enlighet med agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Genomförandet av agendan ska vidare vara en integrerad del av verksamheten. De svenska myndigheternas roll och uppdrag i att bidra till att genomföra den nationella handlingsplanen beslutas av regeringen genom ordinarie myndighetsstyrning. Det framgår även av handlingsplanen att UD i samråd med berörda departement samordnar en arbetsgrupp för myndigheter och civilsamhället med uppdrag att genomföra handlingsplanen. Utskottet konstaterar därmed att det i dagsläget pågår ett aktivt jämställdhetsarbete inom UD och ser därför inget behov av några tillkännagivanden på det området. Motion 2024/25:870 (V) yrkandena 2, 3 och 6 avstyrks därmed.

När det gäller motionsförslaget om att verksamheten med det kvinnliga medlingsnätverket ska återupptas och vidareutvecklas konstaterar utskottet att UD, efter att ha fått underlag från FBA och medlingsnätverkets medlemmar fått ge sin bild av nätverkets verksamhet, har gjort bedömningen att FBA:s uppdrag att samordna arbetet med medlingsnätverket skulle upphöra. Utskottet konstaterar att kvinnor fortfarande är underrepresenterade i medlingsinsatser och fredsprocesser och vill framhålla att regeringens engagemang för kvinnor, fred och säkerhet fortfarande är starkt och att arbetet med kvinnor, fred och säkerhet fortgår och drivs på flera håll inom utrikespolitiken, inte minst genom arbetet med den nationella handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet som nämns ovan, samt genom regeringens strategi för fred, säkerhet och stabilisering 2024–2028. Utskottet konstaterar att FBA även fortsättningsvis arbetar med att på olika sätt genomföra agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Utskottet ser därmed inte anledning till något tillkännagivande och avstyrker motion 2024/25:3107 (S) yrkande 37.

Flera yrkanden rör jämställdhet och representation i klimatarbetet. Utskottet konstaterar att kvinnor i utvecklingsländer är mer utsatta för klimatförändringarnas effekter än män. Utskottet anser liksom regeringen att jämställdhet och klimatarbete är ömsesidigt förstärkande och att ökad jämställdhet bidrar till klimatmålen. Klimatarbetet ska enligt utskottet bidra till att stärka jämställdheten, och Sverige bör verka för att jämställdhet och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter beaktas i FN:s klimatförhandlingar. Utskottet är liksom miljö- och jordbruksutskottet positivt till att det inom ramen för arbetet med genomförandet av Parisavtalet har antagits ett åtgärdsprogram som ska säkerställa att klimatkonventionens arbete beaktar jämställdhet och kvinnors rättigheter samt uppmanar parterna att vidta olika åtgärder. Ett prioriterat område i programmet är jämställd representation, kvinnors deltagande och ledarskap (bet. 2022/23:MJU16, bet. 2023/24:MJU15). Mot bakgrund av det arbete som redan pågår avstyrker utskottet motionerna 2024/25:3107 (S) yrkande 29 och 2024/25:2625 (MP) yrkande 10.

Utskottet konstaterar att riksdagen våren 2023 och våren 2024 på utskottets förslag avslog flera motionsyrkanden om en feministisk utrikespolitik som liknar de som nu behandlas. Utskottet ser inte anledning till någon annan bedömning i år. Utskottet anser att regeringen arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor och agendan för kvinnor, fred och säkerhet och att det därmed inte finns något behov av ett tillkännagivande om detta från riksdagen. Därmed anser utskottet att motionerna 2024/25:2625 (MP) yrkande 9, 2024/25:3038 (MP) yrkande 2, 2024/25:3106 (S) yrkande 19 och 2024/25:3107 (S) yrkande 36 bör avslås.

Ur avsnittet "Jämställdhet samt kvinnor, fred och säkerhet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet påminner inledningsvis om att det vid behandlingen av den skrivelse om förhållningssättet i frågor som rör Kina (bet. 2019/20:UU4) som nämns ovan framhöll att Kinas snabba utveckling och stärkta roll får allt större betydelse för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Utskottet ansåg att en enad och långsiktig strategisk EU-politik gentemot Kina är avgörande för att säkerställa svenska intressen, och gav stöd för regeringens avsikt att aktivt verka för en stark och gemensam EU-hållning. Vidare delade utskottet regeringens uppfattning att de nationella svenska säkerhetsintressena ska vara vägledande i alla aspekter av förbindelserna med Kina som har betydelse för Sveriges säkerhet. Utskottet framhöll också vikten av att EU och likasinnade länder samarbetar och agerar gemensamt när det gäller de säkerhets- och försvarsmässiga utmaningar som det ökade kinesiska globala inflytandet innebär. Utskottet står bakom dessa uttalanden, som gjordes av ett enigt utskott, och konstaterar mot den bakgrunden att regeringen upprätthåller uppfattningen att Sveriges intressen gentemot Kina tjänas bäst genom en gemensam europeisk ansats och transatlantisk samordning och att regeringen verkar för att EU ska föra en gemensam, kraftfull och tydlig Kinapolitik, vilket framgår av regeringens utrikesdeklaration för 2025 samt av svar på skriftlig fråga till utrikesministern (fr. 2024/25:4). Utskottet anser sammanfattningsvis att det förhållningssätt som finns gentemot Kina är adekvat och anser därmed att motion 2024/25:1440 (SD) yrkandena 2–4 bör avslås.

I relationen med Kina är det enligt utskottet även fortsättningsvis centralt att vara tydlig när det gäller Kinas överträdelser mot de mänskliga rättigheterna och att delta i samarbeten för att motverka de utmaningar mot den regionala säkerheten och den regelbaserade världsordningen som Kinas växande maktanspråk utgör. Utskottet behandlade situationen i bl.a. Tibet i betänkande 2022/23:UU15. Utskottet ser även fortsättningsvis allvarligt på situationen för etniska och religiösa minoriteter i Kina och betonar vikten av att Kina respekterar minoriteters rättigheter, i synnerhet i Xinjiang och Tibet. Utskottet konstaterar att Sverige och EU vid upprepade tillfällen har tagit upp situationen i Tibet i internationella sammanhang, i möten med kinesiska företrädare och i offentliga sammanhang och välkomnar att regeringen enligt svar på riksdagsfråga 2024/25:150 kommer att fortsätta att ta upp situationen i Tibet så länge den består samt fortsätta att verka för ett tydligt EU-gemensamt agerande i frågor som rör de mänskliga rättigheterna i Kina. Därmed anser utskottet att motion 2024/25:1431 (SD) yrkandena 14 och 15 bör avslås.

Utskottet behandlade ett förslag om stöd till demokratirörelsen i Hongkong i samband med andra motioner om mänskliga rättigheter senast i april 2023. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet och riksdagen beslutade i enlighet med detta (bet. 2022/23:UU15, rskr. 2022/23:184). Utskottet konstaterar att utvecklingen i Hongkong fortsätter att ge upphov till oro. Allvarliga kränkningar av de medborgerliga och politiska rättigheterna förekommer och det demokratiska utrymmet i Hongkong inskränks alltmer. Utskottet konstaterar att Sverige och EU har framfört oro över situationen i olika sammanhang och att Sverige och EU står bakom principen om ”ett land två system” för att bevara Hongkongs autonoma ställning med ett oberoende politiskt och juridiskt system i enlighet med Hongkongs grundlag, vilket framgår av svar på flera riksdagsfrågor (fr. 2024/25:470, fr. 2024/25:193). Utskottet anser att regeringen även fortsättningsvis bör arbeta för ett tydligt gemensamt EU-agerande och vara pådrivande för att de åtgärder som EU införde i juli 2020, inklusive stöd till civilsamhället och bevakning av rättegångar mot företrädare för demokratirörelsen i Hongkong, genomförs även framgent.

När det gäller de yrkanden som handlar om att Sverige bör avsluta avtalet om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Sverige och Hongkong konstaterar utskottet att riksdagen, vilket beskrivs ovan, har gjort två tillkännagivanden om att avtalet bör avslutas. Utskottet konstaterar att regeringen i skrivelse 2024/25:75 anger att upplysningar har begärts in från de myndigheter som särskilt berörs och att regeringen har gjort bedömningen att det inte fanns anledning att vidta den åtgärd som följer av tillkännagivandena. Eftersom tillkännagivandena anges som slutbehandlade och utskottet inte har något att invända mot regeringens bedömning avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1431 (SD) yrkande 13 och 2024/25:3162 (C) yrkande 35.

Utskottet konstaterar att ett-Kina-politiken ligger fast, vilket innebär att Sverige har diplomatiska förbindelser endast med Folkrepubliken Kina. Det framgår bl.a. av EU:s Kinastrategi från 2016, som bekräftar att EU står bakom ett-Kina-politiken och att förbindelserna med Taiwan ska fortsätta att utvecklas inom ramen för denna politik. Utskottet konstaterar dock att Sverige har ett gott samarbete med Taiwan inom många områden, trots avsaknad av diplomatiska relationer, och ser positivt på att detta samarbete utvecklas ytterligare. I sammanhanget uppmärksammar utskottet att riksdagen för snart tre år sedan beslutade om ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen om att förstärka den svenska närvaron i Taiwan genom att etablera ett ”House of Sweden” i Taipei (bet. 2021/22:UU15, rskr. 2021/22:256). Av regeringens skrivelse 2024/25:75 framgår att frågan bereds inom Regeringskansliet. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits för att tillgodose tillkännagivandet.

Utskottet behandlade frågan om Taiwans deltagande i internationella organisationer i betänkandena 2022/23:UU7 och 2023/24:UU7. Där betonade utskottet att såväl Sverige som EU har intresse av att Taiwan kan delta i internationella organisationers arbete. Ett sådant deltagande, ansåg utskottet, bör kunna främjas även om förutsättningarna för det skiljer sig från en organisation till en annan. Utskottet står fast vid denna ståndpunkt. I fråga om Världshälsoorganisationen noterar utskottet att utrikesministern i flera frågesvar har angett att regeringen har agerat för att Taiwan ska bjudas in som observatör till världshälsoförsamlingen. Det framgår även att regeringen stöder Taiwans deltagande i alla internationella sammanhang där deltagandet är meningsfullt och inte kräver status som stat (fr. 2024/25:504 och fr. 2024/25:148). Utskottet ser mot bakgrund av det arbete som pågår inte anledning till några tillkännagivanden om Taiwan och avstyrker därför motion 2024/25:3162 (C) yrkandena 36 och 37.

Ur avsnittet "Relationer till Kina" i betänkandet. Läs betänkandet